 |
Hallands Genealogiska Förening hgf@halland.genealogi.se |
 |
| Artiklar ur medlemsbladet Hallandsfarares Information 2000 |
| August Bondeson 5-männing till min farfars far
Antavla Christina Bondesdotter hette hon som fick mig att fundera på om det fanns en anknytning till August Bondeson. Anledningen var en vigselnotis ifrån Skrea 1761 där jag fann att Christina gift sig med änklingen Otto Larsson från Ljungby. Kom inte August Bondesons far från Ljungby? Kunde jag ha släktskap med en känd person? Visserligen på långt håll, men dock. |
|
Känd och känd förresten. Nog tror jag att de flesta läsarna av denna skrift känner till Bondeson, men jag har träffat på ganska beläst folk från andra delar av landet som aldrig hört talas om August Bondeson. Därför först några rader om denne. Jag kan ju börja med att citera ur nordisk Familjebok från 1905 den s k Uggleupplagan: Bondeson, August Leonard, vitterhetsidkare, läkare f 2 febr. 1854 i Vessige, Hallands län, blef 1876 student i Uppsala, 1881 amanuens vid därvarande farmakologiska samlingar och 1889 medicine licentiat, hvarefter han som praktiserande läkare bosatte sig i Göteborg. B har gjort sig ett namn såsom en af våra lyckligaste (?) folklifsskildrare. Som folklivsskildrare och författare, upptecknare av sagor och sägner, visor och dialekter, så har August Bondeson blivit känd. De bondesonska uppteckningarna gjordes bl a för Nordiska Museet och rörde inte bara Halland utan också t ex Dalsland och Värmland. Den mest kända av hans böcker är förmodligen Skollärare John Chronschougs memoarer från uppväksttiden och seminarieåren från 1897. August Bondeson dog 1906 och ligger begravd i Vessige. Nu skulle inte detta handla om August utan om hans anfäder. Den som vill läsa mer om August Bondeson hänvisas till litteraturförteckningen i slutet av denna artikel. Ser vi lite kort på Augusts närmaste förfäder så hette pappan Carl Bondesson och var skomakare. Till honom skall jag snart återkomma. Modern var född i Sandvik i Småland och hette Lisa Beata Nygren. Smålands-anorna skall jag inte beröra här men det kan nämnas att August hade en morbror, Jan Elias som var gästgivare i Köinge och en annan Jan Anders som hade samma yrke i Sjönevad. Detta kom att influera det bondesonska författarskapet. Det var också Jan Anders som lärde August att spela fiol. |
 |
| Nu skulle inte detta handla om August utan om hans anfäder. Den som vill läsa mer om August Bondeson hänvisas till litteraturförteckningen i slutet av denna artikel. Ser vi lite kort på Augusts närmaste förfäder så hette pappan Carl Bondesson och var skomakare. Till honom skall jag snart återkomma. Modern var född i Sandvik i Småland och hette Lisa Beata Nygren. Smålands-anorna skall jag inte beröra här men det kan nämnas att August hade en morbror, Jan Elias som var gästgivare i Köinge och en annan Jan Anders som hade samma yrke i Sjönevad. Detta kom att influera det bondesonska författarskapet. Det var också Jan Anders som lärde August att spela fiol.
Carl Bondesson (1) föddes i Gisslestad i Ljungby socken den 4/6 1812. Som yngsta barnet hade han inga möjligheter att överta gården utan fick finna någon annan utkomst. Så kom han att bli skomakare och bosätta sig i Vessige. Först i Kyrkomöllan eller i en stuga på Kyrkomöllans mark där man bodde när August föddes. Sedan flyttade familjen till en stuga vid Ätrans strand som kom att kallas Carlsslätt. 1865 flyttade man så upp till det ställe som sedan av August kom att kallas för Fågelboet men som också hette Carlsslätt. På den tiden gick skomakaren runt från gård till gård och utförde sitt hantverk och det var vid sitt arbete runt omkring i bygden som Carl lärde sig alla de historier som han tydligen var en mästare på att berätta. Om pappan skriver August: "Fars minne var oerhört. Allt vad han sett, hört och läst, stod präntat i minnet. I hela omnäjden var han också känd och högst värderad för sin berättarkonst. I sin krafts dagar hade han icke mindre än aderton prästgårdar, där han alltid hade äran att med pastor loci få resonera vid aftontoddyn." Här fanns den källa som August senare kom att ösa ur. August Bondesons farfar hette Bonde Ottosson (2) brukade ett kronohemman i Gisslestad i Ljungby. Han var född den 27/8 1765. Det sägs att den magra inkomsten från gården inte räckte för att föda familjen. För att få lite extra inkomster idkade Bonde handel. Han stod för grannarnas kontakt med yttervälden genom att regelbundet köra till Göteborg med kött, fläsk, hudar och skinn, smör mm och med hem hade han varor som inte bönderna själva kunde framställa. På detta sätt kunde han få lite extra till familjen. 1795 gifte sig Bonde Ottosson med Kierstin Andersdotter (3) och makarna kom att få 6 barn där sonen Carl som nämnts var yngst. Kierstin föddes 1767 men jag har ej funnit henne i Ljungbys födelsebok, varför hennes härstamning är okänd. Bonde Ottossons far hette Otto Larsson (4). Denne var född i Ljungby 1722. Föräldrarna hette Lars Börjesson (8) och Sara Åttesdotter (9) Lars födelsedata har jag inte funnit. Sara föddes den 2/4 1690 i Övre Höstena, Ljungby. Otto var gift två gånger. Första gången 1747 i Ljungby där vigselnotisen anger att mannen Otto Larsson från Höstena gifte sig med kvinnan Kierstin Assmundsdotter från Gieslestad. Otto och Kierstin får fem barn innan Kierstin dör den 24/8 1760. 1761 gifter Otto om sig denna gång i Skrea och här kommer ovan nämnda Christina Bondesdotter (5) in i bilden. Så här står det i Skrea vigselbok den 14/6 1761: "M enklingen Otto Larsson Ljungby socken och P Christina Bondesdotter Brinkendal." Det är i detta äktenskap som sonen Bonde föds 1765 och mamman är således från Skrea. Christina Bondesdotter döptes den 20/3 1737 i Skrea. Datum för födelsen saknas. Hennes far hette Bonde Pehrsson (10) och han hade efter sin fader tillträtt gården Brinkendal 1710. Modern hette Kersti Pehrsdotter (11). Bonde Pehrsson tillhörde något som kallades församlingens äldste vald 1758. Denna institution skulle å församlingens vägnar kunna fatta beslut i vissa frågor. Enligt författaren till boken Skrea socken Anders Anderson var denna församling unik för Skrea. Bonde var född o. 1689 förmodligen på gården Munkaskog 2 i Tvååker där fadern Per eller Peder Nilsson (20) var åbo från omkring 1685. Han flyttar senare till Espelunda 4 Bengt Persgård i Morup och 1694 till Storegård i Skrea och därefter till Brinkendal 1697. Denne Per Nilsson är min farfars farmors morfars morfar och därav släktskapet till August Bondeson. Går vi sedan till Bonde Pehrssons hustru Kersti så är hon dotter till Per Larsson (22) i Gödastorp och hans hustru Kierstin Assmundsdotter (23). Per är min farfars farmors morfars farfar. Nu till frågetecknet i rubriken ovan. För en tid sedan köpte jag på ett antikvariat Albert Sandklefs bok om August Bondeson. Här finner man i inledningen en redogörelse för August Bondesons härstamning och jag citerar:" Bonde (skrevs tidigast Bonne) Nilsson och hans hustru Maren Arfwidsdotter i Gislestad, Ljungby socken i Halland, hade en dotter Christina, född den 27 januari 1735. När hon blev vuxen gifte hon sig med Åtte (skrevs senare Otto) Larsson född den 2 september 1722 son till Lars Börjesson och Sara Åttasdotter i Höstena, Ljungby socken, Halland. Åtte (Otto) Larsson och Christina Bondesdotter övertogo den sistnämndas fädernegård i Gislestad." Det stämmer att det föds en dotter till Bonne Nilsson och Maren Arfwidsdotter den 27/1 1735, men denna dotter heter Karin. Nu kan man kanske tänka sig att det inte alltid gjordes skillnad på Karin och Christina vid den här tiden, men något giftermål mellan Otto och någon Christina från Ljungby har jag inte hittat. Alltså Christina Bondesdotter är hon från Skrea, som jag tror eller är det en Christina från Ljungby som det gäller? Finns det någon av våra läsare som har svaret eller någon annan information om detta ämne så hoppas jag att du hör av dig till: Klas-Göran Stehn Nybyvägen 36 311 37 Falkenberg 0346/123 13 Litteratur: Nordisk Familjebok. Konversationslexikon och realencyklopedi. Tredje bandet. Stockholm 1905. Holmgren-Strömbom Greta, Ur den blåmålade kistan. Om August Bondeson. Stockholm 1913. Sandklef Albert, August Bondeson, Malmö 1956. Bengtsson Frithiof, August Bondeson och hans värld, Halmstad 1975. Anderson Anders, Skrea socken. Halmstad 1952. Larsson Ivar, Tvååkergårdar, Varberg 1997. Larsson Sven, Vessige och Alfshög. Två socknar i Ätrans dalgång. 1996. | |