Sveriges Släktforskarförbund

Tillbaka till listan 

Billeberga-Sireköpinge församling i Svalöv


Historik De olika delarna i Sireköpinge kyrka stammar från olika tider. Kyrkan är en av Skånes äldsta, byggd på senare hälften av 1100- talet i romansk stil av Johanniterorden, helgad åt Johannes Döparen och därför kallad S:t Johannes kyrka. Av den ursprungliga kyrkan återstår dock endast koret och absiden. Långhuset byggdes om på 1400-talet. Att ombyggnad skett kan man bl.a. se på byggnadsmaterialet. Korpartiet och absiden är byggda av grå sandsten, huggen i små block. Långhuset är byggt av de ur¬sprungliga sandstenblocken blandade med granitblock, som är betydligt större än sandstenblocken. Absidfönstret I kyrkans mittaxel, i absiden, sitter ett litet rundfönster, som drar till sig besökarens blickar. Detta fönster är ursprungligt och det enda kvarvarande absidfönstret i stiftets gamla kyrkor. I andra kyrkor har ofta en dörr tagits upp för att kunna använda utrymmet bakom altaret som sakristia, och därmed har fönstret förstörts. Fönstret låter ljuset sila in på altaret vilket skänker en varm mystik åt hela kyrkan. Fönstret och den kraftiga triumfbågen i koret ger en stark känsla av den romanska byggnadsstilen. Malmljuskronan Ett medeltida praktinventarium är malmljuskronan från 1300-talet. I Sverige finns endast tre stycken av denna typ. Kronan avslutas nedtill med ett lejonhuvud och upptill av en korsblomma. Under korsblommans baldakin står Johannes döparen med Agnus Dei – Guds Lamm, liggande på bibeln. Kronan har sex ursprungliga och sex senare tillsatta armar. De sex nedre är de ursprungliga med bilder av St. Göran och draken. Denna krona var med i världsutställningen i Paris 1867 samt på Baltiska utställningen i Malmö, som en kyrklig praktklenod från vårt stift. Krucifixet och triumfbågen I triumfbågen hänger ett krucifix. Detta är inte det ur¬sprungliga från 1200-talet utan en exakt kopia. Det ursprungliga har tagits ned – troligen under upplysningstiden på 1700-talet – eftersom det då ansågs mindre passande med en korsfäst Kristus i församlingens blickfång. Orginalkrucifixet finns på Lunds historiska museum och är illa åtgånget av tidens tand och inte längre lämpligt för sin ursprungliga plats. Förändringar på 1400-talet På 1400-talet genomgick kyrkan betydande renovering. Tidigare var kyrkorummet täckt av ett plant trätak. Kyrkans långhus försågs då med kryssvalv. Samtidigt byggdes utanför kyrkan ett kvadratiskt tornrum, men tornet fick inte då sin nuvarande utformning. Murarna kunde endast byggas upp till långhusets höjd, sannolikt pga. svagheter i murverket. På detta stympade torn byggdes senare en träspira i vilket klockan hängdes. Först vid restaureringen 1915-1917 fick tornet sin nuvarande form med trappstensgavlar och strävpelare som stöd för muren. Sakristian byggdes också till 1915-1917 som stöd åt korets norra vägg. Ingångarna I gamla tider var männens ingång på södra sidan och kvinnornas på den norra. Det var noga åtskillnad mellan män och kvinnor (männen satt på solsidan, kvinnorna på skuggsidan). Redan 1707 omnämns i ett protokoll att männens ingång murats igen och att endast kvinnornas användes. 1839 murades också kvinnornas ingång igen och i tornrummet togs den nuvarande västra ingången upp. Vid 1917-års renovering togs åter den södra ingången upp. Dopfunten Den gamla medeltida dopfunten är tyvärr borta, men dopfatet från 1500-talet är dessbättre kvar. Motivet i dess botten är Maria bebådelse och på brämet, ett upprepat jaktmotiv, en hjort jagas av en hund. Den nuvarande dopfunten är från 1917. Predikstolen Predikstolen har sin särskilda historia. På krucifixbjälken i triumfbågen står information om dess tillkomst. Inskriptionen lyder: ANNO 1655 HAFVER DEN EDLE OC VELBAARNE HERRE WOLF HIERONIMUS VON KRADS HERRE TIL DUVEGE OC SIREKIÖBINGE SAMPT OC VELBESTALTER OBERSTE TIL FODS OFVER DET SKANSKE RIGEMENTE MED SIN ADELIGE OC VELBAARNE FRUE FRU SOPHIA RAMEL LADET DENNE PRAEDICHESTOL TIL GUDS AERE OC KIRCHEN TIL ZIRAT OC PRYDELSE OPBYGGE OC FORFERDIGE HVILCKEN OC PAA HINDES VELBYRDIGES FRU SOPHIA RAMELS BEKOSTNING ER ANNO 1674 BLEFVEN ANSTRÖGEN. De adliga ätterna var von Krads och Ramel, vilkas vapensköldar finns på tavlan ovanför predikstolen. Den i inskriptionen omtalade ”anstrykningen” är emellertid spårlöst försvunnen. Predikstolen var sannolikt målad i gamla kyrkliga färger i stil med kyrkans färgskala för övrigt. En häradssnickare som 1803 fick församlingens uppdrag att utföra vissa restaureringsarbeten skulle bl.a. också se över målningen på predikstolen. Han utförde detta arbete så grundligt, att han skrapade all gammal färg, inte ens rester av den gamla målningen lämnades kvar. Hade färgrester funnits kunde man med säkerhet ha återställt de ursprungliga färgerna. Efter den noggranna färgborttagningen målade sedan häradssnickaren predikstolen i svart och vitt. (Detta utseende kan ses på den tavla, målad av Martin Emond som konfirmand, som hänger på kyrkorummets norra vägg.) På 1960-talet återskapades predikstolens förmodade, ursprungliga färgsättning. Det vi kan se framställt på predikstolen är i första fältet Jesu födelse, i det andra Jesus på korset och i tredje Jesu uppståndelse. På baldakinen står apostelgestalter. En av apostelgestalterna är sparad i det utseende som de hade vid 1803-års ”restaurering”. Den är placerad i hörnet bakom dopfunten. Orgeln Orgeln är byggd 1952. Den har 15 stämmor och är byggd av den danske orgelbyggaren Frobenius. Den klassades vid invigningen som ”En förnämlig exponent av högklassigt orgelbyggeri”. Något som vi med all tydlighet kan njuta av när vår kantor trakterar den. Gammalt och nytt På långhusets södra vägg hänger den gamla altartavlan som har restaurerats 2008 av Karin Hermerén i Landskrona. Motivet föreställer nedtagningen från korset och är utförd i olja av J.C. Bokelund år 1806. I Sakristian hänger tavlan som skänkts av en från Sireköpinge stammande konstnären Martin Emond († 1965). Den förställer ”Den gode herden”. Det som gör att tavlan fångar intresset är att det inte är bilden av den alltid blide, tålmodige Kristus utan snarare en man tärd av och böjd under alla de omsorger han har för sin hjord. Ytterligare restaureringar Även 1991 genomfördes en omfattade restaurering av kyrkan. Då vidtogs åtgärder både utvändigt och invändigt. Målsättningen var att återskapa så mycket av ursprungliga utseendet på fasaden, inne i kyrkorummet och kalkmålningarna som möjligt. Utvändigt inriktades arbetet på putsnings- och målningsarbeten. Inga större förändringar gjordes. Invändigt genomfördes dock en omfattande restaurering av väggmålningarna. De delvis övermålade kalk¬målningarna togs fram och kon¬serverades (se nedan). Kalkmålningarna Främst i koret kan vi beskåda de gamla kalkmålningarna från 1200-talet. På södra väggen vid sidan om fönstret finns bilder föreställande de fyra evangelisterna. På norra väggen finns bilder av helgongestalter. På vänstra väggen mot koret, vid triumfbågen, är djävulen avbildad. Denna bild var dold av en psalmnummertavla fram till restaureringen 1991. Man ansåg sannolikt att vi inte ”tål” att se ondskan i vitögat. Men eftersom vi dagligen möter våld och ledsamheter vill ju denna bild visa att det var mot ondskan som Jesus dog för våra synder och världens. ondska, och att var och en som tror på honom ska få evigt liv. En levande kyrka Sireköpinge kyrka är en av de flitigast utnyttjade kyrkorna i Lunds stift för vigslar. Förutom att den ligger vackert och omges av en utsökt kyrkogård så kan ju varje brudpar som väljer att vigas i Sireköpinge känna historiens vingslag och låta det bli början på deras gemensamma historia. I övrigt firar vi gudstjänst regelbundet i vår kyrka. Vi har barnkör och äldrekör som skapar högtid tillsammans med evangeliet. Under sommarmånaderna är kyrkan välbesökt av människor från när och fjärran som vill söka stillhet och som fascineras av det vackra kyrkorummet och historiken kring kyrkan.


Textkälla: Svenska Kyrkan
Foto: Svenska Kyrkan



 

 

 ©2011 Sveriges Släktforskarförbund
 Observera att alla bilder på denna webbsida är skyddade av upphovsrätten.