 |
Hallands Genealogiska Förening hgf@halland.genealogi.se |
 |
| 2003-10-01 HallandsRötter » Artiklar ur medlemsbladet 2003 » Släktforskartidningar gav reflektioner |
| Släktforskartidningar gav reflektioner
av Lars Larsson, Halmstad |
|
| I släktforskarlokalen på Söder i Halmstad finns mängder av intressant släktforskarlitteratur av olika slag. Jag brukar roa mig med att över större helger låna hem en del av dem för genomläsning. Nu senast valde jag en ganska stor bunt med äldre årgångar av Släkthistoriskt Forum (ShF), tidningen som utges av Sveriges Släktforskarförbund.
Man kan kanske tycka att genomläsning av gamla tidningar inte skulle vara särskilt intressant, men jag vill nog påstå att släktforskartidningar är ett undantag. Det är faktiskt ganska roande att läsa om saker och ting, som hände för så där fem eller tio år sedan och där författarna kommenterar och drar slutsatser om vad som blir följden av det hela och hur de tror att framtiden skall utveckla sig. Rena släktforskarutredningar etc blir ju heller inte sämre bara för att de har några år på nacken. Det finns mängder av bra artiklar i äldre tidskrifter. När man tänker efter och jämför så är det mycket i dagens släktforskartidningar som har sagts och publicerats tidigare. Nu slumpade det sig så, att jag kom att läsa ShF från 1990 och framåt. Jag märkte då ganska snabbt att datorer och dataregister redan då var ett kärt ämne att diskutera. Det var databaser och BBS:er. Det var inmatningar och disketter i var och varannan artikel, och efter några år i början på 90-talet började man prata om CD-skivor. Då slog mig en tanke. När började egentligen släktforskarna prata om Internet? Detta medium som för oss 2000-talets forskare är helt naturligt och oundgängligt, var då ett okänt begrepp. Och BBS förresten, jag hajade till, den företeelsen hade jag nästan glömt bort. Detta att med modem ringa upp ett telefonnummer och ansluta sin dator till en databas. Alltså, när jag kommit några år in på nittiotalet i min läsning började jag systematiskt leta efter Internet! Och så kom den ena tanken efter den andra. När började jag själv till exempel använda mig av det? Den första internet-aha-upplevelsen kommer jag i alla fall tydligt ihåg. Augusti 1995 på Fårö. Det var en internationell kortvågskonferens med mängder av föreläsare, däribland en ung amerikan, som i sitt föredrag, talade om att ”då gick jag ut på Internet och sökte efter information om det och det och sedan gjorde jag si och så”! Då fick jag en Internet-kick. Sedan rullade det på ganska snabbt, i alla fall på jobbet, där Internet började användas strax därefter. Nå, när började släktforskarna få upp ögonen för Internet? Jo, ungefär samtidigt faktiskt! Jag kom fram i min läsning till nummer 2/95 av ShF. Där i en artikel med rubriken ”Dagboken” av Ulf Berggren kunde jag läsa: ”25/1 utgavs Datateknik 1/95 och där fanns bl a ett debattinlägg som delvis tog upp lite om datateknik för släktforskning. Inlägget brister lite i detaljerna i beskrivningen av hur släktforskning går till idag. Dessutom är skribenten lite överdrivet entusiastisk när han föreslår att det nu så kända datanätet Internet borde ersätta nuvarande metoder att få tag på källorna. Förvisso kommer Internet att få allt större betydelse för släktforskare och alla andra, men som distributör för kyrkböcker lär nätet för lång tid framöver i bästa fall vara ett komplement.” Så här sju år efteråt kan man bara konstatera att förvisso hade artikelförfattaren både rätt och fel i sin förmodan, som vanligt beroende på i från vilken sida man ser saken. Det pågår ju sedan några år tillbaka ett ambitiöst projekt att scanna in kyrkböcker för att sedan kunna läsa dem direkt på nätet. Men det blir kanske bara ett komplement till den vanliga forskningen trots allt. Men jag kan inte låta bli att tänka på den ”överdrivet entusiastiske” artikelförfattaren i Datateknik 1/95, han var nog inte helt snett ute trots allt. Sådana visionärer behövs, även inom släktforskningen. | |