i Rolfstorps socken av Ingemar Rosengren

Innehållsförteckning

Förord

Föreliggande skrift är en ny upplaga av den bok om Aleslöv som jag gav ut år 1995. Den viktigaste förändringen är att jag nu kunnat ta med de i Aleslöv bosatta båtsmännen, hantverkarna, torparna och backstusittarna. Vidare har jag hittat mera om Aleslövsborna i domböckerna och slutligen har jag rättat några fel som insmugit sig i den tidigare upplagan.

Boken innehåller först några upplysningar om Aleslövs by. Sedan följer dess huvuddel som är en så långt som möjligt fullständig förteckning över alla som bott i byn från slutet av 1600-talet, då källskrifterna blir tillräckligt rika för att möjliggöra en sådan förteckning, till ungefär år 1900.

Personerna är ordnade familjevis och fördelade i tidsföljd på resp. gårdar, torp och stugor. Det lilla som källorna berättar om dem har också tagits med. Anställt tjänstefolk har utelämnats.

För att fullt ut kunna utnyttja en dator, när jag arbetat med denna bok, har jag till skillnad mot mina källor varit tvungen att alltid stava person- och ortnamn på precis samma sätt varje gång de förekommer. Och då har jag valt att stava på nutida sätt.

Till tjänst åt de läsare som saknar lokalkännedom har jag överallt angivit i vilken socken omnämnda gårdar och byar ligger. Saknas socken-angivlese ligger byn eller gården i Rolfstorps socken.

Hemmanen i Aleslöv

Aleslövs by består av två hela hemman, som officiellt kallades Aleslöv nr 1 Gunne Larssons gård och nr 2 Håkan Anderssons gård. I folkmun hette de respektive Norrgården och Nästagård. De omfattade vardera ett helt mantal kronoskatte.

Norrgården var vid slutet av 1600-talet uppdelad på fyra gårdar om en fjärdedels mantal var. Så förblev det till ett stycke in på 1800-talet, då gårdshandel och hemmansklyvningar gjorde ägarförhållandena

så invecklade, att jag inte har förmått reda ut dem.

Nästagård var delad på tre gårdar om vardera en tredjedels mantal. Detta förhållande varade till någon gång på 1780-talet, då en åbo delade sin gård mellan sina två mågar, varefter det alltså satt fyra åbor på Norrgården. Den delade gården blev ca 1877 genom giftermål åter en enhet.

Storskifte

Tillsammans med grannbyarna Stenstorp, Ugglarp och Hafstorp deltog Aleslöv i ett storskifte år 1772. Före skiftet var ägosplittringen i dessa byar betydande. Skiftet medförde förbättringar, men ägosplittringen var stor även efteråt.

Laga skifte

Detta ägde rum åren 1826 - 30 tillsammans med ovannämnda grannbyar och enstaka hemmanet Djurarp. Efter förrättningen hade vart och ett av de båda hemmanen i Aleslöv sin jord i endast två skiften. Det ena omgav hemmnets byggnader. Det andra låg på den släta men då för tiden ganska sanka marken mellan stora landsvägen (nuvarande väg 153) och Himleån, alltså ganska långt från byggnaderna.

Hemmansklyvningar

Laga skifte innebar i första hand att marken skiftades mellan hemmanen. Men varje hemman brukades vanligen gemensamt av flera åbor. Laga skifte följdes därför nästan alltid av hemmansklyvning, som innebar att man delade hemmanen, så att varje åbo fick mark att ensam vara herre över. Hemmansklyvning medförde också i regel, att åtminstone någon åbo måste flytta sina byggnader.

År 1831, alltså omedelbart efter Laga skifte, ägde hemmansklyvning rum på Aleslöv nr 2, Nästagård. Den ömtåliga frågan om vilken gård som skulle behöva flyttas, tycks ha löst i bästa sämja. Gården Aleslöv 2:5 (E 1 i följande förteckning) flyttades till ett skifte nedanför landsvägen. I gengäld blev detta gårdens enda. De andra tre gårdarna fick sin jord på tre eller fyra ställen.

Under åren 1835 - 36 skedde hemmansklyvning på Aleslöv nr 1, Norrgården. Skifteshandlingarna lämnar inga klara besked om vilka hus som måste flyttas.

I efterföljande förteckning över folket i Aleslöv kallas de fyra gårdarna under hemmanet Norrgården för A, B, C och D. De tre under Nästagård kallas E, F och G.

Folket i Aleslöv

Det följande är en så långt som möjligt fullständig förteckning över alla som varit bofasta i Aleslöv från slutet av 1600-talet till ca år 1900, med undantag av tjänstefolk.

Personerna är ordnade familjevis i tre spalter: i den första familjefäderna, i den andra deras hustrur och i den tredje deras barn. Efter barnens namn står i många fall vart de tog vägen.

Under eller efter namnen står årtalen för födelse och död. Årtal inom parentes talar om när vederbörande var åbo. Jag har använt betckningen åbo även mot slutet av 1800-talet, då det rätteligen bort stå t.ex. hemmansägare eller lantbrukare.

Efter varje familj finns ofta ytterligare upplysningar.

Det förefaller som om jämförelsevis många nämndemän varit bosatta i Aleslöv. I förhållande till byns storlek har även fler torpare och backstusittare funnits där än i någon annan by i Rolfstorp. Under nästan hela 1700 - och 1800 - talen bodde det båtsmän i Aleslöv.

Ungefär från 1834 och 1880 fanns i Aleslöv resp. ett garveri och ett färgeri, som var verksamma långt in på 1920-talet. Till byn förlades på 1880-talet socknens första mejeri. Från sekelskiftet till ca 1940 fanns där en småskola och ca 1890 - 1970 speceriaffär, t.o.m. två stycken under åtskilliga år. All denna verksamhet bedrevs i den del av Aleslöv som ligger vid nuvarande väg 153.

ALESLÖV NR 1, NORRGÅRDEN

GÅRD A

Henrik Jönsson är omnämnd i Himle härads dombok 1670.
Bengta Henriksdotter var först g m Jöns Arvidsson och sedan med Essbjörn Torsson. Båda makarna var åbor på Hafstorp nr 3.

Nils Henriksson var också åbo i Hafstorp ca 1723 - 29. Han bodde i Aleslöv från år 1711.
Henrik och Jöns Nilssöner var enl. vigselboken smeder i Aleslöv före sina giftermål.

Efter 1750 var Bengt bosatt på flera platser. Bl. a. var han åbo i Rolfstorps by och torpare under Lindhov, Lindberg sn.
Elin Svensdotter var f på Rolfstorp nr 6. Hennes make hette Bengt Nilsson. Att detta är ovannämnde Bengt Nilsson är inte helt säkert.

Jöns var f på Rolfstorp nr 10 och fjärdingsman. Hans svåger var Bengt Nilsson i Rolfstorp enl. domb. 1756.
År 1773 blev samtliga fyra åbor på Aleslöv nr 1 åtalade och bötfällda för att de hamlat - dock utan att skada träden - fyra stycken ekar som växte på deras åkrar. (Alla ädla lövträd var oavsett växtplats Kronans egendom.)
Jöns blev stämd 1778 av Johannes Svensson, gård D, se under denne!
Av domboken framgår, att någon tid snart efter första hustruns död hade Jöns och hustruns systerdotter, pigan Karin Svensdotter gemensamt hushåll. Häradsrätten, som fått kännedom om detta, kallade förhållandet "oloflig sammanlefnad" och hotade med straff om inte pigan flyttade bort. Det gjorde hon och blev 1767 gift med Tore Andersson, gård G.
Ingrid Olofsdotter var f på Ugglarp nr 2 och Gunilla eller Gunnel Torstensdotter på Stenstorp nr 1.
Ingrid Jönsdotter var ogift och piga på gården. Hon bodde på sin ålderdom i stugan Hållsdämmet. Se nedan under rubriken Torp och backstugor!

Sven Andersson var åbo på Hafstorp nr 3. Ingeborg Andersdotter var nog f i Valinge sn för makarna var vigda där.
Niklas blev båtsmannen Nils Andersson Stenström i Ugglarp. Innan dess var han sjöman.

Vid Jöns Andersson finns antecknat i ett par husf "forte accusat.", vilket betyder, att han varit anklagad för något svårt brott.
År 1811 förlovade sig Jöns med pigan Johanna Andersdotter från Stensared. De köpte då varsin halva av gården av Jöns far. Men något äktenskap kom ej till stånd. Johanna sålde 1813 sin del av gården till Jöns nya fästmö Johanna Ehn, som var klockardotter från Lindberg sn.
Anna Persdotter kom till Aleslöv från Gällared sn 1816.
Familjen bodde kvar på gården till ca 1820, då Jöns blev torpare på Gåsevad vid Aleslöv nr 1. Han flyttade ensam ca 1830 till Onsala sn, förmodligen för att gå till sjöss. Resten av familjen stannade kvar på Gåsevad. I husf 1842 - 53 står att Jöns fanns i Onsala och inte hade synts i Rolfstorp på flera år.
Sedan Johan Lorentz flyttat hemifrån och Anna dött bodde barnen Eva och Carl Johan ensamma kvar. Det yngsta barnet var nog omhändertaget annorstädes. I husf 1835 - 42 har prästen skrivit att barnen bör ta tjänst någonstans, så att de får Laga försvar. (Att ha Laga försvar betydde att ha ett arbete, och det var man skyldig att ha enligt lag, såvida man inte var okeslös, sjuk eller hade något lyte som lade hinder i vägen.)
Dottern Eva blev boende på Gåsevad till sin död.

Under Anders Anderssons tid som åbo skedde laga skifte.
Margareta var nog inte f i Rolfstorp sn. Döttrarna Anna Greta och Wilhelmina var backstusittare i Aleslöv år 1900.
Anders blev 1816 åtalad för att han försummat utföra en kronoskjuts. Han frikändes då han kunde bevisa, att han ej blivit ordentligt budad.
År 1822 blev han åtalad och straffad för att han tagit ut ett arvode då han i egenskap av fjärdingsman gjorde utmätning för obetalade avgifter till kronan. Någon sådan rätt hade nämligen inte fjärdingsmännen.
I sin egenskap av föreståndare för socknens fattigkassa blev Anders år 1825 stämd av prosten Bexell för att han ej redovisat inkomsterna från en auktion på de persedlar som fattighjonet Sven Andersson vid Aleslöv inbringat. (När ett fattighjon dött hölls i regel auktion på dess kvarlåtenskap, och behållningen tillföll socknens s.k. fattigkassa. Ett fattighjon ärvdes alltså av socknens övriga fattiga och ej av ev. släktingar.)
I husf 1825 - 41 är om Anders Andersson antecknat att han visat benägenhet till fylleri.
Nämndemannen Jöns Svensson i Valinge sn köpte gården 1834 och sålde 1835. Anders bodde nog kvar en tid på gården och brukade den. Från ca 1836 hade han undantag , kallades Apelberg och sjöman. "Reser på Spanien" står det i en husf. Familjen bodde kvar på undantaget.

Familjen inflyttade fr Ugglarp, men kom nog från början från Veddige sn.

Anders Olofsson var f på Skärte nr 2 och hustrun i Veddige sn.
Carl Severin Bengtsson var från Träslöv nr 19, Träslöv sn. Carl August Niklasson kom från Rolfstorp nr 10.

Nils var fr Ljungstorp nr 1, Gödestad sn. Makarna flyttade till Träslöv sn.

Bengt Aron Persson var f i Sibbarp sn. Hustrun var f på gård G.

GÅRD B

Ovanstående personer förekommer i mantalslängden 1697 men ej annorstädes. Torbjörn var då änkling på undantag. Det är ej helt säkert att de hör till samma gård som nedanstående.
Lars Torbjörnsson var åbo på Linnarp nr 2.

Per Nilsson
I mantalslängden 1700 omedelbart före nedanstående. Möjligen bror till ovanstående.

Jöns Björnsson var nämndeman och tidigare åbo i Hafstorp. Karin gifte om sig med nästa åbo.
Malena troligen omgift m Sven Olofsson i Nackhälle.

Essbjörn och hans granne Lars Olofsson, gård C, besvärade sig år 1731 i häradsrätten över att folk tog vägen över deras gemensamma tomt i stället för att följa landsvägen.

Jöns blev 1778 bötfälld för att ha hamlat ekar. Se under Jöns Andersson, gård A! Om Jöns tvist med Lars Olofsson, gård C, se under denne!
Börge Hansson var vid vigseln med Anna änkeman fr Jutagården, Torstorp, Grimeton sn. Anna bodde som barnlös änka i sitt föräldrahem åtminstone från 1805.
Nils Bengtsson kom fr Vik, Nösslinge sn, och blev åbo där.

Eskil var f på Rolfstorp nr 7. Han dog i skogen under ett vältande vedlass.

Sven Andersson kom fr Nösslinge sn. Han var nämndeman från ca 1822. Under hans tid som åbo skedde Laga skifte.
Ca 1834 fick familjen undantag på gården. Då var Sven ej längre nämndeman. I husf står att han då var mycket fattig och dog på grund av hungersnöd. Hustrun och dottern Johanna Katarina flyttade till en backstuga ca 1850.
Emanuel Svensson var torpare och sedan backstusittare på Brunekulla under Rolfstorp nr 1.

Familjen kom fr Elmås, Skällinge sn. Hustrun var f på Skärte nr 3.
När Magnus Johansson var åbo skedde en hemmansklyvning.
1847 - 64 ägdes gården av Johannes Eliasson Skärte nr 3, som var Magnus svåger, men Magnus bodde kvar på gården som undantagsman och brukare. Johannes köpte gården på utmätningsauktion. (Exekutiv auktion heter det numera.)
Carl Johan Johansson (el. Johannesson) var åbo på Linnarp nr 3.

Carl Edvard var f i Valinge sn och hustrun i Landa sn.
Efter Carl Edvards död köptes gården troligen av Bengt Aron Persson, gård A, och slogs samman med denna. Johanna Lena Börjesdotter och de yngsta barnen bodde kvar på gården till ca 1888, då de flyttade till en stuga. Hennes död tycks inte vara noterad i kyrkoboken.

GÅRD C

Lars Olofsson var nämndeman från ca 1721 till 1758, då han efterträddes av sin måg Sven Svensson.
Gunilla Arvidsdotter var f på Hafstorp nr 3. Henns far var också nämndeman (samt häradsdomare och riksdagsman). Hon dog i barnsäng.
År 1757 dog i Aleslöv pigan Gunilla Larsdotter, 47 år gammal. Hennes födelse är inte antecknad i kyrkoboken, men hon var nog dotter till Lars Olofsson och Anna Andersdotter.
Lars Olofsson stämde 1745 sin gårdbo Jöns Essbjörnsson i en tvist huruvida en Jöns tillhörig byggnad låg på Lars tomt, vilket denne påstod, eller inte.
I ett testamente 1751 bestämde Lars att gården skulle ärvas av döttrarna Gunilla, som var sjuklig, och Karin.

Sven Svensson var f på Skärte nr 7. Han var nämndeman från 1758 till sin död. Tillsammans med Olof Persson, gård D, fick han 1758 böta för att ha huggit ner en bok i Åkulla skog. År 1761 tvistade han i häradsrätten med sin svåger Anders Larsson i Ugglarp om arvet efter sin svärmor Anna Andersdotter. Parterna förliktes omsider.

Anders Svensson köpte halva gården av sin fader och sålde den till Knut Hansson. Andra hälften innehades av Anders moder, som år 1775 sålde den till sin son Lars. Denne hävdade vid rättegångar 1792-93, att Anders aldrig behövt betala föräldrarna för sin del av gården, och att Lars därigenom gått miste om en del av sitt arv. Målet fullföljdes aldrig, så parterna förliktes troligen.
Anders blev 1773 bötfälld för att ha hamlat ekar, se under Jöns Andersson, gård A!
Kommunionlängden 1777 säger, att Anders Svensson då var ryttare. Han tycks ha flyttat från socknen ungefär då, kanske till Valinge sn emedan hans andra fru var fr Bönarp i den socknen.

Knut Hansson var fr Torstorp Larsagård, Grimeton sn, och Kerstin Andersdotter fr Linnarp nr 1.
Knut och hans son Anders innehade bara halva gården, alltså en åttondels mantal.

Anders Knutsson var nog inte f i Rolfstorp sn. Hustrun kom fr Obbhult.
Familjen bodde inte i Aleslöv utan på hustruns fädernegård i Obbhult. Anders sålde sin del av gården till Anders Larsson, se nedan!

Lars ägde bara halva gården, som han köpte av sin moder år 1775. Lars och Sara sålde 1812 den ena halvan av gården till sonen Sven. Året därpå blev de stämda av sonen Anders, som ville ogiltigförklara köpet med motiveringen att de båda delarna av gården var för små för att var för sig kunna föda en familj. Häradsrätten ogillade Anders talan, men 1816 fick han köpa Svens del av gården.
Sara var f i Långared, Grimmared sn. Hon var verksam som barnmorska, men var ej examinerad. År 1817 hjälpte hon en annan jordegumma att förlösa en piga i Djurarp. Denna förmådde inte framföda barnet, och de båda kvinnorna tillgrep då den desperata utvägen att haka fast en betsmanskrok i barnets huvud för att därmed dra fram fostret. När detta äntligen lämnat moderns kropp, visade det sig vara dött. Socknens examinerade barnmorska, för sent tillkallad, polisanmälde det inträffade. Sara frikändes i brist på tillräcklig bevisning, men den andra kvinnan fick fängelse.
Niklas bodde i Göteborg 1822 enl. bouppteckningen efter modern.

Anders Larsson var enligt husf f i september 1780 och son till Lars Svensson, men hans födelse finns ej noterad i kyrkoboken.
Under Anders tid som åbo ägde laga skifte och en hemmansklyvning rum.
Anders ägde från början bara halva gården. Den andra halvan köpte han år 1803 av Anders Knutsson och sålde på exekutiv auktion till Per Andersson fr Gödestad sn år 1834.
Anders Larssons bror Sven var åbo på halva gården några år fram till 1817. Sedan var han ogift dräng på olika ställen i trakten. Han dog i Aleslöv som fattighjon.
Anders var ofta i tvist med Johannes Svensson, gård D. Se under denne!
Anders blev 1835 misshandlad av sin namne, åbo på gård E2. Se under denne!
Gunnel Olofsdotter var nog inte f i Rolfstorp sn. I vad som med stor sannolikhet är hennes dödsnotis i Rolfstorps kyrkobok kallas hon felaktigt för Bengtsdotter.
Anna Britta Olofsdotter kom fr Åkulla när hon gifte sig, men var inte f i Rolfstorp sn. Hon kallas Olausdotter i vissa husf.
Sven Andersson ägde 1834 - 58 Torsbäcks kvarn. Han flyttade sedan till Annestorp, Skällinge sn.
Nikolaus, vars hustru hette Inger Britta Larsdotter, flyttade till Varberg.

Anders Jönsson var f på Hafstorp nr 1 och Britta Larsdotter på Mute nr 10.
Famljen var enl. husf bosatt i Aleslöv bara under åren 1814 - 16, och Anders var kanske inte åbo där. Däremot ägde han åren 1803 - 19 sin fädernegård i Hafstorp, där familjen mestadels bodde. Gården i Hafstorp tvingades han sälja och var sedan torpare och backstusittare på ett flertal ställen i trakten.
Från ca 1832 hade Anders Larsson (se ovan!) bara 1/24 mantal och flyttade till Hafstorp ca 1835, samtidigt som brodern Sven (ogift) återkom till Aleslöv. Resten av gården tycks ha sålts till 3 - 4 personer, ett par av dem grannar. Endast något år senare återkom Anders Larsson och står i fortsättningen av husf antecknad som åbo på 1/24 mantal medan resten av gården (5/24) ägdes och brukades av div. grannar. Mot slutet av sitt liv tycks Anders ha kunnat köpa tillbaka delar av den ursprungliga gården.
Brodern Sven bodde hela denna tid kvar som "sockenhjon".

Edla Göransdotter kalla i vissa papper Engela. Hon var f i Hunnestad sn.

August Andersson var f på Stenstorp nr 1.

Gård C 1

Med början i husf 1876 - 87 förekommer en ny gård, som nog är bildad av delar av andra gårdar, i första hand gård C. Den kallas här C1.

Johan Alfred Svensson var f i Tvååker sn och Inger Johanna Nilsdotter i Morup sn.g 1698 m Sven Trulsson Mannen flyttade enl. husf till Amerika år 1886. Hustrun blev backstusittare. Gården ägdes då av Emma Lovisa Nilsdotter i Tvååker sn.

Mannen var f på Mute nr 11 och hustrun på Skärte nr 8. De var kusiner.

Gård D

Anna var änka år 1670, enligt mantalslängden.

Med stor sannolikhet var Måns son till ovannämnde Anders. När Måns blev åbo på gården var han gift.
En Bonde Trulsson i Aleslöv förekommer i Himle härads dombok 1671 och anges av mantalslängderna var bosatt på Aleslöv nr 1 åren
1663 - 73. Hans änka kvarbodde till 1677, då mantalslängden säger, att hon flyttade till Linnarp.
Kerstin var g m Torbjörn Andersson, åbo, Ugglarp nr 2.
Sven Trulsson kom fr Kulparp, Skällinge sn.

Margareta kom fr Hästhagatorpet, Grimeton sn.

Olof Persson var fr Rygg, Valinge sn. Tillsammans med Sven Svensson, gård C, fick han år 1758 böta för att ha fällt en bok i Åkulla skog.
Vid bouppteckningen efter Bengta Nilsdotter kom hennes make Olof Persson och måg Johannes Svensson i gräl, varvid skällsord, hugg och slag utväxlades. Osämjan rörde främst Olofs undantag. Grälet ledde till en rättegång som slutade med förlikning.
Maria Persdotter, gifte år 1794 om sig med Jöns Andersson, som tidigare varit g m Inger Börgesdotter fr Mute nr 3.
Komminister Göthensten intygade i häradsrätten år 1803, att Maria på sin dödsbädd försäkrat, att hon av sin styvdotters make Johannes Svensson köpt sin undantagsstuga, som Johannes låtit bygga åt sin svärfar Olof Persson. Hon ville att stugan skulle tillfalla hennes efterlämnade make Jöns Andersson.
Jöns gifte år 1803 om sig med pigan Britta Persdotter, f ca 1767 och d 1805. Jöns var f i Ullared sn ca 1743 och dog 1811. Han testamenterade sin kvarlåtenskap till socknens fattiga. Varken Maria eller Britta tycks vara födda i Rolfstorp sn.

Johannes Svensson var f på Hafstorp nr 1. Han blev 1773 bötfälld för att ha hamlat ekar. Se under Jöns Andersson, gård A!
Av häradets dombok framgår att Johannes Svensson ansåg att hans gårdstomt och hans andelar i hemmanets åker och äng var för små i förhållande till hans andel i hela hemmanet. Tomtens otillräcklighet hade till följd att hans ekonomibyggnader var otillräckliga och låg så inklämda att de inte kunde göras större. År 1778 stämde han sin närmaste granne Jöns Andersson, gård A, för att få detta ändrat. Parterna i processen kom också med ömsesidiga beskyllningar om bl.a. flyttade råmärken.
Samtidigt pågick ett annat mål mellan å ena sidan Johannes och å andra sidan grannarna Jöns Andersson och Jöns Essbjörnsson, gård B, med tillvitelser från båda sidor om bristfälliga led och gärdesgårdar, om ändrade råmärken och om stulna gärdesgårdsstenar.
Ingen av parterna i dessa båda processer kunde bevisa ett enda av sina påståenden, så målen lades omsider ner.
Johannes stämde också Jöns Andersson och Anders Jönsson i Kulparp, Skällinge sn, för att de vid ett rättegångstillfälle "honom med wanhederlige tillwitelser och oqwädningsord öfwerfallit". Han hade inga som helst bevis för sina påståenden och skulle egentligen ha bötat för obefogad stämning, men domstolen lät nåd gå före rätt.
Johannes hamnade år 1782 inför rätta, anklagad och bötfälld för att ha kört bort Jöns Larssons i Brännhult huggna och i skogen upplagda ved.
År 1807 stämde Johannes och Anders Larsson, gård C, varandra med ömsesidiga beskyllnigar om okvädningsord, slagsmål, olagliga vägbyggen och åverkan. Målet slutade med förlikning. Vid ett annat tillfälle tvistade de i rätten om en dålig gärdesgård och om vårdslös plöjning. Även denna gång förliktes de.
Johannes blev år 1808 stämd av ovannämnde Anders Larsson, Anders Jönsson, gård A, och Sven Andersson, gård B, för att ha flyttat och gjort smalare den vid storskiftet av lantmätaren utstakade kyrkstigen, samt hindrat dem från att använda hemmanets samfällda kvarn.
År 1809 blev Johannes stämd av Anders Jönsson, gård A, och Lars Svensson, gård C, för "buller och slagsmål", och ett par år senare av Jöns för att han ej betalat en häst.
Johannes och sonen tvistade år 1814 i häradsrätten om Johannes undantag.
Niclas Johannesson var åbo på sin hustrus fädernegård Rolfstorp nr 6. När stora delar av denna gård brann ner år 1831, blev Niclas stämd och anklagad för att ha anlagt branden. Han frikändes sedan han gått värjomålsed.
Bengt Johannesson blev åtalad för att under äktenskapslöfte ha legat med en piga som blev med barn. Han erkända barnet men betalade s.k. fosterlega i stället för att gifta sig med henne. Han var dräng hos brodern Olaus på 1820-talet.
Jöns Johannesson var åtminstone någon tid mjölnare i Skällinge sn, enl. domboken.
Enl. kommunionlängder bodde en viss Jöns Helgesson med hustrun Börta inhysta i familjen 1774-75.

I husf 1822 - 24 står det om Olaus Johansson: "Kan skrifwa". (Några få andra personer i socknen ståtar också med detta meddelande.) Under hans tid som åbo skedde laga skifte och en hemmansklyvning. Han flyttade med sin familj till undantagsstugan Hallsbäck. Där bodde de till ca 1845. Resten av sitt liv bodde han i en av stugorna vid Sandvad. Han som fattighjon.
Åren 1815 och 1818 var det utmätning hos Olaus och under några år vid mitten av 1830-talet var han flera gånger instämd till tinget för betalningsförsummelser. För att möta dessa svårigheter sålde Olaus en del av gården till sin bror Jöns och 1837 resten till nästa åbo, Anders Börgesson. Denne köpte år 1840 den av Jöns ägda delen.
Utmätningen 1818 gällde dagsverken vid arbeten på Rolfstorps kyrka, som Olaus försummat. Den verkställdes av kronolänsman Malmstedt, som därvid överträdde sina befogenheter i det att han smädade och örfilade Olaus samt bröt upp en honom tillhörig kista. Malmstedt fick böta, men det fick också Olaus för att i sin tur ha smädat länsmannen.
År 1816 fick han böta för att ha försummat en kronoskjuts.
Olaus klagade vid tinget 1836 över att folk tog genvägar över hans ägor och skadade gröda och gärdesgårdar. Han ville att häradsrätten skulle förbjuda oskicket och bötfälla dem som överträdde förbudet. (Olaus ägor låg efter Laga skiftet vid gränsen mot Djurarp.)
Anna Britta Bengtsdotter var f i Olofstorp, Valinge sn.
Alfred Larsson var torpare på Slätten vid Mute nr 3. Makarna var i livet och bosatta där år 1900.

Anders Börjesson kom fr Valinge sn. Hans far Börge Andersson, 1781 - 1865, och styvmor Britta Börgesdotter, 1777 - 1852?, bodde i familjen från ca 1847.
Elin Larsdotter var nog inte f i Rolfstorp sn.
Bernander Carlsson kom fr Attarp nr 1, Skällinge sn.
Bengt Andersson var åbo i Haxered. Han och hustrun var i livet och boende där år 1900.

Familjen kom närmast fr Skällinge sn. Dessförinnan hade Johannes en kort tid varit åbo på gård E, som var hsutruns fädernegård. Johannes var f i Valinge sn. I deras familj bodde 1853 - 61 änkan Kristina Nilsdotter, f 1781, d 1876 i Aleslöv.
Nils Aron Eliasson kom fr Skällinge sn.

Hustrun var f på Stenstorp nr 1.
Vid Aleslöv nr 1 bodde år 1900 arrendatorn Emil Rudolf Andersson, f i Rolfstorp sn 1863, hans hustru Josefina Kristina Johansdotter, f 1863 i Nösslinge sn och deras fem barn, födda i Rolfstorp sn åren 1891 - 1900. Familjen bör ha inflyttat 1897 eller senare.

==============================================================================

ALESLÖV NR 2, NÄSTAGÅRD

GÅRD E

Denna gård kallas "Porsa", möjligen därför att den kan ha tillhört den medeltida frälsesläkten Porse.

Börge Andersson

Enl. mantalslängderna 1669 - 73 gift. Enligt sistnämnda längden flyttade han då till Valinge sn.

Olof Svensson nämns första gången i 1672 års mantalslängd. Han var då ogift. Av mantalslängderna att döma gifte han om sig 1674.
Ingegerd Olofsdotter troligen g 1708 m ryttaren Lars Persson fr Lindberg sn. I Aleslöv dog 1742 "gamla ryttareänkan" Ingegerd Olofsdotter.
Enligt kyrkoboken fick "löskonan" Gunilla Olofsdotter ett utomäktenskapligt flickebarn, som döptes till Kerstin. Barnafadern sades vara en ryttare vid överste Bennetts regemente. Detta hände 1713. Sannolikt är denna Gunilla dotter till Olof Svensson och senare gift med Hans Olofsson.
Alla Olof Svenssons ovan antecknade barn är nämnda i mantalslängder från 1695 och följande år.

Ogift. På hans tid var det mycket ovanligt att en bonde, som brukade sin egen gård, hela sitt liv var ogift.

Hans Olofsson var enl. domboken bror till nämndemannen Lars Olofsson, gård C. Han var först åbo på Hafstorp nr 1 och gift med Inger Börgesdotter, som dog 1721. Med henne hade han barnen Olof (den äldre, se nedan!) och Börge, födda i Hafstorp resp. 1715 och 1719.
Hans stämde år 1741 Lars Jönsson i Stenstorp för att denne slagit sonen Olof Hansson i huvudet med en "stryksticka" (ett liebryne?) för att Olof ofredat Lars kor. Lars fick böta.

Börta Toresdotter överlevde maken. Hon tycks inte vara f eller vigd i Rolfstorp sn. Hon hade en bror Lars och en syster g m Anders Gunnesson i Svenstorp, Köinge sn, enl. domboken.
Thala Olofsdotter fick år 1803 det utomäktenskapliga flickebarnet Greta, d året därpå. Fader till barnet var enl. domboken "en okänd mansperson", och lägersmålet hade skett på Rolfstorps utmark. Thala fick böta. År 1809 gifte sig Thala med åboen Anders Persson fr Rolfstorp nr 5. De var barnlösa.
Olof Hansson (den yngre) hade en äldre halvbror med samma namn, vars hustru hette Annika Bengtsdotter. De bodde länge i Aleslöv, ty alla deras barn var födda där. Barn med födelseår: Inger 1745, Per 1746, Ingegerd 1747, Inger 1749 - 49, Gunilla 1750, Inger 1753, Hans 1756.
Var i Aleslöv de bodde är osäkert utom för åren 1761 - 66, då familjen enligt kommunionlängden bodde hos den yngre halvbrodern.
Den äldre Olof Hansson slutade sina dagar som backstusittare i Ugglarp.
Den yngre Olof Hansson sålde år 1787 gården, 1/3 mantal, till sin måg Anders Andersson, som 1802 sålde hälften till sin svåger Sven Larsson. Dessa båda gårdar kallas i det följande Gård E1 och Gård E2 och behandlas var för sig.

GÅRD E 1

Anders Andersson var f på Rolfstorp nr 7. Han sålde alltså halva gården till sin svåger Sven Larsson och blev sedan stämd av denne, som ansåg att gårdens in- och uthus inte blivit fördelade på ett rättvist sätt. Tvisten slutade med förlikning.
Anders blev år 1787 stämd för att ha försummat en kronoskjuts. Han frikändes då han kunde bevisa att orsaken till försummelsen var att hans häst hastigt blivit sjuk.
Olaus Andersson var sjöman. Familjen bodde på div. ställen. Se nedan under rubriken Torp och backstugor!
Anders Svensson var f på Skärte nr 4 och torpare på Skogen därstädes.

Inger Andersdotter var f på Rolfstorp nr 3. Under hennes tid som änka brukades gården av Niklas Nilsson i Hafstorp.
Hon skrev 1838 ett testamente av vilket framgår att sonen Bengt då bodde i Göteborg och sonen Anders i Valinge sn.

Anders var fr Grimeton sn. Familjen flyttade fr Aleslöv 1857 men åtekom 1860, då makarna blev undantagsfolk under gård D.
När Anders var åbo skedde laga skifte och en hemmansklyvning. Denna innebar bl.a. att gårdens byggnader flyttades till gårdens enda skifte, som låg nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Kasper Josua Larsson var fr Attarp nr 3, Skällinge sn.

Johannes kom från gård D. Han flyttade till Skällinge sn och blev sedan åbo på sin fädernegård. Se gård D!

Familjen inflyttade fr Sibbarp sn 1857.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Olof August Larsson var f på Hafstorp nr 1 och blev åbo i Ugglarp.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Lars Jacob Persson var f på Skärte nr 3. Han var en kort tid arrendator i Aleslöv och flyttade till Hunnestad sn 1873.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Gustav Pettersson kom fr Blixtorp nr 7, Hunnestad sn.

Per Olof Persson köpte ca 1877 gården E2. Hustrun var dotter till åbon på denna gård. Därmed kom den ursprungliga gården E åter under en och samma ägare.

Hilda Charlotta var f i Valinge sn.

GÅRD E 2

När Gunilla Olofsdotter var åbo skedde laga skifte och hemmansklyvning. Vid denna var det först meningen att hon skulle bli den som måste flytta ut från byn, eftersom hon hade de sämsta husen. Men av någon anledning blev det inte så. Gården fick vid hemmansklyvningen beteckningen Aleslöv 2:4.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
År 1799 måste Gunilla stämma sin far för att få ut sitt morsarv.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Vigseln mellan Sven och Gunilla tycks inte vara noterad i kyrkoboken, konstigt nog.

Anders Larsson var nog inte f i Rolfstorp sn.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Han blev år 1835 stämd av sin namne på gård C för att vid ett gräl ha slagit denne i huvudet med en dynggrep. Han dömdes till böter. Vid samma ting blev han tillsamans med sin fru åtalad för att på sin gård ha sålt brännvin "supvis". (Den som hade tillstånd att bränna brännvin fick också sälja detsamma, men bara i större kvantiteter. Att sälja små kvantiteter för förtäring på stället var förbjudet.)nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Per Olof Persson, gård E1, köpte gården ca 1877.

GÅRD F

Denna gård kallas "Ambjörns", troligen efter Ambjörn Bengtsson, som var åbo mot slutet av 1700-talet.

Håkan Andersson är omnämnd i Himle härads dombok 1668 och i mantalslängder första gången 1669. Då var han gift. Enl. mantalslängderna dog han ca 1671. Därefter var hans änka åbo. I 1673 års längd står det att änkan går och tigger, och att gården brukas av Jöns Håkansson, som då är gift. Jöns är så gott som säkert son till ovannämnde Håkan.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Av köpehandlingar i Himle härads dombok framgår, att år 1672 köpte Jöns Håkansson ut sina då levande syskon, vilkas namn står angivna. Det står också, att Anders och Börge Håkanssöner då befann sig i Norge.

Av ovannämnda köpehandlingar framgår, att Karin Larsdotter kom fr Stenstorp nr 1.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Döttrarna Kerstin(?) och Gunilla står upptagna i mantalslängder resp. 1697 och 1702. nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.

Anders Torbjörnsson var f på Stenstorp nr 1 och Bengta Persdotter i Tyllered, Tvååker sn.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Torbjörn Andersson brukade Torstorp Storegård, Grimeton sn. År 1740 lämnade han sitt hem, försvann till okänd ort och återvände aldrig.

Bengt blev åbo på hustruns fädernegård Linnarp nr 1.

Sven Börgesson kom fr Frägnared, Skällinge sn.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Sven blev 1768 stämd av åborna på Ugglarp nr 3 för att han försummat att underhålla gärdesgården mellan deras beteshage och hans nyupptagna åkerlycka.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Börta Svensdotter och Nils Andersson flyttade efter sitt giftermål till Rolfstorp nr 9.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Anna Britta Svensdotter bodde på sin ålderdom i stugan Hållsdämmet. Se nedan under rubriken Torp och stugor!

Ogift. Testamenterade sin kvarlåtenskap till brodern Johannes och svägerskan Kerstin, till vilkas hushåll han hörde, liksom systern Anna Britta.

Ca 1810 - 1813 tycks bröderna Jöns och Johannes Svenssöner haft gården ihop. Sedan var nog Johannes ensam åbo. nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Kerstin Jönsdotter var f på Hafstorp nr 1.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.

Johannes Jönsson var f i Sibbarp sn och kom hit fr Englarp, Grimeton sn, där hans far var åbo efter att ha varit gästgivare i Risen. Johannes var nämndeman ca 1836 - 39. Efter ca 1852 var han undantagsman.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
På väg hem från Varberg på landsvägen vid Gödestads kyrkby kom Johannes i gräl med Anders Larsson i Aleslöv och gav honom ett slag med handen så att han föll av hästen och ner i diket. Olaus Johansson, gård D, var i sällskap och vittnade sedan i rätten. Johannes dömdes till skadestånd och böter.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Johannes blev stämd år 1840 släppt boskap på bete på skogsmark som tillhörde två hemman i Släne, Skällinge sn, och för att olovandes ha huggit bränsle i Släne skog.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
År 1842 köpte Johannes en gård i Kulparp, Skällinge sn, som snart efteråt brann ner under omständigheter som tydde på att branden var anlagd. Detta medförde ett antal processer, som hotade att ruinera honom. För att undgå att gården i Aleslöv togs i mät, sålde han den till för en symbolisk summa till sin omyndige son Jöns Anton. Mot detta protesterade hans fordringsägare i rätten.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Ungefär samtidigt blev Johannes straffad för flera brott, bl.a. slagsmål på Skällinge marknad, och hamnade nog i fängelse i Malmö. nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
År 1848 och ett par år framåt tvistade han i häradsrätten med Nils Olofsson, åbo på Skärte nr 2, om likviden för en oxe som Johannes sålt till Olof. Denne vann målet.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Strax före ett av de många rättegångstillfällena i detta mål drack Johannes och Nils tillsammasn toddy på en krog i Varberg, där rättegången ägde rum. (Värre ovänner var de tydligen inte.) För att få Nils så full att han skulle försumma rättegången hällde Johannes i smyg något som troligen var polityrsprit i hans glas. Nils kunde mycket riktigt inte deltaga i rättegången, men lyckdes med hjälp av vittnen bevisa orsaken till sitt uteblivande, och Johannes fick böta för sitt tilltag.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
När Johannes var åbo skedde laga skifte och en hemmansklyvning. Vid denna fick gården fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:2.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Johan Aron Johansson gifte sig med Karolina Andersdotter, f 1826, och flyttade med henne till Valinge sn 1857. En dotter till dem, Eva Sofia, föddes i Aleslöv 1853.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Carl Magnus Johansson var gift med Johanna Beata Kaspersdotter Grimbeck fr Linnarp nr 3, f 1845. De bodde på gården till 1868 då de flyttade till Stenstorp och senare till Valinge sn. Carl Magnus var snickare. Deras barn: Johan Enar, f 1867, och Claes Gottfrid, f 1868.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Anders Samuel Johansson var åbo på Skällinge nr 1. Hustrun var f i Brostorp, Skällinge sn.

Gården arrenderades ca 1848 - 50 av Anders Torstensson fr Hafstorp.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Jöns Anton var sedan torpare på Rya vid Stensared, där sönerna var födda, och från år 1880 torpare på Hallsbäck under Aleslöv nr 2. Hustrun var fr Stensared nr 1.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Johan Olander men inte Josefina* emigrerade till USA 1887. Hon var f i Fagered sn och backstusittare vid Aleslöv nr 2 år 1900, tillsammans med sonen Carl August*, f 1887 i Rolfstorp sn.

Familjen inflyttade fr Okome sn och utflyttade till Torstorp, Grimeton sn.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Till familjen hörde också hustruns far Sven Sibbelius, f 1783, f.d. klockare i Sibbarp sn, och hennes bror Johan Peter, f 1845.

Mannen var f i Skällinge sn och hustrun i Grimeton sn. Familjen inflyttade från Torstorp nr 5, Grimeton sn.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Hos dem bodde hustruns mor Inger Lena Johansdotter, 1791 - 1879.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.

Emma Lovisa Larsdotter var f i Mute.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Barthold Johan Svensson flyttade till Amerika ca 1895. Hustrun blev då backstusittare i Aleslöv. nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Eventuellt var Barthold Johan aldrig åbo utan bara bosatt här.

GÅRD G

Sven Persson förekommer i häradets dombok 1671 och i mantalslängderna från 1663. Han var då gift, men i 1674 års längd står det, att hans hustru hade dött. Redan året därpå tycks han vara omgift. Enligt 1678 års längd var han då åter änkling och åter omgift ca 1683. Karin Börgesdotter (enl. andra källor Björnsdotter) tycks alltså vara hans tredje hustru. nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Sonen Olof förekommer i längderna fr.o.m. 1687 och bör därför vara f ca 1682.

Bengt Svensson kom fr Hovgården. Hans mor hette Börta Börgesdotter och dog på sonens gård år 1720.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
År 1711 var Bengt i slagsmål med Olof Hansson i Hafstorp efter ett gräl om kronoskjutsning. De slogs med en tjuga, som Olof fick ett sår i ansiktet av. Tre veckor senare avled Olof, och Bengt blev då stämd av Olofs far och änka och anklagad för att ha vållat Olofs död. Bengt blev frikänd från detta, men fick böta för att han slagits. nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Sven Bengtsson blev åbo på hustruns fädernegård i Hafstorp.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Sven Arvidsson och Karin Bengtsdotter bodde nog i Aleslöv åtminstone år 1739, ty detta år föddes och dog deras son Bengt och dog Karin, och dessa händelser inträffade enl. kyrkoboken i Aleslöv. Sven blev sedan åbo i Bregnhult (som numera skrives och uttalas Brännhult). nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Sven Arvidsson var son till Arvid Bengtsson i hans gifte med Karin Henriksdotter fr gård A. Syskonen Anna och Karin Bengtsdöttrar var alltså gifta med resp. en fader och hans son.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Bengt Bengtsson var nämndeman. På sin moders vägnar stämde han år 1771 Tore Andersson (se nedan!), och hävdade att denna borde avträda gården, enär han förvärvat den på ett oriktigt sätt. Elin och Bengt förlorade målet.

Lars Nilsson kom fr Rolfstorp nr 4. Han var åbo där innan han flyttade till Aleslöv.

Tore Andersson kom fr Nackhälle, Spannarp sn.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Karin Svensdotter var f på Hafstorp nr 1 och syster till Johannes Svensson, gård D. Hon gifte om sig med Per Larsson fr Stenaljung, som flyttade till Aleslöv. De bodde på äldre dagar i Bengt Toressons familj. Per levde 1753 - 1830.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Tore blev år 1760 stämd av sin granne Sven Börgesson, gård F, för att han vägrade ge denne utrymme åt en nybyggnad och att ta bort en risgärdesgård, som Tore ansåg utgöra eldfara. Rättegången utmynnade i förlikning och en överenskommelse att byta tomter samt in- och uthus.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.

Anna Britta Johansdotter var f på gård D och Anna Britta Svensdotter i Kushult. När den sistnämnda var åbo skedde laga skifte.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
År 1810 var Bengt Toresson inför rätta för att han "hållit lekstuga".nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Bengt bestämde i testamente att hans barn Jöns och Anna Kristina skulle dela gården lika med skyldighet att "köpa ut" syskonen Sven och Beata. När detta var gjort köptes Jöns andel av Anna Kristina och hennes fästman.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Jöns var åbo på Ryen. Han frös ihjäl ute på marken i januari 1830.

Anders Hansson var fr Liagården, Grimeton sn, och var nämndeman 1839 - ca 1850. När han var åbo skedde en hemmansklyvning. Fastigheten fick därvid beteckningen Aleslöv 2:3.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Carl Svensson var åbo på Hafstorp nr 2.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Nils Johan Andersson var snickare när han gifte sig. Han härstammade fr Rolfstorp nr 5.nedanför landsvägen Rolfstorp - Gödestad. Gården fick fastighetsbeteckningen Aleslöv 2:5.
Sven Johan Persson kom fr Semb nr 7, Valinge sn.

Systern Augusta Albertina* bodde hos honom år 1900.

BÅTSMANSTORP

De 10 skattehemmanen i Rolfstorp sn var skyldiga att hålla 4 båtsmän. Några fasta båtsmanstorp tycks inte ha funnits i socknen, utan båtsmännen inkvarterades där det för tillfället passade bäst. Men vanligen bodde det en båtsman i Aleslöv, en i Ugglarp och en i Mute. Den fjärde hade nog ingen varaktig stad. Båtsmannen i Aleslöv hade nummer 159.

Sandvad och/eller Linnetorpet båtsmanstorp under Aleslöv nr 1

Jag har inte kunnat fastställa om detta är två torp eller ett torp med två namn.

Denna båtsmansfamilj finns i den enstaka husf 1750 och är nog den första i Aleslöv som det finns skriftligt vittnesbörd om.
Makarna tycks ej vara vigda eller dottern f i Rolfstorp sn.
Torpet låg enl. kyrkoböckerna mellan Aleslöv och Djurarp och förs ibland till det sistnämnda stället.
Båtsmannen Carl Long fr Lindberg sn och hustrun Kerstin Larsdotter bodde något år i Linds stuga. De fick 1775 sonen Carl och redan detta år kallas Kerstin för änka i kommunionlängden.

Jöns var inte båtsman, men han var från ca 1777 med sin familj inneboende hos Linds. Ej kvar 1806.

Enl. vigselnotisen var Olof fr Stenstorp men han var nog inte f där. Margareta var f på Ugglarp nr 1. Familjen flyttade nog från socknen före 1806.

Vigselnotisen säger att mannen var rotebåtsman och att båda kom från ett torp vid Aleslöv.
I dottern Kristinas födelsenotis kallas Lind förre båtsmannen.
Enl. husf 1806 - 13 var Anders Linds änka Anna inhyst hos familjen Widding. Sedan flyttade hon med barnen till Lunnestugan vid Stenstorp nr 1, i vilken Widdings tidigare hade bott. Hon var nog inte f i Rolfstorps sn.
Efter ca år 1800 förekommer inte namnet Linnetorpet längre i några kyrkoböcker, medan namnet Sandvad fortlever och nämns för sista gången i husf 1842 - 53.

Håkulla torp under (troligen) Aleslöv nr 1

Widding var som båtsman bosatt vid Stenstorp nr 1. Han flyttade till Aleslöv ca 1800 och det är ovisst om han då fortfarande var båtsman. Han var tidigare g m Pernilla Jönsdotter. Ca 1813 flyttade han till Hafstorp där han bodde till sin död. Under några år på 1780-talet gjorde han sig troligen skyldig till flera stölder. Varken Bengt eller Kristina verkar vara födda i Rolfstorp sn.
Petronella Kristina blev g m båtsmannen B.O. Grimberg.
Det bodde nog ingen båtsman vid Aleslöv mellan ca 1813 och ca 1828.

Båtsmanstorp under Aleslöv nr 1. Det kallades mot slutet av 1800-talet för Lindstorpet, men detta namn var nog inte officiellt, för det används i regel inte i kyrkoböckerna.

I vigselnotisen säges Johannes vara fr Mute och Anna fr Mute nr 7, men de ser inte ut att vara födda i socknen.
Enl. husf bosatte makarna sig i Aleslöv 1828, och enl. samma källa tog Sedig avsked och flyttade till Mute nr 2 år 1839. Men födelseboken säger att äldsta barnet föddes i Hafstorp och dog i Mute. De båda andra var födda i Mute och dog där med en veckas mellanrum. Så frågan om var familjen egentligen bodde är svårt att besvara.
Fler barn föddes i Mute.
Hustrun var vanför i ena handen.

Mannen var nog inte f i Rolfstorps sn. Han blev båtsman här ca 1840 och dog under kommendering i Karlskrona av kolera eller rödsot.
Inte heller någon av fruarna ser ut att vara födda i socknen
Till familjen hörde också Karolinas barn i ett tidigare äktenskap, nämligen Sven Johan Johansson, f 1838, och Anna Britta Johansdotter, f 1840. Ingen av dessa barn var fött i Rolfstorp sn.
I husf står på ett ställe att båtsmantorpet ligger på mark som tillhör Rolfstorp nr 3. I de båda äldsta barnens födelsenotiser står att de var födda "vid Rolfstorp" medan det tredje anges vara fött "vid Aleslöv".

F på Stenstorp nr 1. Ogift båtsman här ca 1854 - 58. Rymde från båtsmanstjänsten. Senare snickare. Rymde till USA 1873 från hustru och barn.

F på torpet Gröneberg vid Hovgården. Båtsman här från ca 1858. Flyttade med familjen till Skällinge sn 1867.
Hustrun inflyttade fr Torstorp, Grimeton sn, 1864, som är troligt vigselår.

Gustav var f i Valinge sn, Inger Kajsa i Istorp sn och Anna Olivia i Valinge sn. Familjen inflyttade 1868.
I husf 1888 - 97 och i församlingsboken 1900 kallas Gustav f.d. båtsman.

Hallsbäck båtsmanstorp vid Aleslöv nr 1

Mannen var båtsman i Aleslöv från år 1853. Han var f i Grimmared sn och hustrun på Ugglarp nr 2. Till familjen hörde hustruns uä son Nils Aron, f 1838.
Hallsbäck kallas stuga i husf. Sedig köpte den av Anders Börgesson, gård D. Närmast före Sedig bodde Olaus Johansson, tidigare åbo på denna gård, med sin familj i stugan.
Sedig flyttade med hustru och dotter till Hunnestad sn år 1888.

Sven Johan var inte båtsman men bodde med sin familj i föräldrarnas stuga. Sven Johan och Sofia flyttade som ogifta till USA, troligen 1881, och samtidigt. De gifte sig i Chicago, där de båda äldsta barnen föddees, och återvände 1887. Sofia var f på Rolfstorp nr 7.
Sven Johan flyttade till Hunnestad sn 1888 tillsammans med sin egen familj och faderns. Inflyttade gjorde då torparfamiljen Nils Gustav Larsson. Om denna, se nedan!

TORP OCH BACKSTUGOR

Den viktigaste källan till detta kapitel - husförhörslängderna - gör ingen tydlig skillnad på torp och backstugor.
Det första vittnesbördet om sådana bostäder i Aleslöv är den tidiga och enstaka husförhörslängden från år 1750. (Den ovärdeliga Hallands Landsbeskifning 1729 nämner t.ex. ingenting om torp eller backstugor i Aleslöv.) En obruten följd av husförhörslängder börjar år 1806.

Aleslöv nr 1

Backstuga

Den finns bara i husf 1806 - 13.
Bosatt i stugan var familjen Anders Andersson, som senare flyttade till nybygget Sandlid, se nedan! I stugan bodde då även änkan Pernilla Helgesdotter och änkan Kerstin, som var båtsmannen Lars Linds dotter.
I stugan bodde också familjen Widding, den hos dem inhysta pigan Oller Larsdotter, dennas dotter Inger Britta samt Anders Linds änka Anna med döttrar Anna Lena och Kristina. (Inte riktigt alla dessa personer tycks ha bott i stugan samtidigt - men nästan.)

Sandvad, backstugor

Namnet var nog gemansamt för ett par tre stugor. Åtminstone en av dem fanns före 1806 och var troligen den stuga som tidigare hyst båtsmännen Lind. Bäcken och Stampelbacken är andra namn på någon av dessa backstugor.

Familjen flyttade hit ca 1815 fr Rolfstorp nr 2 där Per varit arrendator.
Här var Per snickare. Han finns ej i Rolfstorps födelsebok. Efter hans död bodde familjen kvar. Eva var f på ett torp vid Djurarp.
Ogifta Gunilla Kristina bodde kvar i stugan till sin död. I husf står om henne antecknat: "På Curhuset botad för venerisk sjukdom 1844".

Johannes var f i Småland och inflyttad 1820 fr Trönninge, Lindberg sn.
Inhysta hos Johannes och Inger var Mikael Jonsson med hustru Judit Larsdotter, f 1783, och barnen Johanna Britta och Gustav, f här 1819. Båda familjerna bortflyttade ca 1822.

Carl Daniel var f i Bösarp, Skällinge sn. Fadern var häradsskrivare. Anna Lovisa var d t Axel Lagercrantz på Hovgården. Familjen flyttade hit ca 1820 från ett torp vid Djurarp och flyttade ca 1830 till Skärte nr 2, där Eiserman tidigare varit åbo.
I husf står att när Eisermans flyttat revs den stuga de bebott.

Olaus Johansson

F.d. åbo på gård D, bosatt här med sin familj från 1845 till sin d 1857. Hustrun bodde kvar tills hon dog 1867. Hitflyttade fr Hallsbäck. Om familjen: Se under gård D!

Änkling. Bodde här från ca 1840 till sin död. Nog ej f i Rolfstorp sn.
Stugan eller stugorna Sandvad / Bäcken / Stampelbacken tycks ej ha funnits efter ca 1860.

Backstuga

Änkling. Bodde här fr ca 1805 till sin död. Om honom, se under Olof Persson, gård D!

Skomakare, senare allmosehjon. Bodde här fr ca 1812 till sin död. Född på Ugglarp nr 2 och f.d. åbo där. Var gift med Oller Larsdotter, 1734 - 1824, men hon bodde inte med honom här i Aleslöv.

Olaus var f på gård E1 och Malena i Gödstad sn. De flyttad hit ca 1820 fr Gässlösa, där Olaus varit torpare.
Familjen flyttade till Harplinge sn 1831 men återkom till Aleslöv fr Rolfstorp nr 5 år 1840. Då slog sig familjen ner på torpet, senare backstugan Högabergsslätt under Aleslöv nr 2. Se nedan!
I husf står att Olaus var sjöman och stundom vistades hemma, stundom i Onsala, där han nog dog.
Anna Lena Svensdotter kom fr Skogsgärde, Drängsered sn.
Josefina Karolina hade en uä son Johan August som levde 1866 - 67.
Efter 1831 finns det inga säkra belägg för att denna backstuga existerade.

Sandlid, backstuga, nämns första gången som nybygge i husf 1814 - 16 . Kallades även Sandledet och Ragnhilds.

Familjen förekommer i husf 1806 - 13, då den bodde i en stuga vid Aleslöv nr 1. Se ovan! Sonen Sven var under dessa år sockenskräddare och bosatt hos föräldrarna. Ca 1814 flyttade familjen in i den då nybyggda backstugan Sandlid, där den kvarbodde till Anders död. Därefter beboddes stugan av Anders barnbarn Anna Gustava, Johanna Kristina och Nils.
Varken Anders Andersson eller någon av fruarna tycks vara f i Rolfstorp sn. Sara Simonsdotter var piga hos Anders före deras giftermål.
Börta Bengtsdotter kom från Båtsberg #3, Gödestad sn. Hon flyttade till Hafstorp nr 3 efter makens död och 1856 till Valinge sn.

Familjen flyttade hit ca 1817. Sven var sockenskräddare och s t föregående backstusittare. Hans och faderns familjer bodde samtidigt i huset.
Ca 1822 flyttade Svens familj till Håkullastugan se nedan! Sven och barnen Anna Gustava, Johanna Kristina och Nils flyttade tillbaka till Sandlid efter Svens fars död 1853.
Karin Jönsdotter var f på Ugglarp nr 3. Om henne står det i husf: "Accusat forte 1827, frikänd i hovrätten i Dec 1827."
Gustav flyttade 1836 till Ullared sn för att bli sockenskräddare där.
I husf 1835 - 42 står att Sven Andersson då brukade en del av hemmanet Ugglarp nr 2.
Johan Aron Jansson var torpare på Högabergsslätt under Aleslöv nr 2.
Stugan fanns kvar år 1900.

Gåsevad, torp.

Fanns från ca 1820 till ca 1895 och beboddes hela tiden av Jöns Andersson, f.d. åbo på gård A, och medlemmar av hans familj. Se under gård A!

Hållsdämmet, backstuga.

Tre gamla pigor (ogifta kvinnor) hitflyttade under loppet av 1830-talet och var bosatta här tills de dog.
Ingrid var f på gård A och Anna Britta på gård F. Kristina var nog inte f i Rolfstorp sn. I husf står det att hon "fått oäkta barn". Hon var nog den sista att bo i denna stuga.

Håkulla Lid, torp, senare backstuga.

Magnus kallas i husf först torpare, sedan backstusittare.
Familjen inflyttade 1858 fr Hafstorp nr 3, där mannen varit åbo. Han var f i Fagered sn och hustrun i Varberg.
I husf är antecknat att Magnus var dömd år 1859 av Faurås häradsrätt för snatteri.
Emma Charlotta satt ensam kvar i stugan år 1900.

Yttra Högabergsslätt, torp

Makarna, av vilka ingen var f i Rolfstorp sn, inflyttade 1859 fr Djurarp. Familjen utflyttade till Skällinge sn 1864. Sedan fanns ej detta torp, såvida det inte fick ett annat namn.

Hallsbäck, backstuga eller torp

Olaus Johansson

F.d. åbo på gård D, bodde här med sin familj 1837 - 45. Flyttade till en av backstugorna vid Sandvad.
Huset ägdes åtminstone från början av 1840-talet av Anders Börgesson, gård D, och såldes till båtsmannen Börge Sedig, som bosatte sig i det. Se ovan!

Familjen inflyttade fr Hunnestad sn 1888 och ersatte då båtsmansfamiljen Sedig. Troligen bytte familjerna bostad.
Nils Gustav var torpare. Han och sonen var födda i Hunnestad sn, hustrun i Gödestad sn.
Till familjen hörde mannens mor Anna Beata Markusdotter, f 1802 i Hunnestad, d 1890.
Malena och sonen flyttade till en backstuga vid Ugglarp nr 3 år 1894. Därefter fannas nog inte detta Hallsbäck längre.

Torp

möjligen det torp som ovan kallas Yttra Högabergsslätt.

Syskon och barn till båtsmannen Nils Stenström i Ugglarp. Hos dem bodde Johanna Brittas uä dotter Paulina Josefina Hansdotter, f 1855, d 1886.
Torpet tillkom ca 1875 och fanns kvar år 1900.

Backstuga

Denna familj inflyttade till Aleslöv nr 1 mellan 1897 och 1900. Mannen kallas förpantningshavare i församlingsboken 1900. Han var f i Varberg, hustrun i Grinneröd sn, dottern i Varberg och sonen i Rolfstorp sn.

Hus

Lars kallas husägare i församlingsboken 1900. Familjen bör ha hitflyttat efter 1896. Mannen och barnen var födda i Skällinge sn och hustrun i Källsjö sn.

Aleslöv nr 2

Hallsbäck, torp

Nämns första gången i husf 1814 - 16, då det kallas Ett nybygge. (Det fanns alltså torp och backstugor med namnet Hallsbäck både vid Aleslöv nr 1 och nr 2.)

Familjen bodde från 1806 enl. husf på torpet Håkulla vid Djurarp, och enl. den äldre dotterns födelsenotis på Stampelbacken vid Djurarp.
Ca 1815 flyttade familjen till Hallsbäck, som i den yngre dotterns födelsenotis sägs ligga vid Djurarp, och 1828 till Stamnared sn.
Varken Anders, Anna eller Britta tycks vara födda i Rolfstorp sn, eller Anders och Britta vigda där.

Erik var nog inte f i Rolfstorp sn. Anna var f på Ugglarp nr 2 och hade först varit g m Elias Gunnesson, åbo på Ugglarp nr 3.
Makarna inflyttade fr Ugglarp år 1828 och Erik utflyttade till Mute nr 5 år 1837. Därefter förekommer inte detta torp någon mer gång i husf.

Håkullastugan,

fanns ca 1822 - ca 1853 och beboddes av skräddaren Sven Andersson med familj. Se ovan under Sandlid!

Garvaretorpet även kallat Horsabäcken

(Horsabäcken heter den bäck som rinner genom Aleslövs by. Hors är gammal halländsk dialekt för häst. Jfr engelska språket!)

Anders Johansson Roström Anna Britta Börgesdotter Bernt Gerhard, 1832 - krympling enl. husf

1802 - 86 1801 - 70

v 1832

Roström var garvare. Familjen inflyttade enl. kyrkoboken fr Ljungby (sannolikt Ljungby sn i Hallands län) år 1834.
Mannen och sonen var ej födda i Rolfstorp sn, men hustrun var f på Ryen.
Roström ägde 1845 - 49 en gård i Ugglarp som såldes när han gjorde konkurs. Han bodde kvar i Aleslöv till sin död.

Familjen inflyttade fr Köinge sn 1872 och flyttade tillbaka dit 1879.
Mannen, som var garvare, var f i Mårdaklev sn, hustrun i Köinge sn och äldsta dottern i Ljungby sn.

Familjen inflyttade fr Varberg 1879. Mannen var garvare och f i Torpa sn. Hustrun var f i Träslöv sn. Hon och dottern dog med bara fyra dagars mellanrum, hustrun först. Dottern blev 10 dagar gammal. Mannen drev garveriet ännu år 1900.

Högabergsslätt, backstuga, senare också ett torp

Nämns första gången i husf 1835 - 42. Då beboddes den av familjen Olaus Andersson, som inflyttat 1840 och som tidigare bott i en stuga vid Aleslöv nr 1. Se ovan! Olaus dotter Josefina Karolina* bodde kvar i stugan ännu år 1900.

Anders Bengtsson var torpare. Familjen inflyttade fr ett torp under Ugglarp nr 3 år 1864 och utflyttade till USA 1872.
Anders var skomakarson fr Ugglarp. Hustrun var f i Lindberg sn. De båda äldsta barnen var mannens i ett tidigare gifte.

Denna torparfamilj inflyttade 1874 fr torpet Nya Enet under Rolfstorp nr 7.
Mannen var torparson fr Ugglarp. Hustrun var d t skräddaren Sven Andersson på Sandlid. Hon kallas ibland i kyrkoböckerna Paulina Rebecka.

Familjen inflyttade 1890 fr Ugglarp nr 2, där mannen var född. Han kallas handlande.
Hustrun var f i Varberg. Till familjen hörde hennes dotter Emma Josefina Johnsson, f 1881 i Rochester, USA, och d på 1890-talet.
Hustruns mor Anna Beata Bengtsdotter*, f 1817 i Grimeton, ingick också i familjen, som år 1900 bodde på Håkulla Lid vid Aleslöv nr 1.

Torp

Jöns Anton Johansson*

Flyttade hit 1880. Tidigare åbo på gård F. Se under denna!

Backstuga

Nils Johan var färgare och f i Gödestad sn. Familjen inflyttade därifrån år 1881. Det första äktenskapet ingicks i Varberg.
Den första hustrun var f i Värö sn och den andra i Varberg.

Backstuga?

Familjen inflyttade någon gång mellan 1897 och 1900. I församlingsboken 1900 kallas mannen F.d. handlande. Han var f på Ugglarp nr 1 och hustrun på Mute nr 1.

ROLFSTORPS MEJERI

Mejeriet förekommer f.f.g. i husf 1876 - 87 enl. nedan. I nästa husf förs det under Hafstorp nr 1. Att den första mejerskan inflyttade 1883 tyder på att verksamheten startade då.
Mejerska Johanna Fredrika Fredriksson, f 1857 i Kågeröd sn. Inflyttad fr Varberg 1883, utflyttad dit 1886
Mejerska Berta Julia Bergendahl, f 1863 i Eftra sn. Inflyttad fr Ljungby sn 1886, utflyttad till Örebro län 1892
Handelsbiträde Albertina Beata Andersdotter, f 1861 vid Linnarp, torpardotter. Inflyttad fr Valinge sn 1886, utflyttad till USA 1888
Maskinist Sven Algot Johansson, f 1860 på Mute nr 5, åboson. Inflyttad 1887, utflyttad till USA 1888.

Tryckta källor

Kyrkobokföringen i Rolfstorp sn 1695 - 1910, samt i div. närliggande socknar
Jordeböcker 1646 - 1850
Mantalslängder 1669 - 1755
Hallands Landsbeskrifning 1729
Himle härads dombok 1631 - 1850
Skifteshandlingar, Lantmäteriet