2013: Carl Szabad | 2011: Urban Sikeborg | 2010: Gunilla Nordlund & Elisabeth Renström | 2009: Stig Östensson | 2008: Olof Cronberg | 2007: Bo Lindwall | 2006: Elisabeth Thorsell | 2005: Martin Pehrson | 2004: Thord Bylund | 2003: Thea Hälleberg | 2002: Kjell Lindblom | 2001: Bertil Grundström | 2000: Mari-Anne Olsson | 1999: Nils Sundelius | 1998: Teo & Per Sundin | 1997: Sperling Bengtsson 1996: Per Clemenson | 1995: Ullagreta Carlsson | 1994: Nils William Olsson  1993: Algot Hellbom | 1992: Pontus Möller | 1991: Sven Bankeström | 1990: Hans Gillingstam

2013 Carl Szabad

Sveriges Släktforskarförbunds styrelse har beslutat att tilldela Carl Szabad Victor Örnbergs hederspris 2013. Prissumman är på 10 000 kr och kommer att utdelas i samband med Släktforskardagarna i Köping.

Den första upplagan av cd:n Sveriges dödbok (som täckte åren 1968–1996 och som gavs ut 1997) var frukten av en idé Carl Szabad fick 1995. Han letade reda på gamla digitala myndighetsregister och databaser som skapats med teknik som hade hunnit bli föråldrad, och tillsammans med digitaliseringsexperten och arkivarien Johan Gidlöf, som kom att bli hans nära samarbetspartner genom åren, utvecklade han innovativa tekniker för att ta tillvara detta digitala material och förvandla det till en enhetlig produkt av hög kvalitet med stort användningsområde. Därigenom revolutionerades förutsättningarna för att forska i modernt material i Sverige. Carl Szabad fortsatte därefter jakten på digitala register hos svenska myndigheter för att successivt utöka tidsspannet för senare versioner av Sveriges dödbok.

Läs den fullständiga motiveringen här

2011 Urban Sikeborg

Förbundsstyrelsen har beslutat tilldela Urban Sikeborg Victor Örnbergs hederspris 2011. Urban Sikeborg är född 1963 och bor i Sollentuna. Urban är släktforskare sedan tonåren och redan 1982 kunde man läsa i Hälsingerunor om den då 19-årige släktforskaren som gav sig i kast med Hälsinglands medeltida historia. Han hade redan då som tonåring publicerat flera genealogiska arbeten med inriktning på Hälsingland och särskilt Norrala socken.

Såväl källkritik som utförlig källdokumentation går som en röd tråd genom Urban Sikeborgs släktforskning. Han är också en släktforskare som gör sin forskning, och då inte bara resultat utan också sina källor, tillgängliga för andra forskare genom såväl tryckta publikationer (framförallt Släktforskarnas årsbok och Släkt och Hävd) och som databas (www.genealogi.se/norrala/data/default.html)

För de flesta släktforskare som är bekanta med Urban Sikeborgs arbeten är det kanske främst hans verk om Bure-ättens genealogi och Johan Bures släkttavlor som man känner till. Urban har även granskat andra gamla släktutredningar utifrån ett källkritiskt perspektiv, t ex Svenskt släktregister, den Alftanska släktkrönikan och prosten Olof Burmans genealogier. Han har även publicerat metodinriktade arbeten om källkritik, namngivning och tionderegistrering.

Urban Sikeborg är enligt mångas uppfattning en särskilt framstående släktforskare och ett föredöme för oss andra, särskilt när det gäller källkritik och källdokumentation. Genom sin publicistiska verksamhet underlättar han dessutom för andra släktforskare som kan använda och bygga vidare på hans bidrag.

2010 Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström

Hederspriset till Victor Örnbergs minne har för 2010 tilldelats journalisterna Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström. Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström har kombinerat sin kunskap och sitt stora intresse för släktforskning med journalistiken och skapat radioprogrammet Släktband, som hittills har avverkat åtta säsonger i Sveriges Radio P1.

Släktband har på ett föredömligt sätt medverkat till att lyfta fram släktforskningen som den folkrörelse och kulturfaktor den är. Släktband har exemplariskt visat på källor ur arkiven som ger mer kunskap om anorna än vad man kan hitta i de vanliga kyrkböckerna. Att ”klä på” förfäderna mera information än namn och datum, att ge sig in i många olika arkiv, en del lätta att ta till sig och andra svårare att ta del av, har varit en av intentionerna med programserien. Programmen har praktiskt visat hur man tar del av dessa källor. Det är en utmaning för släktforskarrörelsen att få forskarna att vända tillbaka till arkiven och fördjupa sig i allt vad ett arkiv kan erbjuda.
Till det arbetet och intresset bidrar Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström med programserien Släktband i allra högsta grad.

2009 Stig Östensson

Stig Östenson, Osby, 2009 års pristagare är född 1937 i Frysände, Värmland och är pensionerad överläkare. Han har under mer än 40 år varit aktiv som släktforskare. Hans forskningsområde har tidsmässigt spänt från senmedeltida frälsesläkter till modern tids allmogeforskning. Ett klart fokus i hans forskning finns dock; Kalmar län under 1600- och 1700-talen. Till Stig Östensons förnämsta arbeten hör hans Radanmärkningar till biskop Brasks släktbok i Personhistorisk tidskrift, som är ett utomordentligt hjälpmedel för släktforskare för att bättre förstå denna i många stycken lakoniska 1500-tals handskrift. På senare år har Stig Östensons forskning främst varit fokuserad på Smålands äldre historia. Han har också publicerat en rad släktutredningar, om t.ex. släkten Liljewalch. Stig Östenson har under hela sin karriär som fritidsforskare publicerat sina resultat och därmed gjort dem tillgängliga för andra släktforskare. Han har publicerat genealogiska artiklar och bokanmälningar i Personhistorisk Tidskrift, Släkt och Hävd, Släktforskarnas årsbok samt i Svensk Genealogisk Tidskrift. Han har arbetat källkritiskt och grundligt dokumenterat sina källor, slutsatser och resultat. Ett föredöme för alla släktforskare.

2008 OLOF CRONBERG

Olof Cronberg, 2008 års pristagare, behöver knappast någon presentation. Olof var verksam inom släktforskarrörelsen redan som mycket ung och var med om att bilda Sveriges Släktforskarförbund. För närvarande (2008) är han ordförande i DIS. Olof Cronberg är läkare i Växjö. Han har släktforskat i omkring 30 år och tagit fram en rad nyttiga personregister, varit medförfattare i flera böcker, författat otaliga tidskriftsartiklar samt aktivt bidragit till en "modernisering" av släkt- forskningen genom skapandet av bl.a. DISBYT och DISPOS.

2007 BO LINDWALL

Bo Lindwalls mångåriga insatser för släktforskningen gör honom till en värdig mottagare av 2007 års Victor Örnberg-pris. Han har bland annat sammanställt en gedigen sockengenealogi om Ulrika i Östergötland "Familjer och gårdar i Ulrika socken". Bo Lindwall har också bedrivit banbrytande forskning kring resandesläkter. På hans meritlista står också redaktörskapet för Svenska antavlor. 1988-1991 var han föreståndare för släktforskarcentrum vid SVAR i Ramsele och åren 1991-1994 innehade han samma tjänst vid Släktforskarnas Hus i Leksand. Bo Lindwall är en flitigt anlitad föreläsare som medverkat vid ett stort antal seminarier liksom i radio och TV. Hans omfattande arkivforskning har bland annat lett till en egen databas med 150.000 registrerade personer. Bo Lindwalls forskning är av omvittnat hög kvalitet och har hjälpt till att höja standarden inom modern svensk släktforskning.
 

2006 ELISABETH THORSELL

Elisabeth Thorsell har varit aktiv inom släktforskarrörelsen i närmare 30 år. Hon började i Östgöta Genealogiska Förening i slutet av 1970-talet. 1980 blev hon kassör i samma förening och blev sedan ordförande innan hon 1984 flyttade till Stockholm och avgick i förtid.

Hon blev invald i Genealogiska föreningens styrelse 1982, var dess sekreterare från 1985. När Sveriges Släktforskarförbund bildades blev Elisabeth Thorsell dess sekreterare under 10 år.

1986 blev hon svensk kontakt för Swedish American Genealogist, vars redaktör hon är sedan några år. Hon har också varit redaktör för Släkthistoriskt Forum åren 1992-2001 och för den engelskspråkiga delen av Rötter - Swedish Roots.

Elisabeth Thorsell har också varit flitig medarbetare och författare till en rad böcker. Några exempel, alla väl kända, är Släktforskning - Vägen till din egen historia, Finn din släkt, Läsebok för släktforskare och Prästens lilla kråka.

Elisabeth Thorsell är, med andra ord, väl meriterad för priset till vilket hon nominerats av StorStockholms Genealogiska Förening.
 

2005 MARTIN PEHRSON

2005 års pris tilldelades Martin Pehrson, Uddevalla, för hans mångåriga excerpering och databearbetning av kyrkboksmaterial från många församlingar i Bohuslän, Dalsland och Västergötland. Över 280.000 poster har passerat genom Martins händer och in i olika register. Han har redan tidigare uppmärksammats för sitt arbete, bl a med hedersdiplom från Sveriges Släktforskarförbund 1999. Och i år fick han alltså släktforskarrörelsens främsta pris, Victor Örnbergs hederspris. Utöver äran medföljer också en prissumma på 10.000 kronor.

2004 THORD BYLUND

Förbundsstyrelsen beslutade vid sitt möte i Östersund i slutet av april att årets upplaga av Viktor Örnbergs hederspris skall tilldelas THORD BYLUND, Arkivlektor vid Landsarkivet i Härnösand och tidigare chef för SVAR.

Thord är en av de mest kända och respekterade släktforskarna i landet, en riktig ambassadör för släktforskning, som med stort engagemang i flera decennier spridit ”budskapet” över hela vårt avlånga land. Han är en flitig föreläsare, en trogen föreningsmänniska med många tjänsteår inom både Genealogiska Föreningen och Sveriges Släktforskarförbund, samt en god skribent.

2003 THEA HÄLLEBERG

Årets mottagare av Victor Örnbergs Hederspris heter
Thea Hälleberg, Stockholm och Sorsele.
Det beslutade förbundsstyrelsen vid sitt majmöte.

Thea får priset för sitt magnum opus: ”Same- och nybyggarsläkter i Sorsele från nutid till 1600-talet - ett demografiskt och genealogiskt bokverk baserat på 40 års källtrogen släktforskning”. Böckerna har hittills utkommit i två delar och berikas av ett unikt bildmaterial i form av gamla fotografier och berättelser från nybyggar- och nomadlivet, samt av detaljerade personregister.
Och inte nog med det, Thea planerar ytterligare två delar i serien, en beundransvärd ambitionsnivå, inte minst med tanke på att flickan är 85 fyllda!

Sveriges Släktforskarförbund gratulerar denna flitiga och noggranna forskare samt hälsar henne välkommen till Ronneby för att ta emot priset vid stämmomiddagen.

2002 KJELL LINDBLOM

2002 års mottagare av Victor Örnbergs Hedersstipendium på 10.000:- heter Kjell Lindblom. Det beslutade förbunds-
styrelsen vid sitt majsammanträde.
Kjell, som bor i Stockholm, är ett känt namn, särskilt bland Vallonättlingar, vars förening han sedan många år leder. Han är också en mycket flitig cirkelledare, som genom åren har undervisat bortemot 1500 nybörjare och fortsättare i det ädla ämnet släktforskning.

Av trycket har han bl.a. utgivit den mycket användbara ”Vallonsläkter under 1600-talet” i tre band, samt den pedagogiska skriften ”Prästens lilla kråka”, den senare i samarbete med Elisabeth Thorsell. Han har även gjort specialstudier över enskilda vallonsläkter, t.ex. Sporrong, Bovin och Gauffin.

Sveriges Släktforskarförbund gratulerar denne flitige släktforskare och cirkelledare till priset och önskar honom många flitiga och produktiva år framöver. Kjell mottog sitt pris i samband med stämmomiddagen i Borlänge.

2001 BERTIL GRUNDSTRÖM

Vid förbundsstyrelsens sammanträde i Borås 27-28 april 2001 utsågs Bertil Grundström till årets Victor Örnbergspristagare. Han har under många år arbetat med att ta fram register över källor till emigrantforskning.
Med en aldrig sinande flit har han registrerat dödsrunor i svensk-amerikanska tidningar, medlemsmatriklar i svensk-amerikanska klubbar och föreningar samt värmlänningar i Minnesota med flera stater.

Hans storverk får sägas vara det enorma registret till de svensk-amerikanska kyrkoböckerna (SAKA) med i storleksordningen 600.000 poster. F.n. arbetar Bertil med att databearbeta släktforskaren Ella Heckschers stora arkiv, ytterligare ett jätteprojekt vars resultat han, liksom vid tidigare arbeten, ställer till den forskande allmänhetens förfogande.

Ted Rosvall

2000 MARI-ANNE OLSSON

Vid riksförbundets styrelsemöte i Linköping 20 maj 2000 beslöts att tilldela Mari-Anne Olsson, Huddinge, årets Victor Örnbergs Hederspris.

Mari-Anne, som släktforskat sedan ungdomen, har gjort sig känd som hela Sveriges fru Register, inga registreringar är henne främmande.
Av trycket har hon producerat Namnregister till Linköpings stifts Herdaminne samt personregistren till Svenska Antavlor och Släkthistoriskt Forum. Detta har väl närmast varit en bisyssla till hennes huvudarbete sedan bortåt 20 år, de stora Registren till Östergötlands bouppteckningar fram t.o.m. 1835. Ett storverk som omfattar alla härader och nu på senare tid även städerna.

I ett Olsson-register finns först avskrifter av alla ingresser till alla bouppteckningar, och ibland även från "gäld och skuld", om detta avsnitt innehåller intressanta namn, sedan har alla namnen samlats i ett alfabetiskt register. Detta innebär att det går att hitta personer som omnämns som förmyndare, morbröder eller styvfars bror, och ofta kan det leda långt ned i generationerna.

För sina registreringar har Mari-Anne tidigare belönats av Östergötlands landsting och Genealogiska Föreningen, där hon tidigare varit mångårig styrelseledamot. Som sådan sitter hon nu med i Föreningen för Smedsläktsforsknings styrelse.

1999 NILS SUNDELIUS

Vid styrelsemötet i maj 1999 beslöts att tilldela Nils Sundelius, Hässelby, 1999 års Victor Örnbergs Hederspris till en förtjänt släktforskare. Nils Sundelius, som med viss råge passerat pensionsåldern, har forskat i många år och inte låtit sina fynd och sammanställningar vila i byrålådan, utan även varit flitig med att publicera sig till andra forskares fromma.

Han har sina rötter mest i Sörmland, men växte upp i trakten av Rimbo, och hans författarskap har en viss slagsida mot Roslagen. Han har bl.a givit ut två volymer av Sjuhundra härads domböcker för perioden 1601-1670, sammanställt en skrift med Uppländska stamtavlor, ur 1600-talets domböcker. För Rimbo har han gjort Rimbo sockens familjebok 1693-1744.

I Håkan Skogsjös skrift om mantalslängder (ShF 2/89) finns flera referenser till Nils Sundelius grundliga forskningar i Västergötlands mantalslängder, presenterade i Genealogisk Ungdoms Tidskrift 1980.

1998 TEO & PER SUNDIN

Årets pris tilldelades för ovanlighetens skull ett släkt- forskarteam, far och son, Teo och Per Sundin, som forskat tillsammans i över 40 år, då Per lär ha börjat sin forskarbana vid 5 års ålder. Tillsammans har de givit ut en imponerande rad med sockengenealogier, och har fler på gång. Färdiga är Släkter och gårdar i Nordingrå, Släkter och gårdar i Arnäs och Häxorna (en utredning om trolldomsprocessserna i Vibyggerå). Tillsammans med andra har Per givit ut Anundsjö släkter och gårdar och Sidensjö och Skorped, släkter och gårdar. Sedan roar sig Per också med att utarbeta sockengenealogier för Säbrå och Härnösand, och en matrikel för Härnösands Trivialskola och litet annat smått och gott. Fader Teo arbetar med en sockengenealogi för Grundsunda och Nordmaling, och hjälper Per med Härnösand, m.m.

1997 SPERLING BENGTSSON

Förbundsstyrelsen beslöt vid sitt sammanträde 31 maj 1997 att tilldela Sperling Bengtsson, Haverdal, årets Victor Örnbergs Hederspris. Motiveringen löd som följer:

För de insatser Du gjort för svensk, och speciellt halländsk släktforskning. Detta har skett bl.a. genom tolkningen och utgivningen av Hallands landsbeskrivning av år 1729 (4 volymer), Ditt bouppteckningsregister för Halmstads härad, utgivningen av Kunglig Befallningshafvandes riksdagsrelationer eller 5-årsberättelser, Din skrift om Södra Hallands Båtsmanskompani för att bara nämna några av Dina insatser till andra forskares fromma.

Pristagaren underrättades och svarade med följande brev:

"Tack för brev, vars innehåll måste läsas några gånger för att jag rätt skulle fatta vad det handlade om.

Kanske har alla, som skrivit och skriver av gamla handlingar och skrifter, känt det på samma sätt. Att skrifterna är begravda (i säkert förvar) i arkiven, endast tillgängliga för ett fåtal som kan läsa och – framför allt – tolka dess innehåll. Genom avskrift blir det mera tillgängligt för alla och ”översättning” till nutida svenska lättare att förstå. Fast då mister texten sin charm.

Av nödvändighet är släkt- och hembygdsforskning ett ensamt jobb. Tills man träffar på någon likasinnad. Därför känns en sådan här utmärkelse som ”lön” för alla ensamma år i början. Helst innan Hallands Genealogiska Förening bildades.

Sedan Hallands Landsbeskrifning 1729 kom ut i tryck, har det hänt att glada släktforskare kommit och talat om att de har hittat en gård, där deras anfäder bott. Det har också blivit ett slags belöning.

Man får också tillbaka mångfalt genom att lära andra (har någon redan sagt?) Genom att så gott som dagligen läsa olika handstilar i 1700-tals handskrifter har det blivit så. Att få mera än man ger. Och att kunna hjälpa nybörjare och trösta dem med, att sådan skrift också var oläslig för mej i början.

När min fars föräldrahem skulle säljas 1954 måste allt röjas ut. Det hade samlats mycket under åttio år och bland det fanns en del papper om min farfar och hans närmaste släkt. På den tiden (mitten av 1950-t.) var alla kyrkböcker kvar i församlingarna så långt tillbaka som en 1860. Sedan gick färden på mc till Lund och landsarkivet.

Och på den vägen är det, för rätt snart ville jag också ha reda på vilka grannar och bybor som bodde här i Särdal. Och sen i Harplinge, och Steninge, som är annexförsamlingen.

Alla anfäder har varit bönder på min fars sida, till min farfar, som blev sjöman och skeppare. Inte för att äldre syskon skulle ha gården, han var enda barnet, utan därför, att ”stugan blev för trång” när han fick en styvfar. Därigenom fanns intresset för allt som rörde (cofferdi)sjöfart. Och den är internationell.

I min mors släkt finns en släktförening och därigenom var den rätt känd. Som sekreterare kom det på min lott att hålla reda på släktingarna så långt det nu gick, och göra upp en enkel stamtavla. Nästa år har vi förresten dubbeljubileum.Vår stamfar föddes 1798 och släktföreningen bildades 1928.

Ännu en gång tack. Visst känns det lite pirrigt inför Riksstämman, men det är ju ännu en liten tid dit.

1996 PER CLEMENSSON

1996 års pristagare är mycket välkänd för alla forskare genom sin rika produktion av läroböcker, nämligen förste arkivarien Per Clemensson, som har sin dagliga gärning på Landsarkivet i Göteborg.

Per Clemensson har genom sin och Kjell Anderssons bok Släktforska! steg för stegväglett otaliga nya forskare in i arkivens labyrinter. Med Hembygdsforska steg för steg! leddes de ännu längre in i irrgångarna, men med handfast vägledning har det hela avsatt goda resultat. Till hösten kommer så den efterlängtade Emigrantforska steg för steg,x som bör vara en tillgång för alla med utvandrade anförvanter.

Per Clemensson är också ivrigt sysselsatt med projektet Göteborgs-Emi­granten, som kartlägger utvandringen från Göteborg. I projektets skriftserie med samma namn har flera uppsatser av Per Clemensson publicerats.

Släktforskare i Göteborgstrakten har också nöjet att ofta ha Per Clemensson som föreläsare. Per Clemensson är numera även vice ordförande i GöteborgsRegionens Släktforskare (fd Västra Sveriges Genealogiska Förening).

1995 ULLAGRETA CARLSSON

Förbundsstyrelsen beslöt vid sitt sammanträde den 29 april 1995 att tilldela fru Ullagreta Carlsson, Bromma, årets Victor Örnbergspris.
Priset har tilldelats henne för hennes insatser för svensk släktforskning, genom att som redaktör utge sex volymer av Svenska Släktkalendern och genom att göra det enorma registret över alla där ingifta 1912–82, genom sin stora verksamhet som cirkelledare under många år, genom sin pågående kartläggning av den värmländska släkten Berggren från Saxån och alla dess ättlingar, nu uppgående till över 800 familjer, för att bara nämna en del av hennes gärning.

Till ovanstående kan också fogas att Ullagreta är en alltid hjälpsam korrekturläsare av och påpekare av dolda släktband i Svenska Släktkalendern och värdefull medlem av dennas redaktionskommitté.

Ullagreta började sina forskningar före datorernas tidevarv, och det jättelika registret till Släktkalendern (kanske Sveriges största personregister näst efter det till Elgenstierna?) gjordes utan datorstöd, men som en förståndig person, har hon för länge sedan insett nyttan av datorer och har alla Berggrenarna i sin PC. Så småningom kommer denna PC också att producera en förträfflig släktbok om dem, som säkert är värd att vänta på.

1994 NILS WILLIAM OLSSON

Nils William Olsson, PhD, i Winter Park, Florida, tilldelades 1994 års Victor Örnbergs Hederspris för sin utomordentligt viktiga och långvariga insats inom emigrationsforskningens domäner.

Nils William Olsson, som är född i USA av svenska föräldrar, och delvis är uppväxt i Sverige, började intressera sig för emigranterna redan under sin tjänstgöring som marinattaché i Sverige under Andra världskriget, och medverkade därefter till startandet av Swedish Pioneers Historical Society , numera American Swedish Historical Society. Hans första storverk kom på 1960-talet med Swedish Passenger Arrivals to New York 1820-1850, följt av en andra del om några andra hamnar. Detta arbete kom 1995 ut i en ny, utökad upplaga, gjord i samarbete med fil dr Erik Wikén.

Efter att ha lämnat sin diplomattjänst staratde han Swedish American Council of America och var dess förste verkställande direktör, hela tiden samlande och publicerande artiklar om svenskarna i Amerika.

Efter sin pensionering startade han kvartalstidskriften Swedish American Genealogist och var dess redaktör till nära 90 års ålder.

I slutet av 1990-talet utkom han med Swedish Voters in Chicago 1888, ett jättearbete, utfört vid nära 90 års ålder.

1993 ALGOT HELLBOM

Fil dr hc Algot Hellbom, Hässelby, tilldelades 1993 års Victor Örnbergs Hederspris för sin långvariga och ingående forskargärning rörande Medelpad, bl.a. manifesterad i verket Njurunda och dess inbyggare under fem sekler (1977).

Algot Hellbom verkade också som utgivare av Medelpads äldre urkunder fram till 1540 (1992). I listan över hans tryckta arbeten finns också verk om ortnamn, landskapssigill, runstenar, äldre medelpadskt bygdemål och mycket annat.

Algot Hellbom var född 1903 1/6 i Njurunda, (Y), och avled 1996 6/7 i Hässelby, (AB).

1992 PONTUS MÖLLER

Förre riddarhusgenealogen Pontus Möller tilldelades 1992 års Victor Örnbergs Hederspris som delades ut under släktforskardagarna i Uppsala.

Under sin långa tid på Riddarhuset utgav han ett antal mönstergillt redigerade årgångar av Adelskalendern och intresserade sig särskilt för att spåra i utriket borttappade svenska adelsmän och -kvinnor.

Han har också under lång tid varit redaktör för Släkt och Hävd och även medverkat i Svenska Släktkalenderns redaktionskommitté, och tillsammans med Hans Gillingstam sett till att det tredje häftet av första bandet av Äldre svenska frälsesläkter fick se dagens ljus. Pontus Möller har också skrivit ofta i Släkthistoriskt Forum.

1991 SVEN BANKESTRÖM

Lektor Sven Bankeström, Motala, tilldelades Victor Örnbergs Hederspris vid riksstämman i Oskarshamn, för sina noggranna och djupgående forskningar i 1600- och 1700-talens lokalhistoria, och har då använt sig även av mindre vanliga källor.

Hans verk Från flydda tiders Kristdala och Tunalän I-III kan betraktas som handböcker i att forska om platser.

1990 HANS GILLINGSTAM

Fil dr Hans Gillingstam, mångårig redaktör vid Svenskt biografiskt lexikon, och den mest namnkunnige nutida medeltidsforskaren, tilldelades det första Victor Örnbergs Hederspris vid riksstämman i Västerås 1990.

Hans Gillingstam har sedan dess till stor del ägnat sig åt att sammanställa första häftet av andra bandet av Äldre svenska frälsesläkter, som väntas bli publicerat under år 2002.