 |
Hallands Genealogiska Förening hgf@halland.genealogi.se |
 |
|
2003-05-16 HallandsRötter » Artiklar ur medlemsbladet 2002 » Sätt guldkant på din släktforskning |
| Sätt guldkant på din släktforskning Av Arne Andersson |
|
| Släktforskaren har många goda källor att ösa kunskap ur. Det man först tänker på är givetvis de vanliga kyrkoarkivalierna, bouppteckningar, mantalslängder etc. Muntlig tradition, äldre foton i familjealbumet och gravstenar på våra kyrkogårdar har också kommit att ingå i "standardrepertoaren"
Museerna vårt kollektiva minne Märkligt nog har kanske museernas och hembygdsföreningarnas samlingar blivit lite bortglömda av släktforskaren. Det som finns där kan kanske tyckas svåråtkomligt, och traditionellt har väl museerna också haft föremål mer i fokus än personhistoria. Musei- och hembygdssamlingarna gömmer dock mängder av föremål med en direkt personanknytning. Som exempel kan nämnas målade minnestavlor förfärdigade i samband med bröllop, barns födelse och vid dödsfall . För Hallands del har Länsmuseet i Varberg i sitt arkiv en dokumentation av ganska många sådana tavlor från våra museer (Glennsäter 1971). Ett sådant materialet skulle kunna kompletteras med uppgifter från hembygdsföreningar och privatpersoner och därefter göras lätt tillgängligt t.ex. genom denna förenings hemsida på Internet. |
|
 |
Även en om inventeringen av myntfynd för boken ”Myntfynd i Halland” är avslutad vill myntkabinettet gärna ha uppgifter om nya och gamla fynd. Helt nyligen blev jag förevisad denna ovanliga kastpenning av silver präglad i samband med änkedrottning Sofia Magdalenas begravning 1813. Den hittades för omkring 80 år sedan i Sennan. Detta fynd och flera andra med anknytning till Sennan kommer att presenteras i en kommande bok om Sennans historia. |
Jordfynd med personhistoria Men inte bara föremål som de förut nämnda, med direkt personanknytning, utan även uppgifter i museernas äldre kataloger kan bli pusselbitar i en släktforskning. Många föremål som hittats i jorden har genom åren lämnats in till våra museer. Ofta antecknades då i inventariekatalogen upphittarens namn samt hur och var hon/han påträffat föremålet. Även om beskrivningen sällan är lång och detaljerad kan man där finna uppgifter av intresse som vi ska se i det som följer. Myntfynd i Halland Sveriges Ekonomiska Museum - Kungliga Myntkabinettet har sedan 1982 givit ut ett antal landskapsinventeringar över myntfynd, hittills 9 stycken. I dessa publikationer redovisas alla för Myntkabinettet kända myntfynd från ett landskap med uppgifter om upphittare, fyndomständigheter och med en beskrivning av vilka mynt som påträffats. Även sägner och traditioner kring myntfynd får utrymme i dessa inventeringar. Den senaste i serien behandlar myntfynd från Blekinge (Myrberg 2000). Förra året hjälpte jag Ulrika Bornestaf vid Kungliga Myntkabinettet med uppgifter om halländska myntfynd och blev då medveten om att här finns mycket spännande att hämta. Boken "Myntfynd från Halland" nummer 10 i Myntkabinettets serie av landskapsinventeringar beräknas utkomma i år. I en sådan skrift finns för den släktintresserade en hel del att hämta men knappast några nya "hårddata" såsom i kyrkoböckerna. Istället kan man ibland känna något av "historiens vingslag" - att detta är fråga om människor som levt och verkat. Ett exempel på vad en sådan beskrivning av fyndomständigheter kan ge hämtar jag från Öland: "Förledne sommar blefvo 29 st. Gamle utländske guldmynt fundne i jorden på Norra Mökleby Kyrkogård och Ölands Södre Mot. En gammal bräcklig utfattig man, sysslosatt att uppkasta en graf åt sitt afledne Barnabarn, träffade dem, vid bottnen af samma graf, löse uti mullen".... Året var 1786. Den fattige mannen, volontären Lars Hultman, hade hittat 29 tyska gyllen från tiden 1420-50.... Den gamle var inte längre fattig. Han erhöll 63 riksdaler 42 skilling och 9 runstycken i inlösen för guldet" (Golabiewski Lannby 1998). Myntfynd ur andra synvinklar Det finns många olika frågeställningar och synpunkter kring myntfynd i Halland -jag ska här kort nämna två. Kan man se samband mellan myntskatter och ofärdstider ? Landskapet har i äldre tid varit hårt ansatt av krig - här drog omväxlande svenska och danska härar fram. Många myntskatter i Halland kan faktiskt ha gömts undan i sådana svåra tider, det antyder fyndmaterialet. Vi har också i äldre skriftliga källor verkligen funnit belägg för att man på grund av orostider grävde ner sina dyrbarheter. Varför gjorde man så många myntfynd i Halland under perioden 1850-60 ? Jag tror att detta kan förklaras av att landskapet i mitten av 1800-talet omdanades bland annat genom laga skiftet. Bönderna önskade givetvis så få flyttningar som möjligt men många gårdar måste ändock flyttas vilket medförde nedtagning och återuppsättande eller nybyggnad av hus. Omedelbart efter skiftet tog också nyodlingen fart. Vid nyodlingarna röjde man mycket ängsmark och lade den under plogen (Sandklef 1959). I beskrivningarna av hur myntfynd påträffats nämns "under golvet på nedrivet hus", "rivning av gammal byggnad" "grävning på en gammal tomtplats" "uppröjning av gammal tomtplats" "grävning på förut bebyggd tomt" - vilket kan ha samband med flyttning av hus och att tomtmarken tagits i bruk som åker. Formuleringar som "plöjning av ängsmark" "röjning av åker" "odling av mossäng", "grävning av ängsmark" grävning under en större sten" antyder nyodlingsarbeten. När man på detta sätt bryter ny mark eller rotar i mark där folk bott sedan länge är det naturligt att det kommer fram många fynd ! En guldgruva... En sak är säker, Myntkabinettets landskapsinventeringar är definitivt inte skrivna endast för den inbitne numismatikern utan är ett sätt att ge allmänheten tillgång till de skatter som förvaras i våra offentliga samlingar. Detta är ett gott initiativ - och publikationerna kommer säkerligen att vara något av en guldgruva för hembygdsforskaren och den historiskt intresserade släktforskaren. Källor Glennsäter, Irmelin 1971 Minnestavlor i Halland Varbergs museums årsbok s. 51-88 Golabiewski Lannby , Monica 1998 Gammalt guld i grävda gravar. Quadra / Klenoder i Kungl. Myntkabinettet s 71-75 Myrberg, Nanouschka 2000 Myntfynd från Blekinge, Sveriges Mynthistoria Landskapsinventeringen del 9, Kungliga Myntkabinettet Sandklef , Albert 1959 Hallands jordbruk 1656-1900 i Hallands historia del 2 |
|