 |
HALLANDS GENEALOGISKA FÖRENING hgf @ halland.genealogi.se |
 |
| » Kontakta HGF » Bli medlem » Startsida » Artiklar ur medlemsbladet 2005 » Släktforska i kommunarkiven! |
| Släktforska i kommunarkiven!
av Samuel Lindeborg, Kommunarkivarie, Falkenbergs kommun |
|
| Kommunarkiven innehåller främst de kommunala myndigheternas arkiv från 1864 till idag, och överallt där kommunen varit i kontakt med medborgarna finns naturligtvis chansen att där lämnats spår som går att använda för släktforskningsändamål. Här ett komprimerat försök att kasta lite ljus över situationen, med utgångspunkt från Halland.
Sökingångar Förutom arkiv från kommunens olika myndigheter förvarar alla kommunarkiv i Halland utom Halmstad och Kungsbacka en mindre mängd enskilda arkiv. Dessa omfattas dock inte av offentlighetsprincipen och kan vara belagda med olika former av förbehåll för forskare, precis som allmänna offentliga arkiv kan undantas insyn genom sekretesslagstiftningen. Den vanligaste sekretessen som en släktforskare stöter på är förstås personsekretess, då som regel gällande i 70 år. Om det är ens egna uppgifter man skall titta på, eller om man t.ex. utreder sitt eget faderskap, så finns det regler som kan bryta sekretessen, så även om man har tillstånd från den som uppgifterna berör. Den utmärkta översikten Arkiv i Halland från 2003 rekommenderas. Där finns relativt tydligt kommunarkivens bestånd och kontaktuppgifter redovisade. En samlad länksida med kontaktinformation och eventuella länkar till respektive arkiv finns på www.hallandsarkivforbund.org Kommunarkivens hemsidor innehåller aktuell information om bestånden i varierande detalj och där kan även i enstaka fall finnas en del register att söka i för den som är nyfiken. På kommunarkivet finns oftast möjlighet att söka i arkivförteckningarna med digitalt förteckningsstöd, vilket då ger information (åtminstone) ner på serie eller volymnivå. Eftersom kommunarkiven är olika väl rustade att ta emot forskare är det alltid lämpligt att bestämma tid i förväg, och förbereda så mycket som möjligt före besöket. Via www.lokalhistoria.nu finns mängder av socken- och kommunalstämmoprotokoll, stadsfullmäktigeoch kommunalfullmäktigeprotokoll m.fl. sökbara fram till 1951 (med varierande täckningsgrad) något som kan vara både givande och roande för den som ger sig tid. Arkiv Om man blickar bakåt från de nuvarande kommunerna kan man lite förenklat se tre tidsperioder som även ger arkiven avgränsning, både i tidsomfång och geografiskt. Den första perioden (1863-1951) efter de första kommunalförordningarna, utifrån samma gränser som socknarna. Stadskommunerna som också tillkommer här, lever kvar fram till kommunreformen 1971. Den andra perioden är (1952-1971) efter storkommunreformen med sammanslagna landskommuner. Slutligen ger kommunreformen 1971 i princip den kommunala verksamhet och geografi vi känner igen idag, med ca 280 kommuner. Dessa grunddrag i den kommunala historien är tydliga i Halland, med några få komplikationer, t.ex. där en lands- eller storkommun uppgått i en kommun utanför Halland efter sammanslagningen i början av 1970-talet. Arkiven ger ett avtryck av samhället i stort, med allt från vattenledningar och elektricitet till barn- och äldreomsorg och bland dessa finns vissa arkiv som är av större nytta för släktforskaren. En grundläggande uppmaning bör dock vara att släktforskaren skall vara kreativ och inte endast följa traditionella sökvägar –nästan oavsett vilken verksamhet myndigheterna har ägnat och ägnar sig åt, så är man i kontakt med människor. Man bör även komma ihåg att en del handlingar som har varit "levande" vid en kommunsammanslagning kan ha följt med upp i den myndighet som startar om eller omvandlas i den nya kommunen, om denna haft behov av det. Detta kan gälla särskilt avtal och handlingar knutna till fastigheter, men även personakter och mycket annat. En uppradning av tänkbara källor kan bli väldigt lång och detaljerad. Jag nöjer mig därför här med att skrapa på ytan av kommunarkivens bestånd. Man kan förstås i Barnavårdsnämndernas arkiv, som i regel dyker upp på 1910-talet, finna uppgifter om till exempel oäkta barn och faderskap. Fattigvårdsstyrelsernas arkiv kan ge intressanta uppgifter i samband med ekonomiskt stöd och in- eller utflytt från en kommun till en annan. Båda dessa verksamheter för tanken till socialnämndernas arkiv, socialakterna är naturligtvis en värdefull informationskälla. I sammanhanget kan nämnas barnmorskeböcker, med uppgifter om födslar, när dessa finns är de förstås en bra källa. I hälsovårdsnämndernas spår finner man uppgifter om sanitära förhållanden, mätningar och inspektioner. Man kan naturligtvis finna uppgifter om i samband med skatt i uppbördsböcker och i samband med rösträtt i röstlängder. Har någon varit kommunalt anställd kan där finnas uppgifter i personalarkiv som kan vara antingen fristående eller knutna till den myndighet där man arbetat. Politiker och vissa tjänstemän går även att spåras vad gäller t.ex. verksamhetstid och uppdrag i de olika myndigheternas protokoll, men även i andra typer av handlingar som myndigheten genererat. I skolarkiven går det att finna listor på skolpliktiga elever, betyg, klassfoton samt ibland uppgifter om hur skolan varit inrättad. Skolarkiven kan ofta finnas i kommunarkivet även före 1864. I bygglovsarkiven finns mycket material kring ny- och ombyggnationer på fastigheter, och är det så att man vill titta närmare på en byggnad som kommunen uppfört, till exempel en skola, så kan man måhända få än mer information. I hamnarnas arkiv finns uppgifter om sjöfart, man kan exempelvis spåra fartyg och befälhavare. Allt detta och mycket mer i kommunarkiven alltså, detaljerikedomen och variationen är mycket stor oberoende vilket kommunarkiv du vänder dig till i dina funderingar. Samuel Lindeborg Kommunarkivarie Falkenbergs kommun www.falkenberg.se/arkiv | |
|
HALLANDS GENEALOGISKA FÖRENING hgf @ halland.genealogi.se |
|