Sveriges Släktforskarförbund

Tillbaka till listan 

Ängelholm församling i Ängelholm


Ängelholms första kyrka förstördes 1565 i samband med kriget mot svenskarna (Skåne tillhörde Danmark då) Kyrkan förblev  ruiner i mer än hundra år.

I början av 1700-talet byggdes en ny kyrka upp på den gamla kyrkans grund. Delar av denna kyrka finns kvar i Ängelholms nuvarande kyrka. I mitten av 1800-talet genomförde man en stor renovering och gjorde dessutom en tillbyggnad till kyrkan Då fick kyrkan sin nuvarande exteriör.

I mitten av 1900-talet genomgick kyrkan två större renoveringar. På 30-talet gjordes den nuvarande bänkinredningen och dessutom byggdes sakristian till. Under 40-talet genomgick kyrkan en övergripande inre förnyelse. Då tillkom dopfunten samt altarskåpet med sina målningar av Torsten Nordberg. I böjan av 1980-talet tillkom tillbyggnaden mot norr med toalett för kyrkobesökare och med samlingsrum inför olika gudstjänster. År 2000 var det åter dags för en stor invändig renovering. Kyrkan kalkades om helt, nytt fristående altare inföskaffades liksom nya flyttbara knäfall vilka ersatte den gamla altarrundeln. Dessutom köptes det in en ny, stor och mäktig orgel från Danmark.

Inventering av gravstenarna på Ängelholms gamla kyrkogård.

Den gamla kyrkogården vid kyrkan anlades redan vid staden Ängelholms tillkomst 1516 och en kyrka började byggas. På sedvanligt sätt avgränsades den troligen med en mur eller gärdsgård av sten. Marken bakom åt väster ner mot Rönneå var från början en del av den åkermark de s.k. sädespartena, som tillhörde en del av borgarna i staden, kallad Kyrkovången. Avgränsningen var nödvändig främst för att utestänga kreaturen.

Det var inte vanligt förrän på 1800-talet att plantera träd. Kyrkogårdarna såg därför mest ut som hagmark. Ofta hade klockaren rätten att slå och skörda det gräs som kunde tas tillvara.

Kyrkogården har idag iordningställts som en museikyrkogård. Bortsätt från ett fåtal gravar har avgränsningar kring gravplatser borttagits och gräsmatta anlagts över hela området med gravstenarna kvarstående.

Kyrkogården är mycket välskött.

Utsmyckningen på kyrkogården i form av ett brunnskar i Fjäråsgnejs med en pelare i gjutjärn dekorerad med vinranksmotiv, kom till 1946.

Man kanske kunde förvänta sig att en del av gravstenarna skulle vara mycket gamla, men så är inte fallet. Ängelholm förlorade som bekant sina stadsprivilegier redan 1547 och var sedan under lång tid en fattig s.k. stadsfläck med få besuttna, som hade råd med gravstenar. Endast 32 personer på gravstenarna är födda på 1700-talet. 




Textkälla:
Foto: Torbjörn Stjerndahl



 

 

 ©2011 Sveriges Släktforskarförbund
 Observera att alla bilder på denna webbsida är skyddade av upphovsrätten.