Välkommen till Hallands Rötter - Artiklar ur Hallandsfarares Information


Hallands Genealogiska Förening Hallands Genealogiska Förening
hgf@halland.genealogi.se
Hallands Genealogiska Förening



Startsidan | Föreningen | Styrelsen | Antavlor | Båtsmän | Pressgrannar
Utgåvor | Länkar | Sök avancerat i Rötter | Artiklar | Källor
 | Uppdaterat | 
Halländska CD-skivor & böcker till försäljning

Artiklar ur medlemsbladet Hallandsfarares Information 2002
Läsa mantalslängder
Av Börje Angelstrand

Jag har roat mig med att skriva av mantalslängderna för åren 1662-1820 för Fagered, Ullared och Källsjö och vill gärna dela med mig av mina erfarenheter.

1.
MTL ger möjlighet att följa en familjs flyttningar från plats till plats på ett sätt som inte medges i kyrkoböckerna, och kompletterar därför dessa på ett utomordentligt sätt. Här återfinns familjer som annars inte genom födslar, vigslar eller dödslar gett något som helst annat spår i kyrkoböckerna. Men även avlidna personer, som i kyrkoboken återfinns på en gård, men som inte verkar ha någon som helst anknytning till den, kan kanske identifieras. Också många vigselkontrahenter, som inte verkar ha någon anknytning till en viss gård, kan här få sin identitet klarlagd. Även födslar, vigslar och dödslar, som inte blivit införda i kyrkoböckerna kan fångas upp med god säkerhet.

2.
Människors lyten och mentala hälsa är noterade då dessa i allmänhet gav skattebefrielse.

3.
MTL kan hjälpa till med åldersbestämningar genom att skatteskyldighet endast föreligger mellan 15 och 63 års ålder. MEN det gäller att hålla tungan rätt i mun. Liksom i kyrkoböckerna finns ganska många sakfel i MTL. Det räcker därför inte med att läsa ett enstaka år för att få klarhet om en viss person eller t ex vart 5:te år för att kartlägga en gårds bebyggare.
Man skulle annars ha förväntat sig att just en MTL såsom varande skatteunderlag skulle vara 100 % korrekt. Förklaringen är nog den att det är fråga om avskrifter i ett eller flera led, med den felrisk, som då uppstår.

En åbo kan t ex få ett helt nytt för- och/eller efternamn under ett eller ett par år.
En son kan anges som dräng, broder eller svåger (eller omvänt).
En kvarboende undantagsänka efter en tidigare åbo kan plötsligt bli moder eller svärmoder.

En son eller dotter, som INTE noterats i födelseboken, kan återfinnas och åldersbestämmas ganska väl (alla barn, alltså även minderåriga, tas med fr. o m 1766). MEN, det kan också vara ett fosterbarn ! Även här kan studie över ett antal konsekutiva år klarlägga det rätta förhållandet.

Efter att ha provat några olika uppställningsmodeller vill jag rekommendera EXCEL och redovisning per stamfastighet, bruksenhet och person med år som kolumner. Smala kolumner ger bäst överskådlighet. EXCEL medger att ganska mycket text med kommentarer kan läggas in även i en smal ruta. Visserligen döljs det mesta, när nästa ruta används, men texten finns tillgänglig så fort muspekaren förs dit.

Var frikostig med kommentarer.
EXCEL har också den fördelen att nya rader kan läggas in lätt och att rader och kolumner också kan döljas tillfälligt för bättre överskådlighet. Ibland kan det vara svårt att tolka texten på filmen/kortet och detta gäller särskilt marginalanteckningar. Ett bra sätt är då att använda röd text i dessa rutor. De kan då lätt hittas vid en efterkontroll. Kanske kan efterföljande års information ge en ledtråd till vad marginalanteckningen egentligen betydde. Ibland kan det vara nödvändigt att läsa om delar av något eller några års MTL. Färgmarkering av bakgrund för aktiv åboperiod ger överskådlighet och underlättar framställning av åbolängder. Jag garanterar att arbetet är mödan värt.



Startsidan | Föreningen | Styrelsen | Antavlor | Båtsmän | Pressgrannar
Utgåvor | Länkar | Sök avancerat i Rötter | Artiklar | Källor
 | Uppdaterat | 

webredaktör
Jan Johansson, Bromma

  2002 09 21.