ett säteri och ett hemman i Rolfstorps socken
av
Ingemar Rosengren

Innehållsförteckning
Bruksanvisning
Äldre historia
Ägare
Inspektorer
Arrendatorer
Kvarnar
Mjölnare
Hovgårdens torpare och backstusittare
Broslätt
Bringstad
Stenebro
Hågnestugan
Gamla Kvarnstensslätt
Omtankan
Mjölnarens
Gamla Varmanshuvud
Skärpelyckan
Bråtastocken
Yasjöhult
Pungen
Kvarnstensslätt
Grönaberg
Lyseparken
Nya Varmanshuvud
Nya Kvarnstensslätt
Lunden
Ett torp
Gässlösa
Gård A
Gård B
Torpare
Backstusittare
Mjölnare
Kvarntorpet
Förkortningar
Källförteckning

Bruksanvisning

Denna bok är en så långt som möjligt fullständig förteckning över alla som bott på Hovgården från slutet av 1600-talet, då källskrifterna börjar bli tillräckligt rika för att göra en sådan förteckning möjlig, till omkring är 1900. Anställt tjänstefolk har inte tagits med.

För att fullt ut kunna utnyttja en dator, när jag arbetade med denna bok, har jag tyvärr varit tvungen att till skillnad mot källskrifterna använda en enhetlig stavning av alla namn. Jag har då valt att stava på modernt vis.

Med tanke på de brukare av denna bok som saknar lokalkännedom har jag överallt angivit i vilken socken omnämnda lokaliteter ligger. Saknar ett namn sockenangivelse ligger platsen i Rolfstorps socken.

Personerna är ordnade gårdsvis och familjevis i tidsföljd och i tre spalter. I första spalten finns familjefäderna, i den andra deras hustrur och i den tredje deras barn. På bokens sista sida finns en förteckning över använda förkortningar.

Ett flitigt brukat ord i denna bok är åbo. Så kalldes en person som hade åborätt, ibland kallad skatterätt på en gård. Även brukarna av sådana utsocknes frälsehemman som var så vanliga i Rolfstorps socken hade åborätt. Denna kunde ärvas och köpas som annan egendom, men frälsebonden kunde mista sin åborätt om han misskötte gården eller försummade att betala sin avgift, kallad städja, till gårdens ägare. Blev en åborätt till salu hade de närmaste släktingarna till säljaren ett slags förköpsrätt, kallad bördsrätt.

Mot slutet av 1800-talet försvann begreppet åbo, men ordet är behändigt och jag har använt det även där jag bort skriva t.ex. hemmansägare eller lantbrukare.

Äldre historia

Under Medeltiden var Hovgården ett av de många hemman i trakten som tillhörde Ås kloster, blev kronojord vid Reformationen, och år 1652 såldes till den holländske kapitalisten Bernt Wolfrath. Hans släkt erhöll senare svenskt adelskap och säterifrihet för Hovgården, liksom för det närbelägna godset Torstorp i Grimeton socken. Dessa båda säterier ägdes av vanligen utomlands bosatta medlemmar av släkten. Den förste ägaren som bodde på Torstorp och verkligen kunde kalla sig svensk hette Ernst Herman Wolfrath. Han sålde år 1748 Hovgården till Carl Johan Palmhielm. Till Hovgården har alltid hört hemmanet Gässlösa.

Frälsebefallningsmannen Lars Westman meddelade år 1705 i häradsrätten att hans herrskap fru Christina von Reenschiöld hade anmodat honom att tillkännage, att hon ville att flitiga åbor skulle bosätta sig på Hovgården och Gässlösa, därför att hemmanen var förfallna och Gässlösa t.o.m. obebyggt. Den som bosatte sig på Hovgården lovades 2 års och på Gässlösa 5½ års frihet från att betala städja.

Ägare efter Ernst Herman Wolfrath:

För ytterligare upplysningar om nedannämnda adliga personer, t.ex. mera om deras barn, hänsvisas till Elgenstierna, Svensa Adelns Ättartavlor.

Överste Palmhielm var nära släkt med Ernst Herman Wolfraths fru.

Mannen titulerades hovjägmästare. Han var kusin med hustruns mor. Han ägde bl.a. godset Sannarp, Årstad sn, och bodde nog mest där.

Mannen var bror till förre ägaren. Av bl.a. domboken får man intrycket att brodern och hustrun skötte gårdens affärer.

Hustrun var d t häradsskrivare Nils Schuberg i Djurarp.

Axel var s t föregående ägare. Både han och fadern titulerades kapten.

Bosatta på Torstorp, Grimeton sn. Hade fler barn än Sara Lovisa.

Mannen var f i Villstad sn, kyrkoherde i Grimetons pastorat från år 1812, senare prost, hovpredikant, m.m. Makarna ärvde Hovgården 1808. Under perioden 1808 - 15 tillkom inte mindre än 6 nya torp vid Hovgården. Det verkar som om Bexell gick in för att bruka gården med hjälp av torpare.

Mannens andra förnamn stavas i födelsenotisen som ovan. Överallt annorstädes kallas han Carl Alfred. Han var kapten vid Värmlands Fältjägare. Han dog efter en olyckshändelse med en skenande häst. Båda fruarna var nog födda i Stockholm.

Kusin till förre ägaren. F i Harplinge sn. Ägde bl.a. Torstorp, Grimeton sn. Bodde inte på Hovgården.

Son till förre ägaren. F i Grimeton sn. Ogift. Bodde på Hovgården.

Inspektorer

Maria var sannolikt d t Anders Buua, befallningsman (länsman), bosatt på Hovgården 1686 enl. domboken. Hon gifte om sig med nästa inspektor.

Zakarias efternamn skrivs Hell i kyrkoboken. Han blev inspektor 1712 och var det till sin död.

Grimberg var inspektor åtminstone från 1730 till åtminstone 1738. Tidigare var han kronolänsman och så sent som 1729 bosatt i Gödestad sn. Han dog på Broholmen i Grimeton sn. Hustrun dog på Bocksten vid Spekås.

Per Larsson var backstusittare vid Rp #7 och sedan torpare vid Djurarp.

Inspektor åtminstone från 1766 till sin död. Anna kom från Hult, Skällinge sn. Makarna var barnlösa.

Inspektor enl. kl 1770, nämnd som inspektor på Hovgården i domboken 1771.

Inspektor ca 1770 - 74. Hustrun hette ev. Otterstedt. Av domboken att döma var Jabilonski en bondeplågare. Han blev avskedad och stämd av Fredrik Lagercrantz sedan han gjort sig skyldig till ett flertal oegentligheter. Han undgick åtminstone tillfälligt straff genom att rymma sin väg.

Inspektor från 1772 och åtminstone till 1783. Innan han fick denna tjänst var han Fredrik Lagercrantz kusk.

Inspektor åtmionstone 1803 - 05. Hustrun var först hans hushållerska, enl. vigselnotisen.

Arrendatorer

I vigselnotisen kallas Olof unge drängen och Börta änka. Enl. mtl bodde makarna på Hovgården åtminstone 1700 - 07. År 1704 blev frälsebonden Olof åtalad för hor med och våldtäkt av sitt tjänstehjon Börta Persdotter, 16 år gammal. Enl. hennes berättelse hände det i ett brygghus, där hon var ensam, när Olof kom dit. Hon försökte värja sig och ropade på hjälp.

Olof erkände att han gjort sig skyldig till hor men nekade till att därvid ha brukat våld. Eftersom det var viktigt att fastställa om det var våldtäkt, var frågan om Börta hade ropat på hjälp eller ej av stor betydelse. Gårdens övriga husfolk förhördes noga om detta, men ingen sa sig ha hört några rop. Börta föreföll ej att ha några blodviten eller andra skador efteråt. Olof blev frikänd från våldtäkt men fick böta m.m. för hor.

Per kom enl. vigselnotisen från Ås sn. Han kallas arrendator i mtl och kyrkoböcker, men även mjölnare. Han kom nog hit vid sitt giftermål och var kvar här ännu 1850. Han tycks ej ha dött i Rp sn.

När en del arbetsfolk från Hovgården och Mute år 1735 var sysselsatta med gödselspridning på en av Hovgårdens åkrar, gav sig Per med en dynggrep på en bonde från Mute som hade förargat honom. Per blev dömd till böter och skadestånd.

År 1738 råkade Per i sin egen stuga i slagsmål med båtsmannen Lars Larsson från Lunby, Valinge sn, varvid han tillfogade Lars ett par mindre, ehuru blödande sår. Lars stämde sedan Per för detta. Vid rättgångens början förklarade båda att de blivit vänner igen, och Lars bad att få nedlägga målet, men häradsrätten dömde likväl Per till böter.

Inspektor Jöns Grimberg och Per Persson stämde år 1738 varandra i en tvist om pengar. Tvisten kan i stora drag beskrivas så, att Jöns anklagade Per för att inte ha redovisat de inkomster han under det gångna året haft av Hovgårdens tre kvarnar. Och Per påstod att Jöns inte betalat ett parti rågmjöl han köpt av Per. Under pågående rättegång förliktes parterna. Förlikningen resulterade i ett skriftligt avtal.

År 1747 blev Per Persson stämd av nedannämnde Petter Gillman, i en tvist om deras invecklade ekonomiska mellanhavanden. Den rörde sig huvudsakligen om nyttjanderätten till Hovgårdens övre och nedre kvarnar. Det framgår att de vid denna tid arrenderade varsin halva av Hovgården.

Petter var f i Varberg, s t länsman Olof Gillman. Elsa Kristina var d t Paul Heill, frälseinspektor och gästgivare i Fastarp, Tvååker sn.

Petter var kyrkoinspektör 1722 - 49. Han arrenderade halva gården 1739 - 45. Med början år 1748 förde han och Ernst Herman Wolfrath en mycket invecklad process mot varandra i häradsrätten. Det gällde bl.a. diverse felaktigheter och försummelser som Wolfrath anklagade Gillman för att ha gjort sig skyldig till när han var arrendator här.

Kvarnar

I Stenåns fall vid Hovgården har det mycket länge funnits kvarnar. År 1833 fanns det t.ex. Hovgårdens Övre och Nedre kvarn samt Gässlösa kvarn. 1868 ersattes dessa kvarnar av en enda stor och modern kvarn vid Gässlösa. Den finns fortfarande kvar.

Mjölnare

Uppgifterna om nedanstående tre familjer kommer nästan bara från barnens födelsenotiser. I dem står att fäderna var mjölnare på Hovgården. Det fanns många fler mjölnare vid Hovgården och Gässlösa, men de är uppförda under sina resp. bostäder som är kända.

Mjölnare här enl. mtl

Sonen Carls födelsenotis är svår att läsa. Modern kallas Anna Johansdotter. I familjen ingick Annas mor Johanna Nilsdotter.

Mannen var f vid Harsås, Nösslinge sn, övriga utom yngsta dottern i Ullared sn. Familjen infyttad från Ullared sn 1896, ej kvar 1900.

Hovgårdens torpare, mjölnare och backstusittare

Att placera rubricerade personer på rätt ställe är svårt, därför att socknens präster uppenbarligen, när de gjorde upp husförhörslängderna, inte tyckte det var så viktigt om en bostad var ett torp eller en backstuga, om den togs upp vid rätt hemman eller att den fick rätt namn. Den som använder denna bok kan vara säker på att familjerna i allt väsentligt är riktigt angivna, men bör ta deras bostadsorter med en nypa salt.

Torpen och stugorna är ordnade i tidsföljd efter tillkomsten, vilket tyvärr gör att bostäder som låg nära varandra på marken, t.ex. Gamla och Nya Kvarnstensslätt, har hamnat långt ifrån varandra i följande förteckning. Vissa av nedannämnda torp och stugor fördes ibland upp under Gässlösa.

Broslätt, torp

I den kyrkobok som börjar 1699 kallas Broslätt ett torp. I mtl 1712 - 15 kallas Broslätt ett backehus.

Nedanstående tre personer med anknytning till Broslätt har jag inte lyckats koppla samman med någon familj:

År 1744 dog på Broslätt enl. kyrkoboken Jonas Salomonsson, torpare, f ca 1682.

Enl. mtl 1782 - 92 var Broslätt en stuga bebodd av Anders Olofsson, en gift man.

Enl. mtl 1800 bodde på Broslätt gifte mannen Jöns Nilsson. Av domboken 1803 framgår att hans fädernegård var Skällinge #2, Skällinge sn.

En änka Ingeborg Eskilsdotter dog på Knutsböke 1732, f ca 1652. Det kan mycket väl vara ovanstående.

Mannen var ryttare vid Adelsfanan. Hans dödsnotis tycks ej finnas i Rolfstorps kyrkobok, vilket kan betyda att han dog under tjänstgöring någonstans. Hustrun dog som änka och kallas Svensdotter i sin dödsnotis. I vigselnotisen, som står under Gässlösa, står inget om varifrån makarna

kom. Familjen flyttade hit senast 1709 och flyttade härifrån till Spekås ca 1715.

Johan blev torpare eller backstusittare här senast 1718, och ca 1835 torpare eller backstusittare i Koppestugan vid Mute. Han gifte om sig 1753 med Elin Gunnesdotter.

Nils var äbo på Rp #2, som han fick genom testamente av sin barnlösa moster Börta Andersdotter, g m åbon där.

Lars var snickare enl. hsf 1750 och barnens födelsenotis. Hustruns förnamn var ev. Ingrid eller Ingegerd.

Enl. vigselnotisen var Sven rotebåtsman från Annestorp, Skällinge sn. Han kallas även båtsman bl.a. i sonens Jöns födelsenotis. Elin var från Broslätt men var nog inte född här. Hon kallas omväxlande Jönsdotter och Jonasdotter i kyrkans böcker. Familjen bodde sedan på Liden vid Bråtås, senare vid Tingås från ca 1750 till åtminstone 1760. Till familjen hörde änkorna Karin Svensdotter, f ca 1690, d 1762, och Hilla (eller Nilla) Larsdotter, f ca 1694, d 1761. De var nog var mödrar till mannen, resp. hustrun.

Hans var f i Stenaljung. Enl. vigselnotisen var även hustrun därifrån, men hon var nog inte född där. Hon kallas stundom Inger i kyrkans böcker.

Makarna flyttade nog hit som nygifta och härifrån ca 1772, troligen från socknen.

Enl. hsf 1750 var Hans mjölnare. I mtl 1768 och 1772 kallas han torpare och bostaden en backstuga.

Av kl framgår att Ingrids mor hette Börta.

Olof var mjölnare på Hovgården. Enl. kl flyttade familjen hit ca 1776, men båda makarna bodde säkerligen någonstans vid Hovgården redan innan de var gifta. Familjen fanns inte kvar här 1805. Ingen av makarna tycks ha dött i socknen.

I sonen Olofs födelsenotis stå att modern var amma åt fru Lagercrantz barn på Hovgården.

Av kl framgår att Ingers mor hette Karin.

Olof var nog ej f i Rp sn. Inger var f på Bringstad vid Hovgården. Hon kallas Olofsdotter i sin dödsnotis. Olof var tidigare torpare på Kroken vid Rp #1. Familjen flyttade hit 1805. Med hjälp av barnen brukade Inger torpet från makens död till ca 1826. I mannens bouppteckning finns antecknat att prosten Bexell lovat mannen under hans sjukdom, att hustrun och barnen skulle få bo kvar på torpet tills barnen kunde försörja sig själva.

I sin underskrift av nämnda bouppteckning kallar hustrun sig Ingegerd.

Sonen Johan Petter hittades 1805 "död uti en å".

Johan Bartold, i kyrkoböckerna vanligen kallad Johan Bernt, var först sockenskräddare och sedan åbo på Mute #1 och #6.

Nils var f vid Gässlösa och Anna Maria i Hule, Grimeton sn. Anna Britta var ej f i någon av dessa socknar.

Nils blev torpare här ca 1826. Familjen flyttade 1834 till Stora Karinsgård, Grimeton sn. Före 1838 var familjen tillbaka i Rp sn och bodde då på Bråtastocken vid Hovgården. Nils var då mjölnare vid Hovgårdens övre kvarn. Ska man tro kyrkoböckerna bodde familjen vid denna tid omväxlande vid eller i nyssnämnda kvarn, omväxlande på Bråtastocken. Enl. hsf från 1850 och framåt var Nils torpare. Mjölnare vid övre kvarnen var då Bartold Andersson på Omtankan.

Johannes var f i Källsjö sn. Fadern var torpare på Skärpelyckan vid Hovgården. Här var Johannes torpare, liksom vid Svartrå #4, dit familjen flyttade 1845. År 1860 blev han statdräng på Grimeton #18, Grimeton sn.

Enl. Svartrå hsf var Britta f i Rp sn 1805-08-21, men detta är ej antecknat i kyrkoboken i Rp sn.

Johanna Karolina Fransiska g 1860 m Lars Jakob Larsson, torpare på Södra Berg vid Stensared, omgift 1878 m Anders Hansson, torpare på Bredastensås vid Ryen.

De både äldsta barnen var Anders i ett tidigare äktenskap. Ingen av dessa tre var f i Rp sn. Anna Beata var f på Omtankan vid Hovgården.

Anders var mjölnare. Familjen flyttade hit 1854. År 1900 bodde hustrun ensam kvar här på Broslätt.

Albertina Andersdotter var vid vigseln piga på Skärte #3, f 1840.

Oskar Algot var mjölnare på Torsbäck.

Mjölnare. Bosatt här med sin familj 1878 - 96. Familjen flyttade hit från Kvartorpet vid Gässlösa och härifrån till Grimmared sn.

Ingen i familjen var f i Rp sn. Mannen var mjölnare, f i Torestorp sn. Familjen kom hit från Morup sn 1894 och flyttade vidare till Skällinge sn 1896.

Bringstad, torp

Ingen av makarna var f i Rp sn. I kyrkoböckerna kallas Hofberg omväxlande inspektor och skogvaktare. År 1764 blev han åbo på Ugglarp #3.

År 1753 blev han stämd av länsman Konrad Heill i Brännhult med påstående att han begått äktenskapsbrott med dennes hustru Anna Bengtsdotter. I domboken kallas han då Börge Andersson, betjänt på Hovgården.

Per var torpare här från 1765. Tidigare var han arrendator i Haxered. Enl. vigselnotisen var han skomakare. Anna var f i Åkulla.

Bengt var åbo på Mute #1.

Makarnas födelseår enl. osäkra åldersuppgifter i kyrkoböckerna. De var nog inte födda i Rp sn. Familjen bodde här till ca 1796, då den flyttade till Bocksten vid Spekås.

Enl. hsf 1810 fanns i familjen en dotter Anna Lena, f ungefär detta år. Hon finns ej i födelseboken.

Sven var ej f i Rp sn. Annika var f i Bråtås. Makarna tycks ej vara vigda i Rp sn. Sven var torpare här 1796 - 1810, då sonen Lars övertog torpet.

Johannes Svensson var torpare på Kroken vid Rp #1. Flyttade ca 1831 till Nya Varmanshuvud vid Hovgården.

Olaus Andersson var torpare på Vasen vid Mute #2.
Henrik Svensson var torpare på Yasjöhult vid Hovgården.

I hsf 1720 finns antecknat att Lars som åbo brukade 1/16 mtl av Gässlösa. Han var torpare här till ca 1830, då familjen flyttade till Lyseparken vid Hovgården. Men bruket av Gässlösa hade han nog bara till ca 1822, då det övertogs av Johannes Gustavsson.

Britta var ej f i Rp sn.

Bartold Larsson var från 1850 torpare på Lyserna vid Mute #10. Han och hustrun var i livet 1900.

Johannes var torpare och brukare av 1/16 mtl av Gässlösa ca 1822 - ca 1828. Familjen finns på Gamla Kvarnstensslätt vid Hovgården, där Johannes var torpare från ca 1836.

Hösten 1828 försvann från Grimetons skog en i bet gående oxe som ägdes av Lars Jönsson i Stek, Ullared? sn, då boende i Borrås, Nösslinge? sn. För denna stöld blev Johannes genast misstänkt. Men han kunde inte åtalas förrän 1831, därför att han strax efter stölden rymde från orten. Han vistades i Skåne som det senare visade sig. Men nyssnämnda år hade han återkommit.

Vid rättegången erkände han stölden, och berättade att han sålde oxen på Gunnarps marknad till Johannes Bengtsson i Knutsgärde, Ljungby sn, som senare, när han fick veta att oxen var stulen, lämnade tillbaka den till den rätte ägaren. Som straff fick Johannes stå två timmar i halsjärn, troligen vid tingshuset, fick därefter 40 par spö och slutligen uppenbar kyrkoplikt i Grimetons kyrka. Det sista innebar nog att han fick sitta i stocken vid kyrkan en söndag f.m.

Torpare. Född på Kroken vid Rp #1. Fadern var torpare på Broslätt vid Hovgården. Flyttade till Borås 1833.

Nils var f i Fagered sn. Makarna var vigda i Grimeton sn, men Anna var inte f där 1802. Nils var torpare här från 1834. Makarna flyttade hit från Brogård, Grimeton sn och flyttade härifrån 1857 till Åkulla.

Efter Nils Gabrielsson tycks ingen ha varit torpare på Bringstad.

Stenebro, torp eller stuga

Ingen av makarna tycks vara f i Rp sn. Isak var torpare här från ca 1764 då torpet nog var nytt. Hustrun överlevde mannen.

Lars var åbo eller arrendator på Mute #2.

Sven var torpare här ca 1795 - ca 1806, då familjen flyttade till Gamla Kvarnstensslätt vid Hovgården.

Ingen av makarna var f i Rp sn. Kasper var torpare här ca 1807 - ca 1815, då familjen flyttade. Hsf upplyser ej vart.

Anders var f på Övra Lia, Skällinge sn, Britta Johanna vid Gässlösa och Kerstin på Skärte #3.

Anders var torpare här ca 1816 - 35, då familjen flyttade till Ragnarp #3, Skällinge sn, där Anders blev åbo. Enl. hsf 1820 - 22 brukade Anders 1/16 mtl av Gässlösa.

Johannes Andersson var åbo på Ragnarp #3.

År 1835 blev Anders stämd prosten Bexell för att han flyttat utan att säga upp sig och därvid fört bort ett par hus. Anders svarade att husen, när han tillträdde, var i mycket dåligt skick. Han byggde därför nya hus och lät de gamla husen stå kvar. Han förnekade att han givit sig av utan uppsägning. Han ansåg sig ha rätt att ta med sig de hus han uppfört. Målet tycks ej ha slutförts, så parterna gjorde väl upp i godo.

Britta Johannas bouppteckning visar ett rikt bo för att vara ett torp i Rp sn. T.ex. hennes gångkläder omfattade ett sextiotal plagg.

Makarna var födda i socknarna resp. Nösslinge och Källsjö. Familjen kom hit från Gällared sn 1825 och flyttade till Gamla Kvarnstensslätt vid Hovgården 1855.

Bartold Svensson var torpare på Gamla Kvarnstensslätt och från 1864 i Svartrå sn. Han gifte om sig där. Makarna var i livet där ännu 1895.

Samuel Johansson var torpare vid Stenaljung.

Hågnestugan

Jöns var sannolikt född på Mute #3. Maria var ej f i Rp sn. Familjen flyttade hit från Bocksten vid Spekås ca 1790.

Jöns, som då i domboken kallas torpare vid Hovgården, stämde år 1803 prosten Rodhe i Valinge för att få erättning för de skador som dennes svin gjort på Jöns skörd. Parterna gjorde upp i godo. Svinen hörde nog till Djurarp som vid denna tid ägdes av Rodhe.

I mtl 1800 kallas stugan ett nybygge med den då troligen ogifte Jöns Persson. I hsf 1806 - 09 står att Jöns och en son Anders nyss hade dött. Dessa dödsfall är ej antecknade i Rolfstorps eller Grimetons kyrkoböcker. I Pers födelsenotis står att föräldrarna var vigda av kyrkoherde Bexell. Ej heller denna vigsel är antecknad i nyssnämnda böcker.

I hsf 1814 - 19 finns antecknat att stugan numera hörde till Torstorp, Grimeton sn.

Helena var ej f i Rp eller Grimeton. I barnens födelsenotiser kallas hon resp. Bengtsdotter och Persdotter.

I Grimeton hsf tas Hågnestugan upp. Där finns änkan Helena, ovannämnda barn och en uä s Anders, f 1816. Hans födelse är antecknad i Rolfstorps kyrkobok och modern kallas Bengtsdotter. Sannolikt denne Anders förekommer i domboken och kallas Anders Johansson Öhrström.

Gamla Kvarnstensslätt

De två eller tre torpen Kvarnstensslätt kallas i kyrkans böcker ofta rätt och slätt för Slätten.

Sven var f i Gässlösa. Kristina Petronella var ej f i Rp sn, ej heller Anna.

Sven var torpare här från ca 1806, kom från Stenebro vid Hovgården. Torpet kallas då ett nybygge i hsf.

I hsf står att mannen var krympling, "benet krossadt af en sten".

Mellan klockan 11 och 12 en natt i augusti 1837, då Anna en stund tidigare kommit hem från Hovgården, där hon gjort ett dagsverke, och Anna och hennes 72-årige och vanföre make just gått till vila, hörde de buller utanför stugan, steg upp, tog varsin yxa och ställde sig vid det fönster som vette åt det håll varifrån bullret hördes. I detsamma började två män med störar slå sönder glasrutan och fönsterposten. När de fick syn på de med yxor beväpnade makarna, gick de i stället till stugans dörr, som de bearbetade med sina störar, och som de efter en stund lyckades slå in. De båda makarna drev då fridstörarna framför sig ut på gården och upptäckte då att dessa var tre till antalet. I den ojämna kamp som nu följde blev makarna snart slagna till medvetslöshet.

Anna kom till sans efter, som hon själv trodde, ett par timmar, letade efter maken och fann honom liggande död utanför grinden, 10 alnar från stugan. Inkommen i denna fann hon att åtskilliga saker och alla pengar var stulna. Hon begav sig genast åstad mot Hovgården för att skaffa hjälp, och mötte snart tre av gårdens drängar som följde med henne hem och bar in maken i stugan.

Anna hade känt igen rånmördarna, och de blev genast häktade. De var tre unga män från Nedre Lia, Släne och Älingaberg i Skällinge sn. De nekade envist, men bevisningen mot dem var överväldigande. Men då domstolen inte kunde fastställa vem eller vilka av dem som misshandlat makarna, och vem eller vilka som stulit, ställdes straffet "på framtiden", vilket inte innebar att de blev frikända, men att de t.v. slapp straff, och att målet kunde tas upp igen, om nya omständigheter kom fram. Det enda straff de genast fick, var att de dömdes till böter för att de uppträtt berusade vid rättegången, detta trots att de satt häktade på Varbergs fästning.

(Att ställa straffet för ett brott "på framtiden" kan en svensk domstol inte gör nu. Den måste antingen fria eller fälla.)

Vid faderns död var sonen Johannes vistelseort obekant och kanske även sonen Bengts. Dottern Anna Stina bodde i Gässlösa. Hon ägde torpets byggnader, som var gamla. För att vara torpare i Rp sn efterlämnade Sven enl. bouppteckningen många ägodelar.

Johannes var f på Mute #4 och Anna på Karsagården, Grimeton sn. I Rp hsf står felaktigt att hon var f 1787. Nilla var f i Svartrå sn. Hon dog i barnsäng.

Johannes var torpare här 1837 - 55. I hsf står "rymd för stöld 1828" och att han blev straffad för stöld.

Albertina Gustava fick 1863 en uä son Johan August.

I Annas bouppteckning står att huset hon bebodde var byggt men ej inrett. Boet var ganska litet och skulderna nästan lika stora som tillgångarna.

Torparfamilj som flyttade hit från Stenebro vid Hovgården 1855 och härifrån till Svartrå sn med sonen Bartold.

Mannen var f i Gällared sn och s t föregående torpare. Fruarna var födda i resp. Grimeton sn och Svartrå sn. Familjen flyttade till Svartrå sn 1864, där mannen var torpare, först vid Högshult sedan vid Borsthult. Bartold och Lena Stina var i livet där ännu 1895.

Mannen var f på Gamla Varmanshuvud vid Hovgården och hustrun i Grimeton sn. De flyttade hit 1866.

Carl Albin Andersson var vid vigseln dräng på Hovgården.

Makarna var födda resp. på Attarp #2, Skällinge sn, och på Bengts torp vid Stenaljung. De flyttade hit 1889 från Skärte #6. Mannen var torpare och sinnessjuk enl. församlingsboken 1900.

Omtankan, torp

Nils var f på Rp #10, Margareta på Linnarp #2. Enl hsf var Nils "ofärdig i ena handen som blifvit krossad under en qvarn". Han var ca 1793 - 1802 torpare på Stampelbacken vid Djurarp, 1802 - 06 åbo i Bråtås och från 1808 torpare här.

Förmodligen därtill lockad av sin mycket processlystne och uppenbarligen omdömeslöse svärfar, stämde Margareta köparen till sin fädernegård, därför att hon ansåg sig ha bättre rätt att få köpa den. Hon förlorade processen.

Under åren 1807 - 08 fördes vid häradsrätten en i förhållande till tvistefröets betydelse mycket överdimensionerad process, vars bakgrund och förlopp kan sammanfattas så här: När Nils var torpare på Stampelbacken, var hans husbonde den förmögne prosten C.W. Rodhe i Valinge. År 1802 gjorde Rodhe honom till åbo på hälften av sitt ägandes hemman Bråtås. Men Nils försummade en del av sina skyldigheter som åbo. Bl.a. förmådde han inte betala sin städja, ej heller sina kronoskatter. År 1806 var det utmätning hos honom, vilket gjorde honom utblottad, och då värdet av hans utmätningsbara tillgångar inte förslog, var han fortfarande skyldig Rodhe pengar.

I avsikt att ge honom något annat levebröd försökte Rodhe förmå honom att bli båtsman, vilket inte tilltalade honom. Utan att säga upp sig lämnade han i stället gården i Bråtås vind för våg, och blev snart därefter den förste torparen här på Omtankan, som sådan antagen av S. P. Bexell, som då var nybliven ägare till Hovgården. Han flyttade därvid med sig från Bråtås en stuga som han ansåg sig äga.

Nils blev därefter stämd av Rodhe för att han lämnat Bråtås på ett olagligt sätt, tagit med sig gården tillhöriga inventarier och ej betalat hela sin städja. Nils svarade med ett flertal motbeskyllningar, t.ex att Rodhe krävt större prestationer av honom, än vad det dem emellan upprättade kontraktet stadgade. Nils påstod även att Rodhe vid ett tillfälle "förbannat honom", en beskyllning som häradsrätten uppenbarligen såg mycket allvarligt på. Men några bevis för sina påståenden kunde Nils inte prestera.

Bexell blev också stämd av Rodhe för att han till torpare antagit en person som inte gjort rätt för sig i sin förra anställning. I ett flertal ordrika skrivelser till rätten smädade sedan dessa båda personer varandra. Bexell sa sig vara medveten om att han brutit mot lagen, men att han gjort det av

kristlig medkänsla med en utblottad och hemlös familj, och han pikade Rodhe för att han, trots att han var präst, inte visade sådan känsla.

Troligen emedan han insåg, att även om han vann processen skulle han inte få något ekonomiskt utbyte av sin vinst, förklarade sig Rodhe villig att lägga ner den, om Nils tog tillbaka sina beskyllningar och bad om förlåtelse. Och då Nils gjorde detta, och Bexell visade sig vara sinnad att försonas, nedlades målet.

Under rättegången var det mycket tal om Nils kvittensbok. Denna tycks ha varit en bok i vilken frälseägaren kvitterade den inbetalta städjan. Nils påstod att Rodhe tagit ifrån honom hans kvittensbok, vilket han enl. domstolen inte hade rätt att göra.

Nils skrivelser till rätten är långa och väl formulerade och ser ut att vara författade, om än inte utskrivna, av honom själv.

År 1810 stämde Anders Andersson i Hafstorp, f.d. prästgårdsarrendator i Rp, Jöns Andersson vid Stenebro för att denne flera gånger smädat och okvädat Anders son Nils på Omtankan. Denne säges i domstolsprotokollet vara svagsint. Parterna förliktes sedan Jöns betalat Anders 2 riksdaler.

Hustrun var ej f i Rp sn. Olaus övertog torpet ca 1815. Han var smed och torpare.

Vid ett uppbördsmöte i Rolfstorp 1835 var Olaus Nilsson liksom flera andra personer "med starka drycker öfwerlastad". De blev åtalade för det. (Kronoskatter betalades förr kontant och samtidigt för alla i samma socken till häradsskrivaren vid ett s.k. uppbördsmöte.)

Änkan flyttade från socknen 1870. Vart står i hsf, men det är oläsligt.

Hustrun var f i Grimeton sn. Bartold tillträdde torpet ca 1845. Han hette så enl. dopboken men kallas i kyrkoböckerna i övrigt alltid Bartold Andreas. I hsf står att han "afdagatagigt sig sielf medelst hängning". Efter hans död skingrades familjen och inhystes på olika ställen i socknen.

Mannen var smed. Familjen kom hit från Getinge sn 1876. Han och de fyra äldsta barnen var födda där och hustrun i Slöinge sn.

I församlingsboken 1900 nämns ej Omtankan. Familjen ser ut att bo på Nya Kvarnstensslätt.

Mjölnarens, stuga eller torp

Ingen av makarna var f i Rp sn. Bengt blev mjölnare här ca 1810. Enl. hsf 1820 - 22 brukade han 1/16 mtl av Gässlösa. Han blev 1821 åbo på Mute #2. Han dog av skador han ådrog sig, då ett sädeslass välte över honom.

Nils Jakob var ej f i Rp sn. Han blev åbo på Mute #1, hustruns fädernegård.

Bengt blev år 1813 åtalad för att ha brutit förseglingen på sin brännvinspanna och bränt brännvin. Han fick böta och brännvinspannan blev beslagtagen.

Bengt var nog inte mjölnare utan torpare. Han flyttade hit med sin familj 1831 från Skärpelycken vid Hovgården. År 1843 blev han åbo i Stenaljung.

Bengt var f i Stenaljung. Kristina var inte f i Rp sn. Denna familjs bostadsorter med ungefärliga årtal: Bengts torp vid Stenaljung 1812 - 23, Torsbäck 1822 - 30, Ottersjö, Dagsås sn 1830 - 37, här 1837 - 46, Mute #3 1846 - 54. Sina sista år bodde makarna i en backstuga vid Skärte #4. I Torsbäck var Bengt mjölnare, så det var han nog här också.

Nils Jakob var åbo på sin hustrus fädernegård Skärte #4. Han var i livet 1900.

Gamla Varmanshuvud, torp eller stuga

I familjen var bara de tre yngsta barnen som var födda i Rp sn. Familjen flyttade hit ca 1810. I hsf 1810 - 11 kallas torpet ett nybygge. Efter makens död brukade nog Börta torpet med hjälp av barnen, tills mågen Lars Magnus tog över.

Sven Jönsson var torpare vid Svartrå #4. Anna Britta gifte om sig 1852 m Kasper Svensson, backstusittare i Svartrå by.

Bengt Andreasson var enl. faderns bouppteckning bosatt i Angryd, Sibbarp sn. Det var han enl. hsf inte. Däremot fanns det en torpare Bengt Andersson, f 1808, vid Jällsjö i denna sn, g enl. ovan. Det var ev. ovannämnde s t Andreas Arvidsson.

Av makens bouppteckning framgår, att byggnaderna på torpet hade Börta låtit bygga under sin tid som änka, och att arvingarna kom överens om att de skulle tillhöra henne så länge hon levde.

Makarna blev en natt i september 1824 bestulna på 200 alnar av lärft, blaggarnsväv och gardinväv, som var utlagda till blekning. Åtalade för stölden blev nyligen avskedade sjöartilleristen Jöns Andersson Lundin vid Bönarp, Valinge sn, och hans bror båtsmannen Erik Lundgren i Vallby, Veddige sn. Båda nekade, men Jöns erkände att han till bonden Johan Börgesson i Byslätt, Gällinge sn, sålt en del tyger som enligt de bestulna hade ingått i tjuvgodset. Jöns hävdade att han köpt dessa tyger av en torpare från Lindhov, Lindberg sn. Johan påstod att han ej köpt tygerna utan tagit dem i beslag, då han misstänkte, när han erbjöds köpa tygerna, att de var stulna. Sedan polisanmälde han Jöns.

Lars Magnus var f i Grimeton sn och torpare här ca 1841 - 51, då han blev åbo i Bråtås.

Sven Petter var torpare på Gamla Kvarnstensslätt vid Hovgården.

Johanna Kristina fick 1871 en uä s Carl Albin. Hennes make August Emanuel Andersson var bl.a. arrendator på Spekås.

När Carl Johan Larsson emigrerade kallade han sig Nordén.

Johan Otto Nilsson var torpare vid Torstorp, Grimeton sn. År 1883 flyttade han till en ort som var okänd åtminstone för prästerskapet. Hans maka Albertina Petronella flyttade t USA 1887.

År 1845 blev Lars Magnus åtalad för att på allmänna landsvägen mellan Kyrkobron och Hovgården med hugg och slag, så att blånader och blodviten blivit följden, ha överfallit Erland Johansson från Skinnarlyngen, Svartrå sn. Han gick dock bara med på att han givit Erland ett par örfilar, och då denne medgav att värre var det inte, så slapp Lars Magnus undan med lindriga böter.

Anders Johan var torpare här 1851 - 57. Han var f på Lyserna vid Mute #7 och hustrun på Mute #6.

Bartold Johan var torpare här 1857 - 71, då familjen flyttade till Bäckasättet vid Kushult. Han var f på Rp #6. Hustrun var ej f i Rp sn.

Johannes Toresson var åbo på Stensared #1.

Nils Petter var f i Värnamo och hustrun i Abild sn. Han var torpare här 1873 - 75. Familjen kom hit från Dagsås sn och fortsatte till Mute #5, där mannen var torpare till sin död. Änkan var inhyst där år 1900.

Lars var f på Svartrå #7, Svartrå sn, hustrun i Tjärby sn, sönerna i Laholm och dottern i Veinge sn.

Lars var torpare, senare arbetskarl här 1875 - 86. Familjen kom hit från Stafsinge sn och fortsatte till USA. Sedan bodde nog ingen på Gamla Varmanshuvud.

Skärpelyckan, torp

Bengt och Johannes var födda i Torseböke, Källsjö sn, där vigseln ägde rum. Ingrid kom enl. vigselnotisen från Torsebo, Gunnarsjö? sn. I barnens födelsenotiser kallas modern omväxlande Inger och Ingrid.

Bengt blev torpare här ca 1810. Enl. hsf 1820 - 22 brukade han 1/16 mtl av Gässlösa. Familjen flyttade härifrån 1831 till Mjölnarens vid Hovgården.

Johannes var torpare på Broslätt vid Hovgården.

Kasper var torpare på Timmerkullen vid Stenaljung.

Britta Johanna fick 1841 en uä son Johan August.

Bråtastocken, torp eller stuga

Av ett vittnesmål 1828 i härdasrätten framgår att Bråtastocken låg vid landsvägen mellan 2 och 3 stenkast från Stenaljungs gärde.

Olof var f på Rp #2. Malin var nog ej f i Rp sn. Familjen bodde på Kroken vid Rp #1 ca 1800 - 10. Flyttade hit sedan. Här var mannen nog backstusittare. Hsf säger att makarna var bräckliga och utfattiga.

Helena Olofsdotter fick 1825 en uä son Nils Jakob.

Lars Jönsson var torpare på Nya Kvarnstensslätt vid Hovgården.

Anders Olofsson var torpare på Nya Stenbäckshult vid Linnarp #1.

Torpare här ca 1834 - ca 1838. Flyttade med sin familj till Nya Kvarnstensslätt vid Hovgården.

Nils var torpare. Familjen flyttade hit från Grimeton sn ca 1838. Den bodde ännu tidigare på Broslätt vid Hovgården.

Makarna och äldsta barnet var födda i Grimeton sn. Familjen kom hit från Torstorp, Grimeton sn, 1879 och flyttade 1888 till ett torp vid Mute #8. Fler barn föddes där. Detta var nog den sista familjen på Bråtastocken.

Yasjöhult, torp eller stuga

Ingen av makarna eller sonen Gunne eller troligen sonen Johannes var födda i Rp sn. Familjen bosatte sig här ca 1810. Enl. hsf och domboken 1818 var huset ett nybygge. Mannen var troligen torpare.

Gunne var torpare på Södra Hagen vid Tingås.

Olof köpte 1816 en vit ko av Nils Jönsson i Kushult. Den kostade 22 riksdaler. Olof betalade vid köpet 2 riksdaler, och åtog sig skriftligen att betala återstoden inom ett år. I annat fall gav han Nils rätt att ta tillbaka kon. Efter drygt ett år blev han av Nils påmind om sin skuld, och då han ej kunde betala den, letade Nils upp kon, där den betade på Mute samfällda utmark och tog hem den till sig. Olof stämde då Nils, men denne kunde i rätten visa upp det skrifliga kontraktet och stöddes dessutom av flera vittnen. Målet slutade med att parterna förliktes.

Henrik var f på Bringstad vid Hovgården. Elisabeth var vid vigseln i Grimeton piga i prästgården där. En otydlig anteckning i hsf tyder på att hon kom dit från Halmstad 1831. Henrik var torpare här ca 1832 - 38, då familjen flyttade till Hjuleberg, Abild sn.

Familjen kom hit 1838 från Äntasjön vid Bråtås och flyttade vidare 1843 till Mute.

Mannen var f på Kyrkängsslätt i Grimeton sn och hustrun i Kulparp, Skällinge sn. Nils Anton var torpare här från 1849.

Juliana Charlotta flyttade till USA 1889(E) men återkom tydligen. Hennes make var torpare vid Mute #10.

Mannen var torpare här 1880 - 83, då familjen flyttade till Stora Berg vid Mute #2. Fler barn föddes där. Familjen flyttade nog från socknen ca 1898.

Hustrun var f på Stensared #1.

Bartold Algot (närmast föregående torpare) och Carl Edvard var bröder och deras fruar var systrar. Vilhelmina Sofia var f på Stensared #1.

Till familjen hörde hustruns uä son Carl Oskar*, f 1885.

Pungen, torp eller stuga

Det fanns ett Pungen vid Tingås också.

Anders var ej f i Rp sn. Hans födelseår ovan enl. hsf. Enl. sin dödsnotis var han 70 år vilket ger födelseåret ca 1758. Om han var torpare eller backstusittare framgår ej av kyrkböckerna. Enl. hsf var han svagsint och "fånig" och familjen "utfattige". Familjen kom hit ca 1815, efter att åtminstone sedan 1806 ha bott i en stuga vid Knutsböke. Hsf 1814 - 16 kallar Pungen ett nybygge. Kerstin var sannolikt f på Skärte #2.

År 1806 mottog Kerstin av bagaren Anders Kjellbäck i Varberg 43 alnar blaggarnsväv och 41 alnar lärft, som hon åtog sig att bleka. I september blev hon stämd av Kjellbäck för att hon inte lämnat tillbaka tygerna. Hon skyllde på att de blivit stulna. Inför rätten träffades en överenskommelse,

enligt vilken hon skulle betala det bortkomnas värde i fyra poster under loppet av två år.

Arvid var torpare. Han var f i Åkulla. Han drunknade enl. kyrkoboken i en sjö i slutet av februari månad. Inger Lena var ej f i Rp sn.

Juliana och tre av hennes barn bodde år 1900 i en backstuga vid Haksered. De hade flyttat dit efter 1897.

Makarna var födda i resp. Källsjö sn och Grimeton sn. Johannes var torpare här 1856 - 59. Familjen kom hit från Stenebro vid Hovgården och flyttade till Åkulla. Sedan bodde nog ingen på Pungen.

Johanna Kristina var backstusittare i Åkulla år 1900.

Kvarnstensslätt, torp

I samband med nedanstående två familjer kallas torpet Kvarnstensslätt. Det kan vara samma som Nya eller Gamla Kvarnstensslätt, men kan också vara ett tredje torp. Det kallas nybygge i hsf 1825 - 32.

I denna familj var bara sonen Johannes f i Rp sn. Ca 1818 - 22 var Lars torpare på Håkulla vid Ugglarp. Därefter var familjen bosatt på Kvarntorpet vid Gässlösa och här från ca 1825. Lars dog som torpare här och hustrun som backstusittare. Lars bouppteckning visar att familjen var utfattig.

Johanna Charlotta fick 1848 en uä son Johan August Larsson. Hon stämde sedan drängen Lars Johan Anton Persson, s t Per Larsson på Mute #7. Hon påstod sig ha blivit lägrad under äktenskapslöfte av sonen, när hon tjänade piga hos fadern. Hon yrkade i domstolen i första hand att sonen skulle infria sitt löfte, i andra hand att han betalade uppfostringsbidrag. Genom att hålla sig undan en tid lyckades han undvika att bli stämd, och Johanna Charlotta tycks ej ha fullföljt målet.

Nils Larsson var torpare vid Älingaberg, Skällinge sn. Han gifte på gamla dagar om sig med Inger Britta Svensdotter.

Grönaberg, stuga, senare torp

Sven var inte f i Rp sn. Anna Lena var f i en backstuga vid Stensared. Enl. hsf var hon halt.

I hsf 1822 - 24 kallas stugan ett nybygge. Makarna flyttade nog hit i samband med sitt giftermål, och 1840 härifrån till Enet vid Rp #4.

Sven Johan Nilsson var torpare på Brunkulla vid Rp #1. Makarna levde år 1900.

Ingen av makarna f i Rp sn eller Träslöv sn. Familjen inflyttade från Träslöv sn 1839. Anders var torpare enl. barnens födelsenotiser. Edla dog i barnsäng.

August Emanuel var bl.a. arrendator på Spekås.

Ingen av makarna var f i Rp sn. Familjen bodde här 1851 - 53. Den kom från Gällared sn och flyttade troligen till Källsjö sn. Mannen var torpare enl. kyrkoboken.

Carl var f i Öxnevalla sn. Han var torpare här från ca 1855 till sin död på Sahlgrenska sjukuset i Göteborg. Första hustrun hade i ett tidigare gifte en dotter Johanna Vilhelmina, f 1857 i Årstad sn. Hon dog i barnsäng. Andra hustrun var f i Källsjö sn.

Makarna var födda i Svartrå sn resp. på Kroken vid Rp #1. Bengt Johan var torpare här 1884 - 96. Familjen flyttade hit från Bocksten vid Spekås och härifrån till Skällinge sn. Sedan bodde nog ingen på Grönaberg.

Lyseparken, torp

Namnet Lyseparken förekommer bara i samband med nedannämnda familj åren 1830 - 50. Man kan misstänka att namnet är en tillfällig benämning på ett annat torp.

Lars flyttade hit med sin familj från Bringstad vid Hovgården 1830 och härifrån efter hustruns död 1850 till Mute #1.

Nya Varmanshuvud, torp eller stuga

Vissa hsf tar bara upp ett torp Varmanshuvud.

Johannes var f på Bringstad vid Hovgården. Johanna var ej f i Rp sn. Denna torparfamilj flyttade hit ca 1831 från Kroken vid Rp #1. Mannen blev 1851 åbo i Bråtås.

Johannes Larsson, torpare på Västerbacka vid Bråtås.

Johan August efterträdde sin far som åbo i Bråtås.

Olaus Johan Olofsson var åbo på Stensared #1. Britta Johanna levde 1900.

Bartold August Linderholm var vid vigseln skräddare vid Mute #8. Familjen bodde sedan på Stallbräckelid vid Mute #8.

Johan Bernt var f på Lyserna vid Mute. Han var torpare här bara 1851 - 52. Beata var ej f i Rp sn. Familjen flyttade till Mute #2 och vidare till Köinge sn ca 1855.

Bartold var f i Säm, Valinge sn och blev torpare här 1852. Han deltog i Muteupproret 1854 och fick straffarbete för det. Sedan var han torpare på flera ställen i Sibbarp och Köinge socknar. Han var nog den siste torparen på Nya Varmanshuvud.

Karolina var f på Lyserna vid Mute.

Nya Kvarnstensslätt, torp

Av domboken 1837 framgår att avståndet mella Gamla och Nya Kvarnstensslätt var ca 60 m.

Lars var nog ej f i Rp sn, ej heller i Grimeton sn. Kristina var f på Bråtastocken vid Hovgården. Lars blev torpare här ca 1838. Av hsf får man intrycket, att han långa tider var hemifrån för att arbeta som dräng på Prästgården och Runesten i Grimeton sn. Han flyttade till Runesten 1867.

Carl Johan Johansson var enl. vigselnotisen dräng på Skutgården, Grimeton sn.

Hustrun var f i Svartrå sn. Olaus Magnus blev torpare här vid tiden för sitt giftermål. I hsf 1876 - 87 kallas han backstusittare.

I familjen fanns i början Olaus Magnus bror Sven Johan och hans hustru. De flyttade till Dagsås sn 1869.

Församlingsboken 1900 kallar Anna Lovisa backstusittare. Hos henne bodde hennes svägerska Anna Katarina Larsdotter*.

Johan Albin övertog torpet ca 1890. Hustrun var f på Stensared #1. I familjen fanns även hustruns uä dotter Gerda Elisabeth*, f 1891.

Lunden, torp

Carl var ej f i Rp eller Grimeton sn. Han var torpare här ca 1845 - 54, flyttade hit från Mute, där han var skräddare, och härifrån till Grimeton #15, där han blev torpare. Enl. hsf där rymde han 1855 och räknades därefter som obefintlig. Hustrun bodde kvar som inhyst fattighjon. Hon var i livet ännu 1887.

Johanna Kristina var f i Törnestugan vid Mute. Föräldrarna bodde på Vasen vid Knutsböke.

Bartold August var torpare på Stallbräckelid vid Mute #8.

Otto Herman, f i Grimeton sn, var bl.a. handlande vid Mute #10.

Ett torp

Mannen var f i Horred sn och hustrun i Kungsäter sn. Familjen kom hit från Torstorp, Grimeton sn, 1893. Varken hsf eller församlingsboken upplyser om var vid Hovgården familjen bodde.

GÄSSLÖSA

Förr skrevs namnet i regel Gärdslösa eller Gärdslöse. (Namnet är svårtytt, men det har inget med ordet gäss att göra.)

Av mtl på 1760-talet framgår att det då fanns två kvarnar i Gässlösa.

Nedanstående familjefäder var åbor på Gässlösa på den tiden då brukarna av hemmanet hade åborätt. Sedan brukades Gässlösa av torpare vid Gässlösa och Hovgården och tjänstefolk på Hovgården. Vissa torp förs i kyrkans böcker ibland upp under Gässlösa, ibland under Hovgården.

Gård A

Tore blev åbo före 1690.

Gård B

Jöns blev åbo före 1690.

Jöns blev åtalad 1686 för hor med pigan Anna Pedersdotter som varit trolovad med Erik Larsson i Djurarp. Jöns tillstod gärningen men androg som försvar att han av biskopen blivit skild från sin maka.

Torpare

Petter kallas ibland Per, ibland Mauritsson. Han var nog inte f i Rp sn. Familjen flyttade hit ca 1736 från Mute #11, där Petter varit åbo. Bengta var hans andra hustru. Hon var f på Mute #11. Petter hade många fler barn, födda i Mute.

Varken Sven eller Helena var födda i Rp sn. Sven blev torpare här senast 1744. I mtl 1755, 1760 och 1764 kallas han adelsryttare. Han gifte om sig 1768 och bodde sedan i en backstuga vid Mute #11. Fler barn föddes där.

Anders var f på Mute #9. Han var torpare här 1765 - ca 1805.

Bengt Olofsson var torpare vid Kvarnagården, Träslöv sn, till 1837 då framiljen flyttade till Lindberg sn.

Henrik var torpare här ca 1805 - 26. Enl. en anteckning i kyrkoboken "funnen död under ett lass". Gunilla var f på Mute #9.

Anders Olofsson var åbo på Skärte #8.

Carl Johan Olofsson var torpare på Ödgärdet vid Kushult.

Änkan Agneta Henriksdotter gifte 1836 om sig med änklingen Johannes Svensson. De bosatte sig på ett torp vid Grimeton #13.

Anna Britta var f på Rp #3. Makarna var kusiner.

Johannes var torpare här 1826 - 56, då familjen flyttade till Nösslinge sn. Där var Johannes arrendator på Stora Böttås.

Av hsf framgår att Johannes under några år runt 1830 brukade 1/16 mtl av Gässlösa som åbo.

Ingen tycks ha övertagit torpet efter Johannes.

Backstusittare

Assmund var f.d. åbo på Rp #9. Efterträddes där av sonen Anders.

Lars var sannolikt s t Assmund Andersson. Hustrun hette ev. Margareta Bondesdotter.

I vigselnotisen står ej varifrån makarna kom, men det står att de bosatte sig i ett torp vid Gässlösa.

Gunilla var tiggerska enl. sin dödsnotis, som ej ger hennes ålder.

Sonens födelsenotis är det enda vittnesbördet i socknens kyrkoböcker om denna familj.

Enl. kl bodde familjen bodde här från 1772 till åtminstone 1778.

Mjölnare

I mtl 1696 är mjölnaren Sven Bengtsson i Gässlösa omnämnd.

Mjölnaren Anders Larsson i Gässlösa dog enl. kyrkoboken 1714. Han var f ca 1676.

Nedannämnda två familjefäder var mjölnare och bosatta vid Gässlösa utan att deras bostad närmare angivits.

Mjölnare åtminstone 1770 - 78

Jöns var mjölnare här redan innan han gifte sig. Han var f på Rp #3. Ca 1812 gifte han om sig och blev backstusittare på Heden vid Mute.

Inger var d t Anders Jönsson, torpare vid Gässlösa. Hon kallas Ingrid i sin bouppteckning och ibland även i kyrkans böcker. I sin dödsnotis kallas hon Jönsdotter.

Kvarntorpet

I hsf 1812 tas "Gärdslöse kvarntorp" upp men har inga innevånare.

Anders blev mjölnare här ca 1810. I kyrkoboken står att han blev "malen till döds vid Hofgårds qvarn". Han var nog f på Mute #9.

Inger var ej f i Rp sn. Hon gifte nog om sig 1817 med Johannes Svensson, torpare på Kroken vid Rp #1.

Familjen bodde här bara en kort tid runt 1813. Gudmund kallas torpare i domboken. Han var nog inte mjölnare. Anna var f i Grimeton sn.

Nyssnämnda år blev Gudmund åtalad för att på Grimetons utmark ha övat tidelag med sin ägandes ko. Åklagaren hade två vittnen, av vilka det ena påstod sig tydligt ha sett gärningen, medan det andra inte var riktigt så säker på sin sak. Gudmund medgav att han gjort förberedelser för tidelaget, genom att binda kon vid en enebuske, men förnekade att ha påbörjat detsamma. Domstolen ansåg att endast hans uppsåt var bevisat och lät honom slippa undan med ett års straffarbete i halsjärn på fästning. Prosten Bexell intygade att Gudmund var en stillsam man med gott anseende. (Tidelag betraktades som ett mycket svårt brott för vilket lagen föreskrev dödsstraff.)

Börge var f i Klastorp, Träslöv sn. Gunilla var f på Ugglarp #3. Enl. domboken var hon examinerad barnmorska. I familjen ingick hennes uä dotter Susanna, f 1807 i Ugglarp.

Börge var mjölnare här ca 1813 - 22. Familjen flyttade hit från torpet Vråen vid Ugglarp och härifrån till torpet Storäng vid Stenstorp #1.

Sven var f på Bringstad vid Hovgården. Ingen av fruarna var f i Rp sn. Vid vigseln var Anna Britta piga på Torstorps Jutagård, Grimeton sn.

Sven var mjölnare här 1825 - ca 1853, då han efterträddes av sonen Lars Jakob.

Lars efterträdde fadern som mjölnare ca 1853. År 1900 bodde han ännu kvar på Kvarntorpet men kallas snickare i församlingsboken.

Inger Lena var f på Linnarp #1.

Makarna var födda i Tvååker sn, resp. Dagsås sn. Barnen var ej födda i Rp sn.

Magnus var mjölnare ca 1863 - 96. Från 1878 bodde familjen på Broslätt. Den flyttade därifrån till Grimmared sn.

Makarna var födda i resp. Grimeton sn och Källsjö sn. Mannen var mjölnare 1888 - 97. Flyttade hit från Varberg, härifrån till Dagsås sn.

Makarna var födda i resp. Östra Ingelstad sn och Tvååker sn. Familjen flyttade hit ca 1899. Mannen var mjölnare.

Förkortningar
d = död
d t = dotter till
f = född
g m = gift med
hsf = husförhörslängd
kl = kommunionlängd
mtl = mantal eller mantalslängd
Rp = Rolfstorp
sn = socken
s t = son till
uä = utomäktenskaplig
v = vigd
# = nummer
(E) betyder att personen finns på emigrationsagenternas listor över emigranter.
(Dessa listor är pålitliga vilket kyrkobokföringens uppgifter om emigration inte är.)
Om ett namn är försett med asterisk (*) betyder det att personen i fråga var "skriven" på Hovgården eller Gässlösa år 1900.
Publicerat i Halmstad 2000

Källförteckning
Kyrkobokföringen i Rp sn (kyrkobok 1695 - 1897, hsf 1750
1806 - 97, kl 1760 - 78, församlingsbok 1900)
Dito i div. andra socknar, mest grannsocknar
Mantalslängder 1669 - 1775
Himle härads dombok 1732 - 1850
Emigrationsagenternas passagerarlistor, CD-ROM
Elgenstierna: Svenska adelns ättartavlor