Skriftserien ”Svenska Antavlor”

■ Skriftserien Svenska Antavlor utgavs från 1987 till 2004 av Sveriges Släktforskarförbund och utkom med två häften per år. Åren 1980-86 utgavs den av föreningen Genealogisk Ungdom i Göteborg. I Svenska Antavlor publicerades antavlor i listform.

Innehåll

Klicka dit du vill komma

Om svenska antavlor

Sedan starten 1980 har 313 antavlor publicerats och uppskattningsvis omnämns i runda tal 50.000 personer, varav flertalet levde på 1600- och 1700-talen. I prenumerationen på Släkthistoriskt Forum (fram till 2002 stödjande medlemskapet) ingick även Svenska Antavlor med två nummer per år.

Fakta om första bandet

Utgavs 1980-1984 (registret 1985) av föreningen Genealogisk Ungdom i Göteborg. 528 sidor, 10 häften plus register. Färg: röd. Redaktörer: Håkan Skogsjö (häfte 1-4), Håkan Skogsjö och Bo Lindwall (häfte 5), Bo Lindwall (häfte 6-10). Person- och sockenregister upprättade av Mari-Anne Olsson. Bandet innehåller 74 antavlor och i runda tal omnämns 10.000 personer – flertalet levde på 1600- och 1700-talen – och 900 olika socknar.

Ur innehållet: Uppfinnaren John Ericssons härstamning (Värmland), centerledaren och statsrådet Gunnar Hedlunds antavla (Ångermanland och Södermanland), författarinnan Astrid Lindgrens anor (Småland), regissören Ingmar Bergmans anor (spridda över Sverige med viss koncentration till mellersta Norrland), konstnären Carl Wilhelmssons antavla (Bohuslän), statsminister Thorbjörn Fälldins antavla (Ångermanland), författaren Thomas Thorilds antavla (Bohuslän) och konstnären Marcus Larssons antavla (Östergötland).

Fakta om andra bandet

Utgavs 1985-1989 (registret 1990) av föreningen Genealogisk Ungdom i Göteborg (1985-1986) och Sveriges släktforskarförbund (från 1987). 602 sidor, 10 häften plus register. Färg: brungul. Redaktörer: Bo Lindwall (häfte 1-2), Håkan Skogsjö (häfte 3-4), Håkan Skogsjö och Bo Lindwall (häfte 5), Bo Lindwall (häfte 6), Ulf Berggren (häfte 7-10). Person- och sockenregister upprättade av Mari-Anne Olsson. Bandet innehåller 63 antavlor och i runda tal omnämns 10.000 personer och 850 olika socknar.

Ur innehållet: Uppfinnaren Gustaf Daléns härstamning (Västergötland), skådespelaren Lars Hanssons antavla (Bohuslän), statsminister Olof Palmes anor (stor spridning, Skåne, Finland och Baltikum förekommer mycket), botanisten Carl von Linnés antavla (Småland), artisten Björn Skifs antavla (Dalarna) och konung Gustav I:s anor i 13 led, sammanställda av fil. dr Hans Gillingstam.

Här kan du läsa ett par andra antavlor som är publicerade i andra bandet.

• Anor från Bokenäset och Dalsland av Björn Edman
  

• Mina anor från Mälardalen av Maria Södergård

Fakta om tredje bandet

Utgavs 1990-1994 (registret, jämte rättelser och tillägg till band 3, 1996) av Sveriges släktforskarförbund. 557 sidor, 10 häften plus register jämte rättelser till band 3. Färg: grön. Redaktörer: Elisabeth Thorsell och Jan Appelquist (häfte 1-4), Ulf Berggren (häfte 5), Elisabeth Thorsell och Håkan Skogsjö (häfte 6) Bengt Hjord (häfte 7-8), Torsten Berglund (häfte 9-10 plus rättelser och tillägg till band 3). Person- och sockenregister upprättade av Mari-Anne Olsson och Elisabeth Thorsell. Bandet innehåller 65 antavlor och i runda tal omnämns 10.000 personer och 900 olika socknar och städer.

Ur innehållet: Litteraturvetaren Martin Lamms antavla (Sverige, Tyskland, Danmark), statsminister Hjalmar Brantings antavla (stor spridning Sverige, Finland) och författarinnan Kerstin Heds anor (Dalarna).

Här kan du ta del av sockenregistret till band III.

Fakta om fjärde bandet

Utgavs 1995-1999 (registret till band 4, 2002) av Sveriges släktforskarförbund. 578 sidor, 10 häften plus register. Färg: blå. Redaktör: Torsten Berglund. Bandet innehåller 54 antavlor bestående av 9.549 personer i 1.043 olika socknar och städer.

Ur innehållet: Skådespelaren Jan Malmsjös anor (Skåne), operasångaren Jussi Björlings antavla (Dalarna, Hälsingland, Värmland), författaren Carl Fredrik Lindahls (Lazarus) fädernehärstamning (Södermanland, Dalarna), biskop Christina Odenbergs anor (stor spridning, bl.a. Skåne, Östergötland, Baltikum) och ärkebiskop Johan Olof Wallins antavla (Dalarna, Gästrikland, Dalsland).

Johan Olof Wallins antavla finns också på Nättidningen Rötter.

Fakta om femte bandet

Utgavs 2000-2004 (registret till band 5, 2005) av Sveriges släktforskarförbund. 548 sidor, 10 häften plus register. Färg: grå. Redaktörer: Henrik Mosén (häfte 1-7), Kent Andersson (häfte 8), Carl Szabad (häfte 9-10). Person- och sockenregister är upprättade av Kent Andersson och Sara Sundin samt redigerat av Carl Szabad. Bandet innehåller 57 antavlor bestående av 9.842 personer i 830 olika socknar och städer.

Ur innehållet: Skådespelaren Fridolf Rhudins anor (Värmland), pionjärflygaren Elsa Anderssons antavla (Skåne) och fotbollsspelaren Thomas Brolins farmors anor.

I och med femte bandets fullbordan upphör skriftserien enligt beslut av förbundsstyrelsen 2003.

Så här utformar du ett manus

Följande gällde för publiceringen av anorna:

Längd
Antavlorna bör inte vara för långa, max 200-300 anor. Blir de längre – dela upp dem. Om farfar kommer från Östergötland och farmor från Skåne, publicera då inte fars antavla utan farfars och farmors separat.

Numrering
Antavlorna numreras enligt Kekules system, det vill säga probanden 1, far 2, mor 3, farfar 4, farmor 5, etc. Glöm inte generationsnumren: föräldrarna = generation I, far- och morföräldrarna = generation II, etc.

Uppställning
Exempel:

”2 Johan Andersson, född 171(9), död 30 mars 1806 i Fattigstugan, Östra Tollstad sn, hemmansägare i Himmelsby norrgård, Östra Tollstad sn, sedan torpare i Viggestugan, Björsbo, Östra Tollstad sn, ca 1765-1797. - Gift 20 oktober 1742 i Norrköping (S:t Olai fs) med
3 Anna Katarina Stark, döpt 16 februari 1723 i Björsäters klockargård, Björsäter sn, död 21 november 1762 i Himmelsby norrgård, Östra Tollstad sn.”

Det vill säga: an-nummer, fullständigt namn, födelse/dop-datum, födelseort, död/begravnings-datum, dödsort, yrke och bostadsort, vigseldatum och vigselförsamling. I samtliga fall anges alltså den församling i vars födelse-, vigsel- eller dödbok uppgiften återfunnits, d v s utan hänsyn till om församlingsindelningen senare förändrats. Dessa uppgifter bör vara med i de yngre generationerna (ca 1700 - 1900-tal), då de i allmänhet är lätta att finna i kyrkobokföringen.

Om varken födelse-, vigsel- eller dödsår kan beläggas, så bör en tidsangivelse med källhänvisning ändå kunna anges, exempelvis ”nämnd 1667-1690 [mtl]”. Uppgifter om ort och år/datum utan belägg i samtida kyrkböcker bör alltid ha hänvisning till källan för uppgiften.

Stavning
Förnamn normaliseras enligt moderna stavningsregler: skriv Per (ej Pehr, Peer, Pär), Arvid (ej Arffue, Arfvidh) Nils (ej Niels, Nills) Kerstin (ej Kierstin, Chirstin), Katarina (ej Catharina), Margareta (ej Margaretha), Ingrid (ej Ingri), Cecilia (ej Sissela), etc. Följ förslagsvis stavningen i Roland Otterbjörks Svenska förnamn, eller i Släktforskarförbundets namnlista.
Ortnamn stavas enligt nutida officiell stavning, se Rikets indelningar (utgiven av SCB), Svensk ortförteckning eller någon modern bilatlas för att hitta rätt stavning.

Manus
Lämnas helst på diskett (ange datortyp och program), men skicka alltid med en utskrift på papper. Det går också bra att skicka manus till redaktören via e-post (ingen pappersutskrift nödvändig). Maskinskrivna manus mottas även, utskrivna i A4-format med bred marginal och dubbelt radavstånd.

Källor
Skall anges om de inte är självklara. Det betyder att uppgifter hämtade ur kyrkobokföringen inte behöver ha källa, men om tryckt litteratur, domböcker, mantalslängder, militära rullor eller liknande har utnyttjats skall detta anges. Källor redovisas antingen inom klammer, till exempel [mtl], eller i fotnoter. Om uppgifter har hämtats ur andra personers forskningar, tryckta eller otryckta, skall detta givetvis framgå.

Förkortningar
Se förkortningslistan i häfte 1, band 5 (2000). Vanliga förkortningar av typen:
p g a, enl, m fl, etc får användas då det är befogat.

Osäkra årtal
Årtal som räknats fram med hjälp av åldersuppgift och andra årtal som kan förmodas vara något osäkra markeras genom att entalssiffran sätts inom parentes, till exempel 179(2). Inga uppskattade eller antagna födelseår och dödsår etc får anges.

Sockenregister
Till varje antavla ska bifogas en förteckning över alla socknar och städer som nämns i antavlan. Nuvarande landskapstillhörighet ska framgå av förteckningen.

En självklarhet
Skriv bara det du är helt säker på. Ta aldrig med någon uppgift du inte är helt övertygad om att den är korrekt, utelämna den hellre då. Det betyder också att du inte ska ge dig in på det du inte behärskar – är du okunnig om medeltidsgenealogi, utelämna då de medeltida leden.