 |
Hallands Genealogiska Förening hgf@halland.genealogi.se |
 |
| Artiklar ur medlemsbladet Hallandsfarares Information 2002 |
| Från garvarelärling i Simrishamn till "ordentlig och riktig" borgare i Falkenberg
av Charlotte Lindgren |
|
| Efter att ha tagit del av familjen Rörbecks släktförhållanden i Rörbeck - en borgarsläkt i Falkenberg ( av Klas-Göran Stehn, från Hallandsfararen Nr 58, december 2002 ) ska vi nu följa logarvaremästaren Martin Rörbecks passerande av graderna från lärpojke till välbeställd mästare och borgare. Samtliga bevis som under skråtiden erfordrades från olika myndigheter fanns bevarade hos svärsonen A.F. Möller, redaktör på Falkenbergs Tidning och ställdes av honom välvilligt till förfogande och återgavs av Gust. Ad. Janson i Hallands Hantverksdistrikts minnesskrift 1899-1929. Några av breven har kortats ned.
Född i Simrishamn erhöll garvarelärlingen Martin Rörbeck vid 23 års ålder sitt gesällbrev av logarvaresällskapet i Kristianstad. Lo är benämniningen på den garvarbark som logarvaren använde för att bereda hudarna till skinn. Så här löd gesällbrevet Som Loo-Garfvare Gesällen Martin Rörbeck anhållit hos Loo Garfvare Gesällskapet I Christianstad, att varda som Gesäll antagen och som sådan Förent och som han Under sinn Lärotid Förhållit sig hafve vi funnit för godt denna begäran Bifalla. Alltså varder han Martin Rörbeck härigenom för en Rätt skaffens Loo-Garfvare Gesäll ansedd och såsom sådan med Gesällskapet förent, Kommandes Till följe däraf Martin Rörbeck att Njuta alla de Fri och Rättigheter till Godo som varje Ledamot af denna vår hedervärda Profession såväl Inom som utom Riket tillkomma kan Aldenstund han sig Som en Rättskaffens Loo Garfvare Gesäll sig Förhåller och upför i Annor händelse varder denna Förening till Intet Gällande. Christianstad den 15:de Aprill 1833. ( Sigill och 8 personers underskrifter.) Sitt yrke hade Martin Rörbeck lärt hos änkan till farbrodern Jonas Rörbeck i Simrishamn. Här kan nämnas att när en kvinna blev änka, blev hon myndig och det var inte ovanligt att en hantverkaränka övertog mannens rörelse. Men vad hände om hon gifte om sig? Då blev hon omyndig igen och hennes nye man fick rätten att driva verksamheten. Att han måste vända sig till logarvaregesällskapet i Kristianstad för att få gesällbrev beror säkerligen på att något sådant ämbete inte fanns i Simrishamn. Den nyblivne gesällen ville antagligen som andra gesäller på den tiden genom resor (vandringar) till olika platser förkovra sig i yrket. För detta behövdes ett s k ”resepass”, vilket hade följande lydelse: Resepass. Magistraten uti Staden Cimbrishamn Gör vetterligt, att som Garfvare Gesäl-len Martin Rörbeck här från Staden ämnar begifva sig till Göteborg och vidare att söka arbete och om Respass anhållit; Alltså varder bemälte Martin Rörbeck såsom i dess rätta resa stadd, hos alla dem, som uppsigt å Resande tillkommer, anmäld, att obehindradt passera. Detta Pass gäller för Tre månader. Cimbrishamn Rådhus den 6:te Maij 1833. Passhafvarens: Födelseort Cimbris-hamn. Ålder: 23 år. Växt ordinär. Ögon blå. Hår svarta. Ansigte ovalt. På Magistratens vägnar: E. Landgren. (Sigill.) Den unge gesällens resa till Göteborg tycks dock ha blivit avbruten i Falkenberg, då han redan år 1838 ”flere år uppehållit sig i staden, varest han är gift och eger betydelige fastigheter”. Son till svarvarmästare Rörbeck i Simrishamn blev han genom sitt giftermål i Falkenberg ekonomiskt ganska välbeställd. För 6.000 riksdaler köpte han en fastighet belägen snett emot bryggeriet Falken, som då låg vid Storgatan. Åt sonen Oscar inköpte han senare för 16.000 riksdaler den fastighet vid Rådhustorget, som av Oscar Rörbeck testamenterades till staden. När Martin Rörbeck ville vinna mästerskap måste han vända sig till logarvareämbetet i Halmstad, som med anledning av detta utfärdade följande: Mästarbrev  Kongl. Maj:ts till Swerige Wår Allder Nådigster Konungs och Herres Tropligste Undersåtare, Ålderman och Bisittare vid det Lofliga Lo-Garfvare Embetet Uti Sjö- och Stapel Staden Halmstad Göre vetterligt: att Inför Oss och öppen Låda hafver Lo-garfvare Gesällen Martin Rörbeck tillkännagifvit huru som han skall vara sinnad att söka Burskap i Falkenbergs Stad och Derstädes sin Profession idka samt till den ändan anhållit att få härvid Embetet vinna Mästare Rättighet och Mästare blifva. Och som Embetet tagit Martin Rörbecks Ansökning uti öfvervägande samt funnit, det han riktigt lärt samma Profession hos Garfvare Mästaren Rörbecks Enka i Cimbritshamn och den 6:te April 1833 behörigen utskrifven samt rättskaffens Gesäll förklarad och erkänd vorden: Hafvandes Embetet dessutom bemälte Martin Rörbecks ej mindre skickliga upförande under dess Läro- och Gesälletid, än tillika dess färdig- och erfarenhet i sin Profession nogsamt bekant, therå han äfven nöjaktigt prof aflagt. - - - - I hvilket afseende Wi ock honom vördsammast och Tjensteligen Recommendera till alla och en hvar hos hvilke han för Dess vidare fortkomst sig anmälandes varder att honom främja och benägit under hjelpa, det vi alltid med tacksamhet och erkänsla skola anse. Hvilket alt med Embetets Sigill och vederbörlige Undanskrifter stadfästas och bekräftas.
Halmstad å Embets Huset den 18 januari 1837. På Embetets Wägnar J.V. Uhrberg. Ålderman. J.S. Ahlbom. Bisittare. P.M. Nylin. Bisittare. Efter erhållet mästarbrev mötte inget hinder för Rörbeck att bli godkänd borgare i staden, varom utfärdades följande: Burbrev N:o 325. Magistratens i Falkenberg Utslag uppå den ansökning, Garvaremästaren Martin Rörbeck ingifvit, att för idkande af Logarfvare Professionen, här i staden sig nedsätta och Burskap vinna; hvaröfver Stadens Logarfvare och Borgerskapets Äldste blifvit hörde och med utlåtanden inkommit; Afsagt å Stadens Rådhus den 8 augusti 1838. Sökanden, som flere år uppehållit sig i Staden, hvarest han är gift och eger betydelige fastigheter, och som gjort sig känd för ett stadgadt och anständigt uppförande, under det han, såsom Arrendator, utöfwat professionen, har vid sin inlaga fogadt Lofl. Lo Garfvare Embetets i Halmstad den 18 januari förlidet år för honom utfärdade Mästarebref å densamma; Och emedan Stadens Lo-Garfvare och Borger-skapets Äldste enhälligt medgifvit ansökningen; så, i förmågo af 3:dje Capitlet Handels Balken och de flere Burskapsfrågor gällande författningar, finner ock Magistraten skäligt densamma bifalla, och hvadan Mästaren Rörbeck eger, att för idkande av Logarfvare Professionen här i Staden sig nedsätta och Burskap vinna, under skyldighet att erlägga, dels vanliga Burskapspenningar till Stads Cassan med 32 sk. Bco och dels Wadstena Krigsmanshusafgift med 8 sk. Samt Widare inför Magistraten aflägger föreskrifven Tro- Huldhets- samt Borgare-Eden, derefter vanligt Burbref för honom skall varda utfärdadt. Ut Supra. På Magistratens wägnar, L. Bergström. Med borgerskapets vinnande var, som av burbrevet framgår, åtskilliga förpliktelser förenade, såsom garanti för sex årsutskylder till staden, borgerskaps- och krigsmanshusavgifter m m samt avläggandet av tro-, huldhets- och borgareeden. Sedan dessa åligganden fullgjorts utfärdades följande: Bilaga till Garf. M. Rörbecks Burbref den 19 October 1838. Borgmästare och Råd uti Sjö- och Handels Staden Falkenberg göre härigenom veterligt: att som Garfvare Mästaren Martin Rörbeck efter sökt och wunnit tillstånd att, för idkande af sitt lärda handtwerk, få här i Staden sig nedsätta och Burskap vinna, fullgjort de honom, i Utslag derom af den 8:de augusti innewarande år, gjorde föreskrifter, med Borgens ställande för sex års borgerliga utskylder till Staden, med Burskaps och Krigsmanshus afgifters erläggande och behörigt Mästarbrefs anskaffande samt han denna dag inför Magistraten aflagt föreskrifna Tro-, Huldhets- och Borgare-Eden; Alltså Warder han Garfvare Mästaren Martin Rörbeck härigenom antagen och förklarad för en ordentlig och riktig Borgare här i Staden, med försäkran att njuta det skydd och de förmåner, som med de Staden nådigast förunnade Previlegier och Allmänna Författningar förenliga äro. Falkenbergs Rådhus den Nittonde October 1838. På Borgmästare och Råds Wägnar L. Bergström. (Sigill) Nu hade alltså garvarelärlingen Martin Rörbeck från Simrishamn under loppet av omkring tio år redan vid 28 års ålder blivit en ”ordentlig och riktig” samt tydligen också ekonomiskt välbeställd garvaremästare och borgare i den visserligen inte stora eller betydande staden Falkenberg. Han hälsas säkert välkommen bland de omkring 800 innevånarna i samhället. För de där då inom hantverkerierna verksamma 40 mästarna var enligt Topografiska och statistiska uppgifter om Halmstads län ”alla obemedlade, de flesta fattiga”. För att klara sin ekonomi var det vanligt bland hantverkarna i staden att även idka jordbruk, ofta som huvudnäring. Skråväsendet i Sverige Redan under medeltiden utfärdades efter tyska förebilder skråordningar för ett flertal hantverksämbeten i samma stad. Ett skrå leddes av en ålderman och skrået bestämde tillverkningsmetoder, kvalitet och prissättning samt hade hand om utbildningen. Man började som lärling, blev sedan gesäll, dvs utlärd hantverkare. Om en gesäll ville bli mästare måste han efter utfört mästarprov ansöka hos skrået om detta. Befanns antalet mästare i staden redan vara tillräckligt måste gesällen vänta. Endast mästare togs upp i skråna, gesällerna hade egna sammanslutningar. Endast skråmedlemmar hade rätt att utöva yrket, s k skråtvång. Under 1700-talet började så smått de tendenser växa fram som under 1800-talet skulle leda till skråväsendets upphävande. Detta skedde genom näringsfrihetsreformerna 1846 och 1864; med den senare förordningen infördes i vårt land principiellt en obegränsad näringsfrihet. Skråarkiven Var kan man då hitta uppgifter om mästare, gesäller och lärlingar? I hantverksskrånas handlingar som omfattar ansökningshandlingar, protokoll, och medlemsförteckningar m m kan släktforskaren få mycket kött på benen. Man kan t ex hitta intressanta uppgifter om blivande borgare, eftersom deras förflutna nogsamt undersöktes innan de godkändes. Problemet är bara det, att dessa skråarkiv inte förvaras efter någon enhetlig princip. Ibland ligger de i ett stadsarkiv, ibland i ett landsarkiv men också på Nordiska museet eller något annat museum. Stockholms stadsarkiv lär ha en god förteckning över bevarade skråhandlingar såväl i Stockholm som i landsorten, men det bästa sättet är att gå in och söka på NAD, den Nationella arkivdatabasen med 170.000 enskilda arkiv ( personer, bruk och skrån ). När man sedan lyckligt och väl fått tag på det aktuella skråarkivet, kan där finnas mycket av intresse att lägga till sin släktforskning. Charlotte Lindgren Källa: Hallands Hantverksdistrikts minnesskrift 1899-1929. | |