i Rolfstorps socken
av
INGEMAR ROSENGREN

Innehållsförteckning
Förord
Översikt över hemman och gårdar
Storskifte
Laga skifte
Hafstorp vid Laga skifte (karta)
FOLKET I HAFSTORP
Gård A
Gård B
Gård C
Gård D
Gård E
Gård F
Gård G
Gård H
Gård I
STUGOR I HAFSTORP
TORP I HAFSTORP

Förord

Det här häftet är en korrigerad version av en text som jag tidigare publicerat 1989 och 1994. En annan skillnad är att alla namn nu är stavade på ett enhetligt sätt, detta för att göra det lättare för mig att behandla texten i en dator.

Detta häfte innehåller först några upplysningar om Hafstorps by. Sedan följer dess huvuddel som är en så långt som möjligt fullständig förteckning med diverse personuppgifter över alla som bott i Hafstorp från slutet av 1600-talet, då källskrifterna börjar bli tillräckligt rika för att göra en sådan förteckning möjlig, till omkring år 1900. Jag har ej förmått ta med anställt tjänstefolk, alltså drängar och pigor.

Med tanke på de brukare av denna text som inte har lokalkännedom har jag överallt angivit i vilken socken omnämnda lokaliteter ligger. Saknar ett ortnamn socken-angivelse ligger platsen i Rolfstorps socken.

Innehållsförteckning, källförteckning och förteckning över använda förkortningar finns på sista sidan.

Översikt över hemman och gårdar i Hafstorp

Hafstorp #2, Börge Andersgård, uppges ibland vara av skattenaturen krono.

Storskifte

Tillsammans med byarna Stenstorp, Ugglarp och Aleslöv deltog Hafstorp i ett storskifte med början år 1770. Före detta skifte hade de 10 hemmanen i de fyra byarna sina ägor utspridda över stora områden. Så t.ex. hade hemmanen i Hafstorp ägor på ett tiotal ställen, några av dessa belägna ända borta vid Stenstorps by.

Skiftesförrättningen ledde till svåra stridigheter, t.o.m. handgripligheter, och kunde genomföras först efter byte av lantmätare och flera stora processer vid häradsrätten.

Efter skiftet var ägoförhållandena förenklade, men fortfarande var ägosplittringen betydande. Gränserna mot grannbyarna var något rakare. Storskiftet krävde ej att några byggnader flyttades.

Kartan över skiftet visar att det öster och norr om Aleslövs och Hafstorps byar fanns en stor utmark, som var en allmänning för hela Rolfstorps socken. Denna utmark skiftades åren 1778 - 79 och 1801 - 03 mellan angränsande byar. Hafstorps del började strax nordöst om byns tomter och sträckte sig nästan upp till gränsen mot Skällinge socken vid Djurarp.

Laga skifte

Detta skifte gjordes åren 1826 - 30 samtidigt i byarna Stenstorp, Ugglarp, Aleslöv och Hafstorp, samt det enstaka hemmanet Djurarp - sammanlagt 11 hemman. Det var en stor och invecklad förrättning som krävde mycket tid, arbete och tålamod, men som genomfördes i förvånansvärt god sämja. Grannbyarna var också berörda, enär gränserna mot dem måste rätas ut.

Hafstorps by vid Laga skifte

Kartan visar bl.a. hur husen låg före skiftet och hur ägorna närmast tomterna var fördelad mellan de tre hemmanen. Vid Laga skifte delades marken så som de kraftiga linjerna tvärs över kartan visar.

När skiftet var genomfört hade varje hemman sin jord samlad på högst två ställen. Gränserna mellan skiftena var någorlunda raka. Lantmätaren hade lyckats med konststycket att bara behöva tvinga en gård (Stenstorp #2) att flytta sina hus. Priset man fick betala för detta var att nästan alla skiftena blev mycket långsmala. Alla allmänningar delades upp, så när som på några torvtäkter - på den tiden mycket värdefulla - som fortfarande var gemensamma.

För Hafstorps del blev resultatet, att vart och ett av de tre hemmanen fick sina ägor i två skiften. Det ena, som var mycket långsmalt, sträckte sig från gränsen mot Djurarp genom den gamla byallmänningen i sydvästlig riktning tvärs över stora landsvägen och i stort sett vinkelrätt mot denna, tills det slutade vid Horsa-bäcken. Byns tomter låg i dessa skiften. Det andra bestod av ett ungefär rektangulärt stycke av den släta marken mellan landsvägen och Himleån.

Laga skiftet innbar alltså för Hafstorps del att varje hemman fick sin mark på två ställen. Men på varje hemman, utom #2, satt tre eller fyra åboar. Därför tog man snart ett steg till, i det att man skiftade hemmanens mark mellan åboarna. År 1835 var detta steg taget i hela byn, och då hade var och en av dess åboar en egen gård att ensam vara herre över.

I stort sett gjorde man så, att man delade varje hemmans skiften på längden i lika många delar som det fanns åboar, d.v.s i tre delar för Hafstorp #1 och fyra för #3.

Alla tre gårdarna på #1 fick tre skiften var, och de lades på ett sådant sätt att husen till 1:3 (gård B) och 1:4 (gård D) kunde ligga kvar, medan gården 1:2 (A) måste flytta.

Vad Hafstorp #3 beträffar, så fick tre av gårdarna två skiften var. Dessa lades så, att gårdarna 3:4 (H) och 3:5 (I) kunde ligga kvar, medan 3:3 (G) måste flytta, dock bara ett kort stycke. Den fjärde gården på #3, alltså 3:2 (F), fick förmånen att få all mark i endast ett skifte, som dessutom var välformat och låg på slätmarken nedanför landsvägen. I gengäld måste husen flyttas ett långt stycke.

Hafstorp #2 (gård E) behövde ej klyvas eftersom det bara hade en åbo, och husen kunde ligga kvar där de låg och fortfarande ligger.

FOLKET I HAFSTORP

Personerna redovisas gårdsvis och familjevis och i tre spalter. I den första finns manliga åbor, i den andra deras hustrur och i den tredje deras barn. Årtal är födelseår, vigselår och dödsår. Årtal inom parentes talar om när vederbörande var åbo. Använda förkortningar redovisas på sista sidan i detta häfte.

De som bodde i backstugor och torp följer senare under rubrikerna Stugor i Hafstorp och Torp i Hafstorp.

Åbo är ett flitigt använt ord i denna text. Så kallades en person som hade åborätt, ofta kallad skatterätt eller skatterättighet, på en gård. I praktiken var åborätt nästan detsamma som äganderätt. Mot slutet av 1800-talet försvann det som kallades åborätt, och gårdarnas ägare började kallas hemmansägare, lantbrukare eller något liknande. För enkelhetens skull kallas i denna bok alla som ägde en gård för åbor.

GÅRD A HAFSTORP 1:2 "PÄARS"

Nils var mantalsskriven i Hafstorp 1669-79 och Inger 1663. Att de var makar och föräldrar till nästa åbo är osäkert.

Enl. mtl åbo 1663Anders Andersson

Troligen är det samme Anders Nilsson som åter är åbo. Kanske är det samme man som även ägde gård I.

Per Andersson hittades liggande död ute på marken i Mute. Kallades då i domboken "gamle tiggaren". Hans hustru befanns ligga död på mark tillhörande Rp #1. Av domboken framgår att hon var hemfallen åt spritmissbruk. Hon jordfästes "i stillhet".

Före sin tid som åbo var Sven Olofsson soldat och skomakare. Han blev år 1723 dömd för att på ett begravningsgille ha "utfarit i gruvliga svordomar". I rätten vidgick han att han därvid varit så drucken, att han inte mindes att han svurit.

Ingrid Persdotter var d t föregående åbo.

Ingemar Fagerdahl var rotebåtsman i Lundby, Valinge sn, och senare åbo i Rygg, också Valinge sn.

Om Ingeborg Svensdotter mera nedan under rubriken Stugor i Hafstorp.

Lars var f i Kushult. Han sålde gården och flyttade till Gödeby, Sibbarp sn. Köpare var kyrkoinspektören Lars Heill, som genast sålde den till häradsskrivaren Nils Schuberg, som strax sålde den till Hans Nilsson i Skällinge. Heills köp klandrades i häradsrätten av av Ingemar Fagerdahl och Per Svensson, som hävdade att den bördsrätten åsidosatts. Troligen gillades deras klander, ty Per Svensson, s t föregående åbo, fick till slut åborätten till gården. (Bördsrätt: Säljarens närmaste släktingar hade förköpsrätt på alla(?) gårdar. Denna rätt ska nog ses som en kvarleva från äldre tider då jord i första hand ansågs höra till en släkt och först i andra hand till en enskild medlem av släkten.)

Per Svensson blev år 1753 dömd till böter för slagsmål med drängen Jöns Svensson, gård D.Kerstin Jönsdotter var troligen född i Kråkarp, Valinge sn.

Jöns övertog 1/4 mtl efter fadern. År 1832 köpte han lika mycket av Olof Falck, gård B. Detta var sannolikt f.d. gård C.

Jöns var år 1810 inför rätta för slagsmål med Anders Jönsson, gård B. Målet slutade med förlikning. År 1814 var han åtalad för olaga brännvinsbränning och 1824 för försummat vägunderhåll.

Bengta Andersdotter kom från Olofstorp och Börta Carlsdotter från Säm #3, båda Valinge sn.

Nils dömdes år 1834 till böter för fylleri tillsammans med Henrik Svensson, gård D. Under sina sista år bodde han och hustrun i torpet Torehögen vid Hafstorp.

Petronella var född i Drängsered sn men kom vid vigseln från Dikesled vid Tjärby, Grimeton sn. Hon gifte år 1871 om sig med Johannes Börgesson från Svartrå #2, Svartrå sn.

Per Jönsson var bror till föregående åbo. Enl. domboken hade han skulder, som han inte kunde betala. Bouppteckningen efter honom visar underskott.

Beata Gunnesdotter kom från Trönninge #3, Lindberg sn. År 1848 gifte hon om sig med Bengt Olofsson, åbo på Trönninge #7.

Bror till Nils och Per Jönssöner. Ogift.

Bror till ovanstående. Under åren 1839 - 73 var gården delad mellan bröderna Kasper, Per och Johannes Jönssöner, som i skilda perioder brukade olika delar av den.

År 1839 sålde Nils Jönsson halva gården till brodern Kasper och halva till brodern Per. Efter Kaspers död övergick tre fjärdedelar av hans del till hans brorsdotter Paulina Josefina. Resten av Kaspers del köptes av Carl Svensson, gård E.

När Per Jönsson dött sålde sonen Bartold Johans förmyndare dennes 1/4 mtl till hans fasters make Sven Sibbelius, som genast lät köpet gå vidare till pojkens fabror Johannes. När denna transaktion ägde rum hade änkan Olena Andersdotter, gård C, undantag på detta en fjärdedels mantal, vilket gör det troligt, att detta var f.d. gård C.

Paulina Josefina Johansdotter*

1855 - senare än 1910 (1876 - senare än 1910)

Kommunalstämman föreslog år 1911, att drängen Gustav Albin Andersson* skulle få Patriotiska sällskapets guldmedalj för 35 års tjänst hos Paulina Johansdotter, där han "förestått och skött hennes egendom". Han var född 1863 och ogift.

Från 1881 till ett stycke in på 1900-talet var Rolfstorps mejeri förlagt till gården.

GÅRD B HAFSTORP 1:3 "FALKAGÅRDEN"

Sven Svensson ägde sannolikt en stor del av hemmanet som han delade mellan sönerna Börge och Olof. På så sätt uppstod gårdarna B och C.

Se även gård C! Sven Svensson är nästan säkert s t den åbo med samma namn, som ägde gård D.

Ingeborg gifte om sig med nästa åbo. Hon var syster till Nils Arvidsson i Gårdshörne, Grimeton sn, och halvsyster till Arvid Bengtsson, gård I, och Eskil Bengtsson på Rp #10.

Olof Hansson var f på Mute #3. Ca tre veckor före sin död var han i slagsmål med Bengt Svensson i Aleslöv efter ett gräl om kronoskjutsning. De hade slagits bl.a. med en tjuga, som Olof fått ett sår i ansiktet av. Bengt blev av Olofs far och änka stämd för att ha vållat hans död. Olof blev frikänd från dödsvållande men fick böta för slagsmålet.

Hans Olofsson kom nog från Klastorp, Träslöv sn. Han gifte år 1727 om sig med Gunilla Olofsdotter från Aleslöv #2, dit han då flyttade och blev åbo. Han fick ytterligare två barn där.

Olof Hansson bodde med sin familj på Aleslöv #2, troligen hos sin yngre halvbror med samma namn, som var åbo där.

Börge Hansson blev båtsmannen Börge Stenström i Ugglarp.

Olof och Börge Hanssöner stämde 1742 sin far för att få honom att redovisa de pengar han fick, då han 1725 sålde sin hustrus del i gården. Parterna förliktes vid rättegången. Börge stämde 1758 sin bror Olof för att få ut sitt hos honom innestående arv. Även här blev det förlikning.

Lars Svensson kom från Valinge sn. År 1736 var han i slagsmål med Sven Bengtsson, gård D. När han vittnade i rätten, sade sig Lars vara svårt sjuk.

Kerstin gifte om sig med nästa åbo.

Gunne Svensson fick år 1769 böta för att han olovandes fällt en bok. Han var bördig fr Mute #4 och var före sitt giftermål skomakare.

Bengt Larsson var fr Mute #2. I makarnas vigselnotis står det felaktigt att hustruns fadersnamn var Börgesdotter. Hon blev g m nästa åbo.

Jöns Börgesson var f i Kushult. Anna Andersdotter kom från Torstorp Jutagård, Grimeton sn.

Anders var inför rätta år 1810 för slagsmål med Jöns Persson, gård A. Av ett mål vid häradsrätten år 1815 verkar det som om han bytt gård med Anders Larsson i Aleslöv, men att bytet återgått. De båda männen tvistade år 1815 vid tinget om en fårstöld, och år 1817 om skogshygge.

Anders var ett flertal gånger 1810 - 24 inför rätta för obetalda skulder. Vid en utmätning hos honom 1824 hittades inget utmätningsbart av värde. År 1819 tvingades han sälja gården. Sedan var han torpare och arbetskarl på olika ställen i Rolfstorp.

Britta Larsdotter var bördig fr Mute #10.

Olaus Jönsson var torpare på Stallbräckelid vid Mute. Till hans familj hörde ogifta svägerskan Agneta. Hon var i livet år 1900 och hade en utomäktenskaplig son Johan August, f 1846.

Elias var född i Lundby, Valinge sn, och åbo där. Hustrun var från samma ställe. De bodde nog aldrig i Hafstorp.

Olof Falck var bördig från Veddige sn och hustrun från Stråvalla sn. Han bodde bara 5 år i Hafstorp, men ändå kallades gården alltsedan hans tid för Falkagården och en bergknalle i närheten för Falkabjäret.

Anders Olofsson Falck stod år 1822 tillsammans med Bengt Nilsson, gård D, inför rätta för att ha stulit ved på Mute utmark. De blev fällda. År 1831 köpte Anders gård C men ägde den bara ett halvår. Han blev så småningom hjulmakare och bosatt i Varberg.

Johannes Svensson kom från Gödestad sn. Han hade varit till sjöss. Anna Britta gifte om sig med nästa åbo.

Lars Torstensson var s t Torsten Larsson, gård H. Han var nämndeman 1833 - 36.

Anna Britta födde alltså 15 barn, varav två tvillingpar. Endast fyra barn uppnådde vuxen ålder.

Olof August Larsson var åbo på Ugglarp #3.

I juli 1864 brann hela gården ned till grunden, men byggdes upp igen.

Augusta Charlotta Johansdotter var bördig från Svartrå sn.

Carolina Beata Carlsdotter kom från Valinge sn. Hon dog i barnsäng.

Augusta Svensdotter kom från Rp #3. Se vidare under rubriken Stugor i Hasfstorp.

Johan Albin Carlson var lokförare vid Falkenberg - Limmareds järnväg, bosatt i Falkenberg.

Anders Johan Johansson sålde år 1902 ungefär 1/16 mantal - hela gården var då 3/8 mantal - till Sven Johan Larsson, gård D. Ungefär samtidigt brann Falkagården ner och återuppbyggdes inte. Familjen flyttade till "Smeas", ett ställe i närheten, som f.ö. också snart brann ner.

År 1909 sålde Anders Johan resten av gården till Emil Wallner, gård H, och flyttade till USA. Familjen lämnade han kvar i Rolfstorp.

Katarina Charlotta Svensdotter härstammade från Övra Hjärtared i Ullared sn. Hon bodde som gammal i Varberg, där hon dog som direkt följd av att hon blev påkörd av en tävlingscyklist under pågående cykeltävling. (I Krönika från Fagereds pastorat 1996 finns en uppsats om henne.)

GÅRD C

Sven Svensson ägde troligen en större gård, som han delade mellan sönerna Börge och Olof. På så sätt uppstod gårdarna B och C. Se gård B! Sven Svensson var nästan säkert s t åbon med samma namn på gård D.

Olof Svensson var s t föreg. åbo. Hustrun var född i Rp sn. Deras son Sven Olofsson var åbo på Mute #3.

Om hustrun mera nedan under rubriken Stugor i Hafstorp.

Olof flyttade från gården cirka 1760. Vart? Han var inför rätta år 1753 för att utan tillstånd ha fällt en ek på allmänningen. Bengta Larsdotter var vid sin död bosatt i Lunnestugan vid Stenstorp.

Anders Björnsson kom från Gunnestorp, Lindberg sn, men var född i Fagered sn.

Kerstin Bengtsdotter kom från Skällinge sn, dit hon återflyttade ca 1830.

Av åtskilliga tvistemål vid Himle häradsrätt framgår, att det rådde svår osämja mellan Bengt Andersson å ena sidan och fadern och styvmodern Kerstin å den andra. År 1817 skrev Anders och Kerstin ett testamente, som gjorde Bengt urarva och gav hela deras kvarlåtenskap till sonen Johannes.

Bengt var åtalad för olaga brännvinsbränning år 1814.

År 1813 anhöll Bengt om storskifte av inägorna på Hafstorp #1, vilket ogillades av två av hemmants övriga åboar. Deras motdrag blev ett försök att få Bengt omyndigförklarad såsom varande "vansinnig". Bengt stöddes i rätten av den lantmätare som skulle utföra skiftet, samt av Bengt Nilsson på gård D. Rätten förklarade Bengt Andersson helt i stånd att handha gårdens skötsel.

Resultatet av skiftet blev att hemmanets inägor, som låg på den plana marken ner mot Himleån, delades i 32 lotter, de flesta mycket smala. Av dem fick varje åbo 8 stycken, belägna på 8 olika ställen. (Det ansågs viktigt att varje åbo fick sin rättvisa del av varje förekommande jordkvalitet)

Från ca 1820 var Bengt Andersson sjuk och sängliggande. Gården var från mars 1824 utarrenderad till Johan Svensson, gård B, som år 1826 överlät arrendet till drängen Nils Jönsson, gård A. Denne hade svårigheter att betala arrendet, vilket ledde till en process år 1825 - 26, vid vilken Olena Andersdotter företrädde sin make.

Bengt hade stora skulder. År 1829 såldes gården till Lars Torstensson, gård B, som sålde den till sin svåger Anders Falck, som sålde den till Jöns Persson, gård A, som 1832 slog ihop den med sin egen gård. Bengt och Olena hade undantag på gården under sin livstid och processade flitigt med gårdens senare ägare om detta undantag, som de ansåg att de inte fick ut ordentligt.

Nils Gustaf Bengtsson var en kort tid åbo på gård G, sedan dräng på olika ställen i trakten, sist på Stenstorp #1, där han dog.

Olena Andersdotter härstammade från Rp #10.

GÅRD D HAFSTORP 1:4

Att Sven Svensson och Ingri Börgesdotter var föräldrar till den Sven Svensson, som var åbo på gårdarna B och C, är nästan helt säkert.

Vissa uppgifter i domboken tyder på att Jöns eller Oller var nära släkt till närmast föregående åbo eller hans hustru.

Nils Henriksson var bror till Karin Henriksdotter, g m Arvid Bengtsson, gård I, och till Bengta Henriksdotter, g m Essbjörn Torsson, gård G. Syskonen var barn till Henrik Jönsson, åbo på Aleslöv #1 och Ingrid Nilsdotter. Alla Nils och Börtas barn utom det äldsta var födda i Aleslöv, dit familjen flyttade 1711.

Bengt Nilsson var åbo i Aleslöv efter fadern men lämnade gården 1750 och var sedan bosatt på flera platser. Bl.a. var han torpare under Lindhov, Lindberg sn.

Sven kom från Aleslöv #2. Han blev år 1733 av två bönder från Olofstorp, Valinge sn, överfallen och slagen på vägen mellan Susvind och Åtta bro. År 1736 var han inför rätta för slagsmål med Lars Svensson, gård B, och år 1760 för olaga trädfällning. Han var bror till Arvid Bengtssons, gård I, tredje hustru.

Svens son Jöns blev år 1755 stämd av Lars Jönsson i Kyrkbyn för att han låtit sin hund riva ihjäl ett får, tillhörigt käranden.

Bengt Svensson var åbo på Rp #8.

Johannes Svensson var åbo på Aleslöv #1.

Nils Henriksson var s t ovannämnde Henrik Nilsson på Rp #10. Makarna var alltså kusiner.

Sven Bengtsson var åbo i Ugglarp, sedan torpare vid Djurarp och slutligen backstusittare i Hafstorp. Mera om honom och hustrun nedan under rubriken Stugor i Hafstorp.

När Nils sålde gården betingade han sig undantag för återstoden av sin livstid. Ungefär år 1840 flyttade han till ett gatehus i Hafstorp, i vilket han bodde till sin död. Han arbetade som dräng på den gård han en gång ägt. Han tvistade i häradsrätten flera gånger med gårdens ägare om sitt undantag, som han inte ansåg ordentligt utbetalat.

Han var inför rätta för dryckenskap 1810, för fylleri, slagsmål och misshandel på allmänn landsväg 1816, 1821 och 1829, för att ha gjort sin mors piga med barn 1818 och för vedstöld tillsammans med Olof Falck, gård B, på Mute utmark 1822.

I husförhörslängderna finns det på ett par ställen om honom antecknat: "Bevistar sällan Guds hus".

Henrik Svensson var född i Annestorp, Valinge sn. Han köpte gården av Bengt Nilsson som var hans kusin. Från Hafstorp flyttade han till Stenstorp, där han först var åbo och sedan undantagsman på samma gård. I husförhörslängder står antecknat att han var sjuklig. Tillsammans med Nils Jönsson, gård A, fick han år 1834 böta för att ha uppträtt berusad vid en rättegång.

År 1834 sålde han halva gården till Lars Torstensson, gård B och halva till Sven Andersson, gård E. Dessa åbor införlivade den köpta marken med sina egna gårdar, men Sven Anderssons del, 1/8 mtl, övergick år 1859 till Svens dotter Anna Gustava.

Carl Magnus Henriksson var åbo på Stenstorp #2.

Ingrid Mårtensdotter var född i Södra Hestra sn. Hon var en av fem systrar från denna socken som flyttade till Rolfstorpstrakten och blev gifta där.

Lars var s t Sven Jönsson, gård F, och Anna Gustava d t Sven Andersson, går E.

GÅRD E Börge Andersgård HAFSTORP 2:1 "JAKOBS"

Anders Börgesson förekommer i Himle härads dombok 1631 och 1632.

Börge var åbo enligt mtl 1663 och 1669 och omnämnd i domboken 1670. Dog ca 1675. Sannolikt s t föregående åbo.

Flyttade till Mute #3 år 1684. År 1696 blev han dömd att sitta i stocken för att han fört oljud vid häradstinget.

Enligt Himle härads dombok bytte Hans Olofsson och Jakob Joensson gårdar år 1684, vilket medförde ett flerårigt tvistemål vid häradsrätten. Jakob kom alltså till Hafstorp från Mute.

År 1708 var Jakob inför rätta anklagad för att ha utspritt ett rykte om Malin Jönsdotter i Mute, att hon 35 år tidigare skulle vållat sin makes död. Målet fullföljdes inte. Samma år stämde han två bönder i Kulparp, Skällinge sn, resp. Aleslöv för att deras kreatur skadat hans åkrar.

Han åtalades år 1709 för att han högljutt bråkat både utanför och i kyrkan, därför att han inte var nöjd med det "stolerum" (plats i kyrkan), som kyrkoherden tilldelat hans hustru. Han dömdes till böter men då han inte förmådde betala dem, fick han fängelse.

På Ugglarp #3 dog Bengta Bengtsdotter, som dödsnotisen säger vara Jakob Joenssons änka.

År 1698 vigdes Anna Jakobsdotter, född i Hafstorp. Hon var nog d t Jakob Joensson. Brudgummen var Olof Andersson i Englarp, Grimeton sn.

Enligt Hallands Landsbeskrifning 1729 tillträdde Anders Svensson som åbo år 1727. Alltså måste det ha funnits en åbo (minst) mellan Jakob Joensson och Anders Svensson. Det kan ha varit Jakobs änka

Anders Svensson var född på Mute #4. Han satt i fängelse 29 dagar år 1760 för att han utan tillstånd fällt en ek. Av domboken framgår att Anders bodde i Hafstorp redan år 1723.

Elin kom från Rp #8. På gården bodde åtminstone 1778 hennes systerdotter Ragnilla Jönsdotter. Denna dog i Hafstorp år 1788 vid 54 års ålder.

Gunilla Börgesdotter var från Balgö, Lindberg sn. Hon var enl. domboken avlägsen släkting till ovannämnda Elin Larsdotter.

Lars Börgesson var nog också född i Lindberg sn.

Gunne Larsson f i Egared, Skällinge sn. Familjen flyttade 1810 till Älmås, Skällinge sn. Fler barn föddes där, bl.a. Kasper Gunnesson, åbo på Rp #3.

Nilla gifte om sig med nästa åbo. Hon fick böta för försummat vägunderhåll år 1824.

Carl Petter Nilsson var broder till Anders Nilsson, gård I.

Sven Andersson kom från Köinge sn. Han friköpte gården år 1826. Säljare var Severin Herman Rodhe, som 1811 ärvt gården av sin far, prosten C.W. Rodhe i Valinge.

Sven stämde år 1830 förmyndarna för sina tre styvbarn för att få dem att betala större underhåll.

När Sven gick i borgen för ett lån till Bengt Larsson, Rp #3, intygade prosten Bexell, att han var "vederhäftig".

Sven köpte halva gård D av Henrik Svensson ungefär år 1835. Denna mark arrenderade han ut till Lars Torstensson, gård B, till 1847, då en hemmansklyvning skedde. År 1859 övergick denna hemmansdel till Svens dotter Anna Gustava, gård D.

Johannes Bengtsson kom från Attarp #2, Skällinge sn.

Carl Svensson var s t föreg. åbo. Han var kommunal förtroendeman och bl.a. kommunalfullmäktiges ordförande.

Britta Johanna Andersdotter var född på Aleslöv #2.

GÅRD F HAFSTORP 3:2 "WIRÉNS"

Enl. domboken köpte Nils Larsson gården efter uppbud av nämndemannen Anders Larsson i Säm, Valinge sn, och Jöns Arvidsson i Hafstorp, gård G, som var hans eller hustruns släktingar. Detta skedde 1685 och innebar nog, att han "köpte ut" övriga arvingar. Mtl visar, att han då i ca 20 års tid bebott och brukat gården.

Inger Andersdotter var d t Anders Nilsson, gård A.

Sven Gunnesson kom från Skärte #7. Vem som var åbo mellan Nils Larsson och Sven Gunnesson vet jag ej. Möjligen var det en man vid namn Olof Bondesson, troligen broder till Ingrid Bondesdotter. Säkert är att Sven och Ingrid köpte gården av hennes syskon Götar, Anna och Kerstin, alla Torsbäcks kvarn, samt Nils i Olofstorp, Valinge sn. Anna var då änka.

Drängen Olof Bondesson i Hafstorp och pigan Börta Gunnesdotter i Ugglarp stod 1712 inför rätta för lägersmål. Pigans far hette Gunne Eskilsson.

Gertrud kom från Skärte #4. Sonen Lars var åbo på Skärte #8.

Inger kom från Stensared men var ej f i Rp sn.

Både 1815 och 1817 var Sven inför rätta för olaga brännvinsbränning. År 1823 var han åtalad för att ha överfallit och lätt misshandlat en fjärdingsman, som gjorde utmätning hos Stina Eskilsdotter, gård I.

Britta Johanna Svensdotter gifte sig 1812 med Håkan Nilsson från Haksered och efter hans död med Bengt Håkansson, också Haksered.

Det senare äktenskapet ingicks 1818.

Hustrun kom från Övra Hjärtared, Ullared sn.

År 1812 köpte makarna en gård i Stensared av hustruns släkting Lars Larsson. Gården i Hafstorp sålde de 1821 till Nils syster och svåger. De fick 8 barn i Stensared. Nils dog i Horsberg, Grimeton sn.

Niklas kom från Stenstorp #1. Lena Kristina var syster till föregående åbo. Deras äktenskap tycks ha varit olyckligt. Niklas var inför rätta, men friades, för enkelt hor år 1836. Makarna blev förmanade både av kyrkorådet och år 1837 av domkapitlet. År 1839 togs deras stridigheter upp vid häradsrätten, men då intygade vittnen, att de var försonade och levde i sämja.

Niklas var åtalad för försummad väghållning år 1824 och för olaga brännvinsförsäljning år 1838.

År 1839 sålde makarna gården och flyttade till Kulparp, Skällinge sn, och senare till Säm #8, Valinge sn.

Sven Jönsson kom troligen från Högen, Grimeton sn. I kyrkoboken står det att "han dog under ett vedlass i Stensareds gärde".

Till Hafstorp kom familjen närmast från Rp #4.

Lena Jönsdotter var f i Grimeton sn.

Bartold Torstensson var s t Torsten Larsson, gård H.

Sven Johan tog namnet Engblad. Han gifte sig , troligen i USA, med Paulina Josefina Andersdotter, f 1858, d i USA 1884.

Karl Johan Wirén var född i Vräk, Ullared sn. Han tog sin första hustrus efternamn. Före sitt andra äktenskap var han handlande i Vräk och i Rolfstorp. En tid var han handelsbiträde vid Rolfstorps mejeri. Han var kommunal förtroendeman och nämndeman.

Lovisa hade före sitt äktenskap med Wirén dottern Jenny Theresia*, född 1884, död 1972, g 1909 m Olof Julius Persson från Oderljunga. Jenny Wirén fick ca 1905 en utomäktenskaplig dotter Alice, som uppfostrades av Karl Johan och Lovisa. Dessa hade också en fosterson, som hette Carl Wirén, f 1901, d 1935, g 1922 m Hildeborg Serafia Andersson från Kungsäter sn.

GÅRD G HAFSTORP 3:3 "LYCKERNA"

Enl. domboken köpte Jöns år 1692 av sin son Bengt den del av gården, som sonen ärvt av sin moder. Enl. domboken 1695 avstod Hans Persson i Ugglarp en tredjedel av gården till Jöns Arvidsson. Han var nog Jöns första svärfar.

Bl.a. uppgifter i mtl tyder på att Jöns första hustru hette Kerstin och var d t gårdens föregående åbo, som kanske hette Lars Bengtsson.

Bengta var d t Henrik Jönsson, Aleslöv #1, och syster till Nils Hindriksson, gård D, och Karin Henriksdotter, gård I. Hon gifte om sig med nästa åbo.

Bengtas dödsnotis tycks ej finnas i socknens kyrkobok. Hon var i livet 1745.

Jöns Essbjörnsson var åbo på Mute #1.

Arvid köpte år 1743 sin svärfader Håkan Anderssons gård i Haksered, vilken övertogs av sonen Sven. År 1745 flyttade Arvid med familj till Kullagården i Säm, Valinge socken.

Sven Arvidsson är den kände "klockemakaren i Haksered".

Essbjörn Arvidsson tog sig namnet Göthenqvist. Han var urmakare i Varberg och åbo i Tvååker sn.

Anders Andersson var f i Obbhult. Han var dräng på gården, när han köpte den av sin husbonde Arvid Essbjörnsson. I ett invecklat mål vid Himle häradsrätt klandrades köpet av Arvids morbror Nils Henriksson i Aleslöv, som hävdade att han med stöd av bördsrätt bort få köpa gården. Tingsrätten fann att Nils ej hade bördsrätt på gården och fastställde Anders Anderssons köp.

Anders Andersson var fjärdingsman år 1760.

Inger Svensdotter var d t Sven Gunnesson, gård F.

Anders dog endast 18 dagar senare än sin far.

Bengta Helgesdotter var bördig från Stenstorp #1. Hon gifte om sig med Ingemar Andersson och flyttade med honom till Stenaljung. De hade en en dotter Inger, född 1799. Denna var g m Bengt Olofsson som senare blev åbo på gården.

Gunilla Andersdotter var enligt kyrkoboken "krympling". Hon hörde till Bengt Olofssons familj.

Enl. en bouppteckning var sonen Anders tullbåtsman i Varberg. Enl. ett sockenstämmoprotokoll 1808 var han sockenskräddare i Rp. Möjligen var han torpare vid Rp #10, senare vid Rp #1 och g m Inger Carlsdotter. I så fall dog han 1859.

Sven blev år 1817 åtalad för olaga brännvinsbränning och 1825 för försummat vägunderhåll. Han var vid ett par tillfällen i rättslig tvist med sin styvfar Ingemar Andersson om undantaget till modern och styvfadern.

Sven Anderssons syster Gunilla hade ärvda pengar innestående hos honom. Han blev stämd av hennes förmyndare, för att han ej kunde redovisa dessa medel. Av rättegångsprotokollet framgår, att gårdsbruket sköttes av hustrun, därför att Sven var blind. Under sina sista år vårdades han av dottern Lena Kristina.

Anna Britta Andersdotter kom från Aleslöv #1. Av protokollet från ett mål om ett barnamord, som kom före i rätten år 1816, framgår att hon då fungerade som barnmorska.

Niklas skaffade sig stora skulder. Gården såldes 1842 på exekutiv auktion. Han stannade kvar en tid som dräng på gården och flyttade ca 1850 till Göteborg, enl. hsf "för att söka hyra".

Nils Gustav var s t Bengt Andersson, gård C. Han köpte gården med pengar till största delen lånade av faderns halvbror Johannes Andersson. I december 1844 brann gårdens ekonomibyggnader ner, och det ryktades att det var åbon själv eller hans mor som tänt på för att få försäkringspengar att betala de stora skulderna med. Brottsmisstankarna gick ej till rättslig prövning, men några försäkringspengar utbetalades nog inte. I stället framtvingade Johannes att gården såldes. Köpare var Johannes Jönsson i Skällinge, men han sålde den genast vidare till nedannämnde Bengt Olofsson. Något år senare blev Johannes Jönsson stämd av Nils Gustav som hävdade, att han blivit lurad vid gårdshandeln av Johannes. Nils Gustav förlorade målet.

Bengt Olofsson var född på Rp #2. Han köpte gården i Hafstorp och inflyttade med sin familj från Stenaljung år 1845. När han köpte gården var frågan om utbetalning av försäkringspengar ännu inte avgjord, och han blev av säljaren inbillad att pengarna så småningom skulle betalas ut till honom. När så inte blev fallet, tvingades han till konkurs, och gården såldes på exekutiv auktion.

Bengt var sedan backstusittare i Hafstorp 1847 - 51, och och därpå vid Tokullaslätt vid Rp #2. En kort tid var han nämndeman.

Inger Ingemarsdotter var d t Ingemar Andersson och Bengta Heljesdotter, se ovan!

Nils Johan var kvarnägare i Oskarströmstrakten, g m Anna Persdotter från Enslöv sn.

Johan Aron var kvarnägare vid Sennan, Enslövs sn, g m Johanna Blomqvist.

1846 - 47 ägdes gården av A.J. Lindgren, stadsmusikant i Varberg, som enl. domboken flitigt handlade med gårdar.

Familjen kom från Gödestad sn och flyttade till Olofstorp,Valinge sn, och vidare till Stamnared sn 1859. Beata var född i Båtsberg, Gödestad sn.

Makarna inflyttade från Okome sn. Maken var född i Spannarp sn och hustrun i Vessige sn.

Mannen var född i Hunnestad sn och hustrun i Spannarp sn. Familjen inflyttade från Säm #4, Valinge sn.

Sara Beata hasde en son Carl Ludvig Nilsson, född 1866 i Tvååker sn.

Makarna var födda i resp. Valinge sn och Spannarp sn.

GÅRD H HAFSTORP 3:4 "TORSTENSGÅRD"

Det är troligt att Jöns var åbo på denna gård redan 1663 eller tidigare, men 1671"köpte han ut" sina medarvingar. Han var nämndeman åren 1677-1711. Hans efterträdare som nämndeman var hans dotterdotters make Arvid Bengtsson, gård I. Himle härad valde honom till sin representant vid 1680 års riksdag, men för att spara pengar beslöt häradet senare att ha gemensam riksdagsman med Viske härad, och då fick det bli mannen från detta härad som fick resa till Stockholm.

Om Oller Andersdotter: Se gård I!

Karin Olofsdotter var från Aleslöv #1, dit Jöns och Karin flyttade efter sitt giftermål.

Vigselboken uppger att åbon Per Jönsson på Mute #5 blev g 1722 m Bengta Larsdotter från Hafstorp #3. Hon var troligen d t Lars och Estrid. Hennes födelse finns ej antecknad i kyrkoboken.

Jöns Olofsson var f på Mute #1. Han var flera gånger i början av 1750-talet inför rätta för obetalda skulder, även skatteskulder.

Estrid Jönsdotter var först g m Nils Torbjörnsson och sedan med Carl Jönsson. Båda makarna var åbor på Stenstorp #2.

Jöns drev år 1747 vid häradsrätten en arvstvist med sina svågrar Jöns Essbjörnsson i Mute, Lars Nilsson på Rp #10 och Henrik Olofsson i Kulparp, Skällinge sn.

Lars kämpade under hela sin tid som åbo med stora ekonomiska svårigheter, vilket framgår av domboken.

Gertrud Torbjörnsdotter var född i Torstorp, Grimeton sn.

Nils var torpare eller backstusittare vid Kyrkbyn.

Av ett arvskifte år 1819 framgår, att sönerna Jöns och Olof då var döda. De tycks inte ha dött i Rp sn.

Torstens födelse är ej noterad i kyrkoboken. Han övertog en högt intecknad gård, men lyckades stegvis göra sig skuldfri och sedan köpa syskonens arvslotter. Under några år runt 1830 arrenderade han en del av Rp #1. Under åtskilliga år var han förståndare för socknens fattigkassa. År 1825 fick han böta för försummat vägunderhåll.

Inger Andersdotter var född i Knutsböke.

Anders flyttade med familjen till Aleslöv #2. Karolina Persdotter var född på Rp #1.

Bartold Johan Andersson var torpare i Skällinge sn.

Johan Anton Andersson var åbo och snickare i Stenaljung

Per Alfred Andersson var åbo i Elingaberg, Skällinge sn.

Carl Aron Andersson var åbo och torpare bl.a. i Knutsböke och Elingaberg.

Mannen var s t Nils Larsson, gård E. Anna Greta Olofsdotter var född på Skärte #4.

Mannen var född i Skällinge sn. Han emigrerade utan att ta med hustru och dotter till USA år 1897. Hustrun var född i Knutsböke.

Det fanns ett par kortvariga ägare mellan föregående åbo och nästa, som var Emil Wallner, f i Träslöv sn 1876.

GÅRD I HAFSTORP 3:5

Åbo var ev. en tidigare make till nedannämnda Oller Andersdotter, och det är inte säkert att ovannämnde Anders är samma person som den som var åbo på gård A. Enligt domboken lagbjöd han år 1671 gården till nästa åbo och hans tillkommande hustru.

Mera om Jöns Björnsson och hans fruar och barn under gård H.

Troligen var Oller d t ovanstående Anders Nilsson och gift med en tidigare åbo på gården.

Av domboken tycks framgå att ovannämnde Anders Nilsson ägde gården 1681 - 84. Den brukades då av sonen Per, som senare blev åbo på gård A.

Arvid Bengtsson var riksdagsman för Årstads, Faurås och Himle härader vid 1734 års riksdag. Han var nämndeman och häradsdomare vid Himle häradsrätt. Han satt i rätten från 1710 till 1760, då han på egen begäran avgick på grund av ålder och sjukdom. Han efterträddes som nämndeman av sin betydligt yngre svåger Bengt Bengtsson i Ugglarp (bror till hustrun Anna) och som häradsdomare av Hans Larsson på Karsagården, Grimeton sn. Hans far var åbo på Rp #10 och hans farfar åbo i Brännhult.

Gunilla Larsdotter var d t Lars Bengtsson, gård H. Karin Henriksdotter kom från Aleslöv #1.

Anna Bengtsdotter kom från Aleslöv #2. Hon var syster till Sven Bengtsson, gård D, och Bengt Bengtsson, nämndeman och åbo på

Ugglarp #3.

Sven Arvidsson hade enligt bouppteckningen efter fadern "haft hemmanets bruk". Hans hustru Karin Bengtsdotter var f på Aleslöv #2. Hon dog i barnsäng samma år som vigseln skedde. Makarna bodde då på hennes fädernegård. Sven gifte om sig med Karin Jönsdotter och blev åbo i Brännhult. Tecken tyder på att sistnämnda äktenskap var hans tredje. I så fall var han under sitt andra äktenskap nog inte bosatt i Rp sn. I kyrkoboken står det om honom, att han vid Stenaljung blev ihjälklämd av ett vedlass, som han var på väg med från sitt hem till Varberg.

Bengta var f i Kushult.

Lars blev åtalad för olaga brännvinsbränning 1815 och krävd vid häradsrätten 1820 på betalning för saker han köpt på en auktion och 1822 för en skuld han ådragit sig på annat sätt.

Ingrid Nilsdotter var d t Nils Svensson, gård F.

Stina Eskilsdotter kom från Rp #1. År 1823 blev hon föremål för utmätning och var då, enl. domboken, "fattig och värnlös". Året därpå blev hon stämd för en obetald skuld.

Anders Nilsson kom från Rp #2. Han var inför rätta för obetalda skulder två gånger år 1839 och en gång år 1846. Han föll ner från en stege och skadade sig så illa, att han dog därav.

Anders Nilsson sålde troligen halva gården år 1856. Denna del hade nedannämnda två åbor.

Inger Lena Andersdotter hade år 1900 eget hushåll i Hafstorp och kallas f.d. åbo i församlingsboken.

Familjen kom från Grimeton sn och flyttade 1858 till torpet Håkullalid vid Aleslöv.

Magnus var född i Fagered sn och Petronella i Varberg.

Familjen kom från Tvååker sn. Mannen var född i Grimeton sn och hustrun i Spannarp sn. Troligen köpte Anders Larsson resten av gården av Anders Nilsson någon gång mot slutet av 1870-talet, så när som på 1/24 mantal, som övergick till Anders Nilssons dotter Inger Lena. Men 1880 tycks hela gården vara samlad under en ägare, nämligen nästa åbo.

Nils Johan Andersson var född i Spannarp sn. Han ägde även gård E. Hustrun var född i Fagered sn.

STUGOR I HAFSTORP

(I fortsättningen betyder siffror inom parentes levnadsår.)

Äldsta vittnesbördet om stugor i Hafstorp är Hallands Landsbeskrifning 1729 som nämner två sådana.

I den ena bodde Nils Jakobsson (1688 - 1738), f.d. soldat, med hustru Börta Jakobsdotter (1679 - ca 1758). En av dem var nog barn till Jakob Joensson, gård E.

I den andra stugan bodde två gamla kvinnor, nämligen änkan GunillaTorbjörnsdotter och pigan Karin Jönsdotter. De hade ungefär samma levnadsår, nämligen ca 1667 - 1737.

Sistnämnda stuga befolkades sedan av makarna Börge Olofsson och Kerstin Sörensdotter, vigda 1729. Kerstin dog nog snart, ty 1732 gifte Börge om sig med Malin Olofsdotter (ca 1696 - 1755). Börge måste ha avlidit före 1750, ty detta år vigdes Malin och Anders Persson (ca 1694 - 1774). När den sistnämnde dog var han i sin tur omgift med Kerstin Gunnesdotter (1709 - 78), som kom från Nedre Lia, Skällinge socken. Hos Anders och Malin var på 1750-talet inhyst Anna Nilsdotter, änka efter Börge Olofsson, gård C, och hennes barn Sven och Ingeborg.

Hela 1760-talet bodde Anders Persson och Kerstin Gunnesdotter ensamma i stugan, men 1773 fick de sällskap av äkta paret Håkan Håkansson och Ingeborg Svensdotter med dotter Katarina (1764 - 1842). Ingeborg var dotter till Sven Olofsson, åbo på gård A. Efter ett par år flyttade familjen till en annan, troligen nybyggd stuga.

Det har inte gått att följa vad som hände med ovannämnda stugor under de sista decennierna av 1700-talet fram till 1806, det årtal från och med vilket det finns husförhörslängder. Det är troligt att de åtminstone delvis är desamma som de nedan nämnda.

De äldsta husförhörslängderna, från år 1806 och framåt, tar i Hafstorp upp två stugor "vid Slätter".

I den ena stugan bodde änklingen Håkan Håkansson med dotter Katarina. År 1810 gifte sig dottern med skräddaren Bengt Nilsson (1757 - 1830). De blev boende i denna stuga, Katarina under många år som änka.

I den andra bodde Anders Andersson, f 1734 på Mute #10, med sin hustru Annika Svensdotter, f 1750, och en dotter Inger. Anders var på sin tid innehavare av stomgårdsarrendet i Rolfstorp men misskötte sig (troligen spritmissbruk), och blev ca 1794 uppsagd och under våldsamma och förödmjukande former vräkt från Prästastommen (Rp #10). Efteråt processade han i stor skala för att få upprättelse men förlorade. Ca 1813 flyttade han till en stuga vid Aleslöv, och där dog han troligen något år senare.

Husförhörslängderna 1825 - 49 upptar ännu en stuga i Hafstorp, nämligen Gatan. I denna bodde 1825 - 32, då han flyttade till Kroken vid Rp #1, skräddaren Anders Nilsson, f 1805. Hans hustru hette Anna Johansdotter, f 1803. De hade sonen Johan Aron, f 1830.

Skräddarfamiljen efterträddes i denna stuga av undantagsmannen Bengt Nilsson, som varit åbo på gård D.

Längden 1832 - 35 tar upp stugan Linnekullen. Där bodde drängen Nils Larsson och hans hustru Kerstin Larsdotter. De var födda resp. 1772 och 1762.

1842 och de följande årens husförhörslängder tar med stugorna Nya och Gamla gatan, men ingen stuga "vid Slätter".

I Nya gatan bodde till sin död 1857 nyssnämnde Bengt Nilsson, och i Gamla gatan ca 1842 - 60 hans syster Kristina, f 1781. Hon var gift med Sven Bengtsson, (1787 - 1845), som varit åbo i Ugglarp och som sedan arbetat som dräng på olika ställen, bl.a. på Torstorp. När Bengt och Kristina dött resp. flyttattill Aleslöv, förekommer inte längre namnen Nya och Gamla gatan i husförhörslängderna.

I en stuga som husförhörslängderna kallar Olenas bodde ca 1842 - 46 på undantag Olena Andersdotter, som var änka efter Bengt Andersson, åbo på gård C.

I Hafstorp bodde under många år förre båtsmannen Bengt Jönsson Widding (1750 - 1845). Hans hustru, troligen ej hans första, hette Kristina Svensdotter (1774 - 1842) och dotter Petronella Christina, f 1803. Denna familj bodde några år i den ena stugan "vid Slätter" med början ca 1813. Omkring år 1825 flyttade den till en kanske nybyggd stuga, i längderna kallad Widdingens. På laga skifteskartan 1826 finns detta hus utritat. Det låg på mark som efter skiftet kom att tillhöra gård I och ca 200 m norr om gårdens byggnader.

Under sin långa levnad var Widding åtskilliga gånger inför rätta för större och mindre brott. Han satt också en tid i fängelse. Hans dotter blev gift med en båtsman vid namn B.O. Grimberg. Paret bodde hos Widding under några år runt 1830.

Efter 1840-talet registrerar husförhörslängderna ej vilka i Hafstorp bosatta personer som bodde i stugor. Men stugorna fanns förstås kvar och hyste liksom tidigare "småfolk" av skilda slag.

Det fanns troligen inga hantverkare i Hafstorp mellan år 1832, då skräddaren Anders Nilsson flyttade till Rp #1, och 1868, då skräddaren Olaus Olofsson (1825 - 91) kom till Hafstorp #1. Dennes hustru hette Anna Severina Jansdotter (1831 - 93), och barn bl.a. Justina Albertina och Olander Algott, födda 1862 resp. 1864.

Skräddarens bostad övertogs av Johan Aron Nilsson*, som kom från Intaget, se nedan! Han var gift med Severina Paulina Dahlberg* och hade sonen Johan Sigfrid*. De var födda resp. 1870, 1869 och 1894.

Ca år 1894 inflyttade till Hafstorp #1 smeden Karl Ludvig Karlsson-Kortnow*, f 1871 i Grimeton sn och enl. husförhörslängden tidigare dömd till straffarbete för misshandel. Hustrun hette Britta (eller Beata) Matilda Svensdotter*, f 1869 i Tvååker sn. De hade 4 barn födda 1894 - 1906.

Enligt församlingsboken 1900 bodde då snickaren Johan Otto Johansson*, f 1867, i Hafstorp.

När det blev mejeri i Hafstorp ditflyttade folk som på olika sätt hade anknytning till mejeriet, först och främst en mejerist. År 1900 hette han Hans Jepsson*, f 1868 i Svedala.

Sedan Falkagården brunnit bodde gårdens förre ägare Johan Aron Larsson* och hans tredje hustru Augusta Svensdotter* på undantag i en stuga, som låg vid södra änden av Falkabjäret tätt intill gränsen mot Päars ägor. Änkan, Falka-Augusta kallad, bodde i stugan ända till i början av 1930-talet. Hon drygade ut sitt undantag med att baka bröd till avsalu. Stugan revs ca 1940.

TORP I HAFSTORP

Intaget

Det tycks inte ha funnits något torp i Hafstorp förrän ca 1840, då husförhörslängderna börjar ta med torpet Intaget vid Hafstorp #1. Första torparfamiljen bestod av Bartold Svensson, f 1824, hustrun Johanna Kristina Nilsdotter, f 1825, och barnen Sven Johan, Carl Edvard, Bernhardina Josefina, Nils August och Augusta Malena. Dessa var födda åren 1852 - 64. Familjen flyttade till Varberg 1867.

Nästa familj på Intaget kom från Skällinge sn. Det var Nils Jakob Andersson (1837 - 94), hans fru Johanna Kristina Andersdotter*, f 1834, och sonen Johan Aron*, f 1870. Hustrun bodde ensam kvar på torpet år 1910.

Makärr eller Alakärr.

Ungefär lika gammalt som Intaget är Makärr, senare kallat Alakärr, vid Hafstorp #3. Den förste och ende torparen hette Carl Johan Andersson (1817 - 66). Hustrun hette Wilhelmina Olausdotter* (1825 - ca 1905).

Barn: Hanna Magdalena, f 1847, g 1870 m J.A. Johansson från Säm #1

Augusta Salmina Lovisa*, f 1853, ensam kvarboende på Alakärr år 1910

Carl Otto Alfons, f 1857, i USA 1888 - 92, sedan torpare vid Ugglarp

Emma Charlotta, f 1863, g 1888 m Aron Bengtsson från Träslöv sn

Wilhelmina Olivia, f 1865

Horsarör

Detta torp låg också på mark som tillsköts av hela hemmanet Hafstorp #3. Det beboddes under årens lopp av många personer, som dock tillhörde samma familj.

Förste torparen anlände 1848 från ett torp vid Djurarp och hette Bengt Börgesson (1806 - 85). Hustrun, hans andra, hette Anna Britta Bengtsdotter (1803 - 81). Deras barn, födda 1829 - 49, hette Johannes, Anna Greta, Britta Stina*, Bartold Johan, Johanna Christina och Anna Britta*.

Nyssnämnde Johannes Bengtsson bildade en familj som bodde torpet ca 1855 - 65. Han var gift med Britta Johanna Svensdotter, f 1825. Barnen hette Edvard och Augusta Charlotta, födda resp. 1857 och 1862.

Johannes Bengtssons bror Bartold Johan var med sin familj bosatt på Horsarör under ca tre år vid början av 1870-talet. Han flyttade sedan till Hunnestad sn. Hustrun hette Anna Britta Andersdotter, f i Istorp sn 1847. De hade dottern Johanna Augusta, f 1871.

Ungefär år 1883 övertogs torpet av Nils Svensson* från Aleslöv, f 1838. Han var gift med Bengt Börgessons dotter Anna Britta*, f 1849. Dessa makar och två av deras barn bodde på torpet ännu 1910. Barnens namn var Elemina Charlotta, Johan Albin*, August Bernhard*, Sven Oskar*, Otto Leonard* och Alma Elisabet*. De var födda 1876 - 93. Till familjen hörde Anna Brittas syster Britta Stina Bengtsdotter*.

Torehögen

Detta torp fanns åtminstone åren 1853 - 71 och hörde under gård A, Päars. Under nyssnämnda tidsperiod beboddes det av Nils Jönsson, f.d. åbo på gård A, och hans maka Petronella Ambjörnsdotter.

Källor
Kyrkobokföringen i Rp sn 1695 - 1900
Dito i div. andra socknar
Himle härads dombok 1631 - 1850
Mantalslängder 1669 - 1755
Hallands landsbeskrifning 1729
Skifteshandlingar, Lantmäteriet
Ekonomiska kartan 1924 - 26, med beskrivning
Jag tackar Ivar Larsson i Fastarp, Tvååker, för värdefull hjälp.

Speciella förkortningar d = död
d t = dotter till
f = född
g m = gift med
hsf = husförhörslängd
mtl = mantal eller mantalslängd
Rp = Rolfstorp
sn = socken
s t = son till
v = vigd
# = nummer
Publicerat i Halmstad 1999