
|
Sveriges dödbok 1947-2006 CD-ROM: Deceased persons in Sweden 1947-2006 CD-skivan »Sveriges dödbok 1947–2006», eller version 4, innehåller varierande grad av persondata (se närmare under Produktfakta längst ner på sidan) om alla som avlidit i Sverige under de angivna åren, totalt nästan 5,1 miljoner människor (förra utgåvan: 4,7 miljoner).
Uppgifterna är hämtade ur offentliga dataregister och bygger på den officiella folkbokföringen. Sedan version 2 har även ett stort projekt med manuell komplettering av uppgifter, Namn åt de döda, fullbordats så att samtliga avlidna för den angivna perioden är namngivna.
Klicka på det ämne du vill veta mer om!
Nya programversioner |
Frågor & Svar Inga fel upptäckta. Vid installationen:
Jag får ingen träff alls på någon
sökning!
Jag får beskedet Access violation ... eller Runtime error ...! Vid användningen:
Jag kan komplettera en person med uppgifter
Jag har hittat en person som har en kommentar om avvikande personnummer eller döddatum! Vilket är korrekt?
Min mor har fel födelseförsamling! Vad beror det på?
Jag har hittat en person som står som född i ett land, men i själva verket är han född i ett annat.
Jag saknar en person som avled 1965.
Min mormor avled 1951 och står som "Änka (1914)", men det var då hon gifte sig!
Kan man köra Sveriges dödbok på en Mac? Generellt: Skriv in så få sökbegrepp som möjligt, så är chansen större att den du söker finns med bland träffarna. En torsdag i november 1995 kläcktes idén om den första svenska databasen på CD-skiva för släktforskare. I USA har det i flera år funnits CD-skivor att köpa med alla avlidna sedan omkring 1960 som varit registrerade i USAs socialförsäkringssystem, för närvarande ca 40 miljoner personer. Något liknande skulle tas fram i Sverige. Det visade sig att dataregistrering infördes på Statistiska Centralbyrån 1968 och SPAR-registret (Statens Person- och Adressregister) upprättades 1977. Dessa är de enda rikstäckande folkbokföringsregistren som bygger på material från pastorsexpeditionerna eller skattemyndigheterna och utgjorde underlag för den första upplagan av Sveriges dödbok (1968–1996) som blev klar sommaren 1997 och innehöll personuppgifter om drygt 2,5 miljoner avlidna svenskar. Den redovisade över 2 miljoner personer som avlidit efter 1972 med namn och adress, personnummer och födelseort, dödsdatum och ort, mm. Ytterligare fem år bakåt är uppgifterna något färre per person, då själva namnen är borttagna ur dataregistren för den knappt halva miljon som avled 1968–1972. Arbetet med att finna fler databaserade personregister över avlidna svenskar fortsatte och sommaren 2000 kunde en version 2 av Sveriges dödbok (1950–1999) presenteras. Kompletteringarna för den äldre tiden kom huvudsakligen från hålkort som överförts till databand. För perioden efter 1996 användes register från SCB. Den versionen kom att utökas så att den innehåller persondata om över 4,2 miljoner personer. Inför version 3 startades ett projekt som kom att involvera en ansenlig del av släktforskarrörelsen, och det fick namnet Namn åt de döda. Avsikten var att komplettera de drygt 1,5 miljoner poster som saknade namn i version 2. Anledningen till detta var att källmaterialet varit hålkort som endast redovisade numeriska uppgifter. Det sista materialet inför version 3 inkom i slutet av 2004 och då var över 75 % av de "namnlösa" manuellt kompletterade med namn-, adress- och födelseförsamlingsuppgifter. Sedan version 2 av CDn utkom sommaren 2000 hade ytterligare ett myndighetsregister upptäckts, en förteckning över pensionsutbetalningar för åren 1964-1970 hos Riksförsäkringsverket (RFV). Datamaterialet förelåg dock i ett format som var så gammalt att det inte längre fanns utrustning i Sverige som kunde läsa databanden. Ett stort arbete lades ner för att söka efter sådan utrustning någon annanstans i världen och till slut erbjöd sig ett amerikanskt företag att utföra arbetet med konvertering av databanden. Sommaren 2004 hade dessa tolkats så att 375.000 av de namnlösa posterna kunnat få namn- och adressuppgifter. Det visade sig att nya lagar som kom 2001 förhindrade att uppgifter om avlidna kunde lämnas ut i digital form såväl från SCB som Skatteverket. Även här kunde RFV då bidra, men nu med det modernaste materialet, för perioden 2000-2003. Man hade även på RFV uppgifter om svenskar som varit skrivna utomlands vid dödsfallet, vilket blev ytterligare en komplettering till den nya versionen. Under arbetet med slutredigeringen av den jättelika datamängden hösten 2004 upptäcktes ett fenomen med personer som fått samma personnummer, vilket även uppmärksammades i rikspressen, läs mer exempelvis här. Den slutliga siffran på personnamnsdubbletter blev ca 9.000. Inför version 4 har projektet Namn åt de döda fortsatt och det kunde avslutas våren 2007. Då hade resterande namnlösa fått namn, bortsett från några tusen avlidna där en del säkert beror på felinmatningar under hålkortstiden. Det har även skett kompletteringar vad gäller födelseförsamlingar som i version 3 saknades för en halv miljon avlidna, men i nuvarande version bara för ett par hundra tusen. För avlidna under 2000-talet har ett utförligare utdrag kunnat göras hos Försäkringskassan (f d Riksförsäkringsverket). En nyhet är att det nu ingår dödförsamling för de avlidna. I version 3 hade en annan strängare sekretessbedömning gjorts som gjorde att vi fick använda boendeförsamlingen 1997 som en nödlösning. Förutom ovanstående kompletteringar har mycket omfattande kontroller och rättelser gjorts under hela slutarbetet med CDn, för att minimera antalet fel och dubbletter. Detta medförde bland annat att vi i ett mycket sent skede upptäckte att 42 personnummer inte bara haft två, utan till och med tre olika ägare under årens lopp. För forskare är CD-skivan Sveriges dödbok 1947–2006 en guldgruva. Här finns persondata om 5.088.000 avlidna svenskar. Användningsområdena är otaliga. Vad hände mormors syster som var född i slutet av 1800-talet? Du vet hennes förnamn och födelsedatum men inte om hon var gift. I Sveriges dödbok kan du – om hon avled mellan 1947 och 2006 – få fram den gamla damens födelseförsamling, dödsdatum, dödsort och namn som gift (mängden uppgifter varierar dock beroende på vilket år hon avled, se rutan nedan). Juridiska byråer, sjukhus, journalister och församlingar kan snabbt och enkelt ta reda på om en person finns i livet eller – om så inte är fallet – var och när dödsfallet inträffade. Detta är den fjärde utgåvan av Sveriges dödbok, den förra omfattade åren 1947–2003 men innehöll ca 350.000 poster utan namn. Den nya utgåvan är förbättrad på en rad punkter. Uppgifterna på CD-skivan bygger på data från 25 olika typer av dataregister.
PRODUKTFAKTA CD-skivan ”Sveriges dödbok 1947-2006” innehåller uppgifter om de nästan 5,1 miljoner personer som avlidit i Sverige mellan 1947 och 2006. Följande uppgifter redovisas om de avlidna:
Några av de kompletteringar som införts sedan förra versionen
Systemkrav: PC med Windows 98 eller senare och 16 bitars färg. Mus. CD-läsare. 64 MB RAM. 670 MB ledigt hårddiskutrymme (130 MB vid CD-installation).
Nätverk
Utgivare Sveriges dödbok 1947–2006 kostar 495 kronor för medlemmar i Sveriges Släktforskarförbunds medlemsföreningar. För andra är priset 595 kronor. Vid leverans per post tillkommer expeditionsavgift om 25 kronor och porto. Sveriges Släktforskarförbund säljer fler CD-skivor för släktforskare. Du hittar alla i Rötters bokhandel. Där finns också böcker och andra nyttigheter. |
Förbunds-Nytt ges ut av Sveriges Släktforskarförbund. Ansvarig för innehållet är Förbundsordföranden Kontaktuppgifter Sveriges Släktforskarförbund, bildat 1986, är sammanhållande organ för den svenska släktforskarrörelsen. Förbundet verkar för att sprida kännedom om släktforskningen som kulturfaktor, ideell rörelse och vetenskap. Sveriges Släktforskarförbund är en partipolitiskt obunden organisation, som verkar enligt vedertagna demokratiska principer. Högsta beslutande organ är den årliga förbundsstämman, där medlemsföreningarnas ombud har rösträtt. På stämman utses en styrelse (ordförande plus tio ledamöter) med uppgift att verkställa besluten. |