 |
Hallands Genealogiska Förening hgf@halland.genealogi.se |
 |
| Artiklar ur medlemsbladet Hallandsfarares Information 2000 |
| En bok ur farfars samlingar
Underrättelser angående lanthushållningen i Halland, samlade under en resa, som efter höglofl. Kongl. Wetenskaps-Academiens instruction, anträddes ifrån Stockholm den 26 Jun. 1773 af Anders Gustaf Barchaeus. A.G. Barchaeus börjar sin resa genom Halland norrifrån. Den 6 sept. besöker han åtskilliga gårdar och bondbyar i ”Aschums och Lindome Soknar” för att den 8 - 11 okt. avsluta resan i Hasslövs prästgård hos prosten Osbäck. Han besöker tydligen de gårdar, som är lite större och bland dem flera prästgårdar. Den 22 september 1773 anländer han till Tolv-Anders gård i Torpa belägen 1 mil nordost Varberg. Gården ägdes då av bonden Lars Andersson. Här följer den rapport, som Barchaeus lämnade om denna gård. Efter att ha läst boken, slog det mig - kanske någon av mina släktforskarbekanta har forskat på just denna gården. Torpa fick mig att tänka på Åke Carlsson i Varberg. Han har ju mycket av sin forskning just i den socknen. Jag sköt mitt i prick. Åke Carlsson släktar till Lars Andersson på Tolf Andersgård och har just avslutat ett underlag till en bok om Torpa. Här följer hans sammanställning om Lars Andersson. Charlotte Lindgren 1. Halländska bondens hus är sammanhängande och omger gården i fyrkant. Väggarna är låga med skiften och sällan byggda i knut. Taken är av halm och välbundna och har hög resning. I anseende till de låga väggar, ser man ej skillnad utvärtes på mannhus och fähus. Men stugan är ändå, när man kommer in i henne, både ren och ljus. Det enda fönstret på södra sidan av taket ger ljus till varenda vrå av rummet och då jag hört många ledsamheter och olag med fönster på vägg, även i välbyggda hus, har jag än aldrig hört någon klaga över sina takfönster. 2. Lars Andersson är bonde, som jämte välmåga äger lust och drift vid uppodlingen av sin halva gård. Han är således en rar man bland Hallands bönder; exempel av hans anstalter är följande. Utom det han dikat, så vida ske kunnat, och väl kört sina i tegeskifte liggande åkrar, har han också av utmarken invid gården väl med mur instängt, dikat och kört 9 tunnland av utmarken. Dikningen är tät. För säkerhets skull har han sökt landshövdingens bifall härtill; men därigenom haft otaligt motstånd av sina grannar m.fl. Spanska får, de skönaste man vill se, håller han nu 18 stycken. Han har haft dem i många år och ingen av dem är bleven sotdöd. Han har hämtat rasen ifrån Höjentorp: har först i denna orten haft sådana och ifrån honom är de nu vitt och brett här utspridda. Angora-bock köpte han och hämtade för 2 år sedan från Östad; Aveln efter honom allenast litet förbättrad; men bocken blev sotdöd och Lars beklagar sig att han här i orten inte kan få köpa en sådan: han menar att kungsgårdar och säterier borde hålla all slags nyttig avel av bästa slag, androm för penningar tillhanda. 3. Han beklagar sig över Häradsrättens förutnämde förbud emot getters hållande på öppen mark; och beklagar likaledes det han till hejderidaren nyligen måst betala 18 d:r silf: mynt för utsyning av 18 ekar på sina egna innägor. 4. Här beskrivs mycket detaljerat en tillsats till plogen enligt skånskt bruk. 5. Drällvävnad, både linne och stoft, har Lars Anderssons hustru först infört i denna orten, för hon är född och uppfostrad i Mark, där kvinnorna är extraordinärt snälla (snabba och skickliga). 6. Tallastall vistes mig 2:ne stycken; det är hästestall utan spiltor, där gödsel beredes till största godhet genom hästarnas trampning; för de går här inne aldeles lösa: en gemensam krubba sitter vid väggen och flyttas högre upp allteftersom tallen stiger: för gödseln skottas här inte ut under hela vintern: han beströs allenast dagligen med halm eller tång som söndertrampas och inblandas. När hästarna hinna upp till taket i det ena tallstallet, så flyttas de i det andra |
|