 |
Hallands Genealogiska Förening hgf@halland.genealogi.se |
 |
| 2005-02-25 HallandsRötter » Artiklar ur medlemsbladet 2001 » Samuel Wetterquist, stadsfiskal 1807-1815 i Halmstad |
Samuel Wetterquist, stadsfiskal 1807-1815 i Halmstad Av Johnny Lundgren, Höganäs Tel. 042-342795 |
|
| Samuel Wetterquist Samuel Olof Wetterquist kom från Stockholm till Halmstad. Han föddes i Riddarholmens församling. Först blev han tenngjutarelärling och gesäll antagligen hos sin fader, som var mästare och ålderman i detta skrå. Samuel ändrade senare sin yrkesutbildning och började att studera. Därefter fick han anställning vid Kammarrevisionen (senare Kammarrätten ) som extra kammarskrivare. | |
Fadern Anders Olof Wetterquist, född 1735 i Vadstena och död 1796 i Stockholm, utbildade sig till tenngjutare i bl.a. Göteborg hos tenngjutaren Jonas Boström under åren 1751-56. Han förlovade sig med en fosterdotter till Stockholmsmästaren E. Björkman. Genom arv kom han i besittning av en part i dennes verkstad. Han fick stora svårigheter med sin ansökan om att bli mästare med hänvisning till det stora antalet verkstäder. Först efter en omfattande process erhöll han mästarskap den 9 dec. 1766. Några dagar senare gifte han sig med sin trolovade Anna Catharina Lilja. 1780 blev han ålderman och upprätthöll denna befattning i 14 år, några år senare, 1796, avled han. En förteckning över hans produktion under ett antal år finns. Bland hans alster kan bl a nämnas en vacker kanna, som fortfarande är i bruk i Malsta gamla kyrka i Norrtälje församling. |
 Vinkanna i rokoko från 1793 gjord av Anders Wetterquist. Den används numera vid barndop i Malsta kyrka |
Den äldste kände stamfadern Anders Eriksson, född 1666 i Motala, dog 1720 som rådman i Vadstena där han åtnjöt mycket stort anseende. Gift 1693 med Maria (Månsdotter) Göthe, född 1673, död 1758. Släktnamnet Wetterquist antogs av deras 7 barn av vilka 3 var söner. Erik, född 1696, dog 1747, handlare i Vadstena, skeppsskrivare, gift 1728 med Anna Maria Sundvall, född 1707, dog 1795. De fick 2 döttrar. Catharina, född 1698, dog 1784. Anna Maria född 1700, dog 1765. Magnus, född 1702, handlare i Göteborg, gift med Maria Båthman, han dog barnlös 1754 och hon dog 1784. Samuel, född 1703, dog 1780, handlare och rådman i Vadstena. Gift 1733 med Eva Maria Tempelman, född 1713, död 1778. De fick 12 barn varav 5 nådde vuxen ålder. Elisabeth, född 1705, dog 1777. Sara, född 1708, dog 1732. Samuels barn Olof, född 1733, död 1809, filosofie magister (primus) , major vid fortifikationen, ägare av Uddnäs i Uppland, efterlämnade 2 barn. Anders, född 1735, dog 1796, tenngjutaremästare, ålderman och dir. i Stockholm, gift 1766 med Anna Catharina Lilja, född 1737, dog 1781. De fick 4 barn varav 2 blev vuxna. Samuel Olof, född 1773, ( 1769), tenngjutaregesäll, senare extra kammarskrivare vid Kammarrevisionen i Stockholm, därefter 1807 stadsfiskal i Halmstad. Maria Catharina, född 1772, gift med handskmakare Anders Thuring i Uppsala. Magnus, född 1740, dog 1771, guldsmed i Linköping, gift 1769 med Margareta Iser. De fick 2 döttrar. Samuel, född 1749, dog omkring 1780, guldsmedsgesäll. Christina Elisabeth, född 1753, dog 1811, gift 1775 med Magnus Wiberg, prost i Skokloster. Stadsfiskal i Halmstad Vi återgår nu till den blivande stadsfiskalen Samuel Wetterquist. Han har på något sätt fått information om att tjänsten i Halmstad skulle bli ledigförklarad. Antingen har han fått den via Post och Inrikes Tidningar, som var rikstäckande, eller har han vistats i Halmstad i början av 1800-talet och hört att företrädaren var sjuk och skulle avgå. I juni månad 1807 vikarierade han som extra stadsfiskal och den 10 november fick han förordnande som stadsfiskal. Han hade sin bostad i fastigheten Storgatan 3, mycket nära arbetsplatsen i Rådhuset. Men efter något år var han boende hos Elsa Brita Söderling i hennes gästgiveri på Storgatan 40 och Bankgatan 1. Den 30 december 1810 gifter de sig och den 5 april 1811 föddes sonen Anders Jacob och efter ytterligare några dagar såldes gästgiveriet. Familjen bosatte sig i ett hus på "norr utom staden". Huset var beläget någonstans norr om gamla kyrkogården. Detta område började bebyggas av borgarna i början av 1800-talet. Samuel blev fosterförälder till Gustava och Johannes Söderling, som Elsa Brita hade i äktenskapet med avlidne krögaren Lars Söderling. Arbetet som stadsfiskal kunde även vara omväxlande. I december månad 1810 ankom den blivande drottningen Désirée Bernadotte på sin resa upp genom Sverige till, sin man Kronprinsen Carl Johan Bernadotte i Stockholm. Hela det kungliga följet skulle inkvarteras i staden och Samuel Wetterquist och en handfull borgare ansvarade för detta. Dagen efter avreste sällskapet vidare mot Stockholm. Stadsfiskal Wetterqvist redovisade inte ärendena halvårsvis till Justitiekanslern som det var bestämt. Han fick antagligen påminnelser till en början, men det hjälpte tydligen inte. Kanslern trött-nade och utfärdade ett vite om 5 riksdaler. Detta påverkade inte stadsfiskalen utan hans redovisningar dröjde fortfarande. Kanslern utfärdade då ett vite på 30 riksdaler och detta var vid denna tid en ganska stor summa pengar. Orsakerna till förseningarna kan vara flera. Han kan ha haft en stor arbetsbörda och andra problem med tjänsten. De styrande i Magistraten var kanske inte lyhörda för detta. I modern tid har liknande problem fortfarande funnits och finns ännu i dag på många platser. Detta är inte obekant för befolkningen i Sverige att polisväsendet har mycket stora problem att brottas med. I november månad 1814 begär Stadsfiskalen tjänstledigt i en månad, men inte förrän i december månad 1815 begär han avsked från tjänsten. Kanske var han en stridbar man som inte hade mycket till övers för byråkrater, som vi kallar dessa personer i dag. Redovisningen av avklarade fall, kan man tycka, var en bagatell i arbetet som stadsfiskal. Familjen splittras Efter hustrun Elsa Britas död på hösten 1819 har det inte gått att följa Samuel Wetterquist. Det sista, som är skrivet av honom, är uppgifter för mantalsskrivningen för 1820. Därefter går det inte att finna någon familjemedlem i kyrkböckerna i Halmstad, ej heller i mantalslängderna. Det är mycket möjligt att han lämnade Halmstad i vrede och besvikelse samt i sorg efter hustrun som hastigt avled. Den rätta orsaken får vi aldrig veta, men det fanns säkert ett rimligt skäl till varför han betedde sig som han gjorde. I skrivande stund är han inte återfunnen. 1818, året innan modern avled, flyttade Gustava till Falkenberg, troligen till någon släkting. Några år senare återkom sonen Anders Jacob till Halmstad som skomakarelärling under mästaren Ryberg, Storgatan 39. Efter några år blev han gesäll och så hade han träffat en flicka från Laholm vid namn Brita Caterina Lundberg. De gifte sig 1830 i Laholm och bosatte sig där. Anders Jacob fick inte burskap (sälja sina produkter ) som skomakare och skälet var troligen att det var för många skomakare i staden. (Skomakaren, blev klockare Anders Jacob Wetterquist blev klockare och senare kantor i Laholm. Han var skrivkunnig och fungerade ibland som sekreterare. Han hade en kraftfull sångröst ”som fyllde kyrkans alla vrår”. Dessa egenskaper bidrog nog till att han blev klockare.Tillsammans med läkaren Flygare engagerade sig han även i att vaccinera medborgarna mot smittsamma sjukdomar. Familjen växte under ett antal år med 8 barn. Plötsligt avled hans hustru och han blev ensam med alla barnen. Han hade troligen svårt med ekonomin, för klockartjänsten var inte särskilt välavlönad. Det är möjligt att han drygade ut inkomsten med att hjälpa skomakare som var etablerade i staden. Familjen flyttade ofta gissningsvis i takt med att barnen föddes. Efter att hustrun avlidit var han nu mer eller mindre tvungen att gifta om sig för att få en hustru som tog hand om hus och barn. Den nya hustrun blev borgardottern Petronella Mellgren. Anders Jacob var nu 38 år och Petronella 29 år. Hon födde 7 barn där endast 2 nådde vuxen ålder. Anders Jacob avled 1872 och då fanns endast 2 av barnen kvar i hemmet med Petronella som moder. De andra hade redan lämnat hemmet. 3 av Anders Jacobs söner i första giftet flyttade till Göteborg och kontakt har av mig tagits med i dag verksamma "Wetterquistare" i denna stad. | |
|
Änka med åtta små barn Anders Jacob Wetterquists yngsta barn i första giftet, dottern Charlotta, född 1846, flyttade till Halmstad och gifte sig med muraren Sven Rosendahl. De fick 8 barn varav 3 söner och 5 döttrar. Tråkigt nog avled Sven 1890 endast 2 år efter den yngsta dotterns födelse. Det blev en tung börda för Charlotta att ensam försörja sig och 8 barn. Med detta ansvarsfulla arbete lyckades hon tydligen mycket bra. Barnen och deras efterlevande har lyckats bra i livet. De blev egna företagare m.m. Charlotta blev gammal, hon bodde dels hos Otti och sedan hos någon av de andra döttrarna. Hon avled 1932. Den äldste sonen, Alfred, emigrerade i 18-årsåldern till Amerika, där han troligen blev polis. Otti, som var yngst bland döttrarna, for även hon så småningom till Amerika, men först var hon hattmodist i Halmstad med egen butik på Norra vägen 20. Hon och äldsta systern , Hanna, arbetade i ungdomen på hattfabriken i Halmstad. Otti gifte sig med en handelsman och de fick en dotter, Kerstin. Det blev inget lyckligt äktenskap utan Otti skilde sig och tog dottern och en piga med sig och emigrerade 1930 till Amerika och staten Illinois. Det gick säkerligen mycket bra för Otti för hon flyttade före 1951 till Fort Lauderdale i Florida, där hon avled i juni 1981. |
 Charlotta Rosendahl f. Wetterquist omgiven av fyra av sina åtta barn |
| Anna träffar Verner Lundgren Hanna och Gottfrid Vestbergs dotter Anna började arbeta som hembiträde/piga i Genevad hos en ingenjörs familj. Där fick hon så dåligt med mat att hon fick gå hem till sin mor för att äta sig mätt. Hennes bror Oscar ordnade arbete till henne hos en familj i Helsingborg, dit han tidigare hade flyttat. Vid ett besök i Lerberget söder om Höganäs träffade hon tullaren Verner Lundgren, med ett förflutet som sjöman. Anna besökte en väninna på Pensionat Skogbrynet. Hon missade bussen tillbaka till Helsingborg. Verner, som bodde granne med pensionatet, erbjöd henne att åka med på hans cykel till Helsingborg. Han skulle inställa sig till tjänstgöring vid Tullen på kvällen. Anna följde med och det blev en färd på dryga 2 mil på pakethållaren och skumpiga vägar. 1930-talets vägar var inte av dagens utförande. Tycke uppstod tydligen eftersom de senare gifte sig och fick 3 barn, Johnny född 1933, Inger född 1938, båda födda i Helsingborg och Birgitta född 1945 i Halmstad. Familjen hade nämligen flyttat dit något år tidigare. Johnny bodde ofta hela somrar hos sina morföräldrar Hanna och Gottfrid Vestberg, både före skolan och under sommarloven, särskilt under krigsåren och hade där en underbar tid. Undertecknad har under 1940-talet och särskilt under 1950-talet många gånger passerat Storgatan 40, en gång Samuel Wetterquists gästgiveri, utan att känna till fastighetens historia. I ungdomsåren "strögade" man på Storgatan antingen i sällskap med kamrater eller i sällskap med en flicka. Även med den blivande hustrun har det skett. Det fanns en OSCARIA skoaffär i huset och jag har även handlat skor där. 1999 besöktes Halmstad och då fotograferades fastigheten både på ut – och insidan. Här drack jag även kaffe. Det var en lite egendomlig känsla att sitta på denna plats och tänka sig att nära 200 år tidigare hade släktingar ägt stället och verkat där. | |
Johnny, född 1933, bildade familj 1959 med Wiola Blomberg, född 1933, från Oskarström. De har 3 barn: 1. Ewa född 10 okt. 1959, sambo med Roland Larsson från Lund, 2 barn Jeanette född 1986 och Fredrik född 1989, bosatta i Kävlinge. Ewa och Roland separerade 1995. 2. Jan född 8 febr. 1963, gift med Christina, 2 barn, Malin född 1990 och Johan född 1995, bosatta i Höganäs. 3. Ann född 6 juli 1970, gift med Peter Frank, 2 barn, Christian född 1998 och Simon född 2000, bosatta i Stidsvig. Inger gift med Nils Nilsson från Kärleken, Halmstad, tyvärr barnlösa. Birgitta gift med Per-Olof Olsson från Halmstad, Birgitta avled i hjärntumör 1989. Sönerna bosatta i Halmstad, under beskydd av Inger och Nisse. Per-Olof begärde skilsmässa när Birgitta och sönerna behövde honom som bäst. 2 barn, 1. Dick född 1974 2. Mats född 1976. |
 Gottfrid Vestberg, paret bosatta först i Halmstad sedan i Genevad, där Gottfrid var eldare på sockerbruket. |
Börjar släktforska Den 30 november 1993 väcktes intresset för släktforskandet efter ett stort släktmöte med ett begränsat antal på 150 personer och med ett mycket intressant föredrag om "Bondeupproret 1811" i vilket en släkting medverkat. Släktforskning är lärorikt på många sätt. Under det sista året har jag lärt mer om Halmstads historia än under de ca 20 åren jag var bosatt där. Tack för all hjälp Jag har många att tacka för den del av släktforskningen som gäller Samuel Wetterquist. Vem var han, var kom han ifrån? I 4 år sökte jag i olika arkiv efter honom men utan resultat. Många gånger har jag "plågat" nedanstående personer med mina frågor efter uppslag. Det kändes hopplöst att ”koppla” ihop den Samuel Wetterquist från Halmstad och den namne som jag hittade på Riddarholmen, därför att deras födelseår inte stämde. Sökandet försvårades av att Rådhuset i Halmstad brann i slutet av 1800-talet och därmed förstördes många viktiga handlingar om Halmstads historia. Varje gammalt hus i Halmstads centrala delar är fyllt med historia. Det finns en sammanställning av gamla handlingar på Landsarkivet i Lund, som heter, Domstolarnas, städernas och fångvårdsanstalternas arkiv i Skåne, Halland och Blekinge, redaktör Elisabeth Reuterswärd. I denna bok fanns uppgifter på handlingar som kunde innehålla lösningen på problemet, men jag fann inget. Plötsligt fann jag lösningen i en liten bok/häfte i Kullabygdens Släktforskares arkiv i Höganäs. I denna bok stod det vem som utfärdade förordnande till Stadsfiskaler i riket efter 1780 och det var Justitiekanslern i Stockholm. Riksarkivet hade handlingarna som jag hade letat efter så länge. Det bevisades i dessa handlingar att det var en och samma person som föddes på Riddarholmen och sedan blev tjänsteman i Halmstad. Jag vill särskilt tacka följande personer: Sven Johansson, Halmstad, C.M Andersson, Halmstad, Stig Sunhede, Åsljunga, Personal på Landsarkivet i Lund, Britt Bengtsson, Skälderviken, Charlotte Lindgren, Falkenberg, Barbro Maijgren, Haverdal, Evelyn Hardenmark, Harplinge. Källor: Föreningen Gamla Halmstads årsböcker för 1928, 1930, 1932, 1938, 1964 och 1967. Föreningen Gamla Laholm med dess skrifter. Laholms socken, bygden som blev vår arvedel, av Verner Andersson. Laholms historia, del 1, av Axel Ejwertz. Halmstads museum med dess bildarkiv och personal. Biblioteken i Höganäs och Halmstad. Boken Gamla Halländska gästgiverier, av Thorsten Rehn. Svensk Slägtkalender och Svenska Ättartal, årgång 1-14, 1885 – 1908. Tenngjutare i Sverige, av Birger Bruzelli. Svenska Ämbetsverk, del IV, Kammarrevisionen-Kammarrätten. Landsarkivet i Lund. Riksarkivet. Stockholms Stads arkiv. Personhistoriska Anteckningar, rörande Kristianstads Magistrat och andra stadens tjänstemän under åren 1700-1800, av D:r Karl Enghoff. Fortsättning på denna artikel om Samuel Wetterqvist finner du här » | |