Götenebygden

En liten rundtur i våra kyrkor

(klicka på bilderna för att se interiörerna,
alla interiörbilder är ej klara men titta gärna på de som finns)

Götene kyrka. 1140-tal. Götene kyrka är en av de äldsta kyrkorna, som till det yttre bevarats i sin ursprungliga engelskt inspirerade stil. Den har ett högt rakavslutat kor och ett högt, kort långhus utan torn. En ny klockstapel från 1961, med tre klockor, står väster om kyrkan. Koret uppfördes på 1140-talet och långhuset ca 1170. Altaret är ursprungligt. På 1400-talet slogs valven. Korets väggar och tak har målats av en okänd målare, inspirerad från Vadstenaskolan på 1490-talet. Efter att ha varit delvis överkalkade knackades de fram 1909. De föreställer bl a Passionshistorien i 15 motiv.
Altaret har en relikgömma med S:t Helenas (kyrkans skyddshelgon) fingerben, som ligger i ett nytillverkat silverskrin. Altarskåpet i tre delar tillverkades på 1400-talet. Madonnaskulpturen med barnet i norrfönstret är från 1400-talet. Den stora Kristusskulpturen på norra kortväggen från 1100-talet har ingått i ett triumfkrucifix. Dopfunten i cylindrisk engelsk stil är huggen i sandsten på 1100-talet. Den står i stort sett på sin ursprungliga plats vid västra porten under orgelläktaren. Götene kyrka har en vackert arbetad kalk med paten från 1300-talet. I vapenhuset och kring kyrkan står flera liljestenar från 1200-talet. Åren 1963-66 fick kyrkan sin nuvarande exteriör och interiör. På läktaren placerades en ny orgel med 20 stämmor.

Kinne-Vedums kyrka. 1100-tal. Kinne-Vedums kyrka ligger några km öster om Kinnekulle på en liten höjd. Kyrkan är troligen byggd någon gång under den senare delen av 1100-talet och den är byggd av sandsten. Det har här som på så många andra platser påträffats lämningar som kan ha varit från en äldre stavkyrka eller hednatempel. Kyrkan är en av Kinnekulles bäst bevarade 1100-tals kyrkor. Tornet byggdes till på 1200-talet och på 1600-talet kom sakristian till. Den byggdes som gravkor åt familjen Dufva. I vapenhuset in mot långhuset finns fortfarande den gamla medeltida järndörren kvar. Altaret är av fint huggen sandsten och gömmer även här en relikgömma under altarskivan. Det finns tre medeltida skulpturer bevarade i kyrkan, den äldsta är den tronande madonnan i björk från 1200-talet, ett krucifix från 1300-talet och en madonna med Jesusbarnet från 1500-talet. Det finns även textilier från 1600- och 1700-talet. Valvmålningarna av C.G. Hoijst och Johan Laurell är från år 1754. På kyrkogården står flera för trakten typiska liljestenar.

Sil:s gamla kyrkoplats är belägen ca 3 km syd ost om Kinne-Kleva kyrka. Sil och Kinne-Kleva utgjorde ett pastorat fram till 1929 då socknarna gick ihop med Husaby. Den medeltida kyrkan revs 1872. Den var byggd av sandsten och bestod av långhus och smalare raksluttande kor, vapenhus i söder samt på långhusets västra sida en liten tornhuv med ganska hög spora krönt med en vimpel. V Vid tiden för rivandet av kyrkan var kyrkan vitkalkad och hade spåntak. Dörren mellan långhus och vapenhus var av ekbrädor och välvd samt försedd med kraftiga järnbeslag. Inne i koret på norra väggen var en mansgestalt i lång dräkt målad i rött, han höll i högra handen en nyckel över var det skrivet S:a Petrus. Denna målning som för övrigt var kyrkans enda, var mycket gammal och torde härrära från den katolska tiden. Gården Lövholmen i Kinne-Vedums socken är till stor del byggd av sten från Sils kyrka. Det finns inget kvar av den gamla kyrkan, men på platsen där den har legat har man till minne rest en klockstapel i trä.

Kinne-Kleva kyrka, inga interiörbilder

Både Kinne-Kleva och Sils församlingar har haft kyrkor från 1100-talet, vilka revs i samband med att den nya kyrkan gemensamt byggdes 1870 i rundbågestil med absidformad sakristia. Några intressanta medeltida inventarier har bevarats. Dopfunten bär en minuskelinskrift. En madonna, en träskulptur från 1110-talet har på 1400-talet förändrats till en s k Anna-själv-tredje och föreställer Anna, Marias moder, samt Maria och Jesusbarnet. Sådana förändringar är kända från ännu ett par håll i vårt land och vittnar om spridning som S:ta Anna-kulten hade unde senmedeltiden.
En pietábild, den döde Jesus vilande i Marias armar, från början av 1400-talet är hårt restaurerad. Träskulpturer från de medeltida kyrkornas altaruppsatser pryder nu långväggarna. På altaret står idag ett krucifix från 1300-talet och kyrkan har också i sin ägo en nattvardskalk från 1400-talet. Vid hundraårsminnet av kyrkans byggande uppfördes klockstaplar på Kinne-Kleva och Sils gamla kyrkplatser.

Husaby kyrka. 1100-tal. Den första kyrkan var en stavkyrka och ersattes i början av 1100-talet av ett långhus med absidförsett kor, byggt i romansk stil. Det nuvarande tornet är äldst, uppfört på 1000-talet. I triumfbågens norra vägg finns så kallad ambo - medeltida predikstol. Den nuvarande predikstolen är från 1671. Altartavlan från samma tid är en gåva av Magnus Gabriel de la Gardie. Dopfunten och triumfkrucifixet är från 1200-talet, liksom den gamla biskopsstolen, en av Sveriges äldsta möbler. Från medeltiden finns ett kommunionsfönster.
Utanför kyrkans ingång finns två gravar. Enligt tradition är den södra Olof Skötkonungs och hans drottning Estrids grav. Den norra är en biskopsgrav.

Skälvums kyrka. 1100-tal. Skälvums kyrka är en av de konsthistoriskt märkligaste kyrkor i Skara stift. Kyrkan är uppförd i huggen sandsten i ramnsk stil. Genom trädatering har kyrkan daterats till 1136. Othelrik, en av de förnämsta västgötska stenmästarna har byggt kyrkan. Kyrkan har i det yttre bevarats i sitt medetida ursprung med undantag av de stora fönstren och vapenhuset som revs på 1800-talet. Kyrkans kalkmålningar är från mitten av 1600-talet. Vid den senaste restaureringen 1861 revs träaltaret från 1700-talet och altartavlan från 1600-talet placerades i långhusets norra vägg. Av inventarier i övrigt kan nämnas en förnämlig madonnabild från tidig medeltid och dopfunten från samma tid.

Kestads kyrka. 1100-tal. Kestads kyrka har medeltida valv med målningar från 1600-talet. Den är vackert restaurarad med nyuppfört kor och sakristia på den gamla grunden. Här återfinns krucifixet med Maria och Johannes på höger respektive vänster sida om Jesus i triumfbågen framför altaret, vilket är unikt i Västsverige. Predikstolen är från omkring 1590. Kyrkan restaurerades 1915 efter att länge ha stått öde.

Ova kyrka. Medeltid. Av den medeltida kyrkan har långhuset i huvudsak bevarats, medan det har utökats med en tillbyggnad i öster, i vilken det gamla koret uppgått. Kyrkans platta trätak har målningar med bibliskt motiv utförda 1742 av konstnären Johan Liedholm, som tillhörde den så kallade Läcköskolan. Kyrkan har också en praktfull mässhake av vitt siden med broderade blomstermotiv i guld, silver och färger från 1700.

Holmestads kyrka. 1874. Söder om den nuvarande kyrkan, på den gamla kyrkogården, stod den gamla kyrkan i sten. Den revs eftersom den blivit för liten. Holmestads nya kyrka byggdes på den tidigare galgebacken. Den ritades av Ernst A. Jacobsson, som inspirerats av kyrkoarkitekten Emil Langlet, och byggdes 1873-74. Kyrkan har en regelbunden en regelbunden åttakantig grundplan med raksluten absid och 50 m högt västtorn. Invändigt bär åtta pelare en lanternin och läktare på fem sidor.

Fullösa kyrka, inga interiörbilder

Fullösa kyrka. 1200-tal. Fullösa kyrka är en enkel salformad byggnad i sandsten från 1200-talet med senare tillbyggd sakristia i norr. Från en 1100-tal kyrka härrör delar av den portalbåge som ingår i murverket. Interiören har vacker inredning från karolinsk tid. Takmålningarna med figurtavlor och ornament i B´rrainstil utfördes 1756 av Carl Gustaf Hoijst och Johan Laurell. På väggarna finns kalkmålningar i frisform från förra delen av 1600-talet. Läktarbröstningens målningar från 1700-talets senare hälft återger ett pietetiskt motiv: hjärtats historia. I Statens historiska museum förvaras ett krucifix och en madonnabild från 1100-talet. I Fullösa kyrka bevaras en gammal dopfunt från Bolums rivna kyrka. Kyrkan saknar torn, men kompletteras med klockstapel på kyrkogården.

Forshems kyrka. 1100-tal. Forshems kyrka är unik. Den är den enda gravkyrkan i Norden. På 1100-talet var den församlingskyrka, men omkring 1200-talet blev den tillika ordernskyrka för den Helaiga Gravens Orden i Jerusalem. Som ordenskyrka har den också fungerat som pilgrimskyrka. Pilgrimernas och kyrkans skyddspatroner, S:t Martin och S:t Nikolaus, fomms avboödade på kyrkans södra sida. Hela gotiska alfabetet är också inhugget där jämte kyrkans invigningstext. Det ursprungliga absidkoret ombyggdes på 1200-talet och välvdes med kryssvalv 1761 och 1762 tillkom de båda korsarmarna. Tornet fanns ursprungligen men ombyggdes 1891. Främst har dock kyrkan blivit känd för de sex stenreliefer från 1100-talet som idag finns insatta i kyrkan. I norr finns två reliefplattor, färeställande Kvinnorna vid graven och Nedtagandet från korset. En relief som föreställer Kristus i dödsriket finns placerad i kyrkans vapenhus. De är utförda av samma mästare som försåg Skara domkyrka med reliefer något tidigare. Vid restaurering 1912 framtogs vackra kalkmålningar o vaövem - rankverk och flygande änglar - utförda 1638. Kyrkan äger ett mycket värdefullt triumfkrucifix från 1300-talet, och i Statens historiska museum förvaras en dopfunt från 1100-talet.

Österplana kyrka, inga interiörbilder

Österplana kyrka. 1870-tal. Österplana kyrka ligger högt på Kinnekulles sydöstra sida, där den syns vida omkring. Den är uppförd på 1870-talet i en braskande romanisetrande stil: torn, långhus med absid med rik garnering av rundbågsfriser. Den gamla kyrkan låg strax intill.
I den nuvarande kyrkan finns en medeltida stendopfunt och flera märkliga liljestenar samt en gammal vacker ljuskrona. På den gamla kyrkplatsen, som också är begravningsplats, vilar general Harald Stake. När den gamla kyrkan revs rasade rasade gravkoret med sina ca 25 kistor. Där är nu en minnessten rest. Harald Stake deltog i 30-åriga kriget och var guvenör i Bohus. Han dog 1677.

Västerplana kyrka, inga interiörbilder

Västerplana kyrka. 1100-tal. Västerplana kyrka är byggd på 1100-talet och invigd till Jungfru Maria och är en av stiftets vackraste och intressantaste kyrkor. Byggnadens kärna är en medeltidskyrka med torn och rakslutet kor, till vilken i början av 1700-talet väldiga korsarmar anslöts, varvid kyrkan orienterades i norr och söder.
Interiören är nu en praktfull sal, avdelad av breda bågar, vilken är inredd och dekorerad i den karolinska barockens stil. Plafondmålningarna utförda 1729 och 1733 av Olof Collander och Johan Liedholm erbjuder mönsterexempel på Läcköskolans stil, altarring, altarprydnad och predikstol är utmärkata prov på tidens snickerikonst. I gamla koret en enklare altartavla. Av medeltidsskulpturer märks en tronande madonna från 1100-talet och Johannes Döparen från 1400-talet. En dopfunt finns från 1100-talet med djurbilder i mästaren Bestiarius stil och skulpterat 1600-talslock. Kyrkan har ett praktfullt epitafium över Läckömålaren Johan Aureller. Kyrkan har renoverats mycket pietetsfullt och återinvigdes den 28 maj 1987.

Medelplana kyrka, inga interiörbilder

Medelplana kyrka. 1100-tal. Medelplana kyrkas äldsta delar är tornet, västra och östra gaveln samt delar av vapenhuset från 1100-talet ingår i nuvarande kyrka. Den bär namnet efter S:ta Helena eller Elin och S:ta Apollonia. Kyrkan ombygdes 1823-1824. Innanför södra dörren står två välbevarade liljestenar från 1100-talet. Två medeltida stenaltare från 1100-talet är bevarade. Det ena invigt till S:ta Elin är nu dopaltare. Det andra stenaltaret är invigt till S:ta Apollonia och står utanför kyrkodörren mot prästgården. Altartavlan "Nattvardens instiftelse" är målad av Johan Aureller undgefär 1660 eller tidigare. Konstnären bodde på Rustsäter i Medelplana. Den rikt skulpterade och ståtliga altaruppsatsen, som inramat tavlan, sitter nu som omramning av innerdörren i Västerplana kyrka. Familjen Aurellers epitafium i Medelplana kyrka räknas som ett av de ståtligaste i någon landsortskyrka. Odnerska graven, där bröderna Nils och Johan Ericssons mor vilar, ligger på kyrkogården. I koret står en kyrkokista i barock från 1640-talet och två brudstolar från 1600-talet. Medeltida stiglucka står vid kyrkans norra sida och på den en gammal fattigbössa.

Vättlösa kyrka, inga interiörbilder

Vättlösa kyrka. 1100-tal. Idag framträder kyrkan invändigt, dels i jugendskepnad från 1910, och i en modernare tillbyggnad från 1960-80talet i vapenhus och under läktaren. De dateras till sent 1100-tal. Altaret är delvis det ursprungliga med en relikgömma under altarskivan. Den innehåller en blykapsel med ben och träkol. På altarets södra sida finns ett sakramentshus med järnbeslagen lucka. Koret är kvadratiskt utan absid, vilket tyder på engelskt inflytande. Valven i taket slogs mot medeltidens slut. I valven finns spår av gamla målningar. Dessa putsades över 1910 och de nuvarande jugeninspirerade schablonmålningarna tillkom. I korets nordöstra del ligger en porträttgravhäll med en man och hans hustru, döda 1609 och 1611. Under kyrkans golv finns det åtskilliga gravhällar från 1600-1700-talen.
Vid 1600-talets mitt byggdes på korets södra sida ett gravkor för ätten Stake. 1766 förlängdes kyrkan åt väster och fick nya fönster och inredning.Det stakerska gravkoret blev sakristia. Av 1700-talsinredningen återstår idag bara altarringen och läktaren jämte rester på kyrkans vind av nummertavlorna. Allt annat är från 1900-talet. Kyrkans medeltida dopfunt och piscina såldes till Statens historiska museum i Stockholm på slutet av 1800-talet. Nytillverkad dopfunt i trä finns i kyrkan.

Källby kyrka, inga interiörbilder

Källby kyrka. 1100-tal. Av Källby nuvarande kyrka består torn och vapenhus av den kyrka som byggdes här på 1100-talet. Flera inventarier finns bevarade från den gamla kyrkan. Äldst är dopfunten från 1100-talet. Den återfanns vid en restaureing 1925, som grundsten under predikstolen. En s k liljesten finns bevarad i vapenhuset. I korfönstret finns madonnan med barnet, en bild från 1400-talet, som troligen fungerat som altarprydnad. Medeltida är också nattvardskalkens fot. Till 1600-talet dateras altarkrucifixet, lampetterna i koret och den bortersta lilla ljuskronan. Den nuvarande altartavlan är från 1800-talet, möjligen är den inköpt från Uppsala domkyrka.
En man som förknippas med denna kyrka är Magnus de la Gardie. Han skänkte 1671 en altartavla, gjord på Läckö, liksom ett antal fönster och predikstolen. Fyra grav- och minnesstenar finns kvar från den äldre kyrkans tid, i norra och södra väggen.
På vapenhusets väggar finns rester av målningar kvar, antagligen utförda av någon konstnär från den s k Läcköskolan. Under 1790-talet byggdes kyrkan ut och reparerades. Tornet slogs av blixten 1814. De tre klockorna skadades då och två av dem fick gjutas om till en enda.

Skeby kyrka, inga interiörbilder

Skeby kyrka.1100-tal. Byggnadstiden för Skeby kyrka har kunnat fastställas till 1140- eller 1150-talet. Den är byggd efter den s k skalmursprincipen, med två murskal, det yttre av finhuggen sandsten, det inre av klumpstenar. Tornet är byggt något senare. På 1700-talet byggdes koret på och kyrkan fick sitt vackra trätak. 1796 byggdes en predikstol bakom altaret, ett s k Kanzelalter. Numera är predikstolen, från 1698, placerad till vänster framme vid koret. Den gjordes av Anders Sjöman i Lidköping och målades av Carl Örn i Röstock.
Läktaren byggdes 1701 och här placerades 1894 en orgel, byggd av Herngren i Lidköping. Dopfunten har gjorts av Mäster Othelricius vid den tid då kyrkan byggdes i mitten av 1100-talet. Den är väl bibehållen och en av Västergötlands förnämsta. Folk lär ha kommit seglande över Vänern för att få sina barn döpta här. De lade till sina skepp vid Kristningamarka vid Kinneviken varifrån en gångstig gick till kyrkan. Numera finns ett litet museum på vinden ovanför läktaren med flera av kyrkans äldre tillhörigheter, bl a den gamla straffstocken.

Broby kapell, inga interiörbilder

Broby kapell. 1800-tal. Broby kapell är egentligen en utbyggd klockstapel från 1800-talet. Här låg redan på 1100-talet en stenkyrka som skulle rivits på 1700-talet, enligt ett kungligt beslut. Så skedde dock ej, men då biskopen höll visitation 1819 övertalade han Brobyborna att i stället ansluta sig till Källby kyrka, för att socknen skulle slippa de tunga kostnaderna med en egen kyrka. Den var då förfallen och behövde repareras. Gudstjänsterna upphörde i Broby kyrka men begravningsplatsen utnyttjades alltjämt. Inventarierna flyttades över till Källby kyrka. I stället uppfördes här den klockstapel som 1876 byggdes ut och då fick användning som skolsal. Efter 1916 tjänade den som gravkapell fram till i november 1930 då kapellet återinvigdes som kyrkobyggnad. 1955 genomfördes en grundlig restaurering. Då skänktes också antependium och altarbrun, gjordes av Agda Österbergs ateljé i Varnhem. Vid en dränering runt kapellet 1978 fann man en pargrav av kalkstenshällar, troligen från 1100-talet. Från samma århundrade finns också gravkorshäll på kyrkogården. Bland kyrkans inventarier finns ett rökelsekar med länkar från medeltiden och en ljuskrona i trä från 1700-talet.

Hangelösa kyrka. 1873. Hangelösa nuvarande kyrka har två föregångare. Dels en träkyrka som sannolikt byggdes i början av 1000-talet på gamla kyrkogården ungefär en och en halv kilometer österut från den nuvarande. Dels en kyrka byggd på 1100-talet eller 1200-talet som revs när den nya byggdes 1873. från den gamla kyrkan flyttades kyrkklockorna över och användes till 1890 då nya inköptes. Orgeln kom på plats 1894 och är byggd av C A Herngren i Lidköping. Flera av inventarierna kommer från den gamla kyrkan, bl a dopfunten från 1200-talet, gjord av mästare från Kinnekullebygden och helgad åt Olof den helige.
Kyrkan har även en S:t Olofsbild som är huggen i sten, men huvudet saknas. Änglabilden och keruberna som pryder överdelen av altaret kommer också från den gamla kyrkan. Altartavlan är målad 1915 av konstnären Linderoth i Järpås och skänkt av syföreningen. Konstnären Bo Beskow har gjort tavlan över dopaltaret.

H�ns�ters kapell 1912 H�ns�ters kapell sk�nktes av H�llekis Aktiebolag till �sterplana f�rsamling. Kapellet uppf�rdes 1912 av arkitekt L. Kjellman i Bor�s i "Bobergsk" stil: ett l�nghus med h�gt takfall och takryttare, l�gre kor och vapenhus i v�ster. Kapellet har �vertagit de efter �sterplana gamla kyrkas rivning heml�sa, mycket v�rdefulla inventarierna. H�r m�rks en altartavla med mittavlan omramad av kolonnarkitektur och med skulpterade profil�rer. I mittf�ltet �r insatt ett k�nsligt skulpterat elfenbenskrucifix fr�n senare h�lften av 1600-talet. Predikstolen �r utf�rd i ek och smyckad med en ovanligt rik skulpturskrud av n�rmast sk�nsk-dansk karakt�r fr�n mitten av 1600-talet eller n�got tidigare. Dopfunten �r likaledes fr�n 1600-talet. Vidare m�rks praktfulla huvudban�r och begravningsvapen fr�n familjen Harlad Stake.

Ledsjökyrka. Medeltid. Den första kyrkan var troligen en stavkyrka. Därefter uppfördes en kyrka av sten. I kyrkan finns också idag en del av en dopfunt, som är från början av 1100-talet. Den är gjord av stenmästaren Johannes, som under denna tid verkade i Västergötland. Från 1100-talet är också kyrkans värdefullaste inventarium, ett triumfkrucifix, som står vid korets södra sida. Det föreställer den segrande Kristus med öppen blick, upplyft huvud och krönt med konungkrona. Den medeltida kyrkan stod oförändrad kvar till 1776. Med utnyttjande av vissa äldre delar byggdes kyrkan om och vapenhus uppfördes i väster. Vid restaureringen 1947 avskildes den gamla sakristian helt från kyrkorummet och blev förvaringsrum. En ny sakristia byggdes på kyrkans norra sida. Kyrkan har i sin ägo en mässkrud från 1600-talet. Den praktfulla altaruppsatsen med rikt akantusverk är från 1707, en gåva av häradshövding Jakob Clerck på egendomen Stora Lund. Altaruppsatsen har två målningar av Sten Linderoth från 1901. Predikstolen, liksom den nuvarande dopfunten, är också från början av 1700-talet. Bland värdefulla gåvor till kyrkan finns ett altarbrun, komponerat av konstnären Eric Abrahamsson, vilken i mitten återger Kristus, till höger S:t Olof och till vänster den helige Sigfrid.
Kyrkan härjades av en brand den 4 december 2004.

Källa: Text hämtad ur "Våra Kyrkor", Klarkullens förlag AB. Foto: Birgitta Persson och Thorhild Johansson-Borg