i Rolfstorps socken
av
Ingemar Rosengren

Namnet Mute
Frälsegårdarna i Mute
Ett par s.k. vitesförbud
Tvister mellan ägarna till Hovgården och åborna i Mute m. fl. byar.
Nyodling
En brand i Mute
En tvist om kyrkstigar
Muteupproret
Laga skifte
Folket i Mute
Öhrström
Förkortningar
Källförteckning

Hemman och gårdar. Översikt

Torp
Kalvhagen, torp vid Mute #1
Nya Rampan, torp vid Mute #1
Bocksten, torp vid Mute #1.
Torp vid Mute #1
Knallastugan på utmarken, senare Knallatorpet vid Mute #2, ev. äv. kallat Stallbräckelid.
Alseke, torp vid Mute #2
Stora Berg, torp och backstuga eller backstugor vid Mute #2
Vasen, torp vid Mute #2
Backstuga vid Mute #2
Axellid, torp vid Mute #2
Storaberg, torp vid Mute #2
Lyserna, torp vid Mute #2, #8 eller #11
Heden, torp eller stuga vid Mute #2 eller #8.
Rampan, torp vid Mute #2, #3 eller #8
Södra Flähult, torp vid Mute #2 eller #3
Törnestugan vid Mute #3
Flähult, torp vid Mute #3
Nya Flähult, torp vid Mute #3
Bråtalid, stuga vid Mute #3
Torp vid Mute #3, kanske Bråtalid
Backstuga vid Mute #4
Nya Koppestugan, torp vid Mute #4.
Slätten, torp vid Mute #4
Ljungen eller Mute Ljung, torp vid Mute #5.
Nya Lyserna, torp vid Mute #5
Bergslätt, torp vid Mute #7
Lyserna, torp vid Mute #7
Bråtalid vid Mute #7
Nybygge vid Mute #7, senare sannolikt kallat Nya Slätten
Ljungen, torp eller stuga vid Mute #8
Stallbräckelid, senare kallat Östra Ljungen, torp vid Mute #8
Timmerkullen, torp vid Mute #8
Vasen, torp vid Mute #8
Förpantningsinnehavare vid Mute #8
Torp vid Mute #8
Koppestugan vid Mute #9
Backstuga vid Mute #9
Torp vid Mute #9
Stora Berg, torp vid Mute #10
Lilla Ödgård eller Hallarna, stuga vid Mute #10
Lyserna, torp vid Mute #10
Stuga vid Mute #10
Torp vid Mute #10
Backstuga vid Mute #11
Vallstugan, vid Mute #11
Kärret, torp vid Mute #11
Stallbräckelid, torp eller stuga vid Mute #11.
Mastugan vid Mute #11
Gåsevad, stuga vid Mute #11
Nya Lyserna vid Mute #11
Lilla Sjölid, stuga vid Mute #11
Ekåsen, torp vid Mute #11
Kalvhagen, torp vid Mute #11

TORPARE OCH BACKSTUSITTARE

Det är svårare att föra upp torpar- och backstugusittarfamiljerna i Rolfstorps socken under rätt bostad, än det är att göra samma sak med åborna. Anledningen är främst att prästerna uppenbarligen inte tyckte det var så viktigt om en man var torpare eller backstusittare, vad hans torp eller stuga kallades och på vems mark den låg. Dessutom flyttade torparna och stugfolket oftare än vad åborna gjorde.

När det står att ett torp eller en stuga låg "vid" en viss gård, betyder det att torpet eller stugan låg på mark som tillhörde denna gård. Avståndet mellan torpet eller stugan och resp. gård kunde vara stort.

Mute är den by i Rolfstorps socken där det funnits flest torp och backstugor.

De äldsta uppgifterna om torp och stugor i Mute finns i Hallands Landsbeskrifning 1729. Den tar upp följande:

Stugan låg nog vid Mute #3.

Kerstin Jönsdotter

Backstuga på Kronans mark

Jöns var avskedad dragon. Till hushållet hörde även huskvinnan Kerstin. Stugan var nog en backstuga, troligen på frälsejord.

Tack vare den enstaka husförhörslängden 1750 och kommunionlängderna 1760 - 78 går det att från denna tid och framåt i de flesta fall någorlunda säkert ange vad torpen och stugorna kallades och till vilka hemman de hörde.

Kalvhagen, torp vid Mute #1

Ingen av makarna var f i Rp sn. Familjen flyttade hit ca 1830 fr. Aleslöv, där Sedig var båtsman. Det var han här också. Hustrun var enl. hsf vanför i ena handen.

De båda äldsta barnen dog med 3 månaders mellanrum av engelska sjukan resp. bröstvärk. De båda yngsta barnen dog av "tvinsot" med en veckas mellanrum och begravdes samtidigt.

Andreas var ej f i Rp sn. Han var f.d. artillerist. Han var åtalad för deltagande i Muteupproret men dog medan rättegången pågick.

Johanna var f i Torup sn. Hon gifte om sig med näste torpare.

Lars Jakob var f i Stensared. År 1900 var Johanna backstusittare vid Mute #1.

Torpet låg på mark som tillhörde Gård #1A.

Nya Rampan, torp vid Mute #1

Torpet kallades nog så för att skilja det från det något äldre torpet Rampan vid Mute #2 eller #8.

Mannen var ej f i Rp sn. Han var båtsman ca 1840 - ca 1848. Hustrun var f i Bråtås. Familjen flyttade hit 1843 fr. Yasjöhult. År 1854 flyttade alla till Bråtås.

Domboken meddelar att Nils Jakob Bengtsson, Gård #1B, år 1847 "under förpantning försålt ett stycke jord till torparen Andreas Larsson i Rampan på 50 år emot dagsverke".

Mannen var f på Skärte #8 och hustrun i Valinge sn. Makarna flyttade hit i samband med sitt giftermål. Tillsammans med sönerna Carl Otto och Bartold Johan flyttade de till USA 1879.

Bocksten, torp vid Mute #1.

Johannes var f på ett torpet Bocksten vid Spekås i Rp sn. Han blev torpare där. Enl. boken Det gamla Grimeton låg torpet visserligen nära Spekås, men i Grimeton sn. (Prästerskapet ansåg detsamma.) Detta Bocksten brann 1880, och då flyttade familjen hit till Mute #1 och tog torpnamnet med sig.

Hustrun var f i Skällinge sn och de båda äldsta barnen på det första Bocksten vid Spekås.

Ovannämnde Albert E. Johansson och hans då 12-årige son Ture G. Johansson fann år 1936 Bockstensmannen när de harvade upp torv på en mosse nära torpet. Tures 3 år äldre bror Harry berättar i Hallandsbygd 1987 - 88 att han och fadern 1934 harvade upp en lädersula i mossen, och att de redan då förstod att det låg ett förmultnat lik där.

Ture var i ca 30 år lantbrevbärare i Rolfstorp och dog 1994.

Torp vid Mute #1

Makarna var födda i resp. socknarna Grimeton och Morup. Mannen var torparson fr. Skansen vid Torstorp. De flyttade till Linnarp #1 fr. Varberg 1888 och därifrån och hit 1891.

Knallastugan på utmarken, senare Knallatorpet vid Mute #2, ev. äv. kallat Stallbräckelid.

Nils var f på Gård #11A, Börta på Gård #10 och Inger i Brännhult. Nils var enl. domboken torpare. Familjen flyttade nog hit ca 1788 och bodde dessförinnan på ett par olika ställen i Mute. Enl. sin bouppteckning dog Nils på torpet Stallbräckelid vid Mute #2, som var en stuga med förstuga och härbärge, en lite lada och ett torvhus. Han hade 3 kor och 3 får.

Inger var enl. hsf enögd. Hon gifte om sig med Ingel Olofsson, bl.a. åbo på Gård #5B. Se vid denna gård och nedan!

Johannes Persson var torpare eller backstusittare på Stallbräckelid vid Mute #11. Se vidare där!

År 1807 stämde Inger sin halvbror Sven Jönsson i Brännhult för att få ut sitt arv efter föräldrarna. Sven tillbakavisade helt och hållet hennes begäran. Häradsrätten bestämde att parterna med hjälp av gode män skulle försöka komma överens.

År 1822 blev Nils stämd av Olaus Nilsson, åbo på Gård #2B, för tre års uteblivna avgifter för torpet. Torpet lydde under Olaus gård, dit det kommit efter storskifte av utmarken som tidigare varit samfälld. Något kontrakt fanns ej. Nils som var gammal och fattig sa sig ej kunna betala, och ansåg att han ej skulle behöva göra detta, bara för att den mark som torpet låg på, kommit i enskild mans ägo. Men domstolen gav Olaus rätt.

Vid nästa ting blev i stället Olaus stämd av Nils, som hävdade att han 34 år tidigare av alla byamännen i Mute tillåtits att bygga backstugan Knalla och uppodla ett stycke av utmarken utan någon avgift. Intagan var 1/2 tunnland och Nils hade byggt stengärdesgård runt hela. Jordbiten kunde föda ett par kor och några får. Nils var villig att betala avgift i form av dagsverken, men då skulle Olaus först betala för den av Nils gjorda uppodlingen och för inhägnaden. Målet slutade med en förlikning som innebar att Nils mot en liten årlig avgift hade rätt att sitta kvar på torpet i sin livstid.

Ingel och hans andra hustru Inger Svensdotter bodde här fr. 1827 till bådas död. Mera om Ingel vid Gård #5B.

1836 sålde Ingel och Inger till torparen Olof Börgesson sitt på utmarken till Mute #2 belägna man- och uthus, mot att de fick bo kvar gratis till döddagar. Markägaren Olaus Nilsson, Gård #2A, förklarade sig nöjd.

Varken Olof, Anna Lisa eller äldsta barnet var födda i Rp sn. De flyttade hit ca 1822 fr. Alseke vid Mute #2. Olof och Inger Lena flyttade 1844 till Axellid vid Linnarp. De dog där.

Inger Lena var f på Gård #11C. Hon var tidigare g m Kasper Larsson som var åbo där. Hon gifte om sig med Johannes Larsson, torpare på Södra Flähult vid Mute #3.

Dottern Inger Lena fick 1841 en uä dotter Anna Severina, d efter 10 dagar.

Johan Bernt g 1855 i Träslöv m Johanna Kristina Bernandersdotter fr. Klastorp #16.

Torparen Olof Börgesson sålde 1836 till Johannes Carlsson i Torseböke, Källsjö sn, sin på den till Mute #2 hörande utmarken belägna manhusbyggnad, som innehöll stuga och två kamrar.

Carl Daniel m. familj flyttade hit ca 1842 och bodde här minst till 1862. Han var tidigare torpare på Nya Lyserna vid #11. Se vid detta torp!

Carl var inte f i Rp sn. Johanna Kristina var f i Törnestugan. Se vid denna!

Carl flyttade hit fr. Träslöv sn 1837. Då var han var skräddare. I Rolfstorps kyrkoböcker kallas han alltid torpare. Familjen bodde här till ca 1845 då den flyttade till Lunden vid Gässlösa och vidare till Grimeton sn 1854. Carl blev torpare vid Grimeton #15.

Johanna Kristina hade en uä son Johan Severin f och d 1837.

Alseke, torp vid Mute #2

Från ca 1836 börjar kyrkans böcker och domboken kalla vad som troligen är detta torp för Kalvhagen.

Olof bodde här ca 1817 - 22, flyttade till Knallatorpet vid Me #2. Se vid detta!

F.d. åbo på Gård #2A. Se vid denna! Flyttade hit med sin familj ca 1825.

Lars var f på Liagården, Grimeton sn. Han var under en kort tid åbo på hustruns fädernegård, Gård #2A. Makarna och äldste sonen flyttade hit senast 1823. I hsf 1842 - 53 kallas stugan "Spelmannens".

Nils Jakob Larsson bodde här som skomakare till 1855, då han blev åbo på Linnarp #3.

Om Nils Aron Jönsson och hans familj, se vid Stora Berg vid Mute #2!

Stora Berg, torp och backstuga eller backstugor vid Mute #2

Jöns var f på Knutsböke och Kristina i Stensared. De bodde här från ca 1824 till ca 1830, då Jöns blev åbo i Bråtås. Sedan blev han backstusittare där och i Tingås. I hsf under Socknens Slut finns en mycket otydlig anteckning som kanske kan tydas så att han dog 1856, men hans död är inte antecknad i kyrkoboken detta eller de närmast följande åren.

År 1853 när han var backstusittare i Bråtås, blev Jöns dömd för horsbrott, förmodligen m Inger Britta Bengtsdotter, f 1817 i Haxered, som var inhyst i samma backstuga i Tingås som Jöns.

Familjen flyttade hit ca 1826 fr. Lyserna vid Mute #7. Se vidare där!

Nils Aron var son till en skräddare vid Rp #1 och var själv skräddare, vilket han fortfarande var år 1900. Juliana var f på Alseke vid Mute #2. Makarna flyttade hit 1851 fr. Rp #1.

Carl Läxius namn är stavat så i födelseboken, i hsf vanligen Carl Lexius. Hans hustru var f 1869 i Nösslinge sn.

Johan Emil och Carl Läxius var båda skräddare och som ogifta bosatta i föräldrarnas stuga. När de gift sig fortsatte de att vara backstusittare vid Mute #2. Hur deras bostadsfråga var ordnad framgår ej av kyrkoböckerna.

Johan Edvard Andersson var åbo på Gård #9B.

Mannen var från början skräddare. I två av barnens födelsenotiser kallas han torpare. År 1900 var han handlande vid Mute #2.

Hustrun var f i Grimeton sn.

Hustrun var f i Nösslinge sn. År 1900 var mannen skräddare vid Mute #2.

Mannen var torpsrson fr. Yasjöhult. Han var själv torpare där innan han flyttade hit år 1883. År 1897 var familjen fortfarande bosatt här men år 1900 fanns den ej i Rp sn. Hustrun var f i Stensared.

Johan Albin var 1920 ogift jordbruksarbetare och bosatt vid Mute #11.

Vasen, torp vid Mute #2

Olaus var f på Skärte #7 och Inger Britta på Bringstad. De flyttade hit 1841 fr. torpet Vasen vid Stensared. Efter hustruns död flyttade mannen till Skärte. Olaus köpte 1837 på auktion torpet Vasatorpet (som det står i domboken), beläget på mark tillhörande Gård #2A.

Backstuga vid Mute #2

Carl Aron var f på Linnarp #1, Anna i Hestra sn och Inga Kajsa i Kungsäter sn. När Johan August föddes var föräldrarna fästefolk.

Till 1881 bodde familjen i mannens föräldarhem, där han var lanthandlare. Därefter bodde han här och kallades backstusittare.

Rudolf Ferdinand Carlsson ägde 1925 Mute 2:5, 1/30 mtl. Det är väl så att stugan eller torpet har friköpts.

Axellid, torp vid Mute #2

Makarna och de båda äldsta barnen var födda i Ullared sn. Familjen flyttade hit fr. Årstad sn 1888. Mannen flyttade till USA 1891.

När Jakob Hilding dog, ett par månader efter sin tvillingbror, var fadern enl. dödsnotisen i USA.

År 1900 var Inger Pernilla och hennes båda barn inhysta på Södra Flähult vid Mute #2. Maken vistades enl. församlingsboken på okänd ort.

Storaberg, torp vid Mute #2

Mannen var f på Ekåsen vid Mute #11, hustrun och dottern i Sibbarp sn. Makarna flyttade hit efter 1897.

Lyserna, torp vid Mute #2, #8 eller #11

Kyrkans böcker innehåller flera bud om vart detta torp hörde. Kanske är det fråga om olika torp med samma namn.

Helge var f på Ugglarp #1 och Oller på Ryen, där Helge var åbo innan familjen flyttade hit och där barnen var födda. Familjen flyttade hit ca 1806. Kyrkoböckerna säger ibland att torpet hörde till #2, ibland till #11.

Till familjen hörde Anna Brittas uä barn Inger Lena, f 1806, och Anna, f 1810. Den sistnämnda g m Bartold Andreas Friis, torpare på Lyserna vid Mute #11.

Lars var s t Ingel Olofsson, Gård #5B. Ingrid var ej f i Rp sn utan troligen i Älvsborgs län. Lars och Karin bodde här fr. 1818.

Carolina och Bartold flyttade till Nya Varmanshuvud 1852. Bartold deltog i Muteupproret och blev straffad för det.

Lars var 1836 åtalad för hor med Anna Andersdotter på Nya Lyserna. Se vid henne!

På 1840-talet börjar kyrkoböckerna kalla torpet för Gamla Lyserna och har olika bud om hemmanstillhörigheten.

På Elias tid kallar kyrkoböckerna torpet ganska konsekvent för Gamla Lyserna vid Mute #8. Johanna Britta var f i Köinge sn.

Mannen var f i Våthult sn. Han inflyttade 1866. Enl. hsf var han torpare på Lyserna vid Mute #5, där han också dog. Det gjorde även hustrun och sonen. Hustrun var f på torpet Bergslätt vid Mute #7.

Johannes Elias deltog i Muteupproret och fick sitta i fängelse för det.

Heden, torp eller stuga vid Mute #2 eller #8.

Familjen flyttade hit ca 1812. Mannen var f på Rp #3 och f.d. mjölnare i Gässlösa, där barnen var födda. I sin bouppteckning kallas Jöns torpare.

Första hustrun var kanske f i Knutsböke. Hon kallas Jönsdotter i sin dödsnotis. Andra hustrun flyttade hit ca 1818 fr. Källsjö sn. Hon medförde en son Sven, f där 1807. (En styvson Sven Börgesson är nämnd i bouppteckningen efter Jöns.)

Makarna bodde kvar här så länge de levde. Sedan blir inte stugan Heden nämnd någon mer gång i kyrkoböckerna, men den kan ha funnits kvar under något annat namn.

Om Jöns stämning 1820 mot Johannes Nilsson, Gård #5B, se vid denne!

Rampan, torp vid Mute #2, #3 eller #8

Torpet kallades även Ramperna och senare Gamla Rampan, kanske för att skilja det fr. Nya Rampan vid Mute #1. Prästerna tycks ha haft särskilt svårt att hålla reda på var detta torp låg, såvida det är fråga om samma torp.

Makarna flyttade hit ca 1820. Kasper blev åbo på Linnarp #3 år 1830. Ytterligare 9 barn föddes i Linnarp.

Kasper var f i Rolfstorps kyrkby. Hans far Bartold Andreas Grimbeck var tulltjänsteman och åbo på Knutsböke. Hustrun Kristuna var ej f i Rp sn, och hsf upplyser ej varifrån hon kom. Hennes mor, änkan Anna Kristina Persdotter, f 1778, tillhörde familjen.

Sven Johan Jönsson var skräddare och bosatt på Måsen, en stuga vid Rp #1, där han också var född. Britta Kristina var hans andra hustru. Hon fick 1843 en uä dotter Johanna, d samma år, och 1846 en uä dotter Vilhelmina.

Albrekt var torparson fr. Bränna vid Spekås. Inger Kristina var ej f i Rp sn. Hon flyttade hit fr. Sibbarp sn, så hon var kanske f där.

Familjen flyttade hit ca 1830 och härifrån ca 1834 till Bocksten vid Spekås, där Albrekt blev torpare. Fler barn föddes där, bl.a. sonen Johannes.

Sönerna Olaus och Johannes var i tur och ordning torpare där efter fadern. Johannes flyttade 1880 tillbaka till ett torp vid Mute #1, som han kallades Bocksten. Se vid detta!

Ingen av makarna var f i Rp sn. Makarna flyttade hit fr. Hovgården 1835. De flyttade härifrån till Mjöavad, Grimeton sn, 1848.

Torpet kallas Gamla Rampan i hsf 1842 - 53.

Johannes var f på Skärte #8. Åren 1843-48 var han åbo på sin fädernegård. Britta Johanna var ej f i Rp sn.

Makarna bosatte sig här år 1853. Familjen flyttade 1871 till Åkulla och till Okome sn 1892.

Torpet kallas Gamla Rampan i två av barnens födelsenotiser.

Bengt Johan Andersson Bramstång var båtsman från Bäckarp, Gällared sn.

Bartold Johan var f på Gård #6 och Anna Beata på Stallbräckelid vid Mute #8.

Mannen var arbetskarl (äldre benämning på lantarbetare) och troligen bosatt här redan innan han gifte sig. Därefter åbo i Åkulla 1868-75. Därefter torpare här. År 1900 var han torpare på Bråtalid vid Mute #3.

Josefina Olivia gifte sig troligen 1895 med Johan Axel Johansson, dräng på Gård #4. De fick det året en dotter Emma Charlotta och året därpå flyttade de nog till Träslöv sn.

Södra Flähult, torp vid Mute #2 eller #3

Johan var f på torpet Kärret vid Mute #11 och Anna på Gård #9A. Mannen var torpare här från ca 1834 och backstusittare från ca 1850.

Johannes var f på och tidigare åbo på Gård #3A. Se vid denna! I kyrkans böcker kallas han omväxlande snickare och torpare.

Inger Lena var förut g m Olof Börgesson i Knallastugan vid Mute #2. I församlingsboken 1900 står att hon då var blind.

Törnestugan vid Mute #3

Börge var enl. mtl och dombok en avskedad soldat. Makarna bodde här från före 1750 tills de dog, vilket de gjorde samma natt av kolosförgiftning.

År 1742 blev Börge åtalad för lönskaläge med "lösa kvinnspersonen" Börta Jönsdotter i Mute, 30 år gammal. Svarandena erkände brottet som var begånget vid Mute #3. Kvinnan kände sig vara rådd med barn och anhöll att häradsrätten ville ålägga mannen att bidra till barnets uppehälle. Men mannen sa sig vara mycket fattig. I nämnden kände man till att han två gånger tidigare hade pliktat för lönskaläge. Första gången var det med en en piga fr. Svartrå by, och andra gången med änkan Karin Bengtsdotter i Släryd, Svartrå sn.

Börge dömdes till höga böter, eller risning om han ej förmådde betala dem. Börta, för vilken det var första resan, dömdes till böter, eller vid brist på medel till 12 dagars fängelse vid vatten och bröd. Båda skulle dessutom böta till kyrkan eller göra något arbete till kyrkans tjänst och undergå enskilt skriftermål. Det visade sig att de ej kunde betala sina böter.

Det barn som Börta födde döptes till Sven och dog efter några månader.

Börge blev 1745 stämd av kyrkoinspektören Petter Gillman på Hovgården för att olovandes ha lämnat sin tjänst hos denne. Det fanns tydligen en bestämmelse som sa, att den som betalade kronoskatten för någon som inte förmådde göra detta, hade rätt att mot skälig lön ta den fattige i sin tjänst. Detta hade hänt med Sandahl. Men han hade lämnat tjänsten så fort tillfälle gavs. Han förklarade sig vara arbetsoförmögen på grund av bråck, vilket han sökte bevisa med ett intyg från en fältskär i Varberg. Målet slöts med förlikning. Sandahl betalade själv sin skatt och var därmed inte skyldig att ha tjänst hos Gillman. Nämnden intygade att Sandahl var en gammal ofärdig krigsman.

Makarna flyttade hit ca 1767. Johannes, som ibland kallas Johan, dog före 1806. Johanna var nog inte f i socknen. Kerstin Jönsdotter var enl. vigselnotisen fr. Hovgården men tycks ej vara f i Rp sn.

Sonen Jöns var sockenskomakare på Vasen vid Stensared. Han och Kerstin Persdotter hade bl.a. dottern Johanna Kristina, född här efter faderns död. Hon blev gift med skräddaren Carl Linderholm på Knallatorpet vid Mute #2.

Sonen Johannes var ca 1806 - 20 bosatt här som båtsmannen Johannes Widding.

Änkan Kerstin Persdotter med ett par av sina barn flyttade hit efter mannens död och hon bodde här ännu 1835. Hon var omgift med Lars Svensson, f 1774, d 1843.

En änka Anna Olofsdotter med ovanstående levnadsår dog i en stuga vid Mute #4, kallad Pilastugan. Det är troligt att det är hon som varit g m Carl Hansson. Det som talar för giftermålet är en vigselnotis för Carl Hansson fr. Göteborg och Anna Olofsdotter, piga fr. Törenstugan. Hon var nog syster till ovannämnda Johanna Olofsdotter.

Flähult, torp vid Mute #3

Makarna var vigda i Okome sn. Johan Frdrik var båtsman. Han var f i Göteborg och omkom under tjänstgöring på "förolyckade jakten Livimeur?". (Namnet är otydligt skrivet i dödboken.) I kyrkans böcker kallas hustrun äv. Anna Börgesdotter. Hon var f i Okome sn och uä. Hon hade en uä son Andreas, f i Okome sn 1818. Han var på 1840-talet artillerist vid Göta artilleri.

Familjen flyttade in fr. Okome sn 1823. Hsf 1835 - 41 innehåller en anteckning om att åborna på Mute #3 ville ge mannen torpkontrakt men att övriga åbor i Mute motsatte sig detta, därför att de var rädda att det kunde medföra en framtida "försörjningsfråga".

Före ca 1840 uppger kyrkoböckerna att torpet hörde till Mute #11, men därefter förs det till Mute #3 och i en hsf finns en tydlig anteckning att torpet låg på mark som tillhörde #3. Det kallas då Norra Flähult.

Johan Fredrik köpte år 1845 på en auktion i Djurarp två tunnor potatis. På grund av hans allmänt kända fattigdom vågade säljaren inte ge honom kredit med mindre än att någon gick i borgen för honom. Dahlström lämnade då en borgensförbindelse med Nils Jakob Bengtssons namn. När Dahlström inte betalade, blev Nils Jakob krävd, varvid det visade sig att hans namn honom ovetande skrivits av hans hustru Anna Kristina Bengtsdotter. Se vid Gård #1B! När Nils Jakob därför vägrade betala blev hustrun stämd. Stämda blev också torparna Olaus Nilsson på Gåsevad och Lars Andersson på Alseke, som bevittnat den falska namnteckningen. Dahlström hade nyligen dött när rättegången hölls, och nämnden meddelade att änkan nu drev omkring i bygden och tiggde, så att försöka få betalt av henne var utsiktslöst.

Nya Flähult, torp vid Mute #3

Olof var tidigare, till 1842, bosatt på Gård #6, hustruns fädernegård. Se vid denna! Familjen flyttade ca 1865 till Gamla Rampan, där mannen bodde ensam kvar år 1900.

Bråtalid, stuga vid Mute #3

Mannen var f i Träslöv sn, hustrun i Lindberg sn, Alma Sofia i Skällinge sn och övriga i Rp sn. Familjen flyttade hit fr. Skällinge sn 1882. Hsf titulerar mannen förpantningsinnehavare. I yngsta barnets födelsenotis kallas han torpare.

Otto Bernhard var år 1900 dräng hos Axel Nordling, Gård #3Ca.

Torp vid Mute #3, kanske Bråtalid

Johan August var f på Lyserna vid Mute #10. Hanna var f i Källsjö sn. De flyttade hit ca 1885.

Det ovanliga förnamnet Fredin är tydligt skrivet så i födelseboken.

År 1900 var mannen förpantningsinnehavare på Bråtalid vid Mute #3, men vistades i USA, dit han enl. församlingsboken hade rymt.

Backstuga vid Mute #4

Det är bara sonens födelsenotis som berättar att dessa makar var bosatta i Mute. De var ej vigda i Rp sn. Ev. var det denne Lars som gjorde sig skyldig till hor med Anna Andersdotter på Nya Lyserna. Se vid henne!

Nya Koppestugan, torp vid Mute #4.

Per var f på Gård #4A. Johanna var ej f i Rp sn. Makarna flyttade nog hit i samband med sitt giftermål och härifrån till Ullared sn 1878, varefter torpet inte nämns mera i kyrkoböckerna. Till familjen hörde Vilhelmina Albertinas uä dotter Bernhardina Josefina, f 1875. Modern gifte sig 1876 m Bengt August Nilsson fr. Ullared sn. Han står som far till barnet i kyrkoboken.

Slätten, torp vid Mute #4

Johan Alfred kallas så överallt i kyrans böcker, utom i födelsebotisen där det står att han var döpt till Johan Alfrid. Han var f på Linnarp #3. Före sitt giftermål var han skräddare vid Mute #1. År 1900 var han torpare på Nya Slätten vid Mute #3.

Johanna Kristina var f på Aleslöv #1.

Makarna flyttade hit ungefär 1855. I hsf står att familjen år 1865 flyttade fr. Slätten vid Mute #4 till Slätten vid Mute #3. Var detta två olika torp med samma namn eller var det samma torp som bokfördes på ett annat ställe?

Ljungen eller Mute Ljung, torp vid Mute #5.

Ingen av makarna finns i Rolfstorps födelsebok, men mannen var enl. domboken s t Gustav Bengtsson, åbo på Gård #4B, och hustrun d t Olof Torbjörnsson i Åkulla. Mannen var f.d. båtsmannen Magnus Lina med avsked 1817. Han var torpare här sedan ca 1819. Torpet kallades då Nybygget. Familjen flyttade ca 1840 till Ängåsen vid Bråtås, där Magnus blev torpare. Sedan var han torpare på Ödgärdet vid Kushult. Han dog där av arsenikförgiftning.

År 1825 blev Magnus dömd till böter för att han var berusad när han framträdde inför rätta som vittne i ett misshandelsmål.

År 1831 blev Magnus åtalad för en stöld han begått tillsammans med bl.a. Johannes Nilsson på Gård #5B. Se vid denne!

Magnus blev år 1833 åtalad för stöld men frikändes i brist på bevis. Men han var drucken när han rannsakades av häradsrätten och dömdes till böter för detta.

Johannes var torpare på Ängåsen vid Bråtås, sedan på Ödgärdet vid Kushult. Hustrun var född vid Kulparps Klev.

Johannes var uä s t en piga i Grimetons prästgård. Han var skomakare. Agneta var f på Gård #1B. Kort före Johannes död flyttade familjen till en backstuga vid Mute #9.

Johan Alfred var skomakare, flyttade med hustru och son Johan Albin, f här 1868, till Svartrå sn 1869. Hustrun var f 1843 i Okome sn.

Sven August Persson var dräng fr. Grimeton #6.

Johannes blev tillsammans med en åbo och 7 drängar fr. Grimeton sn åtalad för "wåldsamt förhållande" eller "hemgång" vid säteriet Torstorp, Grimeton sn, en natt i januari 1842. Enl. åklagaren hade de åtalade slagit åtskilliga personer, sparkat upp dörrar, gått in i husen, skurit sönder seldon och remtyg samt pockande och hotande inträngt i mangårdsbyggnaden.

Ett flertal vittnen mildrade åtskilligt åklagarens version av händelsen. Herr von Wolfrath på Torstorp gav på kvällen en stor fest för en mängd fint utsocknens folk. Dessa hade med sig sina kuskar och annat tjänstefolk som höll till i ekonomibyggnaderna, och med dem kom stridslystna och berusade män från orten i mer eller mindre öppna slagsmål. Tingsrätten fann det inte bevisat att svarandena gjort någon nämnvärd skadegörelse på person eller egendom, utan bara att de burit sig "vanartigt och oanständigt" åt. Därför slapp de straff.

Johannes Börgesson fick dock böta för att han under rättegången "fällt yttranden som warit wanwördiga mot domstolen" och ideligen fallit domaren och vittnena i talet.

År 1844 blev Johannes åtalad för att på allmänna landsvägen ha överfallit och slagit torparen Anders Nilsson på Stora Berg och med kniv givit honom flera sår i ansiktet. I stämningsansökan kallas Johannes arbetskarl och dräng hos garvaren A. Roström.

Samma år blev Johannes åtalad för att vid Torstorp och senare vid sin bostad illa ha slagit och knivskurit torparen Bengt Ingelsson på Mute Ljung. Vittnen var bl.a. torparen Olaus Jönsson på Ljungen vid Mute #8 och hans hustru, som hjälpt till att få slut på slagsmålet och tagit hand om Bengt efteråt. Johannes hade bl.a. kastat en stor sten i huvudet på Bengt, så att denne genast fallit omkull avsvimmad. Enl. egen utsago hade Bengt blivit blind på ena ögat och såg sämre med det andra. Han hade varit arbetsoförmögen i 6 veckor. Johannes dömdes till böter och skadestånd. Kunde han ej betala blev det fängelse vid vatten och bröd i 11 dagar.

Johannes och Agneta rannsakades 1848 av Faurås häradsrätt för en i Okome sn begången stöld. I brist på bevis frikändes de från själva stölden men fälldes för att ha innehaft delar av tjuvgodset.

Under Muteupproret 1854 var Johannes nog den mest aggressive av alla deltagarna. Bl.a. jagade han länsman Kjellman med en stor sten i handen och hade nog skadat honom mycket allvarligt, om inte en någorlunda förnuftig bybo hade hindat honom.

Nya Lyserna, torp vid Mute #5

Bartold August var f på Linnarp #2 och Karolina i Axellid vid Linnarp. De flyttade hit 1868.

Om mannen står det i hsf 1876 - 87 att han vistats i Amerika i många år, och i församlingsboken 1900 att han vistas på okänd ort.

År 1900 var Karolina ett på Kalvhagen inhyst fattighjon.

Bergslätt, torp vid Mute #7

Börge var f på Gård #6. Hustrun var f i Köinge sn, där vigseln ägde rum. Torpet var nytt när makarna flyttade dit ca 1821.

Johan Enar kallas i hsf. och i sin dödsnotis Johan Enock, enl. denna "afdagatagit sig sielf medelst hängning".

Johannes Elias Samuelsson var torpare på Lyserna.

Lyserna, torp vid Mute #7

Lars var f i Kungsäter sn. Inger var ej f i Rp sn. Katarina var enl. hsf f i Grimeton sn. Detta var hennes andra gifte. Hon flyttade till Spannarp sn efter makens död.

Lars och Inger började sitt äktenskap här men flyttade redan ca 1826 till Stora Berg vid Mute #2.

Anders Johan och hans hustru flyttade till Gamla Varmanshuvud 1851. Här på Lyserna fick de sonen Sven Johan, f 1850.

Johan Bernt och hans hustru flyttade till Knutsböke 1850 och vidare till Köinge sn 1853 eller 1855.

Bråtalid vid Mute #7

Bartold var f i Gällared sn och Agneta Kristina på Vasen eller Vasaborg vid Stensared. Hon var syster till Bartold Andreas Friis på Nya Lyserna vid Mute #11.

Familjen flyttade hit fr. Vasen ca 1828 och härifrån och till Ekåsen ca 1840.

Nils Jakob dog "krossad af ett wedlass som fallit öfwer honom".

Carl Josef Nordlund var torpare på Ekåsen vid Mute #11. Han efterträdde sin svärfar som torpare där.

Bengt var f på Axellid vid Linnarp #2. Han kallas i hsf kallar omväxlande torpare och arbetskarl. Hustrun var nog f i Älvsborgs län.

Familjen flyttade hit fr. Axellid ca 1840.

Bengt blev 1838 åtalad för att ha hyst sin försvarslöse son Lars Magnus. Bengt infann sig ej till rättegången då han ej kunnat nås med en stämning, emedan han enl. åklagaren drev omkring i bygden. Ej heller till nästa ting hade länsman spårat upp honom. Bengt hävdade, när man till slut hade fått tag i honom, att sonen trots försök ej kunnat få någon tjänst. Åklagaren kunde ej motbevisa detta, och därför ogillades åtalet. Både Bengt och Lars Magnus hade enl. domboken vid denna tid i regel bott hos Bengts far Ingel på Knallatorpet.

Bengt blev år 1844 överfallen och så svårt misshandlad av skomakaren Johannes Börgesson på Mute Ljung. Se vid denne!

När det gäller denna familj säger hsf att Bråtalid hörde till Mute #3. I dotterns födelsenotis kallas fadern gift dräng. Makarna bodde här från ca 1859 tills de dog. Hustrun var enl. hsf f i Grimeton sn.

Johan Petter Kaspersson var åbo på Gård #5B.

Nils Petter deltog i Muteupproret och straffades med fängelse.

Nybygge vid Mute #7, senare sannolikt kallat Nya Slätten

Lars var åren 1822 - 24 arrendator på Linnarp #3. Familjen flyttade hit fr. Torstorp, Grimeton sn, 1830. Maria bodde under sina sista år i backstugan Slätter vid Mute #7 och dog där. Hon kallas i kyrkans böcker och domboken även Maria Magdalena Persdotter. Enl. vigselnotisen var hon fr. Torstorp men tycks ej vara f i Grimeton sn.

Alfrid var döpt så men kallas i hsf Johan Alfred. Han var den ende i familjen som var f i Rp sn. Han var torpare på Slätten vid Mute #4.

Carl Magnus blev troligen omhändertagen och uppfostrad av Bengt Persson på Gård #4A. Se vid Johannes Bengtsson på denna gård!

Mannen var ej f i Rp sn. Hans var s t föregående torpare. Hustrun var f på torpet Källekärr vid Obbhult. Makarna flyttade hit i samband med sitt giftermål. Före detta var mannen skomakare. De ägde en tid Gård #3Ab. Se vid Gustav Berntsson på denna gård!

Gustav Algot var torpare vid Mute #9.

Ljungen, torp eller stuga vid Mute #8

Enl. parets vigselnotis hatte mannen Gudmundsson och var dräng på Hovgården. Hustrun kom fr. Torstorp, Grimeton sn, men var nog inte f i den socknen. Sonen var f här. I hans födelsenotis kallas fadern Gunnesson.

Tidigare åbo på Gård #4B, varifrån familjen flyttade hit ca 1800. Se vid nyssnämnda gård! Familjen bodde nog här till Gustavs död.

Lars var f på Gård #8. I sin bouppteckning kallas han torpare. Hustrun var ej f i Rp sn. Familjen flyttade hit ca 1812. I hsf 1820 - 22 står att makarna var utfattiga.

Barnen Anna, Britta och Jöns var födda på Mute #8, där familjen tidigare var bosatt. De båda yngsta barnens födelse tycks ej vara antecknade i kyrkoboken.

Anders Jönsson var först åbo på sin fädernegård Hafstorp #1. Sedan var han torpare eller dräng på olika ställen i socknen.

Jöns Larsson var torpare på Stallbräckelid vid Mute #11.

Stallbräckelid, senare kallat Östra Ljungen, torp vid Mute #8

Mannen var f i Bråtås, andra hustrun på Hafstorp #1. Första hustrun var ej f i Rp sn. Äldsta dotter var f i Bråtås, när fadern var åbo där.

Familjen flyttade hit ca 1835 och 1865 härifrån. Makarna levde sedan åtskilda och arbetade som tjänstefolk på olika ställen i socknen.

Pigan Lena Kristina Andersdotter fick 1833 en uä dotter Johanna Britta. Se vid Johan Bernt Olofsson, Gård #6! År 1840 fick hon ett nytt uä barn, sonen Johan August. Då stämde hon drängen Olaus Nilsson fr. Rp #2 för att få honom att betala uppfostringshjälp. Emedan Olaus förnekade faderskapet och Lena Kristina inte kunde bevisa sin talan, ogillades denna.

Olaus Jönsson blev stämd år 1840 för att ha hyst försvarslöse drängen Per Jönsson. Olaus medgav att han känt till att Per var försvarslös men ändå hyst honom någon enstaka natt. Olaus dömdes till böter. (Försvarslös var ungefär det som nu kallas arbetslös. Att vara försvarslös var olagligt, och var man det blev man satt i statligt tvångsarbete. Att hysa en försvarslös person var straffbart, och kände man till var någon försvarslös person befann sig, var man skyldig att anmäla detta till länsman.)

Ca 1850 började torpet att kallas Östra Ljungen i kyrkoböckerna

Bartold August var f på torpet Lunden vid Gässlösa, s t Carl Linderholm, tidigare skräddare i Knallastugan vid Mute #2. Han flyttade hit 1869 och var skräddare. Hustrun var torpardotter fr. Varmanshuvud.

Ska man tro kyrkoboken var barnen födda vid Mute #3, #8, #9 och #11, men det ska man nog inte.

I familjen ingick mannens bror Otto Herman, f 1854 i Grimeton sn. Han flyttade 1883 till Mute #10, där han blev handlande. Se nedan!

De originella namnen Antentia och Enard är de rätta enl. dopboken.

Timmerkullen, torp vid Mute #8

Ingen av makarna finns i födelseboken för Rp sn, men hustrun var sannolikt född på torpet Källekärr vid Obbhult och syster till Augusta Lovisa Magnusdotter på Nya Slätten vid Mute #7. Makarna flyttade hit ca 1844, och enl. hsf var torpet då ett nybygge. Johannes bodde nog kvar här till sin död. Han var då ett fattighjon och "afdagatog sig sielf medelst hängning".

Johan Alfred var skomakare och statare, g 1870 m Britta Johanna Eliasdotter fr. Karl Gustav sn.

Vasen, torp vid Mute #8

Detta torp mycket väl vara detsamma som det ovannämnda Vasen vid Mute #2.

Mannen var f i Grimeton sn, hustrun och äldsta dottern i Hunnestad sn. Familjen flyttade hit 1869 från Skärte #4, där mannen varit mjölnare.

Josef Edvard var s t ovannämnde Johan Lorents. Hustrun var f i Nösslinge sn, d t torparen Nils Aron Magnusson på Kalvhagen. I familjen ingick hustruns uä son Algot Vilhelm, f 1887. Makarna flyttade in här 1889. De bodde här 1897 men fanns ej i socknen 1900.

Mannen var f i Fagered sn och hustrun i Köinge sn. De flyttade hit efter 1897 och bodde kvar år 1900.

Förpantningsinnehavare vid Mute #8

Mannen var f i Ullared sn, hustrun på Knallatorpet. Makarna flyttade hit ca 1871. Familjens bostad har inget eget namn i kyrkoböckerna.

Barnens far var enl. födelseboken torpare vid Mute #2, #3 och #8, vilket säkert inte betyder att han flyttade, utan på att vederbörande präst inte brydde sig så noga om var familjen bodde.

Familjen flyttade 1891 till Torstorp, Grimeton sn.

Torp vid Mute #8

Mannen, hustrun och de äldsta barnen var födda i Grimeton sn. De inflyttade 1888 fr. Bråtastocken vid Hovgården, där mannen var torpare. År 1900 var mannen torpare vid Mute #8. I församlingsboken 1920 kallas han och sonen Oskar Julius snickare.

Torp vid Mute #8

Edvard var f i Stenaljung, hustrun och de tre äldsta barnen i Grimeton sn. De tre yngsta var födda här. Familjen flyttade hit fr.

Grimeton 1889.

Makarna ägde från 1889 1/24 mtl av Gård #3Ab, som de köpte av Johan Anton Lorents Larsson på Nya Slätten. År 1900 ägdes denna hemmansdel av Inger Beata Larsdotter, som då var torpare här.

Koppestugan vid Mute #9

I hsf förs stugan ibland under Mute #4.

Enl. vigselnotisen var Olof fr. Gödestad sn och Anna fr. en liten stuga vid Linnarp. Denna notis och dotterns födelsenotis är nog de enda spår familjen lämnat i Rolfstorps sockens kyrkoböcker.

Johan var tidigare torpare på Broslätt. Enl. vigselnotisen 1753 var han fr. Koppestugan och änkan Elin fr. Vallstugan, där hon bodde mellan sina båda äktenskap. Se vid Vallstugan! Elin bodde nog kvar här till sin död.

Bara barnen Torbjörn och Bartold August var födda här, de övriga på Broslätt.

Gunne Andersson var åbo på Gård #9A och Olof Jönsson äbo i Bösarp, Lindberg sn.

Enl. vigselnotisen var Börge skräddare vid Hovgården och Inger i tjänst i Obbhult. Ingen av dem tycks vara födda i Rp. Inger gifte om sig med nästa backstusittare. Hon kallas Ingegerd i sin bouppteckning. Hennes ende arvinge var systersonen Lars Isaksson på Mute #2.

Per var f på Gård #6. Börta var ej f i Rp sn.

Börta blev år 1838 åtalad för att ha hyst försvarslöse drängen Per Jönsson. Hon erkände och dömdes till böter, vilka hon ej förmådde betala, varför hon fick undergå kroppsstraff (risning). Något år senare blev hon åtalad på nytt, då hon troddes fortfarande hysa samme Per, vilket hon denna gången energiskt förnekade. Åklagaren nedlade målet i brist på vittnen.

Beskrivning av byggnaden, enl Ingers bouppteckning: "Någre hus i äldre tider uppförde på Mutene gemensamma Utmark; Består Manhus af en liten Bulla stuga, samt et litet härbärge på västra änden och et litet härbärgsrum samt förstuga på östra änden och en liten särskilt uppförd uthuslänga". Djurbesättning: En ko, två getter.

Backstuga vid Mute #9

Olaus August var uä s t en piga på Flacket vid Rp #6. Han var skomakare. Johanna Kristina var f på Rp #5.

Makarna flyttade hit i samband med sitt giftermål och härifrån 1866 till en stuga vid Mute #11, där mannen bodde år 1900.

Neta Josefina föddes när föräldrarna var fästefolk och tjänstefolk på varsin gård i Rolfstorps kyrkby.

Johanna Augusta fick en uä dotter Elmina? Amalia år 1891.

Torp vid Mute #9

Mannen var f på Nya Slätten vid Mute #7 och hustrun i Älvsåker eller i Tölö socknar. Makarna flyttade hit i samband med sitt giftermål och flyttade vidare till Varberg 1883.

Stora Berg, torp vid Mute #10

Familjen kom hit fr. Ljungby sn 1832. Endast mannen var f där. De fyra yngsta barnen var födda i Rp sn.

I hsf står om fadern att han var i Skåne och sökte arbete 1845, och om Olaus Aron att han "går emot föräldrarnas tillstånd omkring i landet och tigger, varit borta över ett år 1848, återkommen i nov. 48".

Anders stämde 1836 en åbo i Hunnestad. Denne hade haft Anders häst "till foders" och Anders påstod att han skadat hästen genom att klippa dess man och svans så nära huden att hästen varken kunde användas eller säljas. Anders avstod senare från sin talan, troligen därför att han hade svårt att bevisa sina påståenden.

Anders polisanmälde 1843 båtsmannen Elias Lind för att denne i Anders hus överfallit och slagit hans hustru och hans dotter Johanna Britta. Denna var vid tillfället piga hos Lind. Anders hävdade att hon blivit misshandlad hos Linds och hämtade därför hem henne. Lind gick då till Anders för att hämta sin piga, varvid det blev ett gräl under vilket Lind gav Gunilla en örfil och stötte dottern på ena låret med ett yxskaft. Han gick därefter bort under "grufliga swordomar och skällsord". Lind nekade till allt detta, men domstolen ansåg honom skyldig och han fick böta. (I domboken står att Lind bodde i Mute, men enl. hsf bodde han i Aleslöv.)

År 1844 blev Anders misshandlad av Johannes Börgesson på Mute Ljung. Se vid denne!

Makarna inflyttade fr. Ljungby sn 1861 men de var ej födda eller vigda där. Mannen var f.d. båtsman. Här var han backstusittare. En svårläst anteckning i hsf tycks säga att hustrun blivit dömd för att genom vårslöshet ha bidragit till någons död, och på ett annat ställe att hon varit anklagad för barnamord 1850.

Pigan Katarina Johansdotter, som då i hsf var antecknad "vid socknens slut", fick 1853 dottern Eva Lovisa. Denna kallas i hsf Magnusdotter, så Magnus Beckbom, som modern sedan gifte sig med, var väl far till henne. Eva Lovisa gifte sig 1882 med Nils August Niklasson, enl. vigselboken fr. Grimeton sn.

Lilla Ödgård eller Hallarna, stuga vid Mute #10

Enl. hsf var Katarina änka efter en Pär. Hon flyttade hit ca 1824 och bodde här till sin död. Hon var född i Åkulla men ej vigd i Rp sn. Barnen var ej födda i denna socken.

Lyserna, torp vid Mute #10

Andra namn på detta torp var Lyseparken, Nya Lyserna och Torstens. I hsf förs det alltid till #10, men på ett ställe står att det egentligen hörde till Mute #8.

Ingen i familjen var f i Rp sn. De tre äldsta barnen var Torstens i ett tidigare äktenskap. Åtminstone han flyttade hit fr. Ljungby sn 1832. I hsf 1835-41 står det om honom: "utfattig och sjuklig af gicktvärk i venstra låret? hvarigenom han äfven är mindre arbetsför".

Pigan Anna Maria Torstensdotter fick 1844 en uä son Nils Johan och 1851 en uä son Albanus. Hon stämde 1844 Johannes Larsson i Kushult för att få honom att betala 3 års tjänstehjonslön såsom hushållerska, och för att han utan orsak avskedat henne och vägrat henne en orlovssedel (tjänstgöringsintyg). Johannes tillbakavisade i huvudsak Anna Marias krav. Häradsrätten förklarade Johannes skyldig att ge Anna Maria en orlovssedel. I övrigt förlorade hon målet på grund av bristande bevisning.

Samtidigt stämde Anna Maria bonden Johannes och påstod att han var far till hennes detta år födda barn och yrkade underhållsbidrag. Johannes var änkling när barnet avlades. Inte heller i detta mål kunde Anna Maria bevisa sina påståenden, så Johannes blev frikänd.

Mannen var f vid Hovgården och hustrun i Sibbarp sn. Det finns otydliga anteckningar i hsf att han var dömd för stöld och att även hon var straffad för något.

Johan August var torpare eller förpantningsinnehavare vid Mute #3.

August Bernhard Svensson var fr. Skällinge sn.

Familjen flyttade nog hit i samband med makarnas giftermål och härifrån till något annat torp i Mute år 1865 och ev. vidare till ytterligare ett ställe i Mute 1872. Från ca 1880 bodde makarna hos sonen Johan August i en stuga vid Mute #3. Där bodde de ännu år 1900, och mannen och sonen kallas förpantningsinnehavare.

Stuga vid Mute #10

Otto Herman var f i Grimeton sn. Fadern var skräddare i Knallastugan vid Mute #10. Hustrun var f i Hunnestad sn. Makarna flyttade hit i samband med sitt giftermål. Mannen var handlande, och det var han fortfarande år 1900. År 1920 var han träskomakare.

Sonen Johan Herryd var döpt så, men kallas Johan Harry i församlingsboken 1900.

Torp vid Mute #10

Mannen var f i Sibbarp sn, övriga i Rp sn. Hustrun var f på Yasjöhult liksom de tre äldsta barnen. Familjen flyttade hit 1896. Hsf uppger att mannen ej var konfirmerad och att makarna var vigda borgerligt. (Schöfding ansågs vara en s.k. tattarsläkt. I andra socknars kyrkoböcker där medlemmar av släkten tas upp, säges de tillhöra "vandringsfolket".)

I Hulda Josefinas födelsenotis kallas fadern Carl Vilhelm Carlsson. I Johan Sigfrids födelsenotis står att fadern var okänd, men i hsf står barnet uppräknat utan kommentar bland familjens övriga barn. I Alma Viktorias födelsenotis står att fadern var "kringvandrande".

Backstuga vid Mute #11

Makarna bodde här åtminstone 1760 - 77. Nils var f på Gård #5B. Han var skräddare.

Hustrun var enl. vigselnotisen fr. Linnarp men tycks ej vara f där. Enl. domboken var hon moster till Ingel Olofssons, Gård #5B, vilket nog är fel. Däremot var hennes make troligen Ingels farbror. Ingel ärvde henne genom ett testamente.

Lars var f på Gård #11A + Gård #11B. Han var skomakare. Bengta kom enl. vigselnotisen i Grimetons kyrkobok fr. Hule i denna socken.

När Anna gifte sig var hon tjänstepiga hos Lars. Bengta var mor till de båda äldsta barnen, Anna till det tredje.

Familjen bodde här åtminstone från 1860 till Lars död. Han var vanför under sina sista år.

Bengt Andersson var torpare på Stagsäng vid Haksered.

Vallstugan, vid Mute #11

Här bodde åtminstone från år 1760 och ett varierande antal år framåt dessa tre änkor:

Elin Gunnesdotter, änka efter Sven Olofsson, åbo på Gård #3B. Omgift 1753 m Johan Andersson i Koppestugan. Se vidare vid denna!

Börta Andersdotter, f ca 1703, d 1784.

Ingeborg Nilsdotter, f ca 1708, d 1763. Hennes dotter var nedanstående Ingeborg Börgesdotter.

Enl. vigselnotisen var Sven änkeman fr. Gässlösa och Ingeborg kom fr. Vallstugan. Familjen bodde här ca 1768 - 84.

I Börtas födelsenotis kallas fadern tegelbrukskarl. Han dog före hustrun, vars död ej är antecknad i kyrkoboken.

Enl. vigselnotisen var Arvid grenadjärkorpral från Jönköpings regemente och änkling. År 1803 vittnade han i häradsrätten och sades då vara fr. Köinge sn. Börta bodde nog här till sin död. Därefter nämns Vallstugan inte längre i några skrifter.

Kärret, torp vid Mute #11

Troligen var ingen av makarna f i Rp sn. Familjen blev blev bosatt här 1766.

I bouppteckningen efter Kerstin står att hon dog på torpet Bränna (vid Spekås). Det står även att hon efterlämnade en "oägta" son Bengt Svensson, som var gift och bosatt i en backstuga vid Stensared. Han var ej närvarande vid bouppteckningen utan "borta att nära sig med tiggande". (Av nämnda bouppteckning framgår tydligt att Bengt räknades som arvinge, trots att han var utomäktenskaplig. Kanske berodde detta på att han var ende bröstarvinge. Det är ju först i våra dagar som utomäktenskapliga barn har fått full arvsrätt efter sina föräldrar.)

Flyttade nog hit bara ett par år före sin död. Enda uppgiften om honom är hans dödsnotis, där det står att han var en gift man.

Kristian dog enl. hsf ca 1807 då han var 42 år gammal, men detta är ej noterat i kyrkoboken. Hustrun var enl. hsf 4 år äldre. Hon var i livet och bosatt här år 1822. Enl. hsf var hon född i Köpenhamn. När eller var hon dog och vilket hennes fadersnamn var är ovisst.

Sonen Johan var döpt så men kallas i hsf Johan Kristian. Han hade enl. hsf "fel i tungan", och han talade "oredigt". Han blev torpare eller backstusittare på Södra Flähult vid Mute #3. Se vidare där!

En piga Anna Britta Dahlström dog i stuga vid Mute 1809, f ca 1791. Hon kan vara dotter här. Kanske hade makarna även en dotter Börta, f ca 1793, d ca 1808. Detta tycks framgå av hsf, men inget därom står i kyrkoboken.

Namnet Kärret förekommer inte i kyrkoböckerna efter den här familjens tid. Men torpet kan ha fortlevt under något annat namn.

Stallbräckelid, torp eller stuga vid Mute #11.

Varken Olof, Inger eller Annika var födda i Rp sn. Olofs död är ej noterad i kyrkoboken, men hans bouppteckning är daterad 1807-05-22.

I vad som rimligtvis är Olofs och Annikas vigselnotis kallas hon pigan Annika Gunnesdotter. Nedannämnda Gunilla Olofsdotter sägs i hsf vara d t Annika, och var alltså ett uä barn.

En backstugeman Olof Bengtsson i Mute blev år 1788 stämd för att i Knutsböke ha stulit bl.a. en gris. Denne Olof är nog den ovannämnde.

Anders var f på Gård #4A. Gunilla var ej f i Rp sn. Hon gifte om sig med näste torpare.

Till familjen hörde Gunillas mor Annika Gudmundsdotter. Av ett vittnesmål i häradsrätten 1788 fråmgår att modern sysslade med att lära barn att läsa. Då bodde hon på Stallbräckelid. Torpet eller stugan fanns alltså redan då.

Inger Britta fick 1836 en uä dotter Agneta.

En natt i maj månad 1815 stal två fr. Varbergs fästning dagen förut rymda fångar genom inbrott ett 50-tal persedlar, mest klädesplagg och mat, från Anders Håkansson. Det mesta av det stulna kom snart tillrätta, ty ett par dagar senare fasttogs rymlingarna.

Anders var torpare enl. sin bouppteckning. Han hade en liten bålastuga med förstuga och härbärge vid ena änden, en uthuslänga med fähus, lada och loge samt ett torvhus ute på en äng. Han hade 3 kor och 6 får.

Jöns var f på Mute Ljung och Olena på Gård #1B. Hon hade en uä dotter Johanna Albertina, f 1831, ej f i Rp sn. Jöns och Olena dog som fattighjon i en stuga vid Mute #2.

I Johan Gustavs och Johan Bartolds födelsenotiser kallas fadern torpare. I Lars Jakobs dödsnotis kallas han fattighjon.

Jöns och Olena sålde 1843 sin stuga med tillhörande ekonomibyggnad belägna på mark tillhörande Mute #2 till förmyndarna för Kasper Johansson på Gård #5B. I köpet ingick även ett väggur utan slagverk och 6 stycken får.

Johannes var f på Linnarp #2. Börta var f på Gård #10 men växte upp i Knallastugan. Familjen bodde inte kvar här 1806.

Enl. domboken var Johannes 1824 bosatt i Heås, Gällared sn.

Mastugan vid Mute #11

Börta Olofsdotter

ca 1739 - 1801

Änka när hon dog i Mastugan. Ej f i Rp sn. Av bouppteckningen efter henne framgår att hon varit g m Jöns Helgesson, som dog 1795, men ej i Rp sn. Arvingar var barnen Börta, 38 år gammal, Olof, skomakare i kyrkbyn, Carl, 23 år och svagsint, och Johannes, 21 år och på utrikes sjöresa. Ingen av dessa barn tycks vara fött i socknen.

Ingen av makarna var f i Rp sn, men dottern var f här. Mannen kallas fattighjon i sin dödsnotis.

Till familjen hörde så länge hon levde Brittas bror Carl, f 1774, d 1849. Han var ej f i Rp sn och han var ogift. I hsf står att han var "fånig" och att han "försörjes av pastor i församlingen". Hans död är noterad i hsf men ej i kyrkoboken.

I hsf 1835 - 41 är stugan upptagen under Mute #11 men det står att Carl "flyttat under Ögården på hvars ägor husen stå".

I både makens och sin egen bouppteckning kallas hustrun Börta. I den senare säges att hon var 63 år gammal.

Gåsevad, stuga vid Mute #11

Nils Jönsson var nog inte f i Rp sn. Han var båtsman, troligen till ca 1816. Hustrun var f på Gård #1A. Makarna var inte vigda i Rp sn. De bodde här fr. ca 1815. Efter Nils död bodde änkan och 6 barn kvar till hennes död, då enl. hsf huset revs. Hon fick 1833 en uä son Albanus.

I Britta Johannas födeslenotis är antecknat:"Mannen Nils Jönsson anmält att hustrun blifvit i hafvande tillstånd under hans frånvaro i Kronans tjänst."

Bartold var torpare på Bredavad vid Spekås. Han efterträdde sin svärfar där.

Inger Lena Andersdotter kom fr. Kushult.

Nils Jönsson blev 1820 åtalad för slagsmål med Lars Nilsson på Gård #1A. Se vid honom! Det var med Lars som Nils hustru senare begick hor. Se nedan!

År 1822 blev Nils åtalad för att ha "överringt" lilla klockan i Rolfstorps kyrkas klockastapel. Målet nedlades, troligen av brist på vittnen.

År 1826 blev han åtalad för att ha misshandlat Johan Magnus Öhrström. Se vidare vid denne under rubriken Öhrström nedan!

År 1814 blev Anna Kristina åtalad för att hon vid en auktion i Skärte året innan hade sålt brännvin "suptals". Hon erkände utan vidare och dömdes att böta 10 riksdaler Banco.

Anna Kristina gjorde sig år 1821 skyldig till hor med Lars Nilsson, Gård #1A. Se vid denne! Då var enl. prästbetyget hennes frejd sedan flera år mindre god. Vid rättegången förklarade makarna att de ville fortsätta sitt äktenskap. Mannen tillkännagav att han förlät sin hustru.

I ett intyg utfärdat av prosten Bexell år 1837 i samband med rättegången mot hennes son Olaus står, att Anna Kristina var så "förhärdad" att hon var oemottaglig för förmaningar och varningar. Tingsmenigheten intygade att hon var en "för allmänna säkerheten högst vådlig person och att hennes barn stryker omkring och tigger i bygden".

Anna Kristina och hennes söner Olaus och Bartold rannsakades 1827 för inbrottsstöld hos Per Börgesson på Gård #3C och hos prosten Bexell på Hovgården. De blev frikända i brist på bevis.

Anna Kristina och hennes son Olaus blev 1833 åtalade för stöld och för att ha förfalskat ett intyg. De frikändes från förfalskningen i brist på bevis, men de fälldes för stölder och dömdes till böter eller spöstraff om de ej kunde betala. Dessutom till att sitta i stocken vid Rolfstorps kyrka. Modern straffades också för "ohöviska" yttranden i rätten.

Olaus Nilsson var 1836 inför rätta för stölder troligen tillsammans med Carl Daniel Kaspersson på Nya Lyserna. Se vid honom! Det framgår att Olaus då just blivit dömd för fylleri av kämnärsrätten i Varberg. Nu dömdes han till skadestånd, böter och uppenbar kyrkoplikt vid Rolfstorps kyrka. Kunde han ej betala böterna, vilket var troligt, blev det både spöstraff och fängelse.

Bröderna Olaus och Bartold Nilssöner 1837 blev åtalade för att vid inbrott ha stulit 9 kappar potatis och 12 storsillar, och Olaus för att vid flera tillfällen på allmänna landsvägen i Mute ha överfallit och slagit ovannämnde Per Börgesson. Stölden hade också skett från honom. Olaus var då straffad för andra resans stöld och Bartold ostraffad. Jöns Larsson i Stallbräckelid påstod vid rättegången att Olaus och Jöns styvdotter sammanavlat ett ännu levande barn. Jöns misstänkte att Olaus bestulit honom på potatis.

Olaus dömdes för stölden, vägafridsbrott, misshandel och för att varit full vid ett av rättegångstillfällena. Straffet var prygel och tre års straffarbete. Bartold frikändes i brist på bevis men kvarhölls i häkte då han var försvarslös.

År 1838 blev Nils Jakob Bengtsson på Gård #1B åtalad för att ha hyst Bartold Nilsson, som var försvarslös. Av ett intyg framgår att Nils Jakob städslat Bartold som dräng, men att Bartold varit borta från tjänsten i 20 dagar år 1837 för att gå i skola. Skolläraren hette Hans Bengtsson. Det tycks vara så att Bartold var försvarslös emedan han var ställd under åtal.

Troligen denne Bartold Nilsson blev 1842 åtalad och dömd till böter för att han på allmänna landsvägen vid Klastorp lätt misshandlat åbon Börge Andersson fr. Stenstorp.

Alfred Nilsson var 1845 inblandad i stöldhärva. Han kallades då "vanartige lösdrifvaren", och det sades om honom att han drev omkring i trakten och livnärde sig med att ta arbete där sådant erbjöds. Han dömdes till fängelse för att ha snattat några kg rågmjöl. Straffet blev extra strängt därför att brottet var begånget på en söndag. Det framgår att detta var andra gången han dömdes för snatteri.

Nya Lyserna vid Mute #11

Bengt var f på Gård #11C. Ingen av fruarna eller äldsta barnet var födda i Rp sn. Familjen flyttade hit ca 1817 och till Ljungby sn 1829.

Carl Daniel var ej f i Rp sn. Katarina var f i Jönköpings län. De flyttade hit ca 1833 och härifrån och till Axellid vid Linnarp #2 1837 och därifrån och till Knallatorpet ca 1842. Mannen var skomakare enl. hsf och dombok, kallas torpare i barnens födelsenotiser.

Katarina dog som fattighjon, enl. kyrkoboken av att något fastnat i halsen på henne.

Johanna Beata fick 1859 en uä d Josefina.

Bartold August Persson var torpare på Lyserna vid Mute #10.

Sven Carl Gustavsson var förpantningsinnehavare eller torpare vid Mute #8.

Carl Daniel blev 1831 åtalad för en stöld tillsammans med bl.a. Johannes Nilsson på Gård #5B. Se vid denne!

År 1836 blev Carl Daniel åtalad för en stöld i Liagärde, Skällinge sn. Han nekade. Det framgår att han var dömd 1835 av Faurås häradsrätt för två snatterier och av Himle häradsrätt för något annat snatteri. Han kunde ej fällas för själva stölden men dömdes för att han innehaft en del av tjuvgodset - några getskinn - till skadestånd, böter och uppenbar kyrkoplikt i Skällinge kyrka. Om böterna ej kunde betalas blev det spöstraff.

Mannen var f på torpet Vasaborg vid Stensared. Fader var f.d. guldsmedsgesällen och torparen Elias Friis. Farfar var Bartold Andreas Friis, kyrkoherde i Grimetons pastorat. Hustrun var uä d t pigan Anna Britta Helgesdotter på Lyserna. Det är märkligt att paret ej var vigt i Rp sn.

Bartold Andreas kallas i hsf arbetskarl eller torpare. Familjen bodde här från ca 1832 till 37, då den flyttade till Svartrå sn, där mannen enl. Rolfstorps sockens hsf blev båtsman. Kanske bodde familjen åtminstone 1836 på Mute Ljung.

Makarna blev år 1835 förmanade inför kyrkorådet för oenig sammanlevnad. Dessförinnan hade de flera gånger blivit varnade av prästerskapet.

Bartold Andreas blev 1833 åtalad för att ha överfallit sin mor Inger Håkansdotter. Åklagarens vittnen överraskade honom med att påstå att det snarast var modern som misshandlat sonen. Hon hade försökt slå honom med en eldtång för att hon tyckte att han köpt en för dyr fästmansgåva till sin fästmö. Vittnena hjälptes åt med att ta tillhygget från modern. Bartold Andreas frikändes.

År 1836 blev Anna åtalad för hor med Lars Ingelsson, torpare på Lyserna, och drängen Johannes Magnusson vid Axellid. Alla tre nekade. Vid nästa rättegångstillfälle konstaterades att Johannes försvunnit till okänd ort och ej väntades återkomma. Lars och Anna frikändes i brist på bevis. Det framgår av domboken att Bartold Andreas och Anna en längre tid levt "i kiv och osämja", men att de nu sammanlevde någorlunda väl. Bartold Andreas var närvarande vid rättegången, och det togs till protollet att han inte anklagade hustrun för någonting.

Lilla Sjölid, stuga vid Mute #11

Tidigare åbo på Gård #11C. Se vid denna! Hitflyttad med sin familj 1831. Flyttade till Kvarnstensslätt 1837. I hsf står det om stugan att den blev "ett icke bebott ställe på utmarken". Senare bodde familjen på ett par olika ställen i Mute.

Ekåsen, torp vid Mute #11

Familjen flyttad hit fr. Bråtalid ca 1840. Mannen var torpare. Se vid Bråtalid vid Mute #7!

Mannen var f i Öxabäck sn och f.d. båtsman fr. Svenstorp, Köinge sn, varifrån familjen inflyttade 1872. Hustrun var d t föregående torpare. Albanus Bernander var torpare på Storaberg vid Mute #2 och Frans Julius vid Obbhult, g 1896 m Albina Matilda Johansdotter.

Carl Teodor Leonard flyttade till USA 1880 (E) men återkom. År 1920 var han jordbruksarbetare, bosatt vid Mute #11 och g m Hilda Charlotta Johansson, f 1880 i Rp sn.

Kalvhagen, torp vid Mute #11

Mannen var f på Gård #11B, hustrun och de båda äldsta barnen i Nösslinge sn, varifrån familjen inflyttade 1865.

Josefina Beata fick 1887 en uä son Algot Wilhelm. Hennes make var torpare på Vasen vid Mute #8.

Källförteckning
Kyrkobokföringen i Rp sn 1695 - 1900
Kyrkobokföringen i div. andra socknar, mest grannsocknar, spridda år
Jordebok 1690
Mantalslängder 1669 - 1775
Himle härad: dombok 1632 - 1850, lagfartsbok 1876 - 1900
Faurås härad, Rådhusrätten och Kämnersrätten i Varberg: domböcker, spridda år
Hallands Landsbeskrifning 1729
Lantmäteriet: Skifteshandlingar med kartor
Emigrationsagenternas passagerarlistor
Ekonomiska kartan 1926 med beskrivning
Publicerat i Halmstad 1998