av
Ingemar Rosengren

Innehållsförteckning

Förord
Hemman och gårdar. Översikt
Frälsehemmanen i Rolfstorps kyrkbyKarta över Rolfstorps kyrkby 1795Laga ägodelning och Laga skifte i Rolfstorps kyrkby
Byordning för Rolfstorps kyrkby
Folket i Rolfstorps kyrkby
Åbor och arrendatorer
Torp och backstugor
Lärare
Barnmorskor
Lanthandlare
Källförteckning
Förkortningar

Hemman och gårdar. Översikt

Vid Laga skifte 1830såg byn ut på nästan samma sätt som 1795.
I nuvarande Rolfstorps samhälle ligger postkontoret ungefär där det på kartan står a. Skolan ligger ungefär där hemmanet nr 7 en gång låg.
Vägskälen c, d och e har ungefär oförändrat läge, liksom förstås kyrkan. Landsvägen är nu rakare och från c rakt över där nr 5 har legat och sedan rakt över boksatven f. Det som finns kvar av nr3, Gästgivargården, ligger på sin gamla plats.

De äldsta stugorna
Ett par tidiga torp
Torp och stugor ordnade efter hemman och i tidsföljd.
Kroken
Ingemarsslätt
Måsen
Intaget
Brunkulla
Stenhult
Stuga?
Tokullaslätt
Brunkullaslätt eller Djupedalslätt
Vagnhall
Nya Vagnhall
Lindekullaslätt
Lilla Kvigeberget
Norra Vagnhall
Västra Vagnhall
Mellan Vagnhall
Backstuga, vid #3
Enet, torp vid #4
Kulparps klev
Kåckastugan
Stuga, vid #4
Båtsmansstugan, vid #5
Lerdal
Trekanten
Torp vid #5
Dahlbergs
Stuga vid #5
Flacket
Djupadalsslätt
Norra Flacket
Torp, vid #6
Nya Enet
Torp vid #7
Stuga, vid #7
Picksjö, även kallat Pukasten
Nya Slätter
Stuga vid #8
Snickarelasses
Slätter
Stuga, vid #9
Annelundstorpet, Annelund eller Ennelund
Stuga, vid #10
Skolhuset

Förord

Denna bok innehåller först några upplysningar om Rolfstorps kyrkby. Sedan följer dess huvuddel som är en så långt som möjligt fullständig förteckning över alla som bott i byn från slutet av 1600-talet, då källskrifterna blir tillräckligt rika för att möjliggöra en sådan förteckning, till omkring år 1900.

För att fullt ut kunna utnyttja en dator när jag arbetat med denna bok, har jag varit tvungen att stava alla namn på personer och orter på samma sätt vid varje tillfälle de förekommer, vilket källskrifterna sannerligen inte gör. Jag har då valt att stava på modernt vis.

Till tjänst åt de brukare av denna bok som ej har lokalkännedom, har jag överallt angivit i vilken socken omnämnda byar och gårdar ligger. Saknar ett namn socken-angivelse ligger gården eller byn ifråga i Rolfstorps socken, som i sin tur ligger i Himle härad, Varbergs kommun och Hallands län.

Frälsehemmanen i Rolfstorps kyrkby

Ägarna till frälsehemmanen i Rolfstorps socken bodde inte i närheten. De var inte ens jordbrukare. (Säteriet Hovgården är det enda undantaget.) Gårdarna brukades av bönder som hade s.k. åborätt på sina gårdar. Åborätten kunde bara berövas frälsebonden om han inte fullgjorde sina skyldigheter mot ägaren eller om denne vill bruka jorden enligt något annat system, t.ex. arrende eller hoveri. Till ägaren betalade frälseåbon en avgift som kallades städja, varför han ofta benämndes städjebonde. Han betalade dessutom skatt som övriga bönder men slapp vissa andra pålagor.

De adliga ägarna till gårdar av detta slag - s.k. utsocknes frälsegårdar - tillsatte i regel varsin frälsefogde, även kallad frälseinspektor, vars uppdrag var att se till att frälsebönderna skötte sina gårdar ordentligt, att driva in städjan och att allmänt bavaka frälseägarnas intressen i bygden. Nitiska frälsefogdar såg också som sin uppgift att övervaka sina underlydande bönders laglydnad och sedlighet och uppträdde i den egenskapen ofta som åklagare vid häradstingen. I Rolfstorps kyrkby har det bott två frälsefogdar, nämligen Anders och Kasper Grimbeck. Se nedan under #4!

De sex frälsehemmanen i Rolfstorps by var en del av det godskomplex som svenska staten år 1652 sålde till den holländske storkapitalisten Wulfrath och som sedan i tur och ordning ägdes av kommerserådet Tham i Göteborg, hans änka Elisabeth Cronström, köpmannen Niclas Sahlgren i Göteborg och det handelshus den sistnämnde hade ihop med sin svärson Claës Alströmer. Efter handelshusets konkurs på 1780-talet såldes gårdarna en och en till personer, som då efter en lagändring även kunde vara ofrälse. När en sådan person köpte en frälsegård hette det att han friköpte den.

De båda ovan behandlade förrättningarna var skiften hemmanen emellan. Men flertalet hemman brukades gemensamt av 2 - 4 åbor, och under de närmast följande decennierna skiftade åborna sina hemman emellan sig. Och då flyttades flertalet boningshus och ekonomibyggnader ut på de betydligt bättre formade skiften som då uppstod.

Så Rolfstorps kyrkby finns inte längre. Där den legat finns nu ett modernt villasamhälle med diverse samhällelig service såsom butiker, postkontor, bank, servicehus, skola, bibliotek och idrottsanläggning.

Byordning för Rolfstorps kyrkby

Jordbruket som det bedrevs i en by före skiftesreformernas tid förutsatte ett långt drivet samarbete mellan byns bönder, och en byordning, troligen i form av en muntlig tradition, måste ha funnits långt före år 1786, då Himle häradsrätt fastställde en skriftlig sådan.

Den är undertecknad av byns samtliga åbor - för nästan alla "med hand å pennan" - med den trolige initiativtagaren Jöns Carlsson på #4 i spetsen.

Dess 22 utförliga paragrafer innehåller regler för sådd, skörd, slåtter, höbärgning och inte minst kreaturens handhavande. De handlar om gärdesgårdar, grindar, vägar, källor och rensning av bäckar. Det finns stränga regler för hur eld skulle hanteras. Att hysa hjon eller främmande folk och att låta någon bygga sig en stuga i byn var förbjudet, såvida man inte hade utverkat alla åbornas tillåtelse. Ett par paragrafer handlar om hur byåldermannen skulle utses och om hans plikter. Han var bystämmans ordförande, sammankallande och verkställare av dess beslut. Han utkrävde till storleken noga reglerade böter av dem som inte efterlevde byordningens bestämmelser, och förvarade bykassan.

Folket i Rolfstorps kyrkby

Återstoden av denna bok är en förteckning över de personer som varit bofasta i Rolfstorps kyrkby från slutet av 1600-talet till ungefär 1900, med undantag av anställt tjänstefolk.

Först kommer åbo och arrendatorer och sedan under en särskild rubrik folket i torp och backstugor. Torpare och backstusittare var jämförelsevis talrika i kyrkbyn, kanske därför att möjligeterna till utkomst var bäst här i socknens folkrika centrum.

Allra sist finns under egna rubriker lärare, barnmorskor och lanthandlare.

Personerna är ordnade familjevis i tre spalter: i första spalten familjefäderna, i den andra deras hustrur och i den tredje deras barn. Efter varje barn står i förekommande fall med vem det blivit gift och vart det tagit vägen.

Under eller efter varje namn finns personens levnadsår och under de gifta kvinnorna även vigselåret. Årtal inom parentes anger den tid vederbörande varit åbo.

Efter varje familj finns ytterligare upplysningar om familjemedlemmarna och gården.

Ett flitigt brukat ord i denna bok är åbo. Så kallades en person som hade åborätt, ibland kallad skatterätt eller skatterättighet, till en gård. Denna rätt kunde ärvas och köpas som annan egendom och åborätt var därför nästan detsamma som äganderätt. Mot slutet av 1800-talet försvann begreppet åbo, men jag har använt ordet även där det kanske bort stå t.ex. hemmansägare, lantbrukare eller prästgårdsarrendator.

Även från Rolfstorps kyrkby har många emigrerat. Om emigranten finns i någon av emigrations-agenternas passagerarlistor (numera tillgängliga på en CD-ROM) är en anteckning om emigration försedd med tillägget (E). I annat fall härrör uppgiften om emigration från kyrkobokföringen. Ett (E) innebär att personen säkert har rest. Kyrkoböckernas uppgifter om emigration är däremot opålitliga.

(Förkortningar: se bokens sista sida!)

Åbor och arrendatorer

Gård #1:1

Enl mtl var gården 1698 "utan bruk" och Per 1699 "afweken hemmanet". Mtl fram till 1702 har ingen på gården som betalade mantalspengar.Formuleringen av Börtas dödsnotis 1704 ger vid handen att maken Per Alfsson då var i livet. Han tycks inte ha dött i Rolfstorp sn.

Gunilla var f på Hafstorp #3 och Börta på #7:2. Den förra dog i barnsäng.Bengt var åbo på Ryen.Gunne dog nog före 1750, men hans död är ej noterad i kyrkoboken.

Gertrud var f på Stenstorp #1, syster till Anders Helgesson, åbo på #6:1.Lars Bengtsson var åbo på sin fädernegård Hafstorp #3.Essbjörn var åbo i Hulta, Nösslinge sn. Sven Andersson var åbo på Tjärby #2, Grimeton sn.

Sven Eskilsson var när moderns bouppteckning gjordes "sjöfarande" och hade i många år "vistats på utlänska fragter".

Döttrarna Bengta och den yngre Gunilla var ogifta när modern dog.

Bengt var f på Gödestad #9, Gödestad sn.Dottern Beata var nog g m tjänstedrängen Anders Andersson, f 1810 i Tågarp, Skällinge sn. Inger Britta var först förlovad med Anders Torstensson från Hafstorp #3. De fick år 1826 köpa gården, men köpet fullföljdes aldrig, ty 1827 såldes gården till Inger Britta och hennes nye fästman Gustav Börgesson på Ryen. Men även denna förlovning och detta köp bröts. År 1829 såldes gården till Inger Britta och hennes tredje fästman, som blev nästa åbo

Carl kom från Öxnamossa, Grimeton sn, men var inte f där. Bartold Henriksson var åbo på Mute #11.

Nils Jakob Larsson var f på Skärte #8 och åbo på sin fädernegård. Han och hustrun var i livet år 1900.

Johanna Kristina var f på Gödestad #9, Gödestad sn. År 1876 ägde hemmansklyvning rum på #1. Bartold August och Johan August Kaspersson på #1:2 ville båda flytta ut sina hus till en ny tomt. Lotten fick bestämma och gick Bartold August emot.

Bartold August köpte 1879 Johan Augusts hemmansdel som var nästan ½ mtl och blev därmed ägare till nästan hela hemmanet.

Nils Viktor Nilsson* var folkskollärare i Rolfstorp. Se nedan under rubriken Lärare!

År 1900 var då ogifta dottern Alma Konstantia Carlsson gårdens ägare. Hon hade arrendator.

Mannen var år 1900 arrendator. Han var f i Valinge sn, hustrun på Mute #1. Makarna inflyttade från Valinge 1897.År 1925 ägdes större delen av gården av Alfred Larsson. Ägare till en mindre del var Olof Nilsson, som även ägde delar av #5 (Trekanten).

Gård #1:2

Jöns är flera gånger, tidigast 1669, omnämd i domboken som åbo i Rolfstorps by. Efter hans död var änkan åbo. Hon blev 1684 krävd på pengar av Jöns Arvidsson i Hafstorp. Skulden hade uppkommit vid en gårdshandel. I mtl kallas hon Ingeborg.

Enl. mtl fanns i familjen åren 1699 - 1703 en änkling Lars Gunnesson. Det var nog Karins far.

Gutter Persson gifte om sig med änkan Kerstin Olofsdotter på #5:3 och blev åbo där.

Jöns övertog gården av fadern 1729, men enl mtl. hade han brukat den sedan ca 1720. Gunilla var f på #8.Karin Jönsdotters födelse är ej noterad i kyrkoboken.

Anders var f på Mute #3. Karin gifte om sig med nästa åbo.

Bengt var enl. vigselnotisen från Skällinge sn men tycks ej vara f där. Han dog som änkling. Hustruns dog nog efter 1792. Hennes död tycks ej vara noterad i kyrkoboken.

Lars Eliasson var åbo på sin fädernegård Ugglarp #3. År 1803 dränkte han sig i Himleån. Inger gifte 1806 om sig med Markus Nilsson, åbo på #5:3.

Bengt blev 1768 åtalad för att vid närmast föregående ting ha uppträtt berusad och förolämpat några personer. Han nekade och då åklagaren ej ansåg det mödan värt att tillkalla vittnen, fick saken förfalla.

Året därpå blev han åtalad för att tillsammans med sin dräng en novemberkväll på allmänna landsvägen genom Rolfstorps by, den s.k. Rolfstorps gata, ha överfallit och misshandlat Anders Larsson från Säm, Valinge sn. Bengt och hans dräng dömdes till böter.

År 1772 ställdes Bengt inför rätta för att ha okvädat drängen Anders Bengtsson. Vid rättegången uppvisades en av båda undertecknad skivelse, i vilken Bengt bad Anders om förlåtelse och denne bad rätten att nedlägga målet, vilket beviljades.

Vid samma ting blev Bengt och hans dräng Hans Jönsson åtalade för att en söndag i maj ha rivit ner ett stycke vägg i ett Nils Johansson (#2:2) tillhörigt stall och därifrån uttagit två hästar och släppt dem på bete på annans mark. Bengt erkände gärningen men påstod att han tagit ut hästarna i välmening. Han hade nämligen sett dem gå lösa i stallet och blivit rädd att de skulle börja slåss och skada varandra, särskilt som de var "skarpt skodda". Nils påstod att den ena hästen var tjudrad och den andra belagd med hälla. Bengt dömdes till böter och, som lagen föreskrev, extra dryga därför att brottet ägt rum på en söndag. Drängen frikändes, då rätten fann att han bara lytt sin husbondes order.

Inger var f på Stenstorp #1. Om Anders Torstensson, se nedan under Torp vid #5!

Kasper var f i Kushult. Han blev enl. hsf och dödsnotis ihjälslagen på en auktion i Haxered.Per Kaspersson var i USA i ett par omgångar i sin ungdom.Nils Jakob Kaspersson var en tid handlande i Rolfstorps by. Se nedan under rubriken Lanthandlare!

År 1850 blev Kasper och hans son Per åtalade för att de en söndagskväll på allmänna landsvägen genom Rolfstorps by skulle ha överfallit och misshandlat drängen Nils Jakob Andersson på #10. Enl. denne hade de börjat med att kasta sten, varefter han blev slagen av Kasper i huvudet med en yxa och därav blivit så svårt skadad att måst ligga på lasarettet i sex veckor. Kaspers och Pers version av händelsen var att de hörde buller från sin port mot landsvägen, gick dit och fann några drängar, som de i mörkret inte kände igen, stå där och väsnas. De uppmanade dem att gå var och en till sitt. De förnekade att de skulle ha misshandlat någon. Vittnen till någon misshandel fanns ej. Målet blev inte avslutat under 1850, så jag vet ej hur det slutade.

Sven Aron sålde 1866 hela sin gård. Brodern Johan August, nästa åbo, köpte 5/12 och brodern Per köpte 1/12 mtl. Per sålde före 1876 sin hemmansdel, som var ett stycke av utmarken, till Sven Carl Andersson, se nedan.

Enl. hsf dog Sven Aron i USA.

Hustrun var f i Källsjö sn. Hon gifte 1839 om sig med Carl Aron Svensson, arrendator på #2:1.

År 1876 skedde en hemmansklyvning på #1. Johan August ägde då 5/12 mtl. Både han och Bartold August Carlsson på #1:1ville flytta ut sina hus till en ny tomt. Lottning fick tillgripas, och den gynnade Johan August. Men strax ett par år efter skiftet sålde han sin gård till Bartold August och köpte i stället #2:1. Se vidare under denna gård!

Klara Vilhelminas make Johan Albin Alfredsson blev hemmansägare på #2:1 som hennes styvfar Carl Aron Svensson köpt.

Hemmasonen Carl Oskar Johansson* och Gerda Eleonora Bernandersson fick 1897 dottern Agnes Elvira, d samma år och 1900 dottern Karin Gertrud Elvira*. Gerda Eleonora dog nog snart efteråt, ty Carl Oskar kallas änkling i församlingsboken 1900. Han bodde hos modern och styvfadern på #2:1.

Mannen var f i Holsjunga sn (P) och första hustrun i Ljungby sn, inflyttade från Träslöv 1876. Andra hustrun var f på #10:3.

Anders Elof Olofsson var f på #3:2. Han gifte sig med Jenny Amalia efter år 1900.

Carl Oskar Svensson var ägare 1925. Gården kallades då Kroken eller Bergagård. Carl Oskar ägde också en del av #3.

Gård #2:1

De tre sistnämnda barnen är upptagna i mtl, som särskilt beträffande barn är en osäker källa.

Enl mtl rådde under åren ca 1690 - ca 1716 säregna ägar- och brukarförhållanden på gården. Det tycks ha varit så här: Gården brukades ca 1690 - ca 1716 av Olof Börgesson och hans ogifta systrar. Olof var från ca 1698 bosatt annorstädes, troligen i Varberg, där han nog var gift och fick sonen Essbjörn, som dog på #2 men inte var född där. Britta Knutsdotter står som åbo i mtl 1716. Att hon var Olof Börgessons hustru är ett rimligt antagande. Varken Olof eller Britta tycks ha dött i Rolfstorp sn.

Om Anders Grimbeck, se under #4!

Mannen var änkling enl mtl 1733. Hustrun ser inte ut att ha dött i Rolfstorp sn.Nils var från början åbo på Kulparp #1, Skällinge sn. År 1820 bytte han och Anders Grimbeck gård med varandra.

Nils sålde 1735 sin åborätt till frälseägaren, kommerserådet Thams änka Elisabeth Cronström. Troligen brukades gården sedan av den andra åbon på #2, nämligen Gunne Andersson. Ett stöd för denna teori är att mtl 1748 och den enstaka husförhörslängden 1750 bara tar upp Gunne som åbo på #2.

Lars var f på Skärte #9. När dottern Britta föddes var han snickare i Skärte. Inger var nog inte f i Rolfstorp sn. I makens och i sin egen bouppteckning kallas hon Ingegerd. Enl. hsf var Pernilla halt. Hennes make var åbo på Tjärby #3, Grimeton sn, och senare torpare på Bocksten. Sin sista tid bodde makarna inhysta i Klevstugan vid #3. De tycks inte vara vigda i Rolfstorp.

Anders kom från Kalsarebo, Karl Gustav sn. Hustrun dog nog inte i Rolfstorp sn.Från ca 1812 var familjen inhyst på olika ställen i byn. I hsf 1820 - 24 står det om mannen:"Han är liderlig i högsta grad, horar och super".

De fyra döttrarnas giftermål enl. faderns bouppteckning. De tycks ej vara ingångna i Rolfstorp sn.

När fadern dog var Lars Andersson i tjänst i Fjärås sn. Anders Bengtsson var backstusittare vid Skällinge #1.

I dottern Ingers födelsenotis kallas gården Toresgård. Detta är nog tidigaste belägget i kyrkoböckerna på att gården kallas så.

Per var inte f i Rofstorp sn. 1795 - 99 arrenderade han 1/8 mtl av #2, troligen denna gård.

Eva var torpardotter från Djurarp.

Familjen flyttade till Djurarp där Per blev backstusittare och snickare. Fler barn föddes där.

Carl Petter har ingen födelsenotis. I dödsnotisen står "af modern förqwefd".

Per, då boende i Djurarp, blev av gårdens ägare fru Anna Beata Rabe 1795 antagen som arrendator på sex år. I hans skyldigheter ingick bl.a. att bygga till och förbättra gårdens förfallna byggnader. Detta gjorde han inte till fru Rabes belåtenhet, varför han blev uppsagd år 1799. Enl. fru Rabe tog han vid avflyttningen med sig bl.a. byggnadsmaterial som inte tillhörde honom. Dessutom hade han inte betalat hela sitt arrende. Därför blev han av fru Rabe stämd år 1800. Per genstämde fru Rabe för kontraktsbrott. Efter flera rättegångstillfällen förliktes parterna, med villkor som var hårdare för Per än för fru Rabe.

Nils var inte f i Rolfstorp sn. Inger var f i Lindbergs by och sn.

Nils var nämndeman. År 1812 friköpte han gården av Carl Petter Rabe som ärvt den av sin mor, änka efter kronofogde Reinhold Joh. Rabe.

Bouppteckningen efter Nils visar ett mycket innhållsrikt bo, men skulderna var stora, så boets behållning var obetydlig. Gården var mycket högt intecknad för ett lån till Sven Olofsson i Lindberg sn. Anmärkningsvärt är att Nils ägde ett 40-tal böcker, vilket är ett enastående antal för en bonde vid denna tid. Bland böckerna märks Kingo´s Sange-Chor, som är en dansk psalmbok.

I Elias födelsenotis står att hans far hette Nils Andersson, vilket måste vara fel.

Anders var från 1825 åbo på #5:3 och från 1832 åbo på hustruns fädernegård Hafstorp #3.

I Carl Magnus dödsnotis står att han var orgeltrampare. Agneta var f på Aleslöv #2.

Makarna sålde gården till mannens bror Carl Petter. År 1842 köpte de i stället halva #2:2 av Bartold Kristiansson. Troligen flyttade de över dit.

Carl Magnus blev 1850 åtalad för att ha misshandlat en dräng från Elingaberg, Skällinge sn. Carl Magnus stod på landsvägen nedanför backen strax öster om Gödestad kyrka och tycktes vänta på någon, när några personer, bland dem den misshandlade, kom förbi. Denne sa då till Carl Magnus:"Kanske vill du slåss?", varpå Carl Magnus genast drämde till frågaren med en påk han höll i handen. De övriga närvarande avstyrde fortsatt slagsmål. Målet avgjordes efter år 1850, så jag vet ej hur det sluatade.

Carl Otto var åbo på hustruns fädernegård i Stensared. Familjen flyttade till Skällinge sn 1889, där mannen blev åbo på Brostorp #2.

Karolina Albertina fick 1879 en uä son Johan August.

År 1900 var Carl August inhyst på #8.

Lena Kristina var f på Hafstorp #2 liksom dottern Neta Josefina.

Lars Johan Larsson var hemmansägare från Rör, Dagsås sn.

Gunilla Börgesdotter var f på Mute #3. Hon dog vid Ugglarp #2.

Olaus var trolign dräng hos sina bröder. Möjligen ägde han halva gården något tiotal år runt 1850.

Olaus Edvard Andersson var åbo på sin fädernegård Ugglarp #2.

Av hsf och födelsebok framgår, att Olaus Nilsson 1839 blev far till ett uä barn, Olena Josefina, med pigan Gunilla Börgesdotter från Mute #3 (hans blivande hustru), och 1840 till ett annat sådant, Johan August, med pigan Lena Albertina Andersdotter på Mute Ljung.

Olaus blev 1839 stämd för att ha sålt brännvin i små kvantiteter, vilket var förbjudet. Åklagarens bevisning var otillräcklig, så Olaus fick möjlighet att gå ed på sin oskuld. Men det gjorde han inte och dömdes alltså till böter för brottet.

Niklas var f på #5:2. Han köpte troligen gården av föreg. åbo i två omgångar ca 1869 och 1876. I församlingsboken 1900 står att han var snickare.

Inger Kristina var åbodotter från Stenstorp #2, men f vid Torstorp, Grimeton sn. Albertina Petronella var f i Okome sn.

Familjen hitflyttad 1879 från #1:2, se under denna gård! Hustrun gifte om sig med gårdens arrendator Carl Aron Svensson.

Till familjen hörde fosterbarnen Carl Einar Carlsson, f 1880, och Hilma Josefina Johansdotter, f 1885. Gossens mor var död och hans far Carl August Bartoldsson, åbo på Skärte #8, hade reste till USA 1893. Flickan var uä d t Johanna Sofia Bartoldsdotter, f 1846, ej i Rolfstorp sn, och d i 1892 i en backstuga vid #2. Johanna Sofia fick också en uä son Bernhard, f 1865.

År 1900 bestod familjen av ovanstående makar, hustruns son i första äktenskapet änklingen Carl Oskar Johansson* och hans dotter Karin Gertrud Elvira*, f i Rolfstorp år 1900.

Ägare 1925: Johan Albin Alfredsson.

Gård #2:2

Domboken omnämner Tore som åbo i Rolfstorps by 1669. Enl mtl 1682 var han gift åbo på #2 och 1684 - 86 utfattig tiggare.

Det är väl efter honom som hemmanet Rolfstorp #2 kallas Toresgård, i dagligt tal i Rolfstorp "Toers".

På #2 bodde enl. mtl 1682 - 85 en gift och skröplig man Anders Torbjörnsson. I mtl 1685 står det att han har dött o att hans änka tigger. Dessa personer var kanske Tore Svenssons svärföräldrar. Anders är nämnd i domboken 1670.

Enl mtl 1684 var han åbo på #2 och gift.

Gunne var f på #3:1. Börta var nog ej f i Rolfstorp sn. Hon var systerdotter till föregående åbo eller hans hustru. Troligen kom hon från Nösslinge sn. Ca 1735 - ca 1756 var Gunne troligen åbo även på #2:1.

Nils fick gården genom testamente av föregående åbo. Han var troligen f på torpet Broslätt vid Hovgården och syskonbarn till Börta Andersdotter.

Elin var enl. vigselnotisen från Nedre Lia, Skällinge sn men var nog f i Torgestorp.

Anders var torpare på Vagnhall vid #3 och Olof på Kroken vid #1.

Varken Erik, Oller eller sonen Anders tycks vara födda i Rolfstorp sn.

Erik, Oller och dottern Anna Britta flyttade år 1815 till sonen Anders, som var åbo på hustruns fädernegård Ugglarp #3.

I sin dödsnotis kallas Oller Eriksdotter för Larsdotter.

Nils flyttade 1815 till Valda sn, förmodligen för att bli sjöman. Senare kom han till Ugglarp #3, där han köpte en del av brodern Anders gård.

Gården friköptes 1812 av Anders Jönsson i Svenstorp, Svartrå sn. Säljare var häradshövding Lars Reinhold Rabe som ärvt gården av sin mor, änka efter kronofogde Reinhold Johan Rabe. Anders sålde gården till nästa åbo.

Mannen och barnen var födda i L:a Böttås och hustrun i Hule, Nösslinge sn, men makarna tycks ej vara vigda där.

Om Bengt Olofsson, se under Ingemarsslätt, stuga eller torp vid #1!

Börge Andersson blev åbo på Stenstorp #2, dit hans svärföräldrar flyttade.

Gården såldes på exekutiv auktion 1823. Fram till 1835 hade den sedan flera ägare som inte bebodde den. Bengt Persson (se nedan!) är ett undantag.

Mannen var f på Linnarp #2 och tidigare g m Anna Britta Bengtsdotter och Britta Maria Nilsdotter. Maria Larsdotter var ej f i Rolfstorp sn. Alla barnen utom Lars var födda i Linnarp, där fler barn föddes.

Bengt var först åbo på Linnarp #2, sedan här och sist på Linnarp #3.

I den handlingar som upprättades vid Laga slifte 1830 står det att Bengts hus var förfallna.

Bengt sålde gården till häradsskrivare E.E. Svenonius och köpte av honom en del av Linnarp #3, dit familjen flyttat redan 1830.

Sara Beata var f i Nösslinge sn och Augusta Johanna Albertina Sibbelius på #10:2.

Johan Gustav, åbo i Linnarp, och Anders, åbo i bl.a. Bråtås, var mycket aktiva i det s.k. Muteupproret, liksom Anders svåger Johan Lindahl.

Henrik köpte gården av Svenonius på auktion.

Bara yngste sonen var f i Rolfstorp sn. Familjen inflyttade från Ambjörntorp, Värö sn, och utflyttade till Derome, Ås sn.

Mannen var f på #10:2. Hustrun var f i Kulparp, Skällinge sn. Hon var i livet ännu 1896.

År 1842 sålde Bartold 1/8 mtl till Carl Magnus Nilsson på #2:1 och lika mycket till Lars Nilsson och flyttade 1851 till Skällinge sn, där de blev inhysta vid Tågarp #2.

Bartold med familj är antecknade som försvarslösa i hsf 1843. (Att vara försvarslös innebar förenklat uttryckt att vara ur stånd eller ovillig att försörja sig själv.)

Gården delades här i två delar á 1/8 mtl. Åboar Carl Magnus Nilsson och Lars Nilsson. Delarna kallas #2:2 A och #2:2 B. Från ca 1870 och ett par decennier framåt blev dessa hemmansdelar föremål för åtskillig handel som jag inte i detalj har orkat sätta mig in i. Aktiva därvid var framför allt gästgivarna på #3:3 hos vilka alltsammans så småningom hamnade.

Gård #2:2 A

Flyttade troligen hit 1842 från #2:1, som han sålt. Se under denna gård!

Bengt var f i Båtsberg, Gödestad sn, Augusta på #3:2. Makarna inflyttade 1851 till #3 från Hunnestad och ca 1855 hit. Till familjen hörde dottern Johanna Sofias båda uä barn Carl Otto Bengtsson*, f 1878, och Jenny Elisabeth Nilsdotter, f 1893, båda födda i Gödestad sn.

Gård #2:2 B

Lars var f på Stenstorp #1, Anna Lena på Tokulla vid Djurarp. Makarna flyttade hit från #6:2, och utflyttade till Ryen.

Albertina Josefina g 1883 m Johan Otto Johansson, åbo på Linnarp #3.

Anders var f i Kåckastugan vid #4. Anna Maria och äldste sonen var ej födda i Rolfstorp sn. Familjen utflyttade till Stamnared sn.

Makarna var födda i Svartrå resp. Köinge socknar. De inflyttade från Svartrå. I hsf är antecknat att mannen blev straffad för något brott 1868.

År 1925 var #2:2 delad i fyra delar med två ägare, nämligen Johan Bartoldsson med 1/5 mtl och Johan Severinsson med 1/20 mtl.

Gård #3:1

I 1800-talets kyrkoböcker kallas hela hemmanet #3 för Attasgård. Det kan vara efter denne Atte Svensson.

Barnen Anna och Atte dog med bara 14 dagars mellanrum. Karin dog som änka hos sin systerdotter Ragnhild Bengtsdotter, se nedan!

Bengt kom enl. vigselnotisen från Valinge sn, men hans bouppteckning tyder på att han var f i Skällinge sn, vars kyrkobok finns bevarad först från 1713.

Gården kallas Attasgård i Margaretas och Ragnhilds dödsnotiser, vilket nog är det tidigaste belägget i kyrkoböckerna på detta namn.

Margareta Bengtsdotter ingav år 1800 till häradsrätten en skrivelse i vilken hon berättade att hon ägde en ärvd andel i hemmanet, som hon låtit först sin svåger Anders Andersson och sedan sin systerson Olof Andersson disponera mot att hon fått sitt upphälle hos dem. Men på sistone hade hon varit sjuk och sängliggande och därför inte kunnat hjälpa till i hushållet och systersonen och hans hustru hade därför givit henne "försmädeliga tillvitelser och flera utmanningar att gå derifrån". Hon hade av denna orsak flyttat till en annan av sina systersöner, nämligen mjölnaren Jöns i Gässlösa. Nu stämde hon Olof, som var hennes förmyndare, för att få honom att gå med på att hennes hemmansdel blev såld, så att hon fick medel till sitt upphälle. Men parterna försonades, målet nedlades och Margareta skrev ett testamente som gjorde Olof till hennes universalarvinge, mot att han lovade att sörja för hennes upphälle till hennes död.

Anders (familjefadern) var nog f i Åkulla. Den äldre sonen Anders var torpare på Vagnhall vid #3. Sonen Bengt bodde i Kåckastugan vid #4.

Sonen Jöns var mjölnare i Gässlösa. Han gifte om sig med Britta Nilsdotter och blev backstusittare på Heden vid Mute #8.

Den yngre sonen Anders och sonen Essbjörn bodde vid moderns död i Göteborg. De var timmermän.

Karin var ej f i Rolfstorp sn. Uppgifterna om Olofs andra äktenskap kommer från hans bouppteckning. Hans andra hustru tycks inte vara nämnd i kyrkoböckerna.

Olof Andersson stämde 1801 sin granne Sven Håkansson på #3:4 för att ha flyttat ett råmärke. Denne stämde samtidigt Olofs hustru Karin för att hon okvädat honom. Båda målen nedlades efter förlikning.

År 1796 stämde Olof sin granne Anders Olofsson på #3:2 för att få honom att gå med på att de båda bytte ladugårdar. Förhållandet var nämligen det, att Olofs manhus låg tätt inpå Anders ladugård medan hans egen ladugård låg längre bort och vice versa. Olof hade förslagit Anders detta byte, men Anders hade vägrat. Häradrätten ansåg sig inte ha befogenhet att befatta sig med ärendet.

År 1806 stämde Olof ånyo sin granne Anders. Denne hade då nyligen rivit sitt manhus och ett härbärge, därför att de var helt förfallna, och byggt upp dem på nytt. Olof hävdade att de nya husen stod närmare hans hus än vad de gamla gjort. Anders bestred detta. Häradsrätten beordrade syn på platsen. Målet tycks inte ha återupptagits, så antagligen förliktes parterna.

Karin Persdotter anhöll 1811 i en skrivelse till häradsrätten om boskillnad. Hon ville också att makens förklarades omyndig. Hennes motivering, som styrktes av vittnen, bl.a. pastoratets kyrkoherde, var att maken "genom fylleri, misshushållning och ett högst oordentligt lefverne" hade förslösat deras gemensamma egendom. Vid rättegången tog hon tillbaka sitt yrkande om boskillnad. Domstolen biföll yrkandet att maken skulle få förmyndare. Makarna blev fick undantag hos nästa åbo.

År 1812 stämde Olofs förmyndare nästa åbo Bengt Larsson med påstående att denne ofredade Olof med hotelser och "försmädeliga tillwitelser", så att denne inte vågade bo i sin stuga. Förmyndarna yrkade att Olof på Bengts bekostnad skulle få sin stuga flyttad. Bengt nekade till anklagelsen, men vidgick att han med "tillsägelser och förmaningar försökt stävja Olofs dryckenskap och slöseri" och att Olof kanske tolkat detta som hotelser. Det framgår av domboken att Bengt med sin familj bodde i samma stuga som Olof och hans hustru. Bengt sa sig gärna se att Olofs stuga blev flyttad så att han kunde bygga sig ett eget manhus på gårdstomten, som var för liten för att rymma två boningshus. Men att bekosta flyttningen vägrade han.

Parterna förliktes, och Olofs stuga flyttades på hans egen bekostnad till Vagnhall. Hustrun bodde kvar hos Bengt.

Ingen av makarna var f i Rolfstorp sn. Inger var syskonbarn till förre åbons första hustru. Hon flyttade till Göteborg 1865.

Gården köptes på exekutiv auktion år 1840 av Gunne Larsson från Älmås, Skällinge sn, som genast sålde den vidare till sin son, nästa åbo.

Kasper var f i i Älmås, Skällinge sn, till vilken socken mannen och barnen flyttade 1868. Han blev åbo i Vik.

Anna Greta var f på Hafstorp #2. Hon var syster till Niklas Nilsson på #6:2 och Lena Kristina Nilsdotter, g m Carl Petter Nilsson, åbo på #2:1.

Åbo även på #6:1. Se under denna gård! År 1900 ägdes troligen hälften av hans arvingar och hälften av hans bror Tuve Olofsson på #3:2.

Ägare 1925: Anders Björkman (den största delen), Carl Oskar Svensson (ägde äv. en del av #1) och Rolfstorps kommun (endast 5/1000 mtl).

Gård #3:2

Enl. domboken köpte Anders år 1669 sin bror Hans andel i gården. Denne befann sig då i Norge.

Hans Jönsson var enl. domboken åbo i Rolfstorps by år 1668.

Inger gifte 1745 om sig med Helge Andersson, sannolikt från Säm, Valinge sn. Båda makarna var åbor på Skärte #7.

Hustrun var f i Stensared.

Anna var f på Skärte #4.

Sönerna Jöns, Anders och Sven kallade sig Redberg. Jöns och Anders var affärsmän i Borås. Jöns köpte bl.a. Rolfstorp #4 där han bodde på sin ålderdom. Anders bodde som gammal hos brodern Jöns. Sven satt när moderns bouppteckning gjordes i fängelse på Varbergs fästning.

Av Himle härads dombok 1805 framgår att handelsbetjänten eller böckaregesällen Sven Redberg, som även kallat sig Lundgren, varit av Norra Åsbo häradsrätt 1804 dömd för inbrottsstöld, och vid rättegångar i Falkenberg och Halmstad dömd 1805 för åtskilliga stölder. Han var misstänkt för flera stölder i Himle härad utförda 1800, samt stöder i Årstads och Faurås härader 1799. Han hade dessutom rymt från Fjärås härads häkte.

Anders födelse är ej noterad i kyrkoboken, men troligen var han f i Stensared och bror till Bengt Olofsson, g m hans svägerska Cecilia.

Om Anders juridiska mellanhavande med Olof Andersson på #3:1, se under denne!

Ca 1835 köpte makarna 1/6 mtl #7.och bosatte sig där. År 1840 sålde sterbhuset till sonen Lars hälften av detta och den andra hälften till Anders Nilsson och Inger Lena Torstensdotter.

Olof Andersson var åbo i Stensared där hustrun var född. Han var enl. hsf sjuklig och "krympling i gånglemmarne".

Födelsen för den yngre sonen Lars är inte noterad i kyrkoboken, men hans existens och födelseår är övertygande bevisade.

Anna Britta Persdotter var f på #1:2

År 1840 köpte makarna 1/12 mtl #7 av Lars far, ev lika mycket av hans bror Olof.

Bengt Jönsson var åbo på #2:2 A. Anders Gustav Larsson var åbo på #5:3.

Lars Andersson stämde 1850 sin granne Sven Olausson på #3:4 för att dennes märr en natt i juli sparkat och bitit ihjäl ett Lars tillhörigt präktigt föl, som Lars haft tjudrat på "allmänna Gärdet" - troligen hemmanets eller byns gemensamma betesmark - där bl.a. Svens märr gått lös. Svens försvar gick ut på att det inte kunde bevisas att det just var hans häst som dödat Lars föl. Häradsrätten gick på Svens linje.

Lars i sin egenskap av förmyndare stämde socknen 1829. Se under Markus Nilsson den yngre, #5:3!

Carl Johan kom från Släryd, Svartrå sn. Familjen flyttade tillbaka till Svartrå.

Mannen var f i Äspinge sn (M) och bror till Anders Olofsson på #6:1. Han kom ca 1860 till svärföräldrarnas gård, #4, som arrendator och blev gift med deras enda dotter. År 1869 flyttade familjen hit.

Olof Leonard var i USA 1885 (E) - 87 och 1892 - ? (flyttningslängd)

Johan Edvard var i USA 1882 - 88 (E). Han blev åbo på #4.

Anders Johan Andersson var f på #6:3. Han var ca 1887 - 1889 arrendator på svärfaderns gård. Familjen flyttade sedan till Skällinge sn.

Jenny Amalia (Svensdotter) Andersson var f på #1:2.

Tuve Olofsson är alltså uppsatt som ägare till denna gård (#3:2) och hans bror Anders som ägare till #3:1. Det ska kanske vara tvärt om.

Gården (#3:2 eller ev. #3:1) var år 1925 delad. 1/6 mtl, Redbergslund, ägdes av Anders Elof Olssons stärbhus, som också innahade delar av #4 och #7. 1/12 mtl, Rosenlid, ägdes av Anders Johan Andersson, som också ägde delar av #4 och #6.

Gård #3:3

Enl. domboken sökte Sven fasta år 1693. Det framgår därvid att han då hade en svåger Anders Svensson i Högås sn (O), som hade en avliden broder Nils Svensson, vidare att Sven hade en syster g m Jöns Persson i Grimeton sn.

Enl. domboken 1706 fick nästa åbo Lars Jönsson gården som gåva genom testamente av sin faster Anna Eskilsdotter och hennes styvdotter Karin Svensdotter. Att Anna varit g m Sven Börgesson och att hon varit hans andra hustru är inte helt säkert, men det är troligt.

Lars far bör ha hetat Jöns Eskilsson. Vigselnotisen står under Ugglarp #3. Fadderförbindelser tyder på att Karin var d t åbon där, Sven Attesson. Lars var enl. samma notis från Rolfstorp.

Sven var åbo på Båtsberg #1, Gödestad sn. Han blev omgift 1745 med Helena Helgesdotter. Båda fruarna var nog från Gödestad sn.

Gunne var enl. vigselnotisen från Marks härad.

Anders var vid sitt giftermål sockenskräddare i Rolfstorp. Han var nog inte f i Rolfstorps sn. Hans död är inte antecknad i kyrkoboken. Enl. sin bouppteckning dog han 1822-01-20.

I kommunionlängderna 1775 - 77 står tydligt att i familjen ingick Anders svärfar Gunne Persson och hans hustru Karin. Anders hustru bör alltså ha hetat Gunnesdotter. Men i vigselnotisen och barnens alla födelsenotiser heter hon Jönsdotter. Karin Larsdotter hade nästan säkert inte varit gift tidigare med någon Jöns. En förklaring till att namnen inte stämmer kan vara att Karin Jönsdotter var ett fosterbarn.

Enl. sin dödsnotis var Karin f ca 1748. Detta år föddes i Rolfstorp sn en Karin, d t ryttaren Jöns Lundgren och Kerstin Nilsdotter.

Inger Andersdotters make Anders Andersson var åbo på sin fädernegård Aleslöv #2.

Börta var f på Linnarp #1.

Enl. hsf var Anders gästgivare ca 1860 - ca 1885. Han var åbo till ca 1860. Britta Johanna var f på #1:2.

Bartold Johans fru och Paulina Josefinas man var syskon, födda i Haxered.

Johan August Magnusson var hemmansägare i Haxered. År 1900 bodde hans familj i en stuga vid #4, se nedan!

Thorsten Rehn sin bok Gamla halländska gästgiverier skriver om Gästgivargården bl.a. att det inrättades 1860 och att den fanns ännu på 1930-talet, då man ännu kunde få gästgivareskjuts där.

Bartold Johan var gästgivare från ca 1885. I Rehns ovannämnda bok finns ett vackert fotografi av Bartold Johan och hans familj.

Severina var f i Haxered. I familjen ingick hennes brorsdotter Linnéa Charlotta Johansdotter*.

Nästa ägare till gården och gästgivare blev Johan Bartoldsson från Mute #11, g m en systerdotter till Bartold Johan.

Ägare 1925: Johan Bartoldsson som äv. ägde en del av #2.

Gård #3:4

Denna gård kallas i dagligt tal Bonnas, ett namn som inte förekommer i kyrkans böcker och mig veterligen inte i några andra officiella handlingar. Troligen har närmast följande åbo givit upphov till namnet.

Enl. domboken köpte Bonde Jönsson år 1671 sin moders andel i gården. År 1675 köpte han sina syskons andelar. Syskonen var Nils i Rolfstorp, Nils Jönsson i Rolfstorp, troligen åbo på #7:2, Jöns Jönsson, Kerstin Jönsdotter, gift med Torbjörn Håkansson, Stenstorp #1, och Karin Jönsdotter, g m Lars Larsson i Stensared.

En Jöns Bondesson var åbo i Rolfstorps by år 1668, enl. domboken. Han var nog far till ovannämnde Bonde Jönsson.

Om Lars i dödsnotisen: " . . . . som på 16 åhrs tiid warit hehlt äländig".

Anna Bondesdotter dog här på sin fädernegård.

Varken Gunilla Bondesdotters födelse eller död är noterad i socknens kyrkobok.

Enl. vigselnotisen var båda födda i socknen. Sven Nilsson var nog s t Nils Svensson på #5:3. Gunilla Bondesdotter gifte om sig med nästa åbo.

Lars var åbo på hustruns fädernegård Skärte #4. Ett av deras barn var Ingrid Larsdotter, g m Nils Markusson, åbo på #5:3. Ett par av deras övriga barn blev handelsmän i Borås med efternamnet Bonander. Deras dotter Anna blev g m Olof Andersson, åbo på #3:2, vilkas söner, som tog sig namnet Redberg, också blev Boråsköpmän. Handelsmännen Bonander har väl bildat sitt namn efter farfaderns gård, som kallades Bonnas.

Arvid Bengtsson var åbo på Stora Karinsgård, Grimeton sn. Gunilla gifte 1746 om sig med Arvid Larsson från Kushult.

Vigselnotisen säger inget om Lars ursprung. År 1736 köpte han styvbarnen Lars och Gunillas arvslotter i gården.

Gunilla var säkert i livet 1750 och överlevde nog maken. Kanske dog hon hos något utsocknes barn.

Anna var f på #6:1.

Att Gunilla, Lena och Lars har dött är noterat i kyrkoboken, men inte att de blivit födda.

Om Sven Larsson står det i kyrkoboken: " Farit wilse i Träslöfs gierde, kommit neder i kiärren och wid en djup grop befunnits död."

Nils kom från Gödeby, Sibbarp sn. Hans far Lars Jönsson hade varit åbo på Hafstorp #1. Dödsboet efter Nils hade så stora skulder att auktion måste hållas på allt lösöre för att hålla fordringsägarna skadeslösa.

Ingers födelse och Annas död är ej noterade i kyrkoboken.

Det är ovisst hur gården brukades 1793 - 98.

Sven var f på Mute #4. Han var fjärdingsman.

Gunilla Nilsdotter var f på #5:3 och Gunilla Börgesdotter på Skärte #9.

År 1832 köpte Sven 1/3 mtl #6 av länsman Malmstedt som 1830 köpt av löjtnant Ohlsson. Denna hemmansdel sålde Sven år 1835 till Anders Nilsson och Inger Lena Torstensdotter. Se under #6:2!

Sonen Gustav blev åbo på Gård #5:4 B.

Sonen Niklas dog nog som barn, men det finns ingen dödsnotis i kyrkoboken.

Nils Svensson var en kort tid åbo på #5:4.

Olof Nilsson var f och åbo på Gödestad #9, Gödestad sn.

Sven var f på Svartrå #7, Svartrå sn.

Nils Johan var åbo i Tingås. Han utvandrade till USA 1869 (E). Hustrun, f på Skärte #9, och dottern Alvina Maria kom efter 1872 (E).

Johan Aron Larsson var åbo på sin fädernegård Hafstorp #1. Augusta var hans tredje hustru.

Carl Julius Johansson var f på Skärte #7. Han var mjölnare på Skärte kvarn o sedan åbo på Skärte #6. Makarna levde år 1900.

Anders? Carlsson var enl. vigselnotisen torpare från Prästgården, Kungsäter sn.

Om Svens juridiska mellanhavande med Lars Andersson på #3:2, se under denne!

Mannen var i USA ett par år i början av 1870-talet. Hustrun enl. hsf f i Varberg. Enl vigselnotisen var hon åbodotter från Träslöv sn.

Carl Emil Svensson hade på sin fädernegård ett stort hönseri och en fabrik för tillverkning av redskap att användas vid hönsskötsel. Han gjorde en banbrytande insats för rationell hönsuppfödning i vårt land. Han var ogift och ägare till gården år 1925.

John Alfred var lantbrukare i Stenaljung från 1924. Köpte sedan sin fädernegård av brodern Carl Emil.

Anders Johan köpte #5:4 år 1923.

Gård #4

I familjen fanns enl. mtl en son Nils som var krympling. Detta är nog samma son som i sin dödsnotis i kyrkoboken säges ha "warit wahnför i hela sin tiid", fastän han där kallas Bengt.

Att Margareta var d t Lars och Börta framgår ej säkert av mtl men är högst troligt.

Sonen Anders är nämnd i mtl 1708 och bör alltså var född senast ca 1692.

Nils Torbjörnsson bör ha dött under perioden 1730 - 41, men någon notis om detta finns ej i kyrkoboken.

Familjen flyttade till Aleslöv #2 där Lars blev åbo på hustruns fädernegård.

Frälsefogden Anders var f i Varberg, s t tulltjänsteman Nils Grimbeck. Han var åbo på #2:1 ca 1716 - 20, flyttade sedan till Kulparp, Skällinge sn, och slutligen hit ca 1748, troligen i samband med att han överlät gården till sin son Kasper. Men redan 1743 hade han köpt åborätten till hela hemmanet #2 av frälseägaren Elisabeth Cronström.

Britta Maria var d t kronolänsman Paul Heill. Barnen var födda i Varberg.

Anders mor Kristina Worms dog här 80-årig år 1754.

Johan var kronolänsman och bosatt i på Grimeton #5, Grimeton sn. Hans hustru var f 1729 på Torstorp och d t fänrik Hans Georg Friis o hans hustru Petronella Buua.

Kasper Grimbeck var frälseinspektor för åtminstone en del av Niklas Sahlgrens gods i Halland.

Att Kasper blev åbo just 1748 är en gissning. Att han eftertädde sin far som åbo och frälseinspektor är säkert.

När Kasper dog ägde han Rolfstorp #4, ½ mtl, varav 1/3 tillhörde hans mor, vidare Rolfstorp #9, ½ mtl, Kulparp #3, ½ mtl, och Elingaberg 3/4 mtl. De båda sistnämnda hemmansdelarna ligger i Skällinge sn, och dem hade han fått 1760 av sin arbetsgivare som belöning för lång och trogen tjänst. Rolfstorp #9:2, 1/4 mtl, köpte han nog ca 1750 och #9:1, 1/4 mtl, ca 1768.

Första hustrun var d t häradsskrivare Lars Kullberg i Eftra sn. Hennes mor var faster till andra hustrun, d t Bartold Friis, kyrkoherde i Grimetons pastorat och Kristina Bruhn. Andra hustrun gifte om sig med nästa åbo.

Anna Kristina var g m 1. Lars Åkerberg, 2. Anders Lönnerberg, båda makarna köpmän i Kungsbacka. Första äktenskapet 1780.

Bartold Andreas var tulluppsyningsman och åbo, bosatt på Knutsböke.

Kristina Katarina var g 1790 m tullinspektör Jakob M. Halling i Göteborg.

Makarna hade fler barn, döda som små.

Till familjen hörde under några år runt 1770 komminister Anders Friis. Han var bror till Tala Katarina och blev 1775 kyrkoherde i pastoratet.

Makarna flyttade ca 1800 till Kungsbacka, där mannen dog. Hustrun dog i Rolfstorp.

Jöns var kyrkoinspektör. Enl. Leif H. Nilsson i Varbergs Museums Årsbok 1986 innehade han denna befattning 1769 - 1807.

Jöns var f på #3:2 och f.d. borgare i Borås och gårdfarihandlande.

Första hustrun var f på gården och andra hustrun i Hestra sn (F). Den sistnämnda gifte om sig med nästa åbo.

I familjen ingick från ca 1830 till sin död Jöns ogifte bror Anders, f.d. gårdfarihandlandlande.

Dottern Anna Kristina tycks ej vara f i Rolfstorp sn.

Johanna Sofia och Anna Kristina dog med bara 4 dagars mellanrum av "okänd barnsjukdom".

Juliana Katarina och Anna Lovisa dog dagen efter varandra av smittkoppor.

Enl. bouppteckningen 1826 efter Britta Maria Grimbeck ägde makarna följande fastigheter:

1. Elingaberg, Skällinge sn, 1/4 mtl, den avlidna ärvt av fadern.

2. Elingaberg, 1/4 mtl, makarna köpt 1805

3. Elingaberg, 1/4 mtl, inropat på auktion för annans räkning men ej betalt av denne och disponerat av Redberg

4. Rolfstorp #4, ½ mtl

5. Rolfstorp #9, ½ mtl

6. Skärte #7 ½ mtl, köpt 1792

Bouppteckningen efter Jöns visar att han efter första hustruns död sålt de uppräknade hemmansdelarna, utom Rolfstorp #4. Rolfstorp #9 sålde han 1827 till Sven Henriksson, men köpte 1839 tillbaka 1/6 mtl.

Änkan Lena Redberg blev åtalad för att det vid en auktion i hennes hus i februari 1840 skulle ha sålts brännvin i minut, eller "supvis" som man också uttryckde saken. Åklagarens bevisning var svag och Lena frikändes sedan hon gått värjemålsed.

(Helt naturligt var det frestande för den som höll en auktion att servera brännvin gratis eller till billigt pris för att få fart på budgivningen. Men detta var förbjudet och auktionshållare blev ofta åtalade för överträdelse av detta förbud. Det syns tydligt i domböckerna att åklagarna därvid hade påfallande svårt att få fram vittnen. Ifrågavarande förbud liksom andra restriktioner i bruket av brännvin hade nog dåligt stöd i allmänhetens rättsmedvetande.)

Lars Persson Lena Mårtensdotter Josefina Paulina, 1843 - g m Tuve Olofsson, åbo på #3:2.

1791 - 1870 1804 - 68

(1841 - 70) v 1841

F.d. nämndemannen Lars Persson (i hsf ibland Pettersson) var f på Balgö, Lindberg sn. Han var åbo i Måsarp, Lindberg sn, innan han flyttade till Rolfstorp. Äktenskapet med Lena var hans andra.

Makarna köpte 1841 1/3 mtl #9 av Jöns Andersson på #9:2. De blev därigenom ägare till hela hemmanet #9, vilket via ett par mellanhänder såldes till Emanuel Kaspersson på #8 år 1865.

Lars Persson köpte #6:2 på konkursauktion efter P.A. Lagerstedt år 1844.

År 1845 blev Lars åtalad för att han skulle ha bränt brännvin trots att han vid mantalsskrivningen uppgivit att han inte hade för avsikt att göra detta och följaktligen inte hade tillstånd att bränna. Mantalsskrivningsförrättaren vitsordade riktigheten av detta medan Lars påstod med stöd av ett vittne, att han hade anmält sin avsikt att bränna. Målet lades ner, så någon form av förlikning träffades troligen.

(Under en stor del av 1800-talet gällde att man vid mantalsskrivningen skulle anmäla om man ville bränna brännvin och i så fall hur stor panna man tänkte använda. Sedan fick man betala en särskild avgift i proportion till pannans volym. Denna avgift var rejält tilltagen, så husbehovsbränning bedrevs inte i någon större omfattning.)

Lars Persson och hans dräng Sven Johansson blev 1847 stämda för att ha sålt brännvin i minut.

(Den som hade tillstånd att bränna fick bara sälja sitt brännvin i kvantiteter större än en kanna, ungefär 2,6 l. För att få sälja brännvin "supvis" måsta man ha utskänkningstillstånd, och det fick bara gästgiverier och krogar ha.)

Om Lars Perssons tvist med sin torpare Sven Börgesson på Enet, se under denne!

Tuve var också åbo på #3:2. Se under demnna gård!

Mannen var s t föregående åbo. Hustrun var f på Linnarp #1.

Makarna köpte 1898 1/8 mtl av Tuve Olofsson, som år 1900 ägde resten av hemmanet.

I närmast följande två familjer var männen arrendatorer på Lars Perssons gårdar.

Båda makarna var enl hsf födda i Grimeton sn, men det var nog inte mannen. Han var änkling och brukare av Högen vid Torstorp, Grimeton sn när han gifte sig med Lena. Hon var f på Grimeton #13 och dog här på #3.

Familjen inflyttade 1831 från Högen och utflyttade 1839 till Hafstorp #3, där Sven blev åbo.

Niklas Bengtsson blev åbo på Ugglarp #3. Gustava bodde där år 1900.

Lars Svensson var åbo på Hafstorp #1. Han dog efter år 1910.

Bengt var f på Linnarp #1 och Olena i Tvååker sn. De båda äldsta barnen var ej födda i Rolfstorp sn. De båda yngsta var födda i Stenstorp.

Bengt var arrendator från ca 1853 till 1859, då han flyttade till Stenstorp #1 och blev åbo där. 1868 flyttade familjen till Stenaljung, där Bengt blev åbo. Året efter hustruns död emigrerade han till USA tillsammans med sonen Johannes (E).

År 1925 ägde av detta hemman Anders Johan Andersson 1/12 mtl. Han ägde även delar av #3 och #6. Anders Elof Olssons stärbhus ägde 1/3 mtl och det innehade även delar av #3 och #6. 1/12 mtl, kallat Enet, ägdes av Johan Edvard Olsson.

Gård #5:1

Jöns förekommer i domboken 1670 som åbo i Rolfstorps by. Att han var gift två gånger framgår av mtl, som meddelar ungefärlig tidpunkt för första hustruns död men inte hennes namn. Elin dog som änka. Makens död är ej noterad i kyrkoboken, men enl mtl dog han kort före hustrun.

Enl. mtl bodde på gården en Eskil Olofsson, som enl. mtl och kyrkobok dragon och nog s t Olof Eskilsson, åbo på #7:1. Han och Anna hade barnen Lars, f 1714, d 1715, och Jöns, f 1716. Barnen var födda här.

Helge var enl. vigselnotisen från Valinge sn. Han överlevde hustrun och tycks ej ha dött i Rolfstorp sn.

Efter år 1748 finns inte denna gård, 1/4 mtl, i någon av denna boks källskrifter. Antagligen övertogs bruket av en eller flera av de övriga tre åborna på hemmanet, varefter åborna på #5:3 och #5:4 köpte hälften var av åborätten. Detta skedde ett par decennier senare.

Gård #5:2

Torbjörn förekommer i domboken 1670 som åbo i Rolfstorps by.

Uppgifter i mtl tyder på att Börta var Torbjörns andra hustru. Den första dog ca 1678 och han var omgift senast 1683.

Nils Larsson var åbo på Stora Karinsgård, Grimeton sn. Makarna flyttade dit. Inger gifte om sig 1727 med skräddaren Måns Börgesson.

Mtl tar upp döttrar i familjen under namnen Ingegerd, Ingrid och Inger. Det är nog samma person. Sönerna Sven och Lars finns också bara i mtl.

Torbjörn Svensson och Sven Torbjörnsson förekommer i domboken som åbor i Rolfstorps by resp. 1632 och 1668. Det är nog inte fel att tro att de var farfar resp. far till ovannämnde Torbjörn Svensson.

Inger Åkesdotter var f på #7:1. Gunilla Nilsdotter var sannolikt f på Hunnestad #10, Hunnestad sn.

Sonen Torbjörn finns i faderns bouppteckning men ej i födelseboken.

Sonen Anders var torpare på hustruns föräldrahem Lopperstorpet vid Torstorp, Grimeton sn.

Dottern Börtas giftermål enl. moderns bouppteckning. Vigseln är ej noterad i Rolfstorps kyrkobok.

Karin var f på #6:1. Hon överlevde Nils. Hennes död är ej noterad i kyrkoboken.

Makarna flyttade till ett nybyggd stuga kallat Heden på Rolfstorps utmark. Mannen dog i backstugan Kroken, nog samma stuga. Den beskrivs i Nils bouppteckning sålunda:"En gammal Bola Stuga, förstuga och en liten loge, lada samt färhus wästra änden, och en litan lada på östra änden".

År 1787 föddes Sven och 1789 Nils, söner till Nils Andersson och Börta Svensdotter. Detta kan vara ett barn till ovanstående makar med fel namn på modern i kyrkoboken.

Anders var enl. vigselnotisen sockenskräddare från Nösslinge sn, men han var nog inte f där. Makarna köpte gården av hustruns bror Nils.

Gunilla gifte om sig med Sven Antonsson.

Nils var enl. vigselnotisen från Säm, Valinge sn. Han var fjärdingsman.

Carl dog inhyst på Nya Vagnhall vid #3. Dödsnotisen kallar honom snickare.

Inger Lena var f på Skärte #4.

I familjen fanns makarnas uä dotterdotter Josefina Carlsdotter, vars mor Britta Johanna dog vid hennes födelse.

Nils Johan var snickare. Han och hustrun flyttade 1877 till Varberg.

År 1849 blev Carl Nilsson tillsammans med 18 andra personer i socknen stämd för att ha uteblivit från en skallgång efter varg. De frikändes alla sedan rätten konstaterat att ett uteblivande från en sådan skallgång inte var åtalbart. Carl kunde dessutom visa, att vid tillfället innehade den s.k. kronobrevbärarskyldigheten, vilket gav honom giltigt förfall.

Makarna var födda i Grimeton sn, Lars på # #11 och Margareta på Stora Karinsgård. De inflyttade från och utflyttade till Grimeton sn.

Åbo även på #3:3.

Mannen var f på #8.

Johanna Kristina var ej f i Rolfstorp sn. Hon dog två dagar efter sonens födelse. Året efter hennes död flyttade maken till Skällinge sn där han först var åbo på Attarp #4, sedan på Skällinge #4. Han gifte år 1875 om sig med Emeli Serafia Pettersson, f 1855 på Mute #1, d 1893. Hon var d t Anders Pettersson, den ene av de två bröder som hade den handelsbod i Mute, där det s.k. Muteupproret ägde rum 1854. Anders slutade sin dagar hos sin dotter och måg i Skällinge.

Sonen Klas Julius uppfostrades av sin farföräldrar.

Mannen och de båda äldsta barnen var födda i Ullared sn, hustrun i Gunnarp sn. Familjen inflyttade från Ullared.

Bengt Johan Magnusson var lanthandlare vid #5.

Tre av barnen dog 1876 inom en tidrymd av 7 veckor av "elakartad halssjuka".

År 1876 köpte Håkan #5:3, 3/8 mtl, av Anders Aron Niklassons arvingar. Av denna gård sålde han 1/32 mtl till mågen Bengt Johan Magnusson och 1/16 mtl till Carl Erlandsson. Resten behöll han för egen räkning.

Emil var ägare år 1925. Han ägde också delar av #6 och #7. Hans gård kallades Håkantorp.

Gård #5:3

Sven Nilsson var åbo på hustruns fädernegård #3:4.

Enl. vigselnotisen i Grimetons kyrkobok var Anders sockenskräddare och Inger bosatt på Torstorp #4, dit mannen flyttade. Hon dog året efter maken. De hade tre barn, av vilka dottern Gunilla, f 1722, uppfostrades i sin farbror Markus familj. Hon gifte sig 1744 med änklingen Hans Börgesson, åbo på Grimeton #18.

Inger var f på #4 och Kerstin på Skärte #4. Kerstin gifte om sig med nästa åbo.

Gutter var f.d. åbo på Skärte #6. Han hade varit g m Inger (ibland Ingegerd) Börgesdotter från Rolfstorp #1:2.

1765 köpte Gutter Persson 1/8 mtl #5. Det var sannolikt hälften av gård #5:1.

Ingrid var f på Skärte #4. Hennes far var makens kusin.

Sonen Lars var enl. hsf halt, svagsint och omyndigförklarad. Han överlevde med god marginal alla sina syskon och ärvde gården av sin bror Markus, som inga bröstarvingar hade.

Karin var enl faderns bouppteckning " fånig och icke vid sitt rätta förstånd". I hsf får hon flerstädes liknande omdömen.

Inger var född på #1:2. Hon var tidigare g m Lars Eliasson, åbo på Ugglarp #3.

Makarna gjorde 1814 ett inbördes testamente med den vanliga innebörden att den som levde längst skulle få sitta i - som det hette - orubbat bo. Efter den sist avlidne makens död skulle kvarlåtenskapen ärvas som lagen föreskrev. År 1832, alltså efter makens död, gjorde Inger ett eget testamente, i vilket hon bestämde, att hennes ko och hennes kista skulle ärvas av två personer med vilka hon inte var närmare släkt, och att resten av kvarlåtenskapen skulle tillfalla socknens fattiga. Detta testamente klandrades 1839 av förmyndaren för den närmaste arvingen, nämligen Markus svagsinte bror Lars Nilsson. Förmyndare var Lars Andersson på #3:2.

Prosten Bexell som företrädde motparten framhöll, att visserligen var det omtvistade beloppet så litet att det knappast var värt att processa om, men att det ändå var av betydelse för socknens fattiga. Domstolen dömde till Lars Nilssons förmån. Den ansåg nämligen att Inger inte efter makens död hade rätt att ändra dispositionerna i deras gemensamma testamente.

Gården ärvdes av Lars Nilsson, vars förmyndare sålde den till nästa åbo, Anders Gustav Larsson. Åren 1822 - 49 brukades den av arrendatorer.

Ingen av makarna var f i Rolfstorp sn. Sven arrenderade 1/4 mtl av denna gård 1822 - 24.

Anders var f på #2:1. Han arrenderade åtminstone en del av gården 1825 - 32. Han gifte sig 1832 med Johanna Britta Larsdotter och blev åbo på hennes fädernegård Hafstorp #3.

Olaus var först arrendator på #9:2, sedan arrendator här 1834 - 39. Flyttade till Pungen vid Tingås.

Olaus var f på Mute #9. Stina var ej f i Rolfstorp sn.

Johanna Kristina blev g 1859 m Olaus August Pettersson, skomakare i Mute.

Anders Gustav var f på #3:2 och Johanna Kristina på #5:2. Gården, 3/8 mtl, köpte Anders Gustav på auktion av Lars Nilssons förmyndare.

Familjen flyttade 1868 till Skällinge sn. Mannen avvek 1873 till Danmark, där han enl. Skällinge sockens hsf vistades ännu 1896. Hustrun och ett par av barnen flyttade 1874 tillbaka till Rolfstorp. Hon var år 1900 inhyst vid #3.

Angående Anders Gustavs juridiska mellanhavande med Sven Börgesson på Enet, se under denne!

Mannen och de båda äldsta barnen var födda i Skällinge sn, mannen i Tågarp. Hustrun var f på Skärte #3. Makarna var kusiner.

Familjen flyttade hit från Skällinge sn. År 1900 var Albertina Lovisa med tvillingdöttrar undantagshjon på #5.

Gården såldes 1876 av sterbhuset till Håkan Larsson på #5:2. Denne sålde 1/16 mtl till nästa åbo.

Änkan Albertina Lovisa fick 1877 en dotter Anna Linnéa, d 1879.

Paulina Josefina återkom enl. hsf. från USA 1884. Hon kallas hustru i flyttningslängden.

Carl var f i Stoby sn (L), hustrun i Svartrå sn och sonen i Grimeton sn.

Makarna sålde 1/48 mtl till Nils Algot Dahlberg år 1898. Se under Stenhult, stuga vid #1, nedan!

Ägare 1925: Carl Erlandssons sterbhus.

Gård #5:4

Svårlästa uppgifter i mtl kan tydas så, att Eskil Perssons företrädare som åbo hette Inger och var änka efter en Per Eskilsson. Detta verkar ju mycket troligt.

Mtl 1722 upplyser att gårdsbruket övertagits av Olof Bondesson. Denne var nog åbo ca 1726 - 29, då han sålde gården till sin dotter Anna och måg Lars Jönsson.

Vigselnotisen står under #3, så Elin kom väl därifrån men tycks ej vara f där.

Per bör ha dött snart efter sonen Svens födelse, för mtl 1720 säger att hans änka flyttat till Grimeton sn. Han tycks inte ha dött i Rolfstorp sn.

Lars var enl. vigselnotisen från Skällinge sn. I den tryckta versionen av Hallands landsbeskrifning 1729 kallas han Hans Jönsson, vilket alltså är fel. (Med den skrivstil som används i nämnda källskrift blir namnen Lars och Hans mycket likt skrivna.)

Lars eller hans efterträdare son åbo förvärvade åborätten på ytterligare 1/8 mtl, troligen hälften av gård #5:1. Därmed blev gården 3/8 mtl.

Anna Olofsdotter var f på #10:1 och Kerstin Olofsdotter på Ugglarp #3. Efter makens död flyttade den senare tillbaka till Ugglarp.

Anders födelse är ej noterad i kyrkoboken, men hans existens är säkert dokumenterad av andra källor.

Familjen flyttade nog från socknen ca 1772.

Bengta kallas Elin i vigselnotisen. Före sitt giftermål var hon piga på gården.

Per Andersson var vid vigseln och vid äldsta barnets födelse tegelbruksdräng vid Öxnamossa, Grimeton sn.

Döttrarna var inte vara födda i socknarna Rolfstorp eller Grimeton.

Per stämde 1772 frälsefogden Jabelonski, som var ombud för gårdens tillfällige ägare Fredrik Lagercrantz, och Bengt Eskilsson på #7:2, med påståenden att de flyttat hans råmärken, brutit sig in på hans loge och tagit där fövarat korn, hårdragit hans hustru och smädat och hotat honom själv. Han kunde bevisa att Bengt luggat hans hustru, och för det fick Bengt böta. Men hans påståenden i övrigt visade sig vara grundlösa, och han fick böta för "ohemula beskyllningar" och dömdes att betala motpartens rättegångskostnader.

Samma år stämde Per sin svåger Anders Larsson för att få honom att lämna ifrån sig en koppargryta, som Pers hustru fått av sin faster Anna Jönsdotter. Anders hade grytan med sig till rättegången och överlämnade den därvid, varefter målet nedlades.

Per blev år 1775 åtalad för att han inte som lagen påbjöd planterat en ny ask i stället för en som stod i en inhägnad bredvid gården, och som han huggit ner. Han slapp undan med att rätten ålade honom att fullgöra sin skyldighet. (Hade det nedhuggna trädet inte stått på hans enskilda tomt hade han fått böta.)

Vid samma ting fick Per stå till svars för att ha sparkat, slagit och okvädat sin hustrus styvmor Kerstin Olofsdotter och rivit ner ett henne tillhörigt plank med motiveringen att planket hindrade honom att ta närmaste vägen till gårdsbrunnen. Planket hade Kerstin satt upp 10 - 12 år tidigare, när hon fått tillåtelse att avskilja en egen del av gårdens trädgård, som tidigare varit gemansam. (Kerstin ägde fortfarande 1/3 av gården.) Per nekade till alla anklagelserna trots att de styrktes av vittnen. Han dömdes att böta och att vid nästa ting offentligt göra avbön och be Kerstin om förlåtelse. Per kunde inte betala böterna, så det gjordes utmätning hos honom, och som brukligt var, såldes de utmätta persedlarna på auktion.

Vid flera rättegångar under början av 1770-talet drev Per framgångsrikt en process mot självaste hovjägmästaren Fredrik Lagercrantz på Hovgården om äganderätten till gården. Hans svåger Anders Larsson hade sålt sin andel i den till Lagercrantz, men Per åberopade den lagfästa förköpsrätt, den s.k. bördsrätten, som släktingar till gårdens föregående åbo hade.

Per var byålderman år 1790 och i den egenskapen skickade han sin son Anders att ta panter av Anders Andersson på #10:2 för obetalda böter för brott mot byordningen. Om detta, se under sistnämnde Anders Andersson!

Kristina var f på Knutsböke och Tala på Aleslöv #2.

Bouppteckningen efter Anders visar att han hade stora skulder.

Nils var f i Dalagärde, Nösslinge sn. Gården såldes på utmätningsauktion till kandidaten H.S. Rodhe, som 1831 sålde den till nästa åbo. Nils familj bodde kvar på gården till ca 1835 då den flyttade till en stuga vid #5. Vid det laget börjar mannen i hsf kallas Nils Svensson Dahlberg. Makarna dog i denna stuga, hustrun som fattighjon.

Enl faderns bouppteckning bodde Inger Lena Andersdotter år 1829 i Sibbarp sn.

Jungmannen Anders Gustav omkom till sjöss.

Sven Johan var torpare, senare backstusittare på Brunkulla vid #1.

Carl Magnus var skriven i Göteborgs Domkyrkoförsamling när han emigrerade.

Nils Aron var backstusittare vid #5.

Carl Petter Andersson

1801 - (1831 - 32)

Inflyttade 1828 från Onsala sn, vilket tyder på att han varit sjöman. Gården såldes på exekutiv auktion till Carl Nilsson, åbo på #5:2.

Carl Petter var åbo vid Laga skifte 1830 - 31. Skifteshandlingarna säger att vid skiftets slut ägde hans arvingar gården, vilket väl betyder att han dog medan skiftet pågick. Men någon dödsnotis för honom finns ej i socknens kyrkobok, där det dessutom är antecknat att han gick till nattvarden 1832.

Carl Nilsson sålde 1/4 mtl till Nils Svensson och 1/8 mtl till Johannes Bengtsson. Delarna kallas i fortsättningen #5:4 A och #5:4 B.

Gård #5:4 A

Nils var f på #3:4. Familjen flyttade hit från Veddige sn och härifrån till Hunnestad sn. Äktenskapet ingicks troligen i Ås sn.

Johan August bodde i Haga församling i Göteborg när han emigrerade.

Bartold Andreas var f på Skärte #6, Inger Britta i Haxered.

Mannen var f i Stensared. Han köpte gården #5:4 B av Bartold Olofsson ca 1860.

Ägare 1925: Anders Svensson. Gården kallas Noas.

Gård #5:4 B

Johannes Bengtsson

(1833 - 35)

Johannes kom från #10:2. Se under denna gård!

Gustav Svensson var f på Gård #3:4. Han bytte gård med Jöns Nilsson och blev blev åbo i Stenaljung. Familjen flyttade därefter till Blixtorp, Hunnestad sn. Hustrun och äldsta barnet tycks ej vara födda i Rolfstorp sn.

Jöns och dottern var födda i Stenaljung, varifrån familjen hitflyttade. Britta var f i Grimeton sn.

Bartold var f på Skärte #4.

Makarna köpte gården gemensamt år 1839 men gifte sig först 1843. De hade alltså en lång förlovningstid, och i kyrkoboken kan man se att de väntade med att gifta sig tills det första barnet var ett gott stycke på väg. (Ett sådant förfarande har nog i alla tider varit vanligt i det svenska bondesamhället.) Bartold sålde sin gård till Anders Samuel Larsson på #5:4 A.