 |
HALLANDS GENEALOGISKA FÖRENING hgf @ halland.genealogi.se |
 |
| » Kontakta HGF » Bli medlem » Startsida » Artiklar ur medlemsbladet 2005 » Släktforskningens grundkällor Del I |
Släktforskningens grundkällor
Del I av Charlotte Lindgren |
|
| Följande sammanställning redogör för de arkivalier, som är av betydelse för genealogisk forskning. Vid redovisningen har den minsta kyrkliga enheten, församlingen (socknen) fått bilda utgångspunkt. Kyrkoarkiven innehåller det grundläggande materialet för genealogisk forskning och har därför erhålligt en fyllig presentation.
I denna första delen, Från skriftebok till församlingsbok, redogörs för tidigt kyrkligt källmaterial fram till och med husförhörslängderna och församlingsböckerna. Del II, Kyrkoboken och den svenska befolkningsstatistiken, behandlar ministerialböckerna dvs födelse-, vigsel- och dödböcker samt den svenska befolkningsstatistiken. Släktforskningens grundkällor - Del II - Kyrkoboken och den svenska befolkningsstatistiken Del III, Sockenstämman, domböcker och mantalsskrivning, handlar om sockenstämmoprotokoll samt material från häradsrätts- och stadsarkiven såsom domböcker och mantalslängder. Släktforskningens grundkällor - Del III - Sockenstämman, domböcker och mantalsskrivning Från skriftebok till församlingsbok
Efter förarbeten under 1600-talet stadfästes 1686 den första hela riket gällande författningen om kyrkoböckers förande. I denna stadgades att följande skall införas i kyrkoboken: - kyrkans inventarium - redogörelse för kyrkans olika inkomstkällor - prästgårdens inventarium med tillhöriga ägor - räkning på inkomster och utgifter - sockenstämmobeslut angående kyrkans nödtorft - vad sällsamt tilldragit sig i socknen, bestående av ens eller annans goda eller onda bedrift eller ock det som utom naturens ordentliga skickelse i elementerna eller på kvickt och dött sig ter och visar - visitationsakterna - alla brudfolk med deras och föräldrarnas namn samt underrättelse varifrån de är komna och vad vittnesbörd de har - alla barns, såväl äktas som oäktas, med deras föräldrars och faddrars namn, födelse- och dopdag, så ock orten där de är födda - de avlidnas namn som i kyrkan eller på kyrkogården är begravna med kort underrättelse om deras lägerställning, stånd, villkor, leverne och ålder - deras namn som tid efter annan flyttar in i eller ut ur församlingen med uppgift om varifrån de kommit, hur de sig förhållit och vart de far. Slutligen skulle en särskild skriftebok eller förteckning på sockenfolket under by och bolag inrättas, i vilken vars och ens framsteg i katekismi lära skulle meddelas. Skrifteboken Skrifteboken (andra benämningar är katekismilängd, katekisationslängd, läselängd) tillkom ursprungligen i församlings- eller själavårdande syfte. Därför upptog den till en början inte alla församlingsbor utan bara dem, som erhållit kristendomsundervisning och hade att infinna sig till förhören. Barnen är således inte med och inte heller ståndspersoner, som förmodligen ansågs ha erforderliga kunskaper utan särskild kontroll. De insikter som framkom vid katekesförhören angavs i längden genom olika tecken i därför avsedd kolumn. De närvarandes ålder, födelsedatum och födelseort samt andra uppgifter, som tillhör en senare tids kyrkobokföring var däremot inte nödvändiga för dessa längders rent inomkyrkliga ändamål. Efter hand började dock sådana uppgifter inflyta. I en skriftebok som var avsedd att användas under flera år blev det nödvändigt att införa annotationer om ålder och frånfälle. I annat fall skulle pastor vid förhörstillfällena sakna erforderlig överblick över befolkningens sammansättning. Avgörande betydelse för skriftebokens vidare utveckling till att bli en matrikel över församlingens innevånare fick tabellverkets inrättande 1748. Genom de nativitets-, mortalitets- och folkmängdstabeller, som prästerskapet anmodades upprätta framtvingades en omläggning av den gamla skrifteboken. I det kungliga brev som påbjöd upprättandet av denna tidiga befolkningsstatistik erinrades prästerskapet om att hålla riktiga längder över sina åhörare, även barn, med angivande av deras ålder. När ett barn döpts, någon avlidit, gift sig eller flyttat skulle detta noteras i längden, som från denna tid började benämnas husförhörslängd. Husförhörslängden
Så småningom började åldersuppgifterna ersättas med uppgift om födelsedatum och angivande av födelseort blev vanligare. De husförhörslängder som tillkom i slutet av 1700-talet innehöll i regel kolumner för följande uppgifter: Namn, födelsedatum, födelseort, år för inflyttning och varifrån flyttningen skett, utflyttning med angivande av orten för flyttningen, olika förhörsbetyg samt datum för förhörs- och nattvardsgångar. Vanliga började nu också bli anteckningar i särskild kolumn om sedliga förhållanden, sjukdomar och lyten. Såväl skrifteböcker som husförhörslängder för äldre tid har dessvärre ganska oregelmässigt bevarats till vår tid. De hade en relativt kortvarig aktualitet och aktades föga sedan en ny längd lagts upp. I den mån de bevarats, och från slutet av 1700-talet är detta regel, utgör de en ovärderlig källa för släkthistorisk forskning. Även konfirmationsböcker och kommunionlängder, längd över vilka som tagit nattvarden, kan vara av visst genealogiskt intresse, kanske främst de sistnämnda, som ibland kan utgöra ett ersättningsmaterial för förkomna husförhörslängder. Församlingsboken
I slutet av 1880-talet började husförhören komma ur bruk och 1888 borttogs bötesstraffet för frånvaro. Härmed försvann husförhörsböckernas ena stora uppgift. Kvar stod emellertid sådant som sammanhängde med folkbokföringen och nu infördes istället församlingsböckerna. Officiellt tillkom dessa år 1894. Församlingsböckerna tillsammans med födelse-, vigsel- och dödböcker samt flyttningslängder under tidsperioden 1895–1934 digitalfotograferas församlingsvis i ett pågående projekt och ges ut allteftersom de blir klara på CD av Hallands Genealogiska Förening. I del två fortsätter Släktforskningens grundkällor med ministerialböckerna (födda, vigda och döda) samt den svenska befolkningsstatistiken. Artikeln bygger på anteckningar av avlidne släktforskarvännen Carl-Emil Agrell. Charlotte Lindgren » Del II » Del III | |
|
HALLANDS GENEALOGISKA FÖRENING hgf @ halland.genealogi.se |
|