i Rolfstorps socken
av
Ingemar Rosengren

Innehållsförteckning

STENALJUNG

Stenaljung var ett frälsehemman som ingick i det Wolfrathska godset. Handelsman Anders Ekholm på Djurarp friköpte det ca 1788 av Sahlgren-Alströmerska konkursboet och sålde det nästan genast till Nils Larsson, åbo på hemmanet.

Av mtl framgår att Lars mor hette Bengta och att han gifte sig ca 1683.

Tore var åbo på hustruns fädernegård Skärte #2.

Lars blev åbo ca 1712. Inger kallas Ingrid i vigselnotisen. Hon var f i Gårdshörne, Grimeton sn.

Hans och Ingrid bodde på Broslätt vid Hovgården.

Hustrun var döpt till Britta men kallas i kyrkoböckerna någon gång Birgitta. Hon var f på Skärte # 9.

Sonen Lars Larsson var åbo på Mute #7, som var hustruns fädernegård.

Jöns Larsson var åbo på hustruns fädernegård, Tjärby Nygård, Grimeton sn.

Karin Svensdotter var änka från Aleslöv #2, dit Per flyttade.

Olof Bondesson var åbo på Rp #10.

Anders Larsson var svagsint. En natt i juni 1795 steg han upp och smög sig ut. Han gick till Hovgårds kvarn, där han förgäves försökte dränka sig i Stenån. I ett skjul vid kvarnen fann han sedan en lie med vilken han skar sig så illa i halsen att han snart förblödde. Detta enl. domboken. I kyrkoboken beskrivs händelsen så här: "I hufwudyra afhände han sig sielf lifwet med vilja, han skurit sig i swaljandet."

Ingeborg var f på Stensared #2 Gård A. I hsf står att hon var svagsint.

Nils köpte hemmanet ca 1788 av Anders Ekholm. År 1817 hade han enl. domboken en husbehovskvarn. I hans dödsnotis står att han var ledamot av kyrkorådet.

Äldre sonen Lars Nilsson var åbo på Mute #1, hustruns fädernegård. Efter att ha blivit dömd för otrohet i äktenskapet och sedan skild, gifte han om sig och flyttade till en stuga vid Rp #9.

Bengt Nilsson var bl.a. mjölnare på Torsbäck och åbo på Mute #3. Bodde bl.a. på Bengts torp vid Stenaljung.

Redan 1821 började Nils Larsson sälja andelar i gården till sina söner. Efter hans död började en invecklad handel med ärvda och köpta hemmansdelar hans barn emellan. Slutresultatet blev att hemmanet delades mellan sönerna Jöns och Lars den yngre. Deras hemmansdelar kallas Stenaljung Gård A och Stenaljung Gård B.

En extra komplikation var att Nils till sönerna Jöns och och den yngre Lars även sålde hemmansdelar som tillfallit döttrarna i arv efter modern. Döttrarnas förmyndare stämde år 1829 Nils för detta, och domstolen gav dem rätt.

Ett annat föremål för processande var den s.k. Humlehagen och ett stycke ängsmark som Nils Larsson år 1817 skänkt sin son Bengt. Denne sålde 1830 dessa ägor till brodern Lars, och när denne sålt sin gård kom han i tvist med köparen om huruvida Humlehagen och ängen innefattades i aff'ären. Lars förlorade detta mål.

Nils Larsson delade hemmanet, och sedan bytte delarna ägare på ett invecklat sätt. Därför finns det på sid. 63 en översikt över detta.

Stenaljung Gård A

Britta var f i Grimeton sn.

År 1832 såldes Jöns gård på exekutiv auktion till Per Andersson, Gödestad sn, men Jöns stannade kvar som brukare. Han hade sedan stora svårigheter med att få ut betalningen av Per, som dog efter ett par år. År 1835 köpte Jöns tillbaka gården av Pers änka Kerstin Bengtsdotter.

År 1836 bytte Jöns och Gustav Svensson gårdar. Jöns hade 1/4 mtl Stenaljung och Gustav ägde 1/8 mtl Rp #5. Gustav betalade mellanskillnad.

Gustav var f på Rp #3. Hustrun och äldsta barnet var ej födda i Rp sn. Hsf upplyser ej varifrån de kom. Ca 1840 blev Gustav arrendator i Träslöv sn.

År 1837 stämde Bengt Olofsson på Stenaljung Gård B och Gustav Svensson torparen Lars Nilsson. Denne hade vid Laga skiftet bevisat att han ägde en del i hemmanet och hade av lantmätaren tilldelats tegar som låg mellan Bengts och Gustavs skiften, vilket dessa påstod vara mycket olägligt för dem, dels därför att deras skiften därmed blev trånga, dels därför att de ansåg sig behöva marken för att få sina små och magra delar av hemmanet att bära sig. De yrkade i första hand att Lars skulle lämna ifrån sig sin mark, i andra hand att få byta till sig Lars mark mot annan med för dem förmånligare belägenhet. Parterna förliktes nog innan domen föll.

Gustav blev 1838 åtalad för att ha innahaft och begagnat en ostämplad brännvinspanna. Han erkände oh fick böta. Pannan blev förverkad för att säljas på auktion. Enl. domboken var det "en så kallad lyftpanna" (vad nu det kan vara).

Gustav sålde halva gården till Lars Nilsson och halva till Tore Jonsson. Dessa delar kallas resp. Stenaljung Gård Aa och Stenaljung Gård Ab.

Stenaljung Gård Aa

Lars var också åbo på Stenaljung Gård B men bara en kort tid.

Gustav Edvard Svensson var åbo på Mute #3.

Mannen var f på Hafstorp #3 och både åbo och snickare. Familjen bodde nog, åtminstone en tid på Bengts torp.

Vid Laga skifte 1872 - 74 ägde Johan Anton 1/8 mtl som lades i två skiften. Han fick bo kvar. Registernummer Stenaljung 1:3.

Stenaljung Gård Ab

Tore Jonsson

1804 - 42 (1840 - 42)

Familjen flyttade hit från Brohultet vid Brännhult. Se vidare där!

Johan Jakob blev var s t föregående åbo. Han blev sedan torpare på Tokullaslätt vid Rp #2. Fler barn föddes där. Makarna bodde där år 1900.

Inger Britta dog i barnsäng. Hon var nog f i Mossagärde?, Fagered sn. Makarna nog vigda i den socknen 1847. Olena var ej f i Rp sn.

Johan Bernt Svensson var bl.a. arrendator på Stenaljung Gård Cc.

Stenaljung Gård Ab + Stenaljung Gård Ba

Sven Bengtsson

1824 - 89 (ca 1860 - 66)

Sven köpte Stenaljung Gård Ab av Johan Jakob Toresson och Stenaljung Gård Ba av Bartold Bengtsson (ev. Anders Bengtsson). Stenaljung Gård Ba, se nedan! Sven kom från Bråtås Gård A och flyttade till Köinge sn.

Mannen var f i Fagered sn, de 5 äldsta barnen i Ullared sn och övriga i Rp sn. Hustrun var f på Linnarp #3. De tre äldsta barnen var mannens i ett tidigare äktenskap. Familjen kom från Ullared sn 1866 och flyttade tillbaka dit 1880.

Gustav Basilius kallas snickarlärling i sin dödsnotis.

Josefina Albertina fick en uä dotter Eleonora Bernhardina år 1876, d samma år.

Vid Laga skifte 1872 - 74 ägde Johannes 3/32 mtl. Han fick ett enda skifte och fick bo kvar. Registernummer Stenaljung 1:5.

Johannes var alltså åbo på Stenaljung Gård Ab och Stenaljung Gård Ba, tillsammans 1/4 mtl. Han brukade sannolikt dessa hemmansdelar som en enda gård som jag kallar Stenaljung Gård C. Han delade denna gård i tre delar. En behöll han själv och två sålde han 1868. Delningen skedde som följer med de registernummer dessa delar fick vid Laga skifte 1872 - 74:

Stenaljung Gård Ca, registernummer Stenaljung 1:4, 1/8 mtl

Stenaljung Gård Cb, registernummer Stenaljung 1:5, 3/32 mtl, Johannes Larsson behöll denna geård

Stenaljung Gård Cc, registernummer Stenaljung 1:6, 1/32 mtl

Stenaljung Gård Ca

Lars var f på Ugglarp #2, Helena på Linnarp #2.Familjen flyttade hit från Linnarp #3.

Vid Laga skifte 1872 - 74 var Lars utrikes. Han sände hem en fullmakt för en av sina grannar att föra hans talan. Den var undertecknad 1774 i Lemont, USA. Enl. underskriften kallade han sig Lars Jansson. Helena bodde här då, men hon och tre av sönerna emigrerade 1882(E).

Vid Laga skifte ägde Lars 1/8 mtl, som lades i ett enda skifte. Husen måste flyttas. Registernummer Stenaljung 1:4.

Johan Aron Andersson (1876 - 77) Åboson från Ugglarp #2, bodde där.

Olaus Magnusson

1818 - 97 (1877 - 99)

Olaus var äv. åbo på Stenaljung Gård Bb.

Bartold Anton var s t föregående åbo. År 1900 var han åbo och hade hushåll ihop med sin svägerska Johanna Britta Persdotter och hennes tre barn. Han ägde gården 1925, 1:4, 1/8 mtl. Hustrun var f i Annestorp, Skällinge sn.

I Oskar Alfreds såväl födelse- som dödsnotis står att han far var Carl Magnus Olausson i Stenaljung, som enl. alla andra uppgifter i kyrkans böcker var hans farbror. Vederbörande präst måste ha förväxlat de båda bröderna.

Stenaljung Gård Cb

Mannen var f i Valinge sn och hustrun på Linnarp #3. Familjen flyttade hit från Mute #10 där mannen varit åbo. Makarna och de båda yngsta barnen reste till USA 1885(E).

Makarna och en son flyttade 1887 till USA(E). De kom hit från Mute #10, efter att tidigare ha bott på Spekås Gård A + Spekås Gård B.

Hjalmar Valfrid Löfqvist*

1848 - (1887 - )

Familjen flyttade enl. hsf hit från Brännhult år 1893, men Löfqvist ägde nog gården från 1887. Enl. hsf bodde familjen i Kattunga sn 1894 - 95.

Stenaljung Gård Cc

Bengt var f på Linnarp #1 och Olena i Tvååker sn. De båda äldsta barnen var ej födda i Rp sn. Familjen flyttade hit från Stenstorp #1. Bengt och Johannes flyttade till USA 1887(E), och då och åtminstone några år efteråt ägde han gården. Jag har inte kunnat fastställa mellan vilka år han var ägare. Näste ägare, Carl Johan Johansson, fick fasta (lagfart) 1896.

I sin vigselnotis kallas Augusta Johanna småskollärarinna. Hennes man var åbo på Ugglarp #3, där han var född.

Vid Laga skifte 1872 - 74 ägde Bengt 1/32 mtl, som lades i ett enda skifte. Husen måste flyttas. Registernummer Stenaljung 1:6.

Mannen var f i Tvååker sn, hustrun i Grimeton sn och de båda äldsta barnen i Träslöv sn. Familjen flyttade hit efter 1897.

Nedannämnde husfader arrenderade gården ca 1888 - 91 åt Johannes Bengtsson i USA.

Makarna var födda på resp. Liden vid Bråtås och Stenaljung Gård Ab. De flyttade hit från Skärte #8 och härifrån till en stuga vid Rp #5, där Johan Bernt var snickare.

Stenaljung Gård B

Lars Nilsson

1798 - 1874 (1830 - 30)

Lars var även åbo på Stenaljung Gård Aa.

Mannen var f på Rp #10 och hustrun på Knutsböke. Familjen kom hit från Linnarp #3 och flyttade till Rp #10. Ytterligare 7 barn föddes där.

Nils och nedanstående Bengt Olofsson köpte 1830 gemensamt gården av Lars Nilsson. Nils sålde sin del till Bengt 1832.

Anders Bengtsson var åbo i tur och ordning i Linnarp, Stenaljung och Bråtås.

Bengt var f på Rp #2, Inger i Hafstorp. Familjen kom hit från Ingemarsslätt vid Rp #1 och flyttade 1845 till Hafstorp #3.

Nils Johan var kvarnägare i Oskarströmstrakten, g m Anna Persdotter från Enslöv sn.

Johan Aron var kvarnägare i Enslöv sn, g m Johanna Blomqvist.

Ägarna till hälften var av Stenaljung, nämligen Bengt Olofsson och änkan Kerstin Bengtsdotter, Stenaljung Gård A, bosatt i Gödestad sn, stämde 1834 fyra åbor i Gödestad, för att de olovandes tagit upp torv i en hemmanets mosse, Timmekullamossen kallad. De stämda uppvisade ett kontrakt av år 1819, enligt vilket de av tidigare åbon Nils Larsson köpt all torv i denna mosse. Bengt och Kerstin genmälde att nyssnämnda år ägde inte Nils hela hemmanet, och därför hade han inte rätt att sälja mossen. De stämda menade att köpt mossen i god tro och att de betalat köpesumman. Domstolen fastslog att mossen tillhörde Bengt och Kerstin, men att de inte hade rätt att kräva ersättning för den torv som de stämda tagit i denna.

Bengt sålde sin gård i två delar som kallas Stenaljung Gård Ba och Stenaljung Gård Bb.

Stenaljung Gård Ba

Familjen flyttade hit 1843 från Mjölnarens vid Hovgården efter att tidigare ha bott på Skärpelyckan vid Hovgården.

Bengt och Johannes var födda i Torseböke, Källsjö sn, där vigseln ägde rum. Ingrid kom enl. vigselnotisen från Torsebo. (Det finns ett Torsebo i Gunnarsjö sn.) I barnens födelsenotiser kallas modern omväxlande Inger och Ingrid.

Johannes var torpare på Broslätt vid Hovgården.

Kasper var torpare på Timmekullen vid Stenaljung.

Britta Johanna fick 1841 en uä son Johan August.

Lena var f i Valinge sn. Familjen kom därifrån och flyttade 1860 till ett torp vid Grimeton #3. I de tre yngsta barnens födelsenotiser kallas fadern f.d. åbo. Jag har inte lyckats ta reda på när Bartold sålde gården. Efter hustruns död flyttade han till Runesten, Grimeton sn, där han bodde 1887.

Edvard var torpare vid Mute #8.

Anders Bengtsson*

1827 - (ca 1860 - 65)

Familjen flyttade hit från Linnarp #3 och härifrån till Bråtås. Se vid Nya Västerbacka! Det är inte helt säkert att Anders var åbo här.

Bartold Bengtsson eller Anders Bengtsson sålde gården till Sven Bengtsson på Stenaljung Gård Ab, som antagligen brukade de båda gårdarna tillsammans.

Stenaljung Gård Bb

Olaus var f på Källekärr vid Obbhult, Britta Johanna på Skärpelyckan vid Hovgården. I familjen fanns hustruns uä son Johan August, f 1841.

Olaus var åbo på Stenaljung Gård Ca 1877 - 99.

Vid Laga skifte 1872 - 74 ägde Olaus 1/8 mtl, som lades i två skiften. Husen behövde inte flyttas. Registernummer Stenaljung 1:2.

Carl Otto Johansson var enl. vigselnotisen hemmason från Hunnestad #7. Makarnas son Carl Justus föddes här 1884.

Carl Magnus var nog inte åbo, men han brukade faderns gård. Hustrun var f på Tingås Gård A. Till familjen hörde hennes uä son Carl Julius*, f 1892 i Gödestad sn. År 1900 ingick hon i sin svåger Bartold Anton Olaussons familj.

Gustav var f på Brännhult Gård A.

Bengts torp vid Stenaljung

Bengt var f i Stenaljung. Kristina var inte f i Rp sn. Denna familjs bostadsorter med ungefärliga årtal: Här 1812 - 23, Torsbäck 1822 - 30, Ottersjö, Dagsås sn, 1830 - 37, vid Hovgården 1837 - 46, Mute #3 1846 - 54. Sina sista år bodde makarna i en backstuga vid Skärte #4. I Torsbäck och troligen även vid Hovgården var Bengt mjölnare.

Nils Jakob var åbo på sin hustrus fädernegård Skärte #4. Han var i livet 1900.

Timmerkullen eller Timmekullaslätt, torp vid Stenaljung

Kasper var f på Skärpelyckan vid Hovgården. Han blev torpare här ca 1840. I kyrkoböckena kallas hustrun ibland Jansdotter. Hon var enl. vigselnotisen från Torstorps Jutagård, Grimeton sn, men hon var inte f i den socknen 1816. Hon tog sitt liv genom att hänga sig.

Bartold Aron Carlsson* var torpare på Brohultet vid Brännhult.

Torp vid Stenaljung

Detta torp kan vara detsamma som föregående.

Samuel var f på Rp #6. Han var döpt till Samuel men kallas vanligen Salomon i kyrkoböckerna. Han blev torpare här 1877 efter att tidigare ha varit torpare på Flacket vid Rp #6. Hustrun var ej f i Rp sn, men hennes far var torpare på Stenebro vid Hovgården.

STENSARED # 1

En stor bläckfläck i kyrkoboken gör att födelsenotiserna för Stensared #1 för åren 1711 - 30 ej kan läsas.

Hemmanet har tillhört det Wolfrathska godset. Enl. Hallands landsbeskrifning 1729 var hemmanet skattefrälse och enl. handlingarna vid Laga skifte 1855 - 56 frälseskatte, vilket strängt taget inte är samma sak, men i alla fall innebär att de adliga sålt rätten att uppbära skatten från hemmanet.

Jag har inte i domboken funnit några uppgifter om när eller av vem hemmanets gårdar blev friköpta, men att de var friköpta 1855 är säkert.

Änkan Cecilia Bengtsdotter dog hos sin son på Stensred #1 år 1705, f ca 1630.

Alla Stensaredsbönderna blev år 1796 stämda av Axel Lagercrantz på Hovgården, för att de ej godvilligt ville låta honom bygga en damm vid Yasjöns utlopp för att därmed reglera vattentíllförseln till hans kvarnar. Deras ombud Markus Larsson, Stensared #1 Gård B, förklarade att de ej ville hindra dammbygget, förutsatt att det inte ledde till att deras nedanför sjön belägna ängar blev satta under vatten när höbärgning pågick. Lagercrantz försäkrade att så ej skulle ske.

År 1817 hade Olof Andersson, Lars Svensson och Bengt Olofsson en gemensam husbehovskvarn.

Stensared #1 Gård A

Jon Larsson (före 1681 - 92)

Enl. mtl 1681 var han ogift åbo här. Enl. mtl 1686 - 89 tycks han vara gift och knekt. År 1892 flyttade han enl. mtl till Marks härad.

Gården tas inte upp i 1690 års pålitliga och utförliga jordebok. Jag kan inte förstå och förklara varför.

Börges dödsnotis finns nog under en kraftig bläckfläck i kyrkoboken.

Bengtas mor hette Ingeborg Nilsdotter, f ca 1627, d 1699.

De tre äldsta barnen dog under samma vecka. Kyrkoboken ger ej dödsorsaken. Dottern Börta dog "hos modern i sängen" två månader senare.

Anders kom enl. vigselnotisen från Skedeskamma (nu Karl Gustav) sn. Kerstin gifte om sig med nästa åbo.

Helge kom enl. vigselnotisen från Dagsås sn.

Olof kom enl. vigselnotisen från Stenshult, Skedeskamma ( nu Karl Gustav) sn.

Anders var åbo på hustruns fädernegård Rp #3. Hans födelse är ej noterad i kyrkoboken. Anders och Bengts fruar var systrar.

År 1780 blev Olof och de andra fyra åborna på Stensared #1 och #2 åtalade för att de bränt av 3 tunnland av sin utmark så ovarsamt, att 5 bokar blivit så illa svedda att de dött. De nekade till detta, och förklarade att det skedde när de var strängt sysselsatta med vårbruket, och att ett stort berg som finns mellan deras tegar och det avbrända området, hindrat dem från att märka svedjandet. De fick fria sig med ed vid nästa ting.

Cecilia var f på Rolfstorp #3.

Anna Britta Hansdotter var ej f i Rp sn. Anna Britta Nilsdotter var f på Mute #2. Olof var 1828 - 44 även åbo på Stensared #1 Gård C.

Bengt Samuel var backstusittare vid Stensared.

Bouppteckningen efter Anna Britta Hansdotter visar ett jämförelsevis stort bo, men skulderna var nära hälften av tillgångarna.

Lars Jakob Olofsson köpte successivt in sin styvmors och sina syskons andelar i gården. Han delade den i följande tre delar:

1/4 mtl, köptes 1855 och före Laga skiftet av Lars Jakob Nilsson på Stensared #2 Gård B, registernummer vid Laga skifte Stensared 1:4. Denna hemmansdel brukades tillsammans med Stensared #2 Gård B.

1/8 mtl, köptes 1893 av Johannes Toresson, registernummer Stensared 1:5, Stensared #1 Gård Aa.

1/8 mt, köptes 1875 av Carl Otto Carlsson, registernummer Stensared 1:6, Stensared #1 Gård Ab.

På de båda sistnämnda gårdarna skedde hemmansklyvning 1883, och då fick de ovanstående registernummer.

Stensared #1 Gård Aa

Mannen var f i Karl Gustav sn, hustrun på Gamla Varmanshuvud vid Hovgården.

1925: Stensared 1:5, 1/8 mtl, kallas Häljes, ägare Oskar Julius Toresson.

Stensared #1 Gård Ab

Mannen var f på Rp #2. Hustrun var f på gården. Familjen flyttade 1889 till Brostorp #2, Skällinge sn, där mannen blev åbo. Fler barn föddes där.

Fasta 1875 på 1/8 mtl , Stensared 1:6, köpt av Lars Jakob Olofsson, såldes 1905 till Carl Oskar Johansson.

Makarna födda i resp. Slöinge sn och Slättåkra sn. August Edvard och hans yngre syskon var födda i Rp sn. Familjen kom hit från Slättåkra.

Johan August och Josefina Karolina flyttade enl hsf till USA 1886. Gården ägdes år 1900 enl. församlingsboken av Johan August i Amerika.

Vid hemmansklyvningen 1883 fick Johan August sina ägor i tre skiften och fick flytta sina hus. Nytt registernummer Stensared 1:6.

1925: Stensared 1:6, 1/8 mtl, kallas (liksom 1:5) Häljes, ägare Karl Oskar Johansson.

Stensared #1 Gård B

Att nästa åbo var hans son framgår av domboken 1684. Där står att Lars Eskilsson var död då.

Lars hustru överlevde honom. Att Karin var g m Lars framgår av ett köpekontrakt 1671. Hon härstammade från Rp #3.

I samband med att Olof Jonsson (se nedan!) sökte fasta när han övertagit gården efter sin far Joen Götarsson, finns i domboken en svårläst text som kan tydas så, att Lars Larsson och hans hustru dog utan att ha några släktingar som gjorde anspråk på gården.

Joens hustru överlevde honom. Hennes namn enl. domboken 1686, då gården uppbjöds för Joens räkning.

Joen skrivs ofta Jon, John eller Jöns och Götarsson ibland som Guttersson. (Götar och Gutter är väl två former av samma namn.)

Nils och Per Jönssöner är omnämnda i domboken 1709 som svågrar till nedannämnde Börge Larsson. De bodde då i resp. Måsahägnad, Nösslinge sn, och Stensared.

Enl. vigselnotisen var båda makarna födda i socknen. Margareta gifte om sig med nästa åbo.

Börge var enl. vigselnotisen från Älingaberg, Skällinge sn.

Joen var åbo i Hällarp, Ljungby sn, som troligen var hustruns fädernegård. Vigsel i Ljungby.

Joen Börgesson stämde 1741 sin farbror och förre förmyndare Anders Larsson i Älingaberg för hans vägran att betala ränta på Joens honom innestående ärvda kapital. Anders menade att den denna ränta hade gått åt till utgifter för Joens kläder och föda, sedan Joen i 9 - 10 års ålder kom till Anders familj. Men Joen ansåg att det arbete han utfört som dräng hos Anders hade betalat hans upphälle under de två år han var i Anders bröd. Parterna förliktes omsider.

Gunne var enl. vigselnotisen från Gödestad sn. Makarnas dödsnotiser finns inte i kyrkoboken, så de flyttade nog från socknen efter 1740.

Enl. domboken 1812 hade Lars i sitt andra äktenskap även sonen Per, som då bodde på Rp #7, vilket ej stämmer ej med hsf. Hans födelse tycks ej

Lars blev år 1783 åtalad av uppsyningsmannen Lindgren, som dagen före julafton året innan hos Lars funnit ett litet kar med mäsk. Lars påstod att detta var rågmalt och något kornmalt som var avsett att bli juldricka. Lindgren kunde inte motbevisa detta, så Lars blev frikänd.

Drängen Anders Larsson anhöll 1812 skriftligt i häradsrätten om att bli ställd under förmyndare. Han bifogade ett intyg från prosten Bexell i vilken denne tillstyrkte hans begäran. Rätten biföll och utsåg till förmyndare brodern Markus.

Anders skrivelse, som någon annan, kanske prosten Bexell, måste ha författat, börjar så här: "Då jag som icke allenast Sjuklig utan äfven i anseende til förstånds gåfvor vanlottad, och utan tillgång til föda är nära att dö af hunger och Elände utan hus öfver hufvudet altid nödgas dela de oskälige djurens hemvist och äfven uti den starkaste kjöld ligga i uthusen . . . ".

I nyssnämnda intyg från Bexell - som vanligt med ordet i sin makt - står bl.a. att Anders "saknar styrkan af ett beständigt segrande förstånd, äger icke den urskiljande förmåga, som iståndsätter honom att sielf draga försorg om de angelägenheter som rörer hans lifsuppehälle och bärgning. . .". Bexell konstaterar vidare att hans situation dessutom försämrades av att han var egensinnig, vilket medfört att han, fastän arbetsför, aldrig varit anställd på något ställe någon längre tid utan mest vandrat omkring. Han var till råga på allt enögd och lomhörd. Eftersom han ägde ett litet kapital, rester av ett arv, kunde han inte få hjälp av fattigvården i Rp sn.

Elin var f på Liagärde, Skällinge sn. Inger var inte f i Rp sn.

Markus köpte friköpte gården 1793 av direktionen för Sahlgrenska sjukhuset, som ägt den sedan 1786. Den var på ½ mtl.

Anders Markusson var torpare på Varmanstorpet vid Svenstorp, Svartrå sn.

Av domboken framgår att Anna Markusdotter år 1815 var förlovad med Lars Andersson, bror till den Olof Andersson som gifte sig med hennes syster Inger Lena.

År 1790 stämde Markus sin f.d. svärfar Bengt Nilsson i Liagärde, därför att denne vägrat att lämna ifrån sig ett bolster och en kopparkittel, som enl. tidigare löfte ingick i Elins hemgift och därmed nu i sonen Anders morsarv. Bengts försvar var, att när Elin nu var död, hade han ingen skyldighet att lämna ifrån sig rester av hennes hemgift. Domstolen delade inte denna uppfattning utan dömde till Markus förmån.

Markus och Bengt satte sedan igång ett tvistemål om pengar som höll på i flera år. Häradsrätten gjorde mer än ett misslyckat försök att med hjälp av gode män få dem att förlikas, och den vägrade till slut att längre befatta sig med målet.

År 1798 stämde Markus en bonde i Mute för att dennes hund bitit en av Markus oxar när Markus med sitt oxspann kom körande vid Mute-bondens gård. Parterna förliktes.

Om Markus kontrovers 1813 med Lars Svensson och Anna Andersdotter, Stensared #1 Gård C, se vid de sistnämnda!

Markus blev år 1829 stämd av föreståndarna för socknens fattigvård, för sin mångåriga vägran att av sin svagsinte bror Anders egna pengar, som han förvaltade, betala socknen för dess utgifter för Anders. Domstolen tvingade Markus att betala.

I bouppteckningar brukar kostnaderna för förtäringen vid begravningen inte var specificerade. Men i bouppteckningen efter Markus är de det: ½ tunna råg, 1/4 tunna korn, 1½ kappe gryn, 3 kappar malt till dricka, 6 kannor brännvin, 6 skålpund ost, 6 skålpund smör, 6 skålpund fisk. (En kappe = 4,6 liter, en kanna = 2,6 liter, ett skålpund = 0,4 kg.)

Olof var f på Rp #3. I husf 1820 - 22 står det om Olof "adulterium acusat 1820" (anklagad för förfalsningsbrott). Enl. hsf 1842 - 53 var han "krympling i Gånglemmarne". Olof och Inger Lena var fästfolk när de köpte gården 1811 av hennes föräldrar.

Anders Andersson var skräddare och backstusittare, bosatt på Södra Berg vid Stensared.

Anders Magnus var f i Tjärby och var torpare vid Änglarp, Grimeton sn. Makarna levde ännu 1887, bosatta vid Tjärby #3.

Jöns Anton Johansson var torpare på Rya vid Stensared.

Olof blev år 1813 åtalad för att ha brutit förseglingen på sin brännvinspanna och bränt brännvin, erkände och blev dömt till böter och att få brännvinspannan beslagtagen.

År 1845 när hans dotter Inger Kristina var död och hennes make Anders Andersson omgift, försökte Olof med hjälp av domstolen få bort Anders från torpet Södra Berg, som låg på Olofs mark. Olof påstod att Anders ej hade giltigt kontrakt på torpet, att han ej betalt sina avgifter för detta och att han utvidgat torpets mark på Olofs bekostnad. Men då Anders kunde visa ett kontrakt som domstolen godkände, och Olof ej kunde bevisa sina övriga påståenden, ogillade domstolen Olofs talan.

År 1850 skrev Olof och Inger Lena under ett testamente, som bestämde att den efterlevande maken skulle "sitta i orubbat bo", och att efter bådas död sonen Lars Magnus skulle ärva all deras egendom, inklusive gården, men att han skulle ge sina då levande syskon 1000 riksdaler att dela på. Syskonen gjorde nog sedan en överenskommelse med modern som gjorde att Lars Magnus tog över gården redan 1852.

Lars Magnus Olofsson*

1823 - (1852 - 95 )

Lars Magnus var ogift. Vid Laga skifte 1855 - 56 ägde han ½ mtl, som lades i tre skiften, varav ett skogssskifte. Hans hus måste flyttas. Registernummer Stensared 1:2.

Från ca 1860 ägde bröderna Lars Magnus och Olaus Johan gården gemensamt.

Olaus Johan var åbo tillsammans med brodern Lars Magnus. Britta Johanna var f på Nya Varmanshuvud vid Hovgården.

Bartold August Bengtsson var åbo på Obbhult Gård B och sedan på Haksered Gård B.

Hustrun var f på Stensared #2 Gård B. Johan Otto ägde gården 1925, 1:2, ½ mtl.

Stensared #1 Gård C

Nils Andersson

ca 1640 - 1710 (före 1681 - 87 )

Enl. mtl flyttade Nils ca 1687 till Mute, troligen till #8, där han blev åbo. Han levde troligen ca 1640 - 1710.

Av domboken 1683 framgår att han hade en bror Anders Andersson i Aleslöv.

Börta Nilsdotter blev omgift med nästa åbo, som hade samma namn som hennes förste make.

Bengt var f på Linnarp #2. Börta Börgesdotter var enl. vigselnotisen f i Rp sn.

Enl. kyrkoboken dog här Bengt Larssons svärmor Bengta Larsdotter år 1730, f ca 1653. Det bör vara Börta Nilsdotters mor.

Bengt Larsson stämde år 1771 sin måg Sven Jönsson för att denne vägrat att skriftligt kvittera sin hustrus morsarv. Och Sven stämde Bengt med påstående att han ej hade fått ut detta arv. Vid rättegången visade det sig att Bengt inte rättat sig efter bouppteckningen efter sin första hustru, och ett arvskifte som gjordes 1770 i samband med att Sven övertog gården. Bouppteckningen hade Bengt f.ö. inte visat upp i härdasrätten, vilket han bort göra, och de fattigas andel av boets behållning hade han inte betalat ut. Domstolen ålade Bengt att till Sven genast betala ut sin dotters morsarv.

År 1775 stämde Bengt och Sven varandra på nytt. De tvistade om div. invecklade ekonomiska mellanhavanden, t.ex. utbetalandet av Bengts undantag och ovannämnda arv. Häradsrätten kom fram till att Sven var den som orsakat tvisten och dömde i allt väsentligt till svärfaderns fördel.

År 1782 tvistade Bengt och Sven än en gång i häradsrätten. Bengt påstod att han ej fick ut sitt undantag ordentligt, och Sven att Bengt genom att till underpris sälja kreatur och redskap förskingrade sin barns arv. Målet fullföljdes ej, så parterna förliktes nog.

Bengt blev år 1786 stämd av sin måg Anders Markusson för vägran att betala ut Anders hustrus morsarv. Bengt infann sig ej till rättegången, och då Anders bevisade sina påståenden på ett övertygande sätt, dömde häradsrätter helt till hans förmån. Det framkom vid rättegången, att Bengt inte låtit förrätta bouppteckning efter sin andra hustru, trots att det nu var snart 4 år sedan hon dog. Domstolen ålade honom att genast göra detta.

Sven kom enl. vigselnotisen, där han kallas Arvidsson, från Sönnerliden, Stamnared sn. Arvidsson måste vara en felskrivning, då det enl. kyrkoboken och domboken är helt säkert att Bengta gifte sig med Sven Jönsson som efterträdde sin svärfar Bengt Larsson som åbo.

Nilla var ej f i Rp sn.

Sven blev 1780 åtalad för vårdslöst svedjande. Se vid Olof Andersson, Stensared #1 Gård A!

I hsf 1817 om Jöns Svensson: "Legat sjuk 1814 i 1½ år, blef sedan båtsman, är supare och liderlig. Försummar Gudstjänst och nattvardsgång." Och i hans dödsnotis: "funnen död i Watten".

Kerstin var f på Skärte #9. Anna ej var f i Rp sn. Hon var tidigare g m Jöns Bengtsson, åbo på Mute #1.

Dåvarande änkan Anna Andersdotter blev år 1813 stämd av Markus Larsson i Stensared #1, Gård B, som anklagade henne för att från honom ha stulit en större sedel. Till hennes försvar uppträdde i rätten hennes fästman Lars Svensson, som i sin tur stämde Markus för att ha spritt ut ett falskt rykte om att Anna bestulit honom. Lars framförde sin anklagelse i en skrivelse som var mycket elak mot Markus. Han skrev t.ex. att "spåkäringar, qwacksalvare och dylik ohyra" hade inbillat Markus att Anna har stulit sedeln. Att Lars och Markus var gamla fiender framgår tydligt. Båda parter nekade frenetiskt till anklagelserna, och då ingen av dem kunde prestera någon bevisning, kom de överens om att nedlägga målet.

Lars blev år 1813 bötfälld för att ha brutit förseglingen på sin brännvinspanna och bränt brännvin. Pannan förklarades förverkad.

Kerstins bouppteckning visar att boet hade stora skulder, ca hälften av boets tillgångar.

Jöns var enl. hsf f i Nösslinge sn, men finns ej i dess födelsebok. Familjen flyttade till Ugglarp #3, där Jöns blev åbo. Ytterligare 9 barn föddes där.

Jöns sålde gården 1828 till Olof Bengtsson, åbo på Stensared #1 Gård A. Den brukades sedan av honom och hans son Lars Jakob. En kort tid före Laga skifte 1855 sålde den sistnämnde gården till Lars Jakob Nilsson på Stensared #2 Gård B. Vid Laga skifte fick den registernumret Stensared 1:4. Den omfattade då 1/4 mtl, som lades i tre skften varav ett skogssskifte. Enda huset på gården var en lada som måste flyttas. Lars Jakob Nilsson gjorde nog en enda brukningsenhet av sina båda gårdar.

1925: Ägare Sven Johan Larssons sterbhus, 1:4, 1/4 mtl.

STENSARED #2

Hemmanet tillhörde det Wolfrathska frälsegodset. De båda åborna friköpte sina gårdar ca 1788.

År 1817 hade Lars Andersson och Nils Svensson enl. domboken en gemensam husbehovskvarn.

Stensared #2 Gård A

Börta gifte enl. mtl om sig med nästa åbo. Det är inte omöjligt att Tore och Anders Svensson, den samtida åbon på den andra halvan av Stensared #2, var bröder och söner till en åbo som ägt hela hemmanet.

Gertrud var f på Mute #5.

Hustrun Ingeborg var f på Åkulla Gård B och Karin i Kushult. Det är konstigt att Lars och Ingeborg ej tycks vara vigda i Rp sn.

Oller var uä d t gifte mannen Nils Andersson, Karsagården, Grimeton sn, och ovannämnda Karin Larsdotter. Familjen flyttade ca 1789 till Åkulla.

Bengta Olofsdotter var förlovad med Anders Börgesson från Nösslinge sn, som dog 1813 och som testamenterade allt han ägde till henne.

Bengt Olofsson var åbo på Linnarp #3. 1815 flyttade hans familj till Träslöv sn.

Magnus Gustavsson var torpare på Ängåsen vid Bråtås.

Bengt Olofsson var torpare vid Kvarnagården, Träslöv sn, till 1837 då framiljen flyttade till Lindberg sn.

Olof blev 1780 åtalad för ovarsamt svedjande. Se vid Olof Andersson, Stensared #1 Gård A!

Anders Olofsson

1739 - 1815 (1789 - 1811)

Tidigare åbo på Knutsböke. Köpte gården, ½ mtl, av Sahlgren-Alströmerska konkursboet och flyttade hit med sin familj.

Lars var s t föregående åbo. Anna Britta var nog f i Stamnared sn, då vigseln skedde där.

Anders Samuel var åbo på Rp #5, hustruns fädernegård. Båda makarna levde år 1900.

Jöns Bengtsson var f i Smedjebol, Skällinge sn, åbo där, nämndeman och bror till nästa åbo här. Hustrun Anna Cecilia var i livet ännu 1896.

Lars blev år 1813 stämd av Anders Börgesson på Mute #10 för att han höstat en madäng, Sjöareängen kallad, som Anders sedan utmarksskiftet 1800 ansåg sig äga. Målet slutade med att Lars fick betala Anders en summa pengar "ett för allt".

Johan Bernt var f i Smedjebol, Skällinge sn.

Bengt Maurits Svensson var åbo på Brännhult Gård Aa.

Kasper Johan Carlsson var enl. vigselnotisen hemmansägare från Hulta, Valinge sn.

Vid Laga skifte 1855 - 56 ägde Johan Bernt ½ mtl, som lades i ett enda skifte och han behövde inte flytta sina hus. Registernummer Stensared 2:3.

Hustrun var på i Haksered Gård A. Makarna hade en fosterdotter Anna Maria Johansdotter*, f i Haksered 1887, d t Albertinas bror Johan August.

1925: Ägare Edvard Svensson, 2:3, ½ mtl.

Stensared #2 Gård B

)

Vigselnotisen, som kallar kvinnan Karin, innehåller inget om varifrån makarna kom.

Börta var f på Haksered gård B. Lars, Ingers och Nils födelser är ej antecknade i kyrkoboken. Årtalen 1760 enl. hsf.

Börta åtalad 1780 för ovarsamhet vid svedjande. Se vid Olof Andersson, Stensared #1 Gård A!

Lars Nilsson blev åbo på Skärte #8, som hans hustru fått som testamentarisk gåva av sin faster Ingeborg.

Lars Nilsson och Sven Nilsson var bröder, födda på Hafstorp #3. Sven Nilsson och Inger Larsdotter var föräldrar till Nils Svensson, nästnästa åbo.

Inger var f i Flähult, Ullared sn. Fadern var nämndeman.

Lars köpte 1787 eller 1789 gården av handelsmannen Anders Ekholm i Djurarp, som strax förut friköpt det av Sahlgren-Alströmerska konkursboet. Makarna ägde sedan 1789 dessutom hela hemmanet Mute #6, ½ mtl, och enl. Lars bouppteckning 1/4 mtl av hemmanet Gällared #1, Gällared sn, som makarna köpte 1805 av änkefru Eckerstein. I boet fanns vid Lars död ganska få inventarier men påfallande många silversaker. Boet ägde stora utestånde fordringar, och nästan inga skulder, så överskottet var 2565 riksdaler, vilket var mycket pengar på den tiden.

Inger följde med nästa åbo-familj till Grimeton #2 och dog där.

Nils var systerson till föregående åbo och f på Hafstorp #3, där han var åbo innan han flyttade hit. Anna Katarina var f i Övra Hjärtared, Ullared sn.

Familjen flyttade 1845 till Grimeton #2, Grimeton sn, där Nils blev åbo. År 1826 köpte makarna 1/3 mtl av Grimeton #13.

Fruarna var födda på resp. Tjärby #3 och Skutgården, båda i Grimeton sn.

Bartold Johan Andersson var åbo på Valinge #1, Valinge sn.

Johan Biktornius Johansson var åbo på Linnarp #3.

Johan Otto Olausson var åbo på Stensared #1 Gård B.

Lars Jakob köpte år 1855 Stensared #1 Gård A, 1/4 mtl, av Lars Jakob Olofsson, Stensared 1:4. Där fanns vid Laga skifte bara en ladugård.

Vid Laga skifte 1855 - 56 ägde Lars Jakob alltså både Stensared 1:4 och Stensared #2 Gård B. Dennas ½ mtl lades i två skiften, det ena ett skogsskifte. Några hus behövde inte flyttas. Registernummer Stensared 2:2. Före Laga skiftet avstyckades fastigheten Stenåsen, Stensared 2:4.

Sven Johan var f på Kushult Gård B. Han reste till USA 1880(E) men återkom. Hans sterbhus ägde gården 1925, 2:2, ½ mtl. Hustrun f i Ullared sn.

TORP OCH STUGOR VID STENSARED

Det har inte varit möjligt att med rimlig säkerhet fastställa vilka som låg vid #1 eller #2.

Backstugor vid Stensared

Detta är tre gamla kvinnor som dog i någon backstuga vid Stensared. De bodde här åtminstone 1729.

Enl. barnens födelsenotiser bodde denna familj i en backstuga vid Stensared. Enl. dödsnotisen var mannen "född en halvmil från Borrås".

Backstuga, senare torp vid Stensared

I vigselnotisen 1742 kallas Lars "gamle båtsmannen" och Ingeborg "qvinnfolket". Båda var födda i Rp sn och bosatte sig i en lite stuga vid Hafstorp. Lars och hans andra hustru flyttade hit senast 1751. Enl. vigselnotisen i Källsjö kyrkobok Ingeborg piga från Källsjö sn, men hon tycks ej vara f där. Om hennes uä barn, vars fader ev. var åbon Börge Larsson på Knutsböke, se vid denne!

Enl. domboken 1790 fanns det i familjen en andra dotter, g m Börge Nilsson i Lundby, Valinge sn. Det kan vara pigan Börta Larsdotter som 1784 gifte sig i Valinge med båtsmannen Börge Skaffare.

Enl. vigselnotisen var Bengt skomakardräng från ett torp vid Mute #11. Han var ej f i Rp sn. Han kallas Bengt Jönsson i Johannes födelsenotis. Hustrun kallas Svensdotter i sin dödsnotis. Anna Lenas födelse är ej noterad i kyrkoboken.

I hsf påpekas att både Bengt och Anna Lena haltar, och att stugan kallas Halte Bengts.

Sven Börgesson var backstusittare på Grönaberg vid Hovgården.

Enl. hsf var Sven hovslagargesäll innan han kom hit. Här kallas han ibland torpare, ibland smed. Familjen flyttade1845 till Frägnared, Skällinge sn. I hsf står om Sven "adulterium acusat 1820". (Adulterium = förfalskning. Acusat= anklagad.) Åren 1835 - 45 arrenderade Sven Nils Svenssons gård Stensared #2. I Frägnared var han åbo. Gården där övertogs av sonen Andreas. Petronella var ej f i Rp sn.

Torpet kallas i kyrkoböckerna Smedens eller Smedjetorpet. I "folkmun" blev det nog Smeens, Smeas eller Smeatorpet.

Smeden Sven Bengtsson fick år 1828 ett torpkontrakt på 50 år på 2½ tunnland jord av Olof Bengtsson på Stensared #1 Gård A.

Vasaborg, Vasen, Vasaled eller Friisalyckan, stuga eller torp vid Stensared

Elias tituleras i kyrkoböckerna f.d. guldsmedsgesällen. Hans far var Bartold Andreas Friis, kyrkoherde i Grimetons pastorat. Hans dödsnotis finns ej i socknens kyrkobok. Dödsåret kommer från hans bouppteckning, som även upplyser att hans bostad var torpet Vasaled, och att detta var en loftstuga med förstuga på västra och fähus på östra änden, allt gammalt och förfallet och en gång bekostat av den avlidnes bror prosten Friis, men att halva var sålt till sockenskomakaren Jöns Johansson, och halva ägdes nu av änkan.

Kyrkoböckerna förlägger huset ibland till Knutsböke, ibland till Stensared, och de kallar makarna Friis ibland fattighjon, ibland tiggare.

Inger var nog ej f i Rp sn. Hon kallas Håkansdotter i sin vigselnotis och domboken, och resp. Håkansdotter, Olofsdotter och Jonasdotter i de tre barnens födelsenotiser. Hennes mor hette Kerstin och dog här som änka 1811, f ca 1746.

År 1812 stämde Elias Friis samtliga åbor på Stensared #1 och Lars Larsson på Stensared #2 för att de sagt upp honom från torpet Vasaborg. De stämda anförde i rätten, att 23 år tidigare när torpet byggdes, låg det på en samfälld utmark. Men år 1800 skiftades utmarken, och Vasaborg kom då att ligga på mark som tillhörde åbor i Stensared. Och nu tyckte dessa att det var på tiden att Friis började betala för sig, vilket han aldrig tidigare behövt göra, och då han vägrade detta sa de upp honom.

Men nu hade de ångrat sig, och för att visa sitt kristliga sinnelag och sitt medlidande med den gamle mannen, hade de bestämt sig för att låta honom ha kvar torpet gratis i sin livstid. Men efter hans död måste hans familj lämna torpet. Medan rättegången pågick dog emellertid Friis, och då begärde hans änka att få åtnjuta den förmån som mannen blivit lovad. Bönderna vägrade först men gick så småningom med på hennes begäran.

Sonen Bartold Andreas var torpare vid Mute #11. Han blev 1833 åtalad för att ha misshandlat sin mor. Vid rättegången kom det fram, att det snarare var modern som misshandlat sonen. Hon hade slagit honom med en eldtång, därför att hon tyckte att han köpt en för dyr gåva till sin fästmö.

Familjen flyttade hit ca 1812, men flyttade snart till Törnestugan vid Mute #3, där mannen var född, och där han också dog. Han var skomakare.

Kerstin var ej f i Rp sn. Hon gifte 1835 om sig med Lars Svensson, åbo på Mute #3.

Johanna Kristina hade en uä son Johan Severin, f och d 1837. Hennes man var torpare på Lunden vid Hovgården.

Lars var f.d. åbo på Stensared #1 Gård C. I domboken finns ett kontrakt enl. vilket Lars av Olaus Nilsson år 1828 på 50 år köpte torpet, kallat både Frisatorpet och Frisalycken. Enl. hsf stod torpet obebott ungefärligen åren 1825 - 32, och först därefter flyttade Lars och Anna in.

Olaus Nilsson var åbo på Mute #2. Han sålde 1837 torpet till Olaus Andersson, vars familj i hsf tas upp under Mute.

Södra Berg, stuga, senare torp vid Stensared

Södra Berg var nog dels en stuga dels ett torp. Vilken familj som bodde i stugan och vilken som bodde i torpet framgår ej av kyrkans böcker.

Britta Svensdotter 1774 - 1841 Britta var f på Stensared #1 Gård C, flyttade hit ca 1822 och stugan var enl. hsf ny då. Hon var ogift.

Lars var ej f i Rp sn. Neta Johanna var f på Stensared #1. Familjen flyttade hit 1841 från Ugglarp, där Lars var arrendator. Hsf kallar ibland mannen för arbetskarl och säger att han arbetade i Skåne. I hsf 1861 - 76 är familjen förd under rubriken Socknens slut, vilket innebär att den vars "skriven" i socknen men vistades på för prästerskapet okänd ort. Lars tycks ej ha dött i Rp sn.

I hsf står att stugan låg på Olof Bengtssons mark, Stensared #1 Gård A.

Hustrun var f på Broslätt vid Hovgården, omgift 1878 med Anders Hansson, torpare på Bredastensås vid Ryen.

Familjen flyttade hit ca 1861 och härifrån till Runesten?, Grimeton sn, 1868? enl. en svårläst anteckning i hsf. Familjen kom tillbaka 1872 och mannen blev då torpare på ett annat torp vid Stensared.

Anders var s t en skräddare i Skärte. Inger Kristina var f på Stensared #1 Gård B. Hon dog i barnsäng. Susanna var f i Attarp, Skällinge sn. Familjen flyttade hit ca 1835. Mannen var skräddare, men kallas i kyrkoböckerna någon gång torpare eller backstusittare.

Vid ett bröllop 1828 i Tågarp, Skällinge sn, vandaliserade sex berusade unga män en gård där mycket svårt. Det var fråga om ett rent nidingsdåd. En av männen var Anders Andersson.

Om svärfaderns försök att få bort Anders från torpet, se vid Olof Andersson, Stensared #1 Gård B!

År 1848 blev Anders stämd av Nils Olofsson i Skärte, som påstod att han i april 1847 köpte en ko av Anders, som Anders ej överlämnat till Nils utan i stället sålt till en annan person. Betalningen för kon var 3/8 tunna råg, 1/4 tunna havre, 3 kappar korn och 2 tunnor och 10 kappar potatis. Och kon skulle Anders få nyttja till slutet av juni till mjölkning och körning(!). Anders förnekade att denna handel ägt rum, och då domstolen tyckte att Nils bevisning var bristfällig, gav den Anders tillåtelse att gå ed på sin oskuld. Men då denne inte infann sig vid domstolen när han skulle avlägga eden, dömdes han skyldig som lagen föreskrev i sådana fall och fick betala tillbaka det han fått av Nils.

Rya, torp vid Stensared

Mannen kom från Aleslöv #2 där han var född, och där han var dräng på sin fädernegård till ca 1859, då familjen flyttade hit. 1879 - 80 bodde familjen i en stuga vid Mute #9. Därefter var mannen torpare vid Aleslöv #2, där makarna bodde år 1900. Hustrun var f på Stensared #1 Gård B.

Ska man tro hsf existerade torpet Rya bara medan denna familj bodde där. Men det fanns nog både förr och senare, fast under något annat namn.

Sven Johan Niklasson var åbo på Mute #9.

Johan Olander, men ej hustrun, emigrerade till USA 1887. Hon var f i Fagered sn och bodde i Aleslöv år 1900.

När Britta Johanna emigrerade kallade hon sig Britta Magni.

Backstuga vid Stensared

Mannen var f på Stensared #1 Gård A. Hustrun och äldste sonen var enl. hsf födda i Svartrå sn, men hustrun finns ej i den socknens födelsebok 1829. Familjen flyttade hit 1858 från Rp #3, där mannen ett par år var åbo. Karolina och Albertina Sofia bodde inhysta i Stensared år 1900.

Torp vid Stensared

Johannes Toresson*

1832 -

Familjen flyttade hit från Bråtås Gård Ba 1872.

Mannen var f i Källsjö sn och hustrun och de båda äldsta barnen i Grimeton sn. Dessa dog med en veckas mellanrum i scharlakansfeber.

Familjen flyttade hit från Grimeton sn 1877. Det är inte säkert att de bodde på samma torp som föregående familj.

Mannen var torparson från Stensared. Hustrun och dottern var födda i Stamnared sn, yngste sonen i Varberg. Familjen flyttade hit 1893. Torpet var ej säkert detsamma som den eller de föregående torparna innehade. Det ovanliga mansnamnet Ljushild är tydligt skrivet så i dopboken.

TINGÅS

Tingås var ett skatte- eller kronohemman. År 1771 fick Fredrik Lagercrantz på Hovgården tillstånd att byta till sig några hemman, bland dem Tingås, mot frälsehemman som han ägde. Tingås Gård A friköptes 1811. Någon uppgift om när resten av hemmanet friköptes har jag inte hittat.

Erik Attesson i Tingås är nämnd som gift i domboken 1673. Han och hans syster Kerstin sålde då sina andelar i Linnarp #3 till Bengt Persson i Linnarp och Nils Persson i Klastorp, Träslöv sn.

Domboken: 1724-09-16 brann kronohemmanet Tingås ner. Brandstod beviljades.

Att få ordning på gårdar och familjer i Tingås före 1729 har visat sig ovanligt svårt, mest emedan mantalslängdernas uppgifter är både knappa och svårtydda. En säker källa är emellertid 1690 års jordebok, och enl. den fanns det tre gårdar i Tingås då. Dessa gårdar, Gård 1, Gård 2 och Gård 3 nedan, har jag inte lyckats koppla ihop med de följande, som har Hallands Landsbeskrifning 1729 som utgångspunkt.

Tingås Gård 1

Olofs hustru dog ca 1677. Enl. Hunnestads sockens kyrkobok var en Essbjörn Olofsson från Tingås g m Kajsa Andersdotter, f på Sven Hanssons gård i Blixtorp. Essbjörn dog 1703. Han var nästan säkert s t Olof Gunnesson.

Tore var nog ogift när han blev åbo, men 1689 var han gift, ty detta år säger mtl att hans hustru var vanför. Enl. kyrkoboken dog hans hustru 1703. Hennes namn och ålder går ej att läsa.

Av domboken framgår att år 1698 var Tore skyldig kyrkoherde Johan Friis i Grimeton pengar.

Lars Svensson (ca 1692 - )

I mtl ser Lars ut att efterträda Tore Svensson som åbo.

Tingås Gård 2

Enl. mtl 1707 hade Per de ogifta systrarna Ingeborg och Börta. Vigselnotisen innehåller ingen uppgift om kontrahenternas hemvist, men den står under Tingås, vilket talar för att Kerstin kom från detta ställe.

Per efternamn skrivs i mtl och kyrkobok Börsson, vilket kan betyda både Börgesson och Björnsson.

Tingås Gård 3

Anders hustru, som enl. mtl var blind, överlevde honom.

Både Björn och hans hustru var enl. mtl i livet 1717. Enl. kyrkoboken hade Björn en dotter, vars namn inte uppges, som dog 1697, 9 år gammal.

Enl. mtl 1712 och 1714 hade Björn då en måg Måns Andersson, som var soldat och vars hustru bodde här.

År 1798 ålade häradsrätten Björn att betala sina skulder till kyrkoherde Guntzows sterbhus och till kyrkoherde Friis i Grimeton. I häradsrätten anmäldes 1712 att Björn ej förmått betala sina skatter och att det därför varit utmätning som ej förslog.

Vigselnotisen säger inget om Olofs ursprung. I mtl 1729 står att han var en gammal tiggare utan gårdsbruk. Av ett vittnesmål i domboken 1723 framgår att Olof då var i Stockholm. Enl. mtl 1729 efterträddes Olof som åbo nog av Börge Eskilsson på Tingås Gård B.

Nedanstående familj har jag ej kunnat placera på någon av ovannämnda gårdar.

Anders och hans andra hustru var i livet 1717. John föddes den 27/9, hans mor dog "uthe på Marcken" den 9/10 och fadern gifte om sig den 24/5.

Under de första åren på 1700-talet blir kyrkobokens uppgifter bättre, och den värdefulla källan Hallands Landsbeskrifning 1729 ger en säker grund att stå på. Nyssnämnda år fanns det liksom tidigare tre gårdar i Tingås. De utgjorde tillsammans 9/16 mtl. Men hemmanet var enl. jordeboken åtminstone 3/4 mtl, varför en del av hemmanet nog låg obrukad, eller "städjefallen", som det hette vid denna tid.

Tingås Gård A

I mtl 1712 står att Tore var "avviken landet". På Gård 1 ovan finns en ungefär samtida Tore Svensson, men det är nog en annan person.

Makarna hade en dotter med ett i kyrkoboken oläsligt namn som dog 1709.

Sven och Kerstin bodde 1704 i Gläsbacka, Ullared sn. Kerstin kom enl. vigselnotisen i Ullareds kyrkobok från Övra Fare, Fagered sn.

Torsten kom enl. vigselnotisen från Ljungby sn och hustrun från gården, "stället". I vad som sannolikt är Börtas dödsnotis kallas hon Persdotter.

Enl. mtl var Torsten soldat 1717 - 19.

Brittas och Annas födelsenotiser är nästan oläsbara. Ovan angivna namn och födelseår kan därför vara felaktiga.

Per Andersson var bosatt i Tingås, troligen båtsman.

Torsten blev år 1724 stämd av bl.a. Håkan Andersson, Haksered Gård A. Se vid denne!

År 1730 råkade Torsten i slagsmål med sin granne Börge Eskilsson. Se vid denne, Tingås Gård B!

År 1731 stämde Torsten hustrun Gertrud Andersdotter, Tingås Gård C, med påstående att hon spritt ett rykte, att hans hustru Börta skulle ha "plägat olovlig beblandelse" med framlidne löjtnanten Mårten Lindqvist. Gertrud förnekade detta, men berättade att hon vid ett tillfälle år 1727 hade sett löjtnanten vinka med handen åt Börta, varefter denna strax gått fram till honom och sedan följt med honom bakom en backe. Gertrud hade då smugit efter och fått se Börta ligga på ryggen med kjolen uppdragen över knäna och löjtnanten liggande ovanpå henne. Detta berättade hon för gårdbon Börge Eskilsson, som i sin tur berättade det för Torsten.

Gertrud påstod vidare att Börta flera gånger, och senast vid påsken innevarande år, hade bett henne att tiga med vad hon sett och, givit henne en gåshalva till belöning. Gåshalvan medförde och uppvisade Gertrud vid rättegången.

Börta förnekade ej att hon varit avsides med löjtnanten, och att han då hade begärt att få ligga med henne. Men hon bedyrade att han ej hade fått henne omkull eller ens rört hennes kläder. Gåshalvan hade hon givit Gertrud som ersättning för att denna hade lagat hennes strumpor, vilket bestreds av Gertrud, som sa sig ha betalt strumplagningen med att ge Börta mjölk.

Nämnden betygade att Börta aldrig blivit beskylld för någon lösaktighet, och att hennes anseende tvärt om var det bästa.

Rätten dömde Gertrud för att hon "farit med sladder" till att böta 3 mark silvermynt och att betala Torstens rättegångskostnader. Det framgår att domstolen ansåg att Gertruds förseelse var ringa och att böterna därför var lindriga. Domstolen kallar böterna för "läppgiäld".

Torsten Torstensson, Anders Larsson och Börge Eskilsson, alla åbor i Tingås, blev 1732 åtalade för att de på hemmanets skog huggit ner 4 stycken bokar. De erkände och talade om att de använt det erhållna virket till att förbättra sina gärdesgårdar. Börge Eskilsson tillade att han använt en del av virket till att bygga upp sina härbärgen, vilket han var skyldig att göra, sedan de 8 år tidigare brunnit ner tillsammans med hemmanets alla byggnader. Alla tre fick, trots att de använt virket på ett sådant vällovligt sätt, det för olovligt skogshygge vanliga straffet.

Anders var f i Borsthult, Svartrå sn. Maria kom vid vigseln från Borrås, Nösslinge sn, men tycks ej vara f i den socknen. I sina barns födelsenotiser kallas hon Maria Björnsdotter.

Anders blev åtalad och straffad för olovligt skogshygge åren 1752, 1763, 1768, 1769, 1772, 1777 (två gånger) och 1780. Medbrottslingar var Anders Persson och Bengt Bengtsson på Tingås Gård B, Nils Svensson på Tingås Gård C och Lars Olofsson på Bråtås Gård A. För detaljer: Se vid dessa åbor! Vid åtminstone en av dessa rättegångar intygade nämnden att Anders var mycket fattig.

Kerstin var f på Lilla Böttås, och Karin i Olered, båda i Nösslinge sn. Kerstin dog i barnsäng.

Av domboken framgår att Lars friköpte gården till kronoskatte år 1811. Ca 1785 köpte Lars halva Tingås Gård B av Bengt Bengtssons änka Börta Andersdotter.

I hsf står att Kasper blev "dödslagen af et träd i Kushults skog". Kristina var f i Gällsered, Nösslinge sn. Hon gifte om sig med nästa åbo.

Anders var ej f i Rp sn. Severina var f på Haksered Gård A. År 1900 bodde hon hos sin son Nils August.

Den 25/4 1837 nedbrann fullständigt gårdens alla byggnader och ett flertal djur innebrändes. Tingås Gård C brann ner samtidigt.

Ca 1850 flyttade familjen till en backstuga vid Tingås som kallades Rukärrshagen eller Rukärrsängen.

Nils August var åbo på Tingås Gård E.

Av hsf framgår att Carl Aron blev gift 1875, och bodde något år som änkling hos sin bror Nils August, innan han 1895 flyttade till Fjärås sn.

Av Kristinas bouppteckning framgår att maken hade mycket pengar utlånade till ca 17 olika personer, och nästan inga skulder. I boet fanns 18 stycken böcker, vilket är jämförelsevis väldigt många.

Inger var f på Obbhult Gård A. Hon gifte om sig med åbon efter mågen Per Svensson.

Olof Bernhard Matsson var åbo på Skärte #6, där makarna bodde år 1900. Makarna ägde någon tid äv. Tingås Gård E.

På begäran av sin svärmor, sin hustru, sina svågrar, prästerskapet och grannar blev Lars år 1846 omyndigförklarad på grund av att hans svåra dryckenskap förhindrade honom att ta vård om sin familj och sin egendom.

Per var f på Kushult Gård C. Makarna flyttade eller de dog ca 1898, men Paulina bodde kvar och hade eget hushåll enl. församlingsboken 1900. Vid Laga skifte 1879 ägde makarna 1/4 mtl, som lades i två skiften. Husen kunde stå kvar. Registernummer Tingås 1:4.

Carl Magnus Olausson var åbo på Stenaljung Gård Bb.

Johan August var bror till föregående åbo. Enl. hsf 1861 - 76 var han dömd för hemfridsbrott och misshandel. Inger var f på Obbhult Gård A.

Medelst ett antal köp blev Johan August under loppet av 1860-talet ägare till hela hemmanet Tingås. De flesta av dessa gårdsaffärer är inte dokumenterade i lagfartsboken., så när de skedde är okänt för mig.

Den gård som tillhört hans hustru och hennes förre man Lars Kaspersson, alltså Tingås Gård A, Tingås 1:4, köptes av Johan Ladow Magnusson.

Resten av hemmanet delade han i tre delar. Dessa kallas Tingås Gård D, Tingås Gård E och Tingås Gård F. Den förstnämnda behöll han själv och de övriga sålde han. Dessa tre gårdar avhandlas nedan - efter Tingås Gård B och Tingås Gård C.

Mannen var f i Borrås, Nösslinge sn. Hans förnamn står tydligt skrivna som ovan i Nösslinge födelsebok, men han kallas i skrifterna alltid Johan Lador.

Hustrun och barnen var enl. församlingsboken 1900 födda i Rp sn, men de finns ej i socknens födelsebok.

Ägare 1925: Emil Johansson. Tingås 1:4, 3/16 mtl.

Tingås Gård B

I mtl 1735 kallas Börge tiggare och förekommer ej sedan i mtl. Karin var f i Bråtås.

En söndagseftermiddag år 1730 ville Börge slipa ett verktyg, men fann att slipet redan var upptaget av hans gårdbo Torsten Torstensson, Tingås Gård A. När denne inte ville låta Börge komma till förrän han själv var klar med den lie han var i färd med att slipa, började Börge kasta sten på honom och fortsatte med att ge honom örfilar, kalla honom hundsvott, kanalje och skälm och hota med att slå honom i huvudet med lien, vilket han slutligen också gjorde. Detta sista blev för mycket för Torsten, som dittills förhållit sig avvaktande, så han grep tag i Börge och tryckte ner honom mot marken, där de började brottas och dra varandra i håret. Efter en stund tröttnade de, steg upp och gick in i sina respektive stugor.

Torsten stämde Börge till häradstinget. Hela händelseförloppet hade följts på nära håll av två pigor, som vittnade vid rättegången. Börge erkände, men hävdade att han inte vållat Torsten någon skada. Han bad att bli straffad med prygel i stället för böter om han blev dömd, ty han visste att han inte kunde betala några sådana. Nämnden vitsordade att han var mycket fattig. Han dömdes till böter och spöstraff om han ej kunde betala. Straffet blev extra hårt därför att brottet var begånget på en söndag.

År 1731 stämde Börge sin gårdbo Anders Larssons hustru Gertrud Andersdotter för förtal. Se vid henne, Tingås Gård C!

Börge blev åtalad 1732 för olovligt skogshygge. Se vid Torsten Torstensson, Tingås Gård A!

Enl. vigselnotisen kom Anders från Nösslinge sn. Anna var f på Tingås Gård A.

Anders Persson blev år 1737 åtalad för inbrott, stöld och sabbatsbrott. Han erkände genast brottet och berättade att han en söndag ville besöka gudstjänsten i Nösslinge kyrka men kom för sent. Han gick då till en backstuga i närheten som beboddes av hans kusin, skomakaren Börge Gunnesson, för att träffa denne när han kom hem efter gudstjänsten. Anders gick in i det tomma huset, och när han där fick syn på en kista som såg ut att ha ett dåligt lås, kunde han inte låta bli att bryta upp detta för att se vad som fanns i kistan. Och då fick han syn på en summa pengar, som han stoppade på sig, varefter han gick därifrån.

Han hade emellertid blivit sedd vid stugan, och när det blev känt att han senare samma dag betalat ett klädesplagg som han köpt på kredit åt sin hustru, blev han misstänkt för stölden. De stulna pengarna hade han betalat tillbaka.

Han dömdes att böta tre gånger det stulna beloppet och ett extra bötesbelopp för att han stulit på en söndag. Dessutom skulle han under en högmässa sitta på pliktapallen i Nösslinge kyrka, för att därefter inför församlingen förklara sig ångerköpt och få avlösning av prästen. Kunde han ej betala böterna blev det spö.

År 1752 blev Anders tillsammans med Anders Svensson, Gård A, åtalad och dömd för olaga skogshygge. Se vid denne!

Han blev 1759 åtalad och dömd for att på hemmanets mark ha huggit ner en bok.

Samma år blev Anders åtalad för att en natt i juli från änkan Anna Olofsdotter i Åkulla ha stulit 65 alnar(?) blaggarnsväv. Som grund för åtalet låg att ett rykte utpekade honom som den skyldige, och att han tidigare blivit straffad för stöld. Han nekade envist och frikändes i brist på bevis.

År 1773 blev Anders stämd av Nils Svensson, Bråtås Gård A, som ville att Anders skulle erkänna att han hjälpt till med att fälla den bok, som Nils året innan hade fått skulden för att ha fällt. Anders erkände och fick böta.

Pers födelse är ej noterad i kyrkoboken, men han tas upp som son i familjen i hsf 1850 och några mtl. Han var torpare på Pungen vid Tingås.

Bengt kom enl. vigselnotisen från Alfshög sn. Börta dog nog inte i Rp sn.

Om Börtas mellanhavande år 1768 med hustrun Anna Jonsdotter, se vid henne, Kushult Gård B!

År 1772 blev Bengt och Anders Svensson, Tingås Gård A, straffade för olovligt skogshygge. Då domstolen inte trodde dem om att orka betala några böter, fick de i stället 4 dagars fängelse vid vatten och bröd. Deras fattigdom och svaga hälsa vitsordades av nämnden och tingsmenigheten.

År 1777 blev Bengt åtalad och dömd för att ha huggit ner 15 st små bokar. Han erkände och ursäktade sig med att han behövde virket för att bygga gärdesgårdar. Domstolen underkände detta skäl, då det var allmänt känt att det i överflöd fanns för gärdesgårdar lämplig sten på hans ägor.

Samma år blev Bengt och hans grannar nyssnämnde Anders Svensson och Nils Svensson, Tingås Gård C, åtalade för att de fällt flera bokar som växte på hemmanets enskilda skog och i dess hagmark. De nekade och frikändes sedan de gått ed på sin oskuld.

År 1780 blev samma tre bönder åtalade för att de på sina marker hade avverkat 10 ekar och bokar av varierande storlek. De nekade och åklagaren påstod då, att det i skogsbygden hade blivit vanligt att bönderna lejde utsocknes folk göra själva avverkningen för att kunna neka om de blev åtalade, men att de ändå behöll virket. De åtalade fick tillåtelse att svära sig fria, men uteblev när edgången skulle ske, varför de dömdes till det vanliga straffet för olaga skogshygge.

Änkan Börta Andersdotter sålde halva gården till Lars Andersson på Tingås Gård A och halva till Nils Svensson, Tingås gård C. Därmed försvann Tingås Gård B. Detta skedde nog ca 1785.

Tingås Gård C

Makarna var ej vigda i Rp sn. De tycks ej heller ha dött där. I mtl 1732 står att Anders var tiggare och finns ej sedan i mtl.

Anders var åtalad 1732 för olovligt skogshygge. Se vid Torsten Torstensson, Tingås Gård A!

Gertrud blev stämd 1731 av samme Torsten för att ha spritt ut ett rykte om hans hustru. Se vid Torsten!

Vid samma domstolssession som avhandlade nyssnämnda stämning, förelåg en annan sådan från Börge Eskilsson, åbo på Tingås Gård B, i vilken han påstod att Gertrud spritt ut ett rykte i bygden, att han "begärde få bruka otukt med henne". Tydligen till allas förvåning erkände Gertrud utan vidare detta och påstod att ryktet var sant, ty vid den tiden hon bodde i hans brygghus kom han en gång till henne, tog henne vid handen och sa att han "mycket åstundade att få bruka olåfligit umbgiänge med henne". Och som belöning för detta lovade han, att hon skulle få använda hans brygghus så länge hon ville. Börge bestred hennes påstående. När målet fortsattes vid nästa ting var Gertrud frånvarande, enl. intyg därför att hon var så illa sjuk att det hållits förbön för henne i kyrkan. Målet tycks ej ha fullföljts, så kanske dog Gertrud vid denna tid.

Under åren 1733 - 73 var denna gård sannolikt obrukad.

Nils Svensson

(1773 - ca 1790)

Familjen flyttade enl. kl hit 1773 från Haksered Gård A där mannen varit arrendator. Nils köpte ca 1785 halva Tingås Gård B.

År 1777 och 1780 blev Nils tillsammans med sina grannar Bengt Bengtsson och Anders Svensson åtalade och straffade för olaga skogshygge. Se vid Bengt, Tingås Gård B!

Sven Andersson

ca 1744 - 95 (ca 1790 - 95)

Sven var f.d. åbo på Bråtås Gård B.

Nils var ej f i Rp sn. Ingeborg var d t föregående åbo. Sara var i Fagered sn eller pastorat. Hon flyttade till Svartrå sn, när hon blivit änka.

Nils friköpte gården från krono till skatte 1811.

Den 25/4 1837 brann gården ner fullständigt. Djur innebrändes. Vid eldsvådan blev Nils så svårt bränd att han en tid efteråt var sängliggande. Tingås Gård A brann ner samtidigt.

Andreas var torpare eller backstusittare på Rampan vid Tingås. Torpet eller stugan hörde till denna gård.

Av bl.a. en köpehandling framgår att sonen Sven kallades sig Sven Munter och åtminstone 1841 var fyrverkare vid Raketkåren och bosatt på Marieberg i Stockholm. (Raketkåren var ett militärt förband som fanns 1832 - 45.)

Nils Nilsson dog enl. kyrkoboken på lasarettet i Halmstad efter en kirurgisk operation, begraven där.

Anders Magnus Toresson var torpare på Ödgärdet vid Kushult.

Om Nils tvist 1810 med Ingrid Jönsdotter, se vid Per Andersson och Ingrid Jönsdotter på Pungen vid Tingås!

År 1836 blev Nils stämd av förmyndarna för barnen till hans döde son Andreas. Se vid Rampan vid Tingås!

När Nils och Sara sålde sin gård till nästa åbo, skrevs som vanligt vid handel av detta slag ett undantagskontrakt. I det ifrågavarande finns den ovanliga bestämmelsen att säljaren betingade sig all frukten av ett päron- och två äppelträd. Och Nils bestämde att köparen skulle "bestå mig hwarje år Twå Riksdaler Banco till snus och tobak".

Olena Nilsdotter skrev 1839 ett testamente enl. vilket hennes halvsyster Inger Britta skulle ärva hennes klädeskista och alla hennes gångkläder.

Jöns och alla barnen var födda i Släryd, Svartrå sn, varifrån familjen inflyttade.

Av domboken 1848 framgår att makarna gjort konkurs och avträtt all sin egendom till sina borgenärer.

Anders var f i Svartrå sn och hustrun i Karl Gustav sn. Hon kom enl. vigselnotisen från Ryds kvarn. Ca 1860 blev Anders torpare i Tingås.

Albertina Kristina Charlotta "afdagatog sig sielf medelst hängning", står det i kyrkoboken.

Nils Johan var f på Rp #3 och Anna Charlotta på Skärte #9. Mannen var 1866 - 69 åbo eller arrendator på Ugglarp #3. Han flyttade till USA 1869(E). Hustrun och Alvina Maria kom efter 1872(E).

Johan August Svensson* på Tingås Gård D köpte gården någon gång under 1860-talet.

Tingås Gård D

Johan August Svensson*

1832 -

Vid Laga skifte 1879 var gården var på 3/8 mtl. Den lades i två skiften och inga hus behövde flyttas. Registernummer Tingås 1:3. Det är den del av Tingås Gård A som Johan August behöll för egen del.

Genom hemmansklyvning 1926 delades gården i Tingås 1:6, 5/16 mtl, och Tingås 1:7, 1/16 mtl. Ägare 1925: Resp. Johan Botvid Bengtsson och Alrik Gideon Johansson.

Tingås Gård E

Mannen var f på Tingås Gård A och hustrun i Träslöv sn. Makarna hade en fosterson Bartold Emil Johansson, f 1870 i Grimeton sn.

Vid Laga skifte 1879 ägde makarna 1/8 mtl. Ett enda skfte. Ingen husflyttning. Registernummer Tingås 1:2. Ägare 1925: Karl Adolf Johansson.

Tingås Gård F

Gunne Olofsson

1811 - 74 (ca 1865 - ca 1867)

Familjen finns på Södra Hagen, torp vid Tingås och bodde nog där.

Johan August Gunnesson

1843 - 97 (ca 1867 - 97)

Mannen var s t föregående åbo. Familjen finns på torpet Södra Hagen vid Tingås, där den troligen bodde.

Vid Laga skifte 1872 var hemmansdelen 1/16 mtl, ett enda skifte, ingen husflyttning. Registernummer Tingås 1:5.

Johan Edvin Nilsson*

1866 - 1943 (1899 - )

Johan Edvin ägde gården 1925, 1:5, 1/16 mtl. Han ägde också Bråtås Gård Aa. Familjen finns där.

Pungen, torp vid Tingås

Det fanns ett Pungen vid Hovgården också.

Per var f på Tingås Gård B. Ingrid kom enl. vigselnotisen från Kungsäter sn. Makarna flyttade hit före 1788. Torpet var enl. hsf nytt då.

Strax efter Pers död stämde Ingrid markägaren, som var Nils Andersson, Tingås Gård C, för att få honom att skriva under ett tidigare upprättat kontrakt som gav Per och Ingrid rätt att i sin livstid behålla torpet Pungen, vars mark de själva brutit och uppodlat. Nils gick med på detta mot att Per, som var född på gården, avsade sig sin bördsrätt, som var bättre än Nils, att friköpa gården.

Nils var ej f i Rp sn. Han var s t Börge Olofsson, åbo på Ryen Gård A + Ryen Gård B. Makarna flyttade nog hit som nygifta.

Före sitt äktenskap var Nils sockenskomakare i Nösslinge sn.

Olaus var f på Mute #9. Stina var ej f i Rp sn. Olaus blev torpare här ca 1839 efter att ha varit arrendator på ett par gårdar i Rp kyrkby.

Familjen flyttade 1845 till Mute där mannen blev arbetskarl. (Arbetskarl var titeln för en gift lantarbetare. En ogift sådan kallades tjänstedräng.)

Olaus August Pettersson var skomakare i Mute.

År 1844 blev makarna dömda för stöld av Kinds härdsrätt. De var häktade och flyttades därefter omdelbart till Himle härdsrätt, där de var åtalade för en inbrottsstöld i Pletered, Valinge sn. Vid denna stöld, som skedde en natt i augusti året innan, stals en mängd värdefullt lösöre, bl.a. föremål av ädla metaller, kläder och tyger. En tid därefter pantsatte Olaus och Stina 2 silkesdukar och 4 silverskedar hos en bonde i Svartrå som lånade ut pengar. Den bestulne i Pletered kände sedan igen dessa saker som sina. Makarna nekade och kunde av häradsrätten inte bindas vid stölden, men att de hade tagit befattning med tjuvgods var ostridigt, och de dömdes skyldiga till detta. De var även anklagade för att i Varberg ha stulit en påse med ullgarn, varför de överfördes till kämnärsrätten där för att rannsakas för denna stöld.

Rättegången drog ut på tiden, bl.a. däför att båda makarna i häktet på Varbergs fästning blev så svårt sjuka, att de inte kunde höras. På fästningen skrev mannen egenhändigt en rörande skrivelse till rätten, i vilken han ödmjukt bad att rättegången på alla sätt måtte påskyndas. Ty hans egendom for illa när båda makarna satt häktade, och han var därför orolig för familjens framtida bärgning. I sin underskrift kallade han sig Olagus.

Mannen var f på Tolfsbacka, Ullared sn och hustrun i Svartrå sn, men hennes far var åbo på Tingås Gård C. Makarna flyttade hit i samband med sitt giftermål. Familjen flyttade till Nösslinge sn 1882.

Johan Edvard Andersson var åbo på Kushult Gård Ca..

Mannen var f i Borrås, Nösslinge sn, och hustrun på Nya Stagsäng vid Haksered. De flyttade hit ca 1885 och härifrån 1896 till Gamla Stagsäng.

Mannen var f på Kushult Gård C och hustrun i Okome sn. Hon hade varit gift tidigare. Familjen flyttade hit 1883 från Kushult Gård Ca, där mannen varit åbo. Ca 1898 flyttade de till Kushult, där mannen var torpare år 1900. Enl. hsf var han dömd 1871 för misshndel och hemfridsbrott.

Backstuga vid Tingås

Denna familj är nämnd i mtl 1802 och 1805. Olofs mor hette Anna. Dottern fick 1802 en uä son Carl Daniel.

Liavrån, backstuga vid Tingås

Detta är kanske samma torp som kallades Liden och som fanns vid Bråtås, senare Tingås.

Johannes Jonsson

1780 - 1846

Familjen bodde här ca 1810 - 35, då den flyttade till Västerbacka vid Bråtås.

Rampan, backstuga eller torp vid Tingås

Andreas var f på Tingås Gård C. Britta var ej f i Rp sn. Hon blev omgift med nästa torpare eller backstusittare. Makarna flyttade nog hit som nygifta. Stugan kallades då Ett nybygge. Andreas var nog backstusittare.

Söndagen den 16/11 1828 på morgonen hittades Andreas liggande död i ett litet kärr på norra sidan av allmänna landsvägen vid Brännhults gärde. Hans kropp var inte på något sätt skadad. Den obducerande läkaren trodde att Andreas drunknat. När hans död dryftades i härdasrätten framkom att han varit en nykter och skötsam man, ehuru lite "fånig" och "enfaldig". Hans gång var något ostadig, beroende på att hans syn var svag.

På lördagen han om morgonen lämnat Getterön, där han varit några dagar och hjälpt till med att tröska. Han hade på eftermiddagen varit inne i ett hus i Stenstorp och fått lite mat och en sup och vilat sig lite, men ej stannat länge därför att han sa sig vilja hinna hem till Tingås innan kvällen, och dit var det nu, som han sa, bara(!) en mil kvar att gå. På ryggen bar han då en påse med lin. Denna fanns inte vid hans döda kropp, vilket förbryllade dem som hittade honom.

Anders var vid sin död skyldig för säd till kronomagasinet i Varberg. Han hade ganska stora skulder, små men många. Detta syns i hans bouppteckning. Där står också att han ägde huset som familjen bebodde.

År 1836 stämde förmyndarna för de båda barnen dessas farfar Nils Andersson, Tingås Gård C, med påstående att han inte lämnat barnen någon ersättning för att han brukat deras av deras far ärvda andelar i gården. De anhöll också om domstolens tillåtelse att få sälja dessa andelar. Nils svarade att barnen och deras mor försörjdes av honom, och att kostnaderna för detta översteg den inkomst han hade av barnens del i gården. Men han erbjöd sig likväl att betala barnen en skälig ersättning. Och han motsatte sig ej att deras hemmansdelar såldes. Det upplystes vid rättegången, att Andreas varit torpare vid faderns gård och betalat för torpet genom att göra dagsverken hos denne.

Johan var nog f i Lindberg sn. Han kallas i kyrkoböckerna både tjänstedräng och torpare. Han blev funnen död på stranden på Getterön.

I hsf 1832 - 35 kallas bostaden Zakrisbygget. När Samuel föddes var föräldrarna fästefolk. Britta flyttade nog med sina barn till Okome sn 1847.

År 1845 blev Britta åtalad och bötfälld för att hon innehaft och använt garn av lin och ull samt ett stycke lärft, som hon borde förstått vara stulet. Varorna tillhörde tre personer i Grimeton, som lämnat dem till hustrun Inger Svensson vid Ryen för blekning. Och när Inger lagt ut dem i solskenet i närheten av sin bostad hade de blivit stulna. Hur de sedan hamnat hos Britta blev inte klarlagt. I hsf står att Britta år 1846 undergick offentlig kyrkoplikt för delaktighet i stöld. (Det innebar att hon vid en högmässa fick åhöra ett strafftal av prästen. Kanske fick hon också sitta i stocken.)

Södra Hagen, torp vid Tingås

Enl. handlingarna vid Laga skifte i Bråtås 1868 - 69 var Södra Hagen en undantagsstuga där då. Det är nog inte samma som Södra Hagen vid Tingås.

Ingen i familjen var f i Rp sn, men Gunnes far var torpare på Yasjöhult vid Hovgården. I familjen fanns hustruns uä son Carl Johan Johansson, f 1832, när modern var piga på Mute #1. Familjen flyttade hit ca 1839 från Liavrån vid Tingås.

Gunne köpte 1/16 mtl av Johan August Svensson, Tingås Gård A., ca 1865. Detta var Tingås Gård F.

Johannes Toresson var torpare vid Stensared.

Anders Johan Andersson var torpare på Gamla Intaget vid Bråtås.

Båda fruarna var födda i Grimeton sn. Josefina Paulina och hennes barn var inte kvar i Rp sn år 1900.

Mannen var åbo på Tingås Gård F. Om honom i kyrkoboken: "Hängning, Sielfmord. Begrafven i tysthet".

Torp vid Tingås

Nedanstående två familjefäder var torpare vid Tingås, men ej nödvändigtvis på samma torp.

Andreas Jönsson 1820 - 90

Familjen flyttade hit ca 1880 från Tingås Gård C. Mannen och dottern flyttade nog till Varberg 1888.

Familjen kom hit 1891 från Nösslinge sn, där mannen och de båda äldsta barnen var födda. Hustrun var f på Horsahåla vid Ugglarp #1.

Nedanstående familj har jag inte med säkerhet kunnat placera på någon gård eller något torp i Tingås. Eftersom hustrun kom från Tingås Gård A är det troligt att hennes man någon tid var åbo på eller brukare av denna gård. Att han var underhållsskyldig för en bro (se nedan!) talar för att han var åbo. Enl. Brittas dödsnotis och bouppteckning var mannen båtsman, och när hon dog bodde familjen i en backstuga vid Bråtås.

Per kom enl. vigselnotisen från Nösslinge sn. Britta var d t Torsten Torstensson, Tingås Gård A.

År 1739 blev Per Andersson i Tingås åtalad för att på hemmanets gärde ha huggit ner en ek. Han erkände och anförde som ursäkt, att han nödvändigtvis hade behövt virket för att därmed laga sin del i den s.k. Prästabron. Trädets diameter var ½ aln vid roten. Det var alltså ett litet träd. De utdömda böterna förmådde han ej betala utan fick spöstraff i stället. Nämnden och den tingssökande allmänheten vitsordade hans fattigdom.

Officerare bosatta i Tingås

Av allt att döma var Kronans inkomster från hemmanet Tingås indelade till avlöning åt någon officer, som vissa tider valde att själv bo på gården, vilket han inte alls var tvungen att göra. Nedannämnda officerare har enl. kyrkans böcker och domboken varit bosatta på Tingås.

Mårten Lindqvist, löjtnant, dog här år 1731, f ca 1658

Birger Otterdahl, major, dog här 1733, f ca 1681

År 1734 tvistade i häradsrätten Lindqvists son bonden Bengt Mårtensson och Otterdahls brorson mantalskommissarien Anders Otterdahl i om Lindkvists kvarlåtenskap. (Domboken meddelar ej var Bengt och Anders bodde.)

Mera om Lindqvist, se vid Torsten Torstensson, Tingås Gård A! Mera om Otterdahl, se vid Börge Svensson, Kushult Gård A!

ÅKULLA

Det förekommer olika uppgifter om hemmanets skattenatur i äldre tider, men troligen var hälften krono och hälften skatte. Fredrik Lagercrantz på Hovgården fick år 1771 tillstånd att byta till sig bl.a. Åkulla, troligen bara halva, mot frälsehemman som han ägde. Hemmanet kom nog därigenom att bestå av hälften krono och hälften frälse. Åren 1794 - 1826 ägdes hemmanet, troligen hela, av handelsmannen Carl Magnus Bursie. Denne friköpte åtminstone krono-delen av hemmanet 1794. Nästa ägare blev C. G. H. Wolfrath på Torstorp och nästa ägare igen Carl Alfred Bexell på Hovgården, som var ägare vid Laga skiftet 1868 - 69. När denne Bexells dödsbodelägare 1889 sålde Hovgården till Alfred Bexell på Torstorp, sålde de nog Åkulla också.

När Wolfrath köpte hemmanet av Bursie ingick i villkoren, att köparen årligen under de närmaste 30 åren skulle gratis leverera 2 famnar prima bokved till säljarens bostad i Fastarp, Tvååker sn.

1763 dog i Åkulla en gift man Nils Andersson, f ca 1680. Honom har jag inte kunnat placera på någon gård.

Åkulla Gård A

I mtl 1676 står det att Lars var änkling och utfattig, och i mtl 1691 att han var blind.

Inger var f i Valinge sn och Karin troligen på Mute #11. Hon blev omgift med nästa åbo.

Lars Svenssons äktenskap m.m. enl. en antavla i Hallandsfarares information #46. Han var åbo i Munkaskog, Tvååker sn.

Vigselnotisen innehåller inget om varifrån Per kom. Han kallas Jönsson i mtl och förekommer där för sista gången 1717. Han kallas ryttare i sonens födelsenotis. Han finns ej i dödboken, vilket tyder på att han mist livet i det pågående kriget. Jag har inte hittat Karins dödsnotis i kyrkoboken.

Anders var troligen f på Rp #7. Han var soldat enl. mtl 1714. Ingrid var i livet 1758. Jag har inte funnit hennes dödsnotis i kyrkoboken.

Anders Andersson var åbo på Rp #7. Hans hustru var f på en annan gård under Rp #7.

Jöns Andersson var änkeman från Älingaberg, Skällinge sn.

Anders blev åtalad och dömd 1738 för att tillsamans med Olof Andersson ha huggit ner en ek. Se vid Olof Andersson, Åkulla Gård B!

Änkan Ingrid och hennes son Sven blev år 1755 åtalade för att på hemmanets mark ha huggit ner två ekar. De förmådde ej betala de utdömda böterna, och när utmätning företogs visade det sig att det i huset ej fanns tillräckligt med utmätningsbart lösöre för att täcka bötessumman. Ingrid, som i egenskap av åbo förmellt var den brottsliga, dömdes att sitta 24 dagar i fängelse på vatten och bröd, trots att häradsrätten konstaterat att hon var både ålderstigen och svag.

Sven var nog inte åbo, men skötte gårdsbruket åt sin mor. Maria kom från Hakared, Skedeskamma (nu Karl Gustav) sn, där vigseln skedde. Det ligger nära till hands att tro, att han vid giftermålet flyttade med sin hustru till hennes hemsocken.

Tillsammans med Olof Andersson, Gård B, blev Sven åtalad år 1752 för att till bönder på slättbygden ha sålt ved som de huggit på sina resp. gårdar. Eftersom det var första gången de var åtalade för detta, och häradsrätten ansåg dem vara fattiga och okunniga om att de gjort något olagligt, så slapp de straff. (Frälsebönder hade inte rätt att från sina gårdar föra bort och för egen vinning sälja något som tillhörde gården.)

Per kom enl. vigselnotisen från Hakared, Skedeskamma (nu Karl Gustav) sn. Att han var bror till ovannämnda Maria Nilsdotter är ingen dålig gissning. Hustrun Ingrid dog i "barnsnöd". Hustrun Helena var f i Släryd, Svartrå sn. Jag har ej lyckats ta reda på vart familjen flyttade ca 1772.

Per blev åtalad och dömd för olaga skogsavverkning 1759, 1763 och 1768. 1763 var det tillsammans med Olof Jonsson på Åkulla Gård B. Även år 1769 var Per och Olof åtalade för samma brott. De nekade, och då bevisningen mot dem inte var helt oklanderlig fick de fria sig med ed.

Enda dokumentationen om dessa makar är deras namn i kl, samt enl. domboken att Nils blev dömd 1772 för att olovandes tillsammans med Olof Jonsson, Åkulla Gård B, ha avverkat en bok. Mannen finns också i mtl 1772 som åbo, troligen, i Åkulla.

Olof Torbjörnsson

Mera om Olof: Se under Åkulla Gård A + Åkulla gård B! Han kom nog hit som arrendator ca 1795. Mellan ca 1778 och ca 1795 tycks någon medlem av familjen Lagercrantz på Hovgården ha innehaft arrendet. Olof arrenderade även den andra halvan av hemmanet, alltså Åkulla Gård B.

Åkulla Gård B

Olof kom enl. vigselnotisen från Nösslinge sn. Ingeborg var först g m Börge Andersson, som var soldat enl. mtl 1719. Vigsel 1711. Han var nog inte åbo på gården. Karin var f på Mute #11. Hennes dödsår ovan enl. kl ty hennes död är ej antecknad i kyrkoboken.

Olof Andersson och Anders Jönsson, Åkulla Gård A, blev år 1738 åtalade och dömda för att olovandes ha huggit ner en ek som växte i deras ängshage. De erkände. Virket hade de använt till att reparera en förfallen basta.

Olof blev åtalad år 1752 tillsammans med Sven Andersson, Åkulla Gård A, för att ha sålt ved från sina gårdar. Se vid denne!

År 1760 blev Olof åtalad och dömd för att ha huggit ner en ek.

Av domboken 1764 framgår att skulderna i boet efter Olof betydligt översteg tillgångarna.

Olof var f på Kushult Gård B. År 1792 blev han åbo på Bråtås Gård B och flyttade 1798 till sonen Magnus, som var torpare eller backstusittare på Källekärr vid Obbhult. Olof var nämndeman 1775 - 97 och fick avsked som sådan med goda vitsord.

Såväl dödsnotiser som bouppteckningar för båda fruarna saknas, vilket är märkligt. Margareta dog mellan 1784 och 1792. Pernilla dog ca 1805. Av hsf framgår att hon var ca 20 år yngre än maken.

Olof Olofsson var åbo på Hunnestad #10, Hunnestad sn. Hustrun var inte f och makarna inte vigda i denna sn.

Johannes var torpare på Brohultet vid Brännhult.

Katarina Olofsdotter bodde från 1824 som änka i en stuga vid Mute #10. Hon var ej v i Rp sn.

Olof var åtalad för olaga skogsavverkning 1763, 1768, 1772, 1777, 1784 och 1786. Åren 1763 och 1772 skedde det tillsammans med Per Nilsson, resp. Nils Andersson, åbor på Åkulla Gård A. Vid två tillfällen var bevisningen mot honom så svag att han fick lov att svära sig fri, och en gång blev han frikänd i brist på bevis.

Åkulla Gård A + Åkulla Gård B

Olof Torbjörnsson