Förbunds-Nytt från Sveriges släktforskarförbund

■ Riksarkivet avslag på Sveriges Släktforskarförbunds begäran om att få ut delar av den elektroniska mantalslängden för 1990 för publicering på CD, överklagas hos Kammarrätten. Här är hela brevet:

Sveriges Släktforskarförbund begärde i en skrivelse av den 20 februari 2007 (se bilaga 1) att få ut uppgifter från den elektroniska mantalslängden för 1990 för publicering på CD för Släkt- och hembygdsforskare m.fl. Riksarkivet avslog i sin skrivelse av den 4 maj 2007 (se bilaga 2) förbundets begäran.

Eftersom man anser att Tryckfrihetsförordningen inte är tillämplig, hävdar Riksarkivet att ett eventuellt överklagande inte kan ställas till Kammarrätten utan endast till Länsrätten. Sveriges Släktforskarförbund (SSf) har i detta stycke en annan uppfattning och ber att få anföra följande:

I Tryckfrihetsförordningen står följande:

3 § Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Handling är allmän, om den förvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndighet.

Kommentar: Den elektroniska mantalslängden för 1990 stämmer på alla sätt in på ovanstående beskrivning. Den måste därför anses vara allmän handling och skall, om det inte finns särskilda skäl däremot, lämnas ut.

En upptagning som avses i första stycket anses förvarad hos myndighet, om upptagningen är tillgänglig för myndigheten med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas. En sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling anses dock förvarad hos myndigheten endast om myndigheten kan göra sammanställningen tillgänglig med rutinbetonade åtgärder.

Kommentar: Den elektroniska mantalslängden för 1990 finns redan tillgänglig hos myndigheten, bl.a. hos folkbokföringsenheterna vid landsarkiven. Upptagningen måste därför anses vara förvarad hos myndigheten.

En sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling anses dock inte förvarad hos myndigheten om sammanställningen innehåller personuppgifter och myndigheten enligt lag eller förordning saknar befogenhet att göra sammanställningen tillgänglig. Med personuppgift avses all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person. Lag (2002:907).

Kommentar: Mantalslängden innehåller förvisso personuppgifter, men Riksarkivet och landsarkiven innehar nödvändiga befogenheter att göra sammanställningen tillgänglig. Detta har man redan gjort genom sin egen framställning av en befolkningsdatabas för 1990 för internt bruk, baserad på just detta material. Likaså har Riksarkivet redan tagit ställning för en publicering på CD av motsvarande material för 1970 och 1980. Det nu begärda materialet skiljer sig varken principiellt eller praktiskt ifrån det elektroniska grundmaterialet till dessa.

I sitt avslag säger Riksarkivet:

”Ett utlämnande innebär en inte obetydlig risk för att uppgifter som omfattas av sekretess sprids och att den personliga integriteten för en del av de registrerade kränks”

Den elektroniska mantalslängden för 1990 omfattas inte av något generellt krav på sekretessprövning, så som fallet är med den svenska folkbokföringen (70 år). Detta innebär, att ingen sekretessprövning behöver göras före ett utlämnande. Eftersom SSf endast begärt ut delar av databasen, rena kataloguppgifter om förnamn, efternamn, födelsetid, födelseort och adress, kan ingen som helst sekretess åberopas. I den mån känsliga uppgifter skulle råka finnas i materialet, kommer sådana inte att publiceras på den tänkta CDn (Jfr ”Sveriges befolkning 1970” och ”Sveriges befolkning 1980”).

SSf menar, att uppgiften om var personer var bosatta för 17 år sedan inte rimligen kan anses kränkande för den personliga integriteten, särskilt inte som dagsaktuella uppgifter (2007) av samma natur finns fritt tillgängliga på Internet.

■ I tisdags fick, såsom tidigare aviserats, representanter för släktforskarrörelsen träffa Riksarkivets och landsarkivens chefskollegium vid ett halvannan timme långt möte, förlagt till Finlandiahuset på Snickarbacken nära Kungliga Biblioteket. Vår delegation leddes av undertecknad, och till min hjälp hade jag Michael Lundholm från förbundsstyrelsen och Sture Bjelkåker från Föreningen DIS. Från arkivsidan fanns, förutom Riksarkivarien Thomas Lidman, de flesta landsarkivarier (inklusive stadsarkivarien i Stockholm) på plats, liksom cheferna för SVAR och MKC samt Riksarkivets olika avdelningar. Här följer nu en förteckning över de punkter som behandlades under tisdagen och/eller under det förberedande mötet på måndagen, med lite kommentarer kring reaktionerna:

Enligt riksstämmans beslut 2006 skall förbundsstyrelsen i lämpliga sammanhang verka för att en sådan kommer till stånd. Detta var förvisso ett lämpligt tillfälle, och särskilt argumenten om att den moderna folkbokföringen behöver ett jämförelsematerial, ett ”korrektiv”, föll i god jord. Det talades mycket om behovet av ordentliga geografiska kopplingar mellan folkbokföringen och fastighetsregistret, så att man i framtiden även kan forskar geografiskt och över tid. Den gamla hederliga husförhörslängden (församlingsboken) lyftes här fram som ett föredöme. Det föreslogs att det kanske egentligen är en fastighetsräkning som behövs, d.v.s. att alla fastighetsägare åläggs att kontinuerligt rapportera vilka som bor i varje fastighet. Detta skulle kunna ske på ett modernt sätt via nätet, och inte som tidigare med hjälp av papper.

Det framhölls dock att alla förslag om ökad person- och/eller fastighetsregistrering kommer att mötas av misstänksamhet och ovilja. Det kommer att talas om förmyndarsamhälle, ett integritetskränkande snokande och om storebrorsmentalitet. Om en allmän europeisk folkräkning, påbjuden av EU, verkligen kommer till stånd år 2011, torde en del av den kritiken kunna bemötas.

En diskussion om arkivens roll som ”speglare av samhällslivet och dess olika funktioner” kom också igång, där det framhölls att arkivens roll inte är att skapa ny information eller nya arkivserier. Det skulle kanske inte heller behövas om den ansvarige för den moderna folkbokföringen, Skatteverket, kunde förmås inse att folkbokföringen också har andra och omistliga roller, än enbart som ett underlag för beskattning och myndighetsutövning.

2. Den elektroniska folkbokföringen (1991- ) – hur räddas den åt eftervärlden?

Skrivelsen från Riksarkivets och landsarkivens samarbetsråd till Skatteverket diskuterades, men även det nya folkbokföringssystemet FOLKE och möjligheterna att ur detta göra digitala uttag i form av ”folklängder”, födelselängder, flyttningslängder o.s.v. Det framhölls att inga sådana uttag har gjorts sedan starten av den moderna folkbokföringen, alltså inte på över 15 år. Skatteverket har lågprioriterat denna del av arbetet, och det lär säkert dröja ytterligare flera år innan man är framme vid en lösning. Riksarkivet har vid flera tillfällen kontaktat Skatteverket i denna fråga, tyvärr utan resultat. FOLKE planeras komma igång 2007, men det är tveksamt om denna tidsplan verkligen håller.

Kyrkböckerna från denna period finns tyvärr i två olika utföranden, dels som mikrokort (Norra och östra Sverige), dels som skannade bilder (resten av landet). P.g.a. av teknikbyte råder därför helt olika förutsättningar, inte minst när det gäller tillgängliggörandet, beroende på vilken del av landet man forskar i. Detta är djupt otillfredsställande, och ett starkt önskemål både från arkivvärlden och ifrån nyttjarna är därför att mikrokorten för norra och östra Sverige konverteras och blir tillgängliga på samma sätt som i resten av landet. Särskilt olyckligt har det varit i Östergötland, eftersom det var där mikrofilmningen avbröts och ersattes med skanning. MKC i Fränsta håller nu på med att ta fram teknik för att konvertera mikrokort och bearbeta de fångade bilderna, och man har valt att göra detta just med materialet från Landsarkivet i Vadstena så att tekniken där skall kunna bli enhetlig. Tyvärr finns det inga pengar avsatta för en omfattande konvertering, och projektet ryms inte i den statliga finansieringen av ”mikrofilmningen” av de svenska kyrkböckerna 1895-1991. Det behövs i så fall friska pengar, varför både arkiven och nyttjarna bör trycka på departementen och politikerna i detta ärende.

Släktforskargruppen ställde frågan om huruvida hela beståndet av skannade kyrkoboksbilder från 1895 och fram till sekretessgräns (idag 1935) kommer att finnas tillgängliga på samtliga landsarkiv eller endast på det arkiv där originalböckerna förvaras. Enligt ett beslut i Riksarkivet från hösten 2003 är det den mer öppna och generösa policyn som skall gälla, men detta beslut hade tydligen sjunkit undan. Det betonades att ett sådant tillgängliggörande måste ske enligt ”biblioteksregeln” och därmed inte får innebära att de skannade bilderna blir ”allmänna handlingar” annat än på det arkiv där originalböckerna finns. Det är endast ”originalboksarkivet” som har att handha besvarandet av frågor på materialet. Ett sådant tillgängliggörande via landsarkiven och kanske Riksarkivet skulle emellertid utgöra en stor förbättring för nyttjarna och förmodligen också innebära en minskning av antalet brevförfrågningar till de olika arkiven, eftersom forskaren då kan utföra mycket av arbetet själv. När det gäller material inom sekretessperioden (1936-1991) är det dock endast ”originalboksarkivet” som kommer att ha tillgång till de digitala bilderna, och det kommer även i fortsättning vara så att allmänheten får tillgång till information ur material från denna tidsperiod först efter sedvanlig sekretessprövning.

Det påpekades att Kulturdepartementet sedan över 2 1/2 år sitter på den utredning om tillgängligheten för folkbokföringen 1895-1991, som föreslår specialregler som i viss mån överrider PUL. Trots idoga påpekanden och påminnelser från Riksarkivet har det inte gått att förmå departementet att agera, och ärendet börjar närma sig gränsen för skandal. Tills vidare, och i avvaktan på att departementet skall få loss tummarna, gäller därför en 100-årsregel för presentation via Internat av den svenska folkbokföringen.

Gruppen förde fram bouppteckningar som en starkt prioriterad källa vid nyskanning och/eller konvertering – detta efter den ovan nämnda konverteringen av kyrkoboksmikrokort. Även ”Konseljhandlingar”, som det idag finns ett utmärkt person- och ämnesregister till behöver bli digitalt tillgängliga.

Ett erbjudande från Sveriges Släktforskarförbund om att via Rötter kunna informera släktforskarkollektivet om olika aktiviteter, föreläsningar, kurser, öppna hus etc. på arkiven, mottogs med intresse.

7. Hjälpmedel, register, nycklar

Gruppen påtalade behovet av att de olika typer av register och nycklar till framför allt kyrkböckerna, som framtagits vid lands- och stadsarkiv, också måste digitaliseras och göras tillgängliga tillsammans med sina respektive längder. SVAR-chefen meddelade att man har börjat med att konvertera de register som finns mikrofilmade till digitala bilder, och tanken var att dessa skulle presenteras jämsides med ifrågavarande volymer i de olika förteckningarna. Här uppstod emellertid ett problem i det s.k. ARKIS, den stora arkivdatabasen, eftersom registren ofta inte finns med i respektive arkivförteckning, och så länge de inte finns med där går det inte att lägga ut dem på rätt plats. Risken är då att de förblir okända. Detta låter i mina öron som ett utomordentligt fånigt problem, som borde kunna lösas omgående.

8. Grundmaterialet (mikrofilm) för kyrkböckerna 1860-1895

Gruppen efterfrågade äganderätten till de filmer som täcker denna period, främst vad beträffar födelse- vigsel- och dödböcker samt flyttningslängder. Denna filmning har normalt inte åstadkommits centralt, utan genom olika initiativ vid landsarkiven. Frågan är, om utomstående aktörer, t.ex. Genline, har rätt att låna/hyra dessa filmer för att genom skanning/konvertering komplettera sin databas. Det svar som lämnades var just: SVAR. Det är alltså till SVAR Genline måste vända sig för att få tillgång till detta grundmaterial, och eftersom SVAR själva har ambitionen att tillgängliggöra även denna tidsperiod förefaller det osannolikt att en sådan propå skulle beviljas.

Det påpekades att varje landsarkiv är en egen myndighet och att det inte finns några gemensamma direktiv eller policybeslut kring samarbete med föreningar eller frivilliga om sådana insatser. På flera landsarkiv fungerar systemet bra och uppskattas varmt av både arkivpersonalen och besökarna. På andra ställen får frivilliga medarbetare inte förekomma. Någon rättighet för föreningar att få ställa upp med jourhavande släktforskare finns givetvis inte.

10. Gallring

Gruppen tog upp frågan om den olyckliga gallringen av olika typer av attester för till Sverige invandrade personer. Det kan röra sig om oerhört viktiga födelseattester eller annat unikt material. Efter att ha konsulterat de olika förordningar som finns, kunde chefskollegiet lugna oss med beskedet att inga bilagor som gäller utlandsfödda personer får gallras! Har det skett, så handlar det om misstag! Det slår mig nu, att vi kanske främst talade om perioden 1895-1991. Men hur går det till hos Skatteverket? Hur ser gallringspolicyn ut där, och vad händer med originalattesterna när Skatteverket väl knappat in de uppgifter i folkbokföringsdatabasen som man har rutor för?

På senare tid (se bl. a. Släkthistoriskt Forum 4 och 5/2006) har ett antal unika källskatter påträffats i domkapitlens arkiv. Det handlar dels om s.k. katekisationslängder för tiden omkring 1700, men också om särskilda avskrifter och rekonstruktioner bland visitationshandlingar från 1850-talet och däromkring. Gruppen tipsade landsarkivarierna om värdet av att gå igenom domkapitlens arkiv på jakt efter mer sådant unikt material, som i många fall kan ersätta förkomna eller uppbrunna kyrkböcker. En skanning av alla sådana fynd skulle också vara oerhört värdefull.

En fråga som inte kom upp, men som tidigare diskuterats i bl.a. Riksarkivets och landsarkivens samarbetsråd är problemet med alla de kartor som tagits från landsarkiven för skanning, och som sedan inte återlämnats till respektive arkiv utan tills vidare bor i Härnösand. Här handlar det framför allt om trångboddhet hos landsarkiven och om de särskilda förberedelser som behövs för ett återtagande, agremanger som kan vara mycket kostsamma. Förbundets linje är emellertid att dessa originalkartor snarast bör repatrieras!

Mötet med Riksarkivets och landsarkivens chefskollegium var mycket givande för oss och, hoppas vi, även för landsarkivarierna och de övriga cheferna. Det skedde i en god och positiv anda och vår förhoppning är att denna ”uppvaktning” kan upprepas med jämna mellanrum.

Om betydelsen av ett långsiktigt säkert bevarande av den svenska folkbokföringen efter 1991

■ Gällande lagstiftning klargör att myndigheternas arkiv är en grundläggande resurs för förvaltningen, en garant för den enskildes insyn och möjligheter att utöva sina demokratiska rättigheter samt en central och oumbärlig del av det nationella kulturarvet. Detta gäller i särskilt hög grad den svenska folkbokföringen, som med sin obrutna kontinuitet sedan 1600-talets slut också är en internationellt uppmärksammad tillgång.

Fram till 1895 är folkbokföringen genom kyrkoböckerna väl dokumenterad och bevarad. Den finns tillgänglig både i original, på mikrofilm/mikrokort och som inskannade digitala bilder. Folkbokföringen 1895-1991 mikrofilmas/ skannas nu med särskild statlig finansiering för att ge motsvarande sökbarhet och säkerhet för framtiden.

Överföringen 1991 av Svenska kyrkans ansvar för folkbokföringen till Skatteverket innebar att befintlig information fördes över till ett enbart elektroniskt baserat system. Förändringen var i sig nödvändig för effektiviteten i verksamheten. Men även om systemet är utrustat med back-up-funktion, saknas varje form av analogt baserad säkerhet – inga uttag av uppgifter på vare sig papper eller mikrofilm sker i dag.

Det förhållandet utgör en stor förändring i relation till tidigare arkivpraxis vad gäller folkbokföringen, och farorna ur säkerhetssynpunkt har påtalats. Dialogen mellan Riksarkivet och Skatteverket i frågan har hittills inte lett till något påtagligt resultat. Det nya systemet FOLKE, som skall vara i funktion fr.o.m. 2007, uppges på sikt skapa möjligheter att sammanställa olika former av digitala längder. Detta kan förbättra sökbarheten men tillför inte något ur bevarande- och säkerhetssynpunkt.

Den svenska folkbokföringen med sin unikt välbevarade struktur och täckning ger möjlighet till demografiska studier av olika slag men också till medicinsk forskning kring ärftlighet och genetiska förändringar över åtskilliga generationer. Även forskning kring migration, sociala förändringar, brottslighet, genusfrågor m.m. över tid har där en given utgångspunkt. Till detta kommer behovet hos många människor i ett samhälle med ökande rörlighet att kunna söka och identifiera sig med familj, släkt och hembygd – något som måste garanteras också för framtiden.

Ett säkert bevarande av folkbokföringen med tillräcklig kontinuitet mellan systemen är sålunda helt avgörande för viktiga forskningsområden men också ett samhällsintresse av generell räckvidd. Det är inte acceptabelt att med denna helt grundläggande källa ta risker förknippade med det faktum att den föreligger uteslutande i digital form. Folkbokföringen med sin basala karaktär för samhället är ett särfall av born-digital-information, där alla former för bevarande med lägre sårbarhet måste övervägas.

Förutsättningarna att förena olika tekniker studeras aktivt inom ramen för Riksarkivets bevarandestrategi. Därmed avses metoden att föra över digital information till mikrofilm för långtidsbevarande med möjligheten att för framtida bearbetningsbehov återskapa den digitalt, vilket praktiskt förutsätter ett system för regelbundna säkerhetsuttag. Detta alternativ framstår alltmer som det mest realistiska, men oavsett metodval i detalj måste informationen på något sätt säkerställas analogt och i en form som inte försvårar för forskning över nu och i framtiden aktuella teknikskiften. Att etablera någon form av försäkring mot allvarliga dataförluster är

rimligen i grunden ett gemensamt intresse för Skatteverket, Riksarkivet och de enskilda brukarna nu och i framtiden även med beaktande av deras olika utgångspunkter.

Riksarkivets och landsarkivens samarbetsråd – ett forum för kontakt mellan de statliga arkivmyndigheterna, forskningsstödjande organ och viktiga brukargrupper – har senast behandlat denna betydelsefulla framtidsfråga vid sitt möte i Lund den 6 oktober 2006. Rådet ser ett säkert bevarande för framtiden av den digitala folkbokföringen som ett av dagens viktigaste arkivproblem, som efter 15 år av e-förvaltning på området ännu inte funnit sin form. En långsiktigt hållbar metod måste obetingat tas fram och beslutas.

Ytterst skulle det kunna ses som ett politiskt ansvar att ge berörda myndigheter uppdraget att föreslå och kostnadsberäkna en sådan.

Sammanfattningsvis vill rådet sålunda framhålla betydelsen av att snarast nå ett resultat i frågan om det långsiktiga bevarandet av folkbokföringen även från 1991 och framåt, om nödvändigt med utgångspunkt i ett politiskt uppdrag. Detta förutsätter i praktiken en kombination av digital hantering och analogt säkerhetsbevarande. Rådet bedömer att det i dag finns förutsättningar att ta ställning till en sådan lösning.

I december börjar förbundets ekonomi-, personal- och verksamhetsansvarige ett nytt arbete och samma månad löper projektanställningen kring Nättidningen Rötter ut. Förbundet söker därför medarbetare för följande verksamhetsområden:

● Ekonomi, med bokföring (SPCS/Visma), lönehantering, budget- och bokslutsarbete
● Personaladministration
● Verksamhetsansvar
● Webbredaktör med journalistisk inriktning (kunskaper kring ämnet släktforskning en förutsättning)
● Webbredaktör med teknisk inriktning kring databaser, e-bokhandel,
back-up och administration
● IT- och Dataansvar

Tjänsterna bedöms tillsammans omfatta mellan 1,5 och 2 heltidstjänster och tillträdes snarast. Beroende på sökandes kunskaper och inriktning kan olika former av kombinationer av arbetsuppgifterna bli aktuella.

Förbundets monter - en stor öppen yta - delades in i flera stationer. Först bokhandeln, sedan mingelhörnan och därefter prova-på-salen. Längst in Släktforskarakuten. Nya grepp som visade sig vara en framgång. Foto Crister Lindström

Värt en mässa...

■ Så är de då över för denna gång, Släktforskardagarna 2006, årets evenemang och storsatsning. En ordentlig utvärderingen återstår givetvis, men redan nu tycks de allra flesta vara överens om följande:

• Utmärkta lokaler! Stort och rymligt, allt under ett tak, god service och hyfsade kommunikationer – det senare en nödvändighet med tanke på det inte helt centrala läget.

• Bra publiktillströmning! Inte de 10.000 som vi arrangörer optimistiskt hade hoppats på, men ändå fullt acceptabelt. Under lördagen hade det f.ö. knappast gått att pressa in mer folk i lokalerna.

• Omväxlande och intressanta föreläsningar, där teknik och ”infrastruktur” för det mesta fungerade väl.

• Duktiga funktionärer, som smidigt och vänligt visade besökarna till rätta.

• Rejält med vägledning på plats i form av informationstavlor, skyltar, pilar o.s.v.

• Nya ingredienser! Förbundets monter hade fått en helt ny utformning, och förutom själva bokbordet fanns det denna gång plats för en succéartad pröva-på-sal, en ”mingelhörna” och en välbesökt ”släktforskarakut”.

• Enastående mediauppvaktning! Det förefaller som om placeringen i Kungliga Hufvudstaden, parat med envisa pressmeddelanden och personliga kontakter, var det recept som behövdes för att väcka TV, Radio och tidningar. För första gången blev släktforskning en riksnyhet, med inslag i bl.a. P1-morgon, SVT24, Nyhetsmorgon i TV4 samt i Rapport på bästa sändningstid. Tack vare TT blev det också genomslag i många dagstidningar över hela landet.

Den sista punkten kan inte nog poängteras. Sannolikt medverkar de olika inslagen i media till att hundratals, kanske tusentals svenskar nu inspireras till att börja söka sina rötter, anmäla sig till nybörjarkurser och kanske gå med i lokala släktforskarföreningar.

Man kan säga att släktforskardagarna i år uppgraderades till en ”släktforskarmässa”, där antalet företag som deltog som utställare var långt högre än vid tidigare tillfällen, och där de många internationella inslagen var särskilt glädjande. På minussidan står det faktum att antalet medlemsföreningar med egna montrar inte nådde upp till de högt ställda förväntningarna. Kanske blev den sammanlagda prislappen för ett deltagande i den dyra huvudstaden, inklusive resor och övernattning, lite för hög för den genomsnittliga föreningen. Då hade mässledningen ändå på alla sätt ansträngt sig för att hålla nere kostnaderna för förbundets medlemsföreningar.

Inga släktforskardagar utan en armé av medarbetare, både anställda och frivilliga. Ett stort tack från förbundsledningen till alla er som på olika sätt bidrog till att göra ”Stockholm 2006” till en oförglömlig upplevelse! Det brukar vara farligt att nämna namn, men några hedersomnämnanden går inte att undvika:

Janne Kjellberg, den entusiastiske, erfarne och idérike mässgeneralen, som höjde ribban och såg till att släktforskarrörelsen fick en sådan spänst och tåga att den tog sig över den.

Crister Lindström, rötterredaktören, som visade sig vara en oförtröttlig fixare, problemlösare och idéspruta. Inget problem tycks vara för svårt för denne ”doer” som under mässdagarna sågs virvla förbi i allsköns brandkårsuttryckningar, och som gjort ett enastående förarbete på informationssidan.

Lisbeth Dahlin, förbundssekreteraren, som är en organisatorisk talang, och som hade järnkoll på bokningar, biljetter och tusen andra ting – detta trots att släktforskarrörelsen ännu inte lyckats lära sig vad ordet ”deadline” innebär...

Isa Kilsbo, en veritabel klippa både när det gäller att ragga, organisera och utbilda funktionärer, men också vid utförandet av allsköns praktiska göromål.

Charlotte Börjesson, som generöst ställde en hel vecka av sin tid och sina erfarenheter från förra årets släktforskardagar till förfogande.

Kurt Modig, förbundets framlidne kassör, som lade ned så mycket förarbete på Stockholm 2006, men som tyvärr inte fick uppleva dem, annat än ifrån sin himmel.

För egen del kan jag säga, att jag aldrig har haft en så intensiv vecka under hela mina hittillsvarande levnad. Förutom de vanliga göromålen kring konferenser, två styrelsemöten, riksstämma och stämmomiddag tillkom denna gång den stora Jubileumsföreställningen, egna föredrag, möten med Nordgen (representanter för de ledande släktforskarorganisationerna i de nordiska länderna) och med FHL/LDS (mormonkyrkans genealogiska avdelning) från Salt Lake City, fyra TV-framträdanden varav två i arla morgonstund samt diverser intervjuer i radio och för tidningarna. Idag känner jag mig rejält ”veckan efter”, men det är en förnöjd utmattning i fast förvissning om att de allra flesta nog är mycket nöjda med Släktforskardagarna 2006 och att släktforskningen genom dessa dagar har fått sig ett ordentligt lyft. Vårt härliga fritidsintresse, som utvecklats till en kulturell folkrörelse, är sannerligen värt en mässa...

PS
Nästa år – 2007 – träffas vi som sagt i Halmstad, men hur blir det 2008?

Ännu har inga föreningar anmält sitt intresse för att ta hand om släktforskardagarna detta år. En riksstämma måste givetvis genomföras även 2008, men i värsta fall blir det utan fest och yra, utan utställningar och föredrag, utan mediauppvaktning, utan trivsam gemenskap, utan trängsel och vimmel bland montrar, pröva-på-datorer och likasinnade.

■ Det var på Riksstämman i Ronneby år 2003 som Kurt Modig invaldes i förbundsstyrelsen. Några veckor tidigare hade jag för första gången träffat honom, för att försöka lära känna den 72-åring, som valberedningen tänkte sig som förbundskassör. Jag minns att jag funderade i banorna: ”Varför föreslår de en så pass gammal man till en så krävande syssla?” Men Kurt var ingen gammal man. Han var en härligt ungdomlig, energisk och entusiastisk medarbetare, som lade ned sin själ i sitt uppdrag, som han expanderade och utvecklade långt bortom vad man hade kunnat förvänta sig. Ingen fråga var för liten eller för tråkig för Kurt, som metodiskt och målmedvetet analyserade dem, och sedan föreslog åtgärder, alltid med vidhängande kostnads- och konsekvenskalkyl.

Kurt upptäckte snart att förbundet led av ”växtvärk”, att rutinerna inte räckte till för en växande folkrörelse med en omfattande projektverksamhet och en ständigt ökande CD- och bokförsäljning. Han såg till att kansliet uppdaterades på telefon- och datasidan. Han införde moderna program för bokföring, fakturering och lager. Han introducerade OCR-betalningar och skapade den E-bokhandel, som nyligen sjösatts. Vid flytten från Kungsholmen till Sundbyberg fick Kurt dra det tyngsta lasset, och sågs ständigt bärande på möbler, bokkartonger och maskiner, eller med skruvmejsel och skiftnyckel i färd med att reparera eller justera. Det var också Kurt som författade alla de avtal, som förbundet på senare år ingått, inte minst de som rör samarbetet med Riksarkivet/SVAR, med Genline, med Svenska Emigrantinstitutet och många andra. Under flera år fungerade han också som en sorts ställföreträdande personal- och verksamhetschef.

Kurt kunde ibland vara en smula envis, men han var alltid resonabel och tjurade aldrig de gånger han inte fick sin vilja fram. Inför förbundsstyrelsens möten kom han alltid väl förberedd, med presentationer och kalkyler snabbt tillgängliga på lap-topen för omedelbar visning via kanon. Kurt arbetade på ett modernt sätt och tog vara på teknikens möjligheter. Han var också noga med att alltid stämma av varje förslag med mig eller med övriga ledamöter i förbundsstyrelsen. Kurt och jag hade en så gott som daglig kontakt under de tre år han fick verka som förbundskassör, E-post, telefonsamtal och möten där alla nya frågor och problem diskuterades, där framgångar och motgångar rapporterades, men där det också fanns plats för muntra anekdoter och glada skratt.

Sista gången jag träffade Kurt var för ett par månader sedan. Vi satt i hans och Marys mysiga och historiemättade stuga i Stockholms skärgård. Samtalet handlade mest om de stundande Släktforskardagarna i Stockholm i augusti, som Kurt såg fram emot, och som han redan hade lagt ned så mycket arbete inför. Tyvärr får han nu inte själv uppleva detta stora evenemang. Det är i stället alla vi andra som får njuta frukterna av Kurts noggranna och kreativa förarbete.

■ Beskedet om att man vid Släktforskardagarna 2006 för första gången kommer att ta betalt vid dörren – 40 kronor – har fått ett blandat mottagande. Förvåning, irritation, vrede men också förståelse. I dessa tider, när snart sagt allt är avgiftsbelagt borde inte en så pass modest avgift som 40 kronor få någon att lyfta på ögonbrynen, särskilt inte med tanke på de upplevelser och det fullmatade program som bjuds innanför dörrarna, utan extra avgifter.

Arrangörer av mässor och liknande evenemang vet att det finns i princip hur mycket kostnader som helst och av alla tänkbara slag, men endast tre inkomstkällor:

● Monterhyra

● Inträdesavgifter

Det senare brukar vara möjligt i mindre städer och kommuner, som gläder sig över de riksevenemang som arrangeras på orten, och som därför ofta bidrar med en slant, alternativt med subventionerade lokaler, reklam och marknadsföring eller annat. I huvudstaden är all sådan offentlig sponsring utesluten, där är det endast via företag som det möjligen går att få till något.

Monterhyra brukar vara ett säkert kort, men i stockholmsregionen ligger marknadspriset på mellan 1200 och 1500 kronor per kvadratmeter – vilket är otänkbart inom en ideell folkrörelse.

För att kunna fylla lokalen med montrar, och därmed ett spännande innehåll för besökarna, bedömde förbundsstyrelsen att det var nödvändigt att hålla nere priserna, särskilt för medlemsföreningarna, men också för de arkiv och bibliotek, som fyller en så viktig uppgift på släktforskardagarna. Ett specialpaket för föreningar om 4 kvm till en kostnad av 1950 kr plus anmälningsavgift 750 kr togs fram, vilket innebär ett kvadratmeterpris på 675 kr.

Nota bene: Föreningsmontrarna är inredda med mattor, bord, stolar, belysning o.s.v. vilket inte är fallet i övriga montertyper. För arkiv och bibliotek gäller ett rent kvadratmeterpris om 595 kr plus en anmälningsavgift på 1500 kr. För en 4 kvm stor monter innebär detta ett pris på 970 kr per kvm. Tar man en monter på 8 kvm minskar kostnaden till 782 per kvm. För kommersiella företag ligger kvadratmeterpriset på 895 kr (+ 1500 kr i anmälningsavgift), även det mycket lågt i jämförelse med gängse priser på mässor och utställningar.

Dessa kraftiga subventioner innebär, att intäkterna – vinsten – från monterverksamheten, sedan lokalhyra, monterbyggandet och alla kringkostnader avräknats, kommer att bli ytterst begränsad.

Återstår så inträdesavgifter, som på större mässor och utställningar brukar vara gängse. 100 eller 150 kr är inte ovanligt i sådana sammanhang. Förbundsstyrelsen värjde sig i det längsta mot inträdesavgifter, framför allt av den anledningen att sådana aldrig tidigare praktiserats i släktforskarsammanhang, men lät sig till sist övertygas om nödvändigheten av sådana.

Utan inträdesavgifter finns det över huvud taget ingen möjlighet att få budgeten för Släktforskardagarna 2006 i balans, och eftersom förbundets lönsamhet under 2005 kraftigt försämrades kunde ett planerat underskott på kanske en halv miljon för Släktforskardagarna 2006 inte tolereras. Förslaget om inträdesavgift godtogs alltså av styrelsen, men prutades ned, först från det ursprungliga förslaget, som löd på 100 kr, till 50 kr och slutligen till 40 kr, som nu kommer att gälla.

Förbundsstyrelsen beslutade också att besökarna, förutom själva inträdet, skulle få något extra för den 40 kronorna. Tidigare arrangörer har brukat ge ut en särskild utställningskatalog, som man har brukat ta omkring 20 kr eller så för. Denna katalog brukar vara laddad med ett lotteri, där man har kunnat vinna en läsapparat, böcker eller något annat trevligt. På samma sätt blir det i år, även om katalogen denna gång har integrerats i ett specialnummer av Släkthistoriskt Forum, som delas ut till alla besökare. För den som redan prenumererar på Forum kanske denna förmån inte betyder så mycket, men varför inte skänka bort det överflödiga exemplaret till vänner och bekanta, och därmed slå ett slag för släktforskarrörelsen och för dess trevliga tidskrift.

Varför förläggs inte Släktforskardagarna 2006 till Sundbyberg och Släktforskarcentrum? Den frågan har kommit upp några gånger, och svaret är självklart: Vi får inte plats. Hörsalen i Sundbyberg tar 150 personer, och i de övriga salarna och korridorerna kan kanske ytterligare ett 100-tal samsas. Vart skall de övriga mellan 5.000 och 10.000 besökarna ta vägen? Det har inte heller gått att hitta några lämpliga och/eller ekonomiskt försvarbara mässlokaler i närheten av Släktforskarcentrum.

Det har talats om det höga kostnadsläget i huvudstadsregionen, något som vi som arbetar med Släktforskardagarna 2006 nogsamt fått erfara. Flera gånger har vi fått byta ut planerade aktiviteter och lokaler mot mindre kostsamma alternativ. Särskilt svårt har det varit att till en rimlig kostnad arrangera den Jubileumsföreställning med supé, som skall äga rum på lördagskvällen. Ett mycket stort antal presumtiva lokaler och arrangörer har fått avfärdas p.g.a. de våldsamma kostnaderna. Det alternativ vi till sist har fastnat för, och som har alla möjligheter att bli ett lyckat arrangemang, är det i särklass mest ekonomiska för ett evenemang av den här storleksordningen – men ävenså kommer det att bli nödvändigt för förbundet att subventionera varje kuvert med i storleksordningen 200 kr. Var skall förbundet ta pengarna till denna extra kostnad på mellan 60.000 kr och 80.000 kr. Inte från förbundsföreningarna, och inte från monterverksamheten, som knappast ger något överskott. Återstår intäkterna från inträdesavgiften.

Föreläsningsserien under Släktforskardagarna håller sig inom budget. Många föreläsare ställer upp gratis, eller till mycket modesta arvoden. Genom att flertalet är bosatta i närområdet blir inte heller rese- och övernattningskostnaderna särskilt betungande för förbundet.

Förbundets kritiker lyfter gärna fram satsningarna på kontakter med den svensk-amerikanska forskningen, i form av Swedgentour 2002 och 2005, som ett exempel på slöseri och insinuerar att inträdesavgifterna 2006 är till för att bekosta dessa och andra vidlyftiga satsningar. Ingenting kan vara mera fel.

För det första finns det inget som helst samband, vare sig budgetmässigt eller på något annat sätt, mellan Swedgentour eller övriga utlandssatsningar och Släktforskardagarna 2006.

Däremot finns det gynnsamma spin-off-effekter av kontakterna med USA, i form av att fyra stora företag/organisationer nu hyrt in sig med egna montrar på Släktforskardagarna 2006. Det är bl.a. My family (Ancestry.com), som nu för första gången i Sverige visar sitt imponerande utbud av databaser och digitala bilder på nätet, till fromma för alla med emigranter i stamtavlan. Med på mässan är också Family History Library, både med monter och med spännande föreläsningar, liksom ett par företag med DNA-forskning på dagordningen.

Dessa ”främmande fåglar” på Släktforskardagarna, som dessutom ger goda monterintäkter, kan sägas vara ett av många positiva resultat av satsningarna på Swedgentour.

Förbundet har sitt säte i ”Stockholm” eftersom det står så i stadgarna. Om stadgarna skulle ändras på denna punkt skulle det givetvis vara möjligt för förbundet att söka sig billigare kansli- och möteslokaler utanför stockholmsområdet. Samtidigt skulle det kanske vara synd att missa kontakterna med Riksarkivet och alla de andra myndigheterna och aktörerna, som ligger vår verksamhet nära. Om man ser till den öppna verksamheten är det givetvis en fördel om förbundets huvudkontor är lätt nåbart för alla i vårt land genom publika transportmedel.

Förbundsstyrelsen har en viss förståelse för den förvåning och den irritation, som uppkommit som en följd av beslutet om en inträdesavgift, ehuru ringa, på Släktforskardagarna 2006. Vi kan försäkra att vi inte hade valt denna väg om det inte hade varit absolut nödvändigt. Det är dock vår förhoppning att det spännande programmet, de fyllda montrarna och varierade föreläsningsprogrammet skall ge alla besökare god valuta för pengarna.

Förbundsstyrelsen har däremot ingen förståelse för den kritik som riktats mot vår personal, ordinarie så väl som specialanlitad, som på ett professionellt och entusiasmerande sätt försöker göra Släktforskardagarna 2006 till något alldeles extra. Utan deras hängivna och kreativa medverkan, och utan våra medarrangörer och samarbetspartners, hade det aldrig gått att genomföra ett arrangemang av denna storleksordning, och med förbundets 20-årsjubileum som extra krydda och förutsättning.

Information från Förbundsstyrelsen och
Rötterrådet om Datainspektionens krav

Förbundet har idag till Datainspektionen översänt sina överväganden och förslag till åtgärder som ett andra steg i den dialog som påbörjades den 14 november. Om Datainspektionen finner att de föreslagna åtgärderna är tillräckliga kommer det åter att bli möjligt att diskutera t.ex. judisk släktforskning och forskning kring resandesläkter på Anbytarforum. Även delar av avdelningen ”Kändisars härstamning” – nämligen de delar som berör kända avlidna personer, samt enstaka offentliga personer – kommer att kunna öppnas.

Efter mötet med Datainspektionen har det stått klart att tyngdpunkten i inspektionens argumentation ligger vid skiljelinjen mellan levande och avlidna personer. Det är de förstnämndas integritet inspektionen i första hand vill värna, och det är också endast levande personer som berörs av Personuppgiftslagen. Förbundsstyrelsen har därför, i samråd med Rötterrådet, kommit fram till att det är här, snarare än kring en generell 70- eller 100-årsregel, som begränsningar och kontrollåtgärder bör vidtas. Den i somras antagna 70-årsregeln, vars uttolkning visade sig vara oerhört svår att både formulera, avgränsa och kontrollera, har därför ersatts av den s.k. Generalklausulen, som numera gäller på Anbytarforum. Detta innebär inte att det nu är fritt fram att skriva vad som helst om avlidna personer. En viss återhållsamhet och ett medmänskligt hänsynstagande skall alltid prägla inläggen på Anbytarforum, och i synnerhet ju närmare i tiden inläggen tidsmässigt placerar sig.

Avdelningen Sveriges Dödbok 1947-2003 kan också komma att återöppnas, med den begränsningen att de frågor som ställs endast får handla om sådana personer som frågeställaren med säkerhet vet är avlidna. Om så inte är fallet bör samma 100-årsregel som tillämpas i samband med Generalklausulen tillämpas. Ytterligare rekommendationer kring just denna avdelning kan komma att läggas till.

Användarkonton införs! Förbundsstyrelsen har, i samråd med Rötterrådet, Rötterredaktören och Anbytarvärden, fattat ett provisoriskt beslut om att det för medverkan (inskrivning) på Anbytarforum i fortsättning skall krävas ett användarkonto med lösenord. Formellt beslut om detta kommer att fattas vid förbundsstyrelsens nästa möte den 13-14 januari 2006. Användarkontot kommer att vara kostnadsfritt. Mer information kring hur man praktiskt går till väga för att erhålla ett användarkonto kommer inom kort att meddelas här på Rötter samt på Anbytarforum. Rötters vänner kommer att erhålla särskild information, så snart de tekniska problemen kring användarkontona lösts. Det kommer även i fortsättningen vara möjligt att läsa alla inlägg på Anbytarforum utan användarkonto.

Nya ordningsregler för Anbytarforum har nu tagits fram och kan studeras här! Beroende på utgången av förbundets dialog med Datainspektionen kan ytterligare justeringar behöva göras. Ordningsregler skall alltid hållas levande och aktuella, varför Anbytarforums användare får bereda sig på ytterligare kompletteringar framöver.

De nya ordningsreglerna finns att tanka ner som pdf-fil här!

En ny insändarsida för frågor som inte direkt handlar om släktforskning, t.ex. organisationsmodeller, demokrati- och informationsfrågor, motioner samt utvärdering av riksstämmor och andra förbundsarrangemang har öppnats på Rötter. Länk till Insändarsidan finns under "kontakta oss" på Förbund-Nytts startsida.

Stockholm den 1 december 2005

Ted Rosvall, förbundsordförande

TILL SIDTOPP

Stort debattbehov på Anbytarforum

■ Datainspektionens utlåtande och de därpå följande turerna har förorsakat en våg av inlägg på Anbytarforum - på kort tid över 600 stycken. Detta är i huvudsak positivt och ett bevis på att släktforskarrörelsen inte finner sig i vad som helst

Några av skribenterna har dessutom lagt ned ett enastående arbete på att få fram relevanta fakta, dokument och lagtexter - ett engagemang som på alla sätt bör uppmuntras, och som uppskattas av förbundsledningen. Bland de undersökande debattörerna vill jag gärna nämna Jörgen Tollesson, som i ett flertal inlägg satt fokus på vad detta ärende egentligen handlar om.

Jörgen Tollesson har också riktat ett par direkta frågor till den delegation som i måndags uppvaktade Datainspektionen. Eftersom jag inte längre kan begagna mig av Anbytarforum för informationsspridning väljer jag därför att publicera mitt svar här på Förbundsnytt:

1. Förklarade DI hur man menar att uppgifter om en avliden person kan kopplas till en nu levande person som inte namnges i inlägget? Enligt den ovan citerade DI-juristens tolkning ska denna koppling framgå av de publicerade uppgifterna. Gav DI några exempel på detta från de uppgifter man funnit i Anbytarforum?

SVAR: Chefsjuristen bekräftade under mötet den tolkning Jörgen beskriver. Det måste alltså tydligt framgå i inlägget att det finns släktskap till nu levande personer för att Personuppgiftslagen skall vara aktuell. Han konstruerade några exempel utifrån sin egen person, och han kommenterade också en del fejkade exempel som jag skrivit ned. Däremot föredrogs inga befintliga exempel från Anbytarforum, vare sig av DI eller av förbundets representanter.

2. Påpekade Förbundets representanter att en särbehandling av etniska minoriteter, d.v.s. regler som inte gäller för majoritetsbefolkningen, strider mot grundlagen?

SVAR: Ja, detta påpekade förbundet med all önskvärd tydlighet för DI, och det var framför allt på denna punkt vi tyckte oss finna förståelse. Det föreföll som om DI först då insåg att det OSYNLIGGÖRANDE av etniska minoriteter, som ett diskussionsförbud på Anbytarforum skulle innebära, faktiskt utgör en negativ särbehandling av just dessa grupper, ett förfarande som således står i strid med grundlagen. Denna insikt kommer nu att resultera i en dialog mellan DI och förbundet kring hur man kan förstärka säkerheten kring just de avdelningar som DI anser kan innehålla känsliga personuppgifter.

Denna dialog kommer sannolikt att ta en viss tid. Så fort DI och förbundet är överens kommer information om detta att publiceras på Rötter. Beroende på åtgärdernas komplexitet kommer sedan diskussionsmöjligheterna successivt åter bli tillgängliga.

Mvh

TED ROSVALL

förbundsordförande

(18 nov 2005)

TILL SIDTOPP

Et(n)isk rensning

■ Så har datainspektionens utlåtande om delar av Anbytarforum kommit. Det skall genast noteras, att granskningen endast rört publiceringen av ”känsliga personuppgifter” och ”brottsuppgifter”. Övriga delar av Anbytarforum har således inte granskats, även om DI i den löpande texten även nämner avdelningen ”kändisars härkomst”. DI noterar också avsaknaden av ”inloggning med lösenord” på Anbytarforum och det framgår av sammanhanget att detta uppfattas som en brist.

Personuppgiftslagen omfattar som bekant endast nu levande personer. DI trycker emellertid också på att lagen gäller för ”all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en person som är i livet”. Fortsättningen av detta resonemang lyder: ”I vissa fall kan dock uppgifter om en avliden person direkt eller indirekt härledas till någon nu levande. Då blir personuppgiftslagen tillämplig på hanteringen av de uppgifterna”.

Intressant blir här givetvis definitionen av vad som menas med begreppen ”hänföras” och ”härledas”. Låt oss ta en känd judisk släkt: Bonnier. Det finns många nu levande personer i vårt land som tillhör denna släkt. Och alla härstammar de från bokhandlaren i Köpenhamn, Gerhard Bonnier (1778-1862) vars söner i början av 1800-talet överflyttade till Sverige. De nu levande medlemmarna av familjen kan därmed härledas till denne Gerhard. Därmed blir det enligt DI förbjudet att diskutera denna släkt på Anbytarforum.

Eller är det just det faktum att släkten har ett judiskt ursprung som DI menar är tabu? Utgår DI från att alla med judiskt, samiskt eller romiskt ursprung går omkring och skäms över detta? Näppeligen! Tvärt om finns det hos de allra flesta folkgrupper en stor och berättigad stolthet över det egna ursprunget och den egna kulturen. Och givetvis finns det bland dessa grupper, liksom bland ”etniska svenskar” en nyfikenheten på den egna släktens historia. Menar DI verkligen att all information om och diskussioner kring invandrade släkter med annat etniskt ursprung än folkmajoritetens måste bort från Internet? Är det en etnisk informationsrensning Datainspektionen eftersträvar?

Intressantare vore en diskussion om och direktiv kring en ”etisk rensning” – d.v.s. att man med förnuft och god vilja går in för att rensa nätet från sådant som inte borde finnas där. Däribland detaljerade personuppgifter om nu levande personer, som inte har givit sitt medgivande därtill. Det var i den andan förbundsstyrelsen i augusti beslutade om den s.k. 70-årsgränsen, som kanske skulle må bättre av att döpas om till ”etiska ordningsregler” eller något sådant. Dessa ordningsregler har nu bearbetats av Rötterrådet, och kommer inom kort att presenteras. Förbundsstyrelsen överväger också (formellt beslut har ännu ej fattats – felcitat på Computer Swedens hemsida) införandet av användarkonton för den som vill skriva på Anbytarforum. Om ett sådant system införs kommer det dock fortsatt att vara möjligt att läsa och ta del av vad andra bidragit med på Anbytarforum.

Datainspektionen menar kanske väl med sitt utlåtande, men konsekvenserna av dess överväganden slår fel. Om Anbytarforum i fortsättningen måste reserveras för vita, ariska släkter, ja då börjar det lukta 30-tal, och det kan väl knappas vara meningen. Däremot måste vi alla skärpa oss när det gäller tidsaspekten och respekten för nu levande människors integritet.

Att sedan slasktidningarna får skriva precis vad som helst om vem som helst, och i åratal förfölja kändisar tills de bryter ihop, är en annan och obegriplig femma. Med tryckfrihetsförordningen i ryggen får man publicera snart sagt vilka lögner som helst. Men på Internet får vi uppenbarligen inte diskutera Gerhard Bonnier (1778-1862).

Ted Rosvall (2 november 2005)

TILL SIDTOPP

Liten förståelse i Skatteutskottet

■ I våras behandlade skatteutskottet de fem borgerliga motionerna om att ersätta ”territoriell församling inom Svenska Kyrkan” som indelningsgrund för bl a folkbokföringen med territoriell socken. Sedan miljöpartiet bestämt sig för att stödja motionärernas krav på statens självständighet och oberoende visavi en numera fri kyrka, hotade ett socialdemokratiskt/ vänsterpartistiskt nederlag i riksdagen. I detta läge bestämde sig skatteutskottets ordförande, Susanne Eberstein, (bilden t v) för att bordlägga ärendet. Huruvida denna bordläggning kommer att vara för evigt, eller om frågan så småningom åter kommer upp på bordet finns det idag ingen som kan svara på. Det kan sägas vara ironiskt, att de partier som ivrigast drev frågan om kyrkans skiljande från staten, nu genom sitt agerande pläderar för ett fortsatt kyrkligt inflytande över samma stat.

Hembygdsförbundets ordförande, Göran Furuland, inledde mötet med att ge en bakgrund till varför förbunden agerar som de gör, och slutade med att försäkra utskottet om att vi aldrig kommer att ge oss. Själv siktade jag till att börja med in mig på just det principiella, det orimliga i att staten förblir beroende av en fri kyrkas strukturella förändringar. Jag drog paralleller med andra samfund, och undrade hur det skulle uppfattas om man lät t.ex. Pingstkyrkan avgöra hur landets sjukhusorganisation skall se ut, eller om man uppdrog åt Jehovas Vittnen att besluta om våra skoldistrikt. Tanken är givetvis skrattretande, men det är lika tokigt att låta Svenska Kyrkan, sedan den upphört att vara statskyrka och sedan den inte längre har uppdraget att sköta folkbokföringen, fortsätta att besluta om rikets indelning.

Lena Löfström från GF funderade över det rimliga i att tvinga in svenskar med annan religion än den evangelisk-lutherska i ”kristna församlingar”. Hur upplever t.ex. en muslim det när han får veta att han tillhör ”S:a Catharina församling”? Här ställs begreppsförvirringen verkligen på sin spets. För en sekulariserad svensk betyder ordet ”församling” kanske inte något annat än ett visst geografiskt område, kanske en stadsdel, medan det egentligen och enligt ordboken betyder ”Grundläggande organisatorisk enhet inom kyrkligt samfund”. Och vad händer den dag medlemmarna i Svenska Kyrkan inte längre utgör en majoritet av landets invånare? Är det rimligt att låta en minoritet avgöra hur landet skall vara indelat?

■ Susanne Eberstein viftade mer eller mindre undan dessa argument, och ville i stället veta på vad sätt forskningen försvåras om man håller fast vid det nuvarande konceptet. Vi på den andra sidan bordet gjorde vårt bästa med att förklara vikten av kontinuitet, jämförbarhet och behovet av en stabil indelning, som inte ständigt och ofta godtyckligt förändras.

Själv talade jag länge och ingående om folkbokföringens roll, inte enbart som ett arbetsredskap, ett verktyg för beskattning, arvs- och medborgarskapsärenden, namnskick, familjerätt o.s.v. utan också som det allra viktigaste källmaterialet, alla kategorier, för våra efterkommande. Vi måste inse konsekvensen av de beslut vi fattar om rikets indelning – att de inte bara gäller för stunden, utan också för historieskrivningen och forskningen under flera hundra år framöver. Folkbokföringen och sockenfrågan har avgörande kulturella aspekter, som gör det nödvändigt att inte enbart se till vad som för stunden verkar vara den enklaste lösningen. Finansdepartementet måste ta till sig dessa kulturella aspekter och väga in dem i allt som har med folkbokföringen att göra.

Susanne Eberstein förundrade sig över att inte Kulturdepartementet för länge sedan hade reagerat, om nu denna fråga har så viktiga kulturella aspekter. Den person på Kulturdepartementet som hon hade talat med tyckte att det nuvarande systemet mycket väl kunde duga. Vi förklarade, att anledningen till att Kulturdepartementet inte agerat, trots påtryckningar från bl.a. Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet, är att man inte vill trampa in på ett annat departements område. ”Vem har ni talat med på Kulturdepartementet?”, undrade Susanne Eberstein, och det var med ett visst nöje vi då kunde svara: ”Din partikamrat och förra kulturministern, Marita Ulvskog”.

”Hur många svenskar tror ni har en aning om vilken socken de bor i?”, undrade Susanne Eberstein vidare. ”De allra flesta”, var vårt svar, ”åtminstone de som är bosatta utanför städerna”. ”Men de socknar ni vill ha tillbaka har ju förändrats flera gånger under årens lopp”, menade Susanne, ”t.ex. 1862 vid den första kommunreformen”. Nej, sade vi, det har de faktiskt inte. De socknar som skapades då var identiska – kongruenta – med de kyrkliga församlingarna, ett system som i huvudsak har gällt ända fram till år 2000. Det är först genom Svenska kyrkans olyckliga och oöverlagda beslut om stora och självbärande församlingsenheter, som församlingsbegreppet, både det kyrkliga och det civila, totalkapsejsat.

Kostnaderna har tidigare varit ett huvudnummer för skatteutskottet i deras argumentation mot en utredning om återinförande av socknen som indelningsgrund för folkbokföringen. ”Vi har inte råd med de 15 miljoner en parlamentarisk utredning skulle kosta”, lär utskottet ha argumenterat. Men vem har begärt en parlamentarisk utredning? I det här fallet räcker det givetvis med en duktig enmansutredare, till en bråkdel av dessa kostnader. Själva övergången till socknen som indelningsgrund i stället för den utstraffade församlingen blir givetvis inte gratis. Det blir emellertid inte ett envist kvarhållande vid församlingsbegreppet heller. Under flera decennier framöver kommer vi att leva i ett moras av förändringar med uppenbara risker för förväxlingar, felaktiga beslut och onödiga förseningar i ärendehanteringen, inte minst på folkbokförings- och fastighetsbildningssidan. Susanne Eberstein verkade inte överdrivet intresserad av att diskutera kostnadsaspekten, och det föreföll som om denna argumentationslinje nu övergivits.

■ Den främsta orsaken till att vi befinner oss i detta olyckliga läge är förmodligen regeringens skrivning om att folkbokföringen även fortsatt skall använda ”territoriell församling inom svenska kyrkan” som indelningsgrund. Detta för att åstadkomma en nivå mellan fastighet och kommun. Från allt fler stift, bl.a. Härnösand, hörs nu emellertid profetior om att vi går mot en utveckling där kommun och församling blir kongruenta begrepp, d.v.s. att man fortsätter att slå ihop församlingar och pastorat till dess att de överensstämmer med kommunindelningen. Om detta händer försvinner just den nivå som regeringen ville bibehålla, och därmed blir det nödvändigt att ersätta den med det enda alternativ som står till buds; socknen!

Mot slutet av uppvaktningen berättade Susanne Eberstein, att det i regeringens verksamhetsplan (vårbudgeten?) finns en skrivning om att frågan om folkbokföringens indelningsgrund skall ses över. Detta låter aningen hoppfullt, och visar att frågan inte har glömts bort, och att förbundens agerande kanske har fått fler politiker än de borgerliga att inse att något måste göras. Kanske har t.o.m. de förkättrade vykorten haft avsedd verkan, och medverkat till att socknarna nu äntligen kan börja vädra morgonluft… (oktober 2005)

Ted Rosvall

Brevkortskampanjen. Har den påverkat?

TILL SIDTOPP

Tack, Göteborg!

■ Så är det roliga slut för den här gången. De tre intensiva dagarna under temat ”Porten mot väster” kan endast beskrivas i termer av ”Succé pyramidale”! En pyramid i stearin var också följdriktigt den gåva som alla föreläsare och medverkande begåvades med. Och det var många föredrag. Publiken bjöds en enastående svit av kvalitetsföreläsningar av kända och erfarna föredragshållare, och salarna var ofta fyllda till bristningsgränsen. Publiktillströmningen under framför allt lördagen hotade stundtals att spränga väggarna.

Utställarna tycktes nöjda med arrangemangen, även om den nödtvungna uppsplittringen på flera olika salar och hus kanske inte var den ideala lösningen. De festliga delarna av programmet förgylldes av de historiska miljöer man valt, Kronhuset, Börsen, Christinae kyrka och Valand, för att nämna några. Roligt (och en smula oroligt) var det också att få valla Statsrådet Leif Pagrotsky runt ibland utställarna. En halvtimme var anslagen för detta, men ministern visade sig vara så otroligt intresserad av allt och alla, och dessutom märkbart imponerad, att alla planer fick överges. Pagrotskys invigningstal innehöll dessutom ett antal löftesrika meningar om ökad intensitet i kyrkoboksskanningen och kring tillgänglighetsfrågor, som vi vid lämpliga tillfällen kommer att citera…

Ett stort, varmt och innerligt TACK till de tre göteborgsföreningarna, Göteborgsregionens släktforskare, Föreningen DIS-Väst och Föreningen Släktdata för allt nedlagt arbete, för skicklighet och uthållighet i planeringen och för det goda göteborgska humör som präglade genomförandet. ”Porten mot väster” glömmer vi inte i första taget!

Ted Rosvall
Förbundsordförande

TILL SIDTOPP

Välkomna till Göteborg!

■ Nu till helgen går de årliga Släktforskardagarna av stapeln. Förbundet ansluter sig till de tre värdföreningarna, Göteborgsregionens släktforskare, Föreningen Släktdata och Föreningen DIS-Väst och hälsar alla landets släktforskarföreningar och deras medlemmar, såväl som den intresserade allmänheten välkomna till dessa innehållsrika dagar.

På fredag genomförs den traditionella ordförandekonferensen samt redaktörskursen, båda med fulltecknade deltagarlistor, och på lördag morgon inviger Kulturminister Leif Pagrotsky dagarna.

Föreläsningsprogrammet är omfattande, varierande och innehållsrikt, med program för varje intresseinriktning. Förbundets Riksstämma hålls i år i en kyrka, Christine Tyska kyrka, med en inledande minikonsert på kyrkans orgel. Och så är det utställningar och montrar i mängder.

Missa inte detta unika evenemang!

Välkomna!

TILL SIDTOPP

Programändring i Göteborg

■ Ska du delta i redaktörskursen på fredag i Göteborg? Då gäller detta dig.

I sista minuten har några ändringar gjorts i det program som skall genomföras nu på fredag i Göteborg, meddelar Hans Egeskog.

Presentationen av dataprogrammet Composer har utgått, eftersom programvaran ännu inte är färdigutvecklad och därför inte heller aktuell att använda för intresserade föreningar.

I stället har tre andra presentationer tillkommit. Det är dels den nya anbytarvärden Yvonne Carlsson och den t.f. Rötterredaktören Crister Lindström som skall berättar om sig själva och sina uppdrag, dels kommer Åza Olofsson att berätta om nyttan att ha en grafisk profil, och ge exempel på hur en sådan kan se ut.

Detta har också föranlett en del omkastningar i programmet.

Så här ser det planerade programmet för redaktörskursen ut:

10.00 Samling, upprop, praktiska frågor och allmän information. Här finns också möjlighet för deltagarna att ta upp frågor av allmänt intresse.

11.00 "Inspirationsföredrag" av Karin Edvall om hur man kan utveckla materialet i sin tidning och presentera det på bästa sätt.

12.00 Lunch

13.00 Gruppdiskussion om kvalitet och distributionssätt för den information som föreningarna måste få ut till sina medlemmar.
”Kvalitet i släktforskningen” är ett motto för förbund och föreningar sedan länge. Hur skall vi få det att spilla över på våra medlemsblad?

15.00 Kaffe

15.30 Nya anbytarvärden Yvonne Carlsson och t.f. Rötterredaktören Crister Lindström presenterar sig och sina planer. Åza Olofsson presenterar tankarna bakom förbundets nya grafiska profil. Därefter diskussion tillsammans med deltagarna i ordförandekonferensen där frågan om medlemsbladen gås igenom.

16.50 Avslutning

Tag gärna med dig några exemplar av din egen tidning till kursen. Det är alltid mycket lättare att diskutera utifrån goda ? och mindre bra ?
exempel. Och var också förberedd på att berätta om hur du och din förening resonerar om medlemsbladet.

Väl mött i Göteborg!

Hans Egeskog

TILL SIDTOPP

Ny Rötterredaktör

Den 1 augusti tillträdde CRISTER LINDSTRÖM en projektanställning på sex månader som Rötterredaktör. Han kommer att arbeta på heltid och i huvudsak från kansliet i Sundbyberg. Han har journalistutbildning och stor erfarenhet av Webbarbete. Han är dessutom en flitig skribent, bl.a. av artiklar i ShF. Hans projektanställning kan beskrivas på följande sätt:

I uppdraget ingår att, i samråd med RötterRådet, analysera kommunikationsbehov och informationsvägar, samt att lägga grunden för en ”Släktforskarportal” av modernt snitt. Projektet ska också innefatta modeller för att redaktionellt bearbeta och publicera nyheter, meddelanden och reportage med anknytning till verksamhetsområdet i vid mening. Uppdraget är självständigt men ska genomföras i nära samarbete med Sveriges Släktforskarförbund och dess medlemsföreningar, samt med lyhördhet för önskemål och reaktioner från Rötters läsare. Redaktionellt arbete för nuvarande hemsida ingår i projektet.

TILL SIDTOPP

Sveriges kyrkböcker - Ett presentationsprogram för kyrkoboksregister

(17 juni) Nu har SSf tagit fram ett dataprogram som gör det möjligt för medlemsföreningarna att publicera sina register av födda, vigda och döda som sökbara databaser på cd.

”Sveriges kyrkböcker” – Programmet består av en konverteringsdel och en presentationsdel, och resultatet kan sedan överföras till cd. Funktion och design på programmet ser ut på ungefär samma sätt som förbundets övriga cd-produkter. Programmet klarar stora databaser utan att det blir långsamt. Medlemsföreningar i Sveriges Släktforskarförbund får utnyttja programmet utan kostnad efter att ett avtal tecknats med förbundet. För att stödja föreningarna i arbetet med konvertering och generering finns faddrar. Utförligare information om programmet finns här

Sommarstängt på kansliet

(16 juni) Från midsommar och två veckor framöver, alltså veckorna 26 och 27, stänger förbundskansliet i Stockholm för sommarsemester. Välkomna tillbaka med frågor och beställningar måndagen den 11 juli. Se annars här för kansliets öppettider och kontaktuppgifter.

Peter går och Crister kommer

(23 maj) Den 17 juni gör PETER KARLSSON sin sista dag som t.f. Rötterredaktör och Anbytarvärd m.m. Efter några intensiva år vill Peter nu ägna sig åt annat. Sveriges Släktforskarförbund tackar honom för hans arbete med Rötter, och inte minst för det inte alltid så tacksamma uppdraget att, vänligt men bestämt, hålla ordning på Anbytarforum. Peter har också haft huvudansvaret för bl.a. Porträttfynd, ett uppdrag som han så småningom kanske kan tänka sig att återuppta.

Den 1 augusti tillträder CRISTER LINDSTRÖM en projektanställning på sex månader som Rötterredaktör. Han kommer att arbeta på heltid och i huvudsak från kansliet i Sundbyberg. Han har journalistutbildning och stor erfarenhet av Webbarbete. Han är dessutom en flitig skribent, bl.a. av artiklar i ShF. Hans projektanställning kan beskrivas på följande sätt:

I uppdraget ingår att, i samråd med RötterRådet, analysera kommunikationsbehov och informationsvägar, samt att lägga grunden för en ”Släktforskarportal” av modernt snitt. Projektet ska också innefatta modeller för att redaktionellt bearbeta och publicera nyheter, meddelanden och reportage med anknytning till verksamhetsområdet i vid mening. Uppdraget är självständigt men ska genomföras i nära samarbete med Sveriges Släktforskarförbund och dess medlemsföreningar, samt med lyhördhet för önskemål och reaktioner från Rötters läsare. Redaktionellt arbete för nuvarande hemsida ingår i projektet.

Vad ska storken heta?

När nyligen vi intog Marabous lokaler
vi möttes där av glada fågellåtssignaler

En stork det var som hade gömt sig kvar
när Marabou på väg ur Sumpan var

Han ville bli en proffsig genealog
och nu han äntligen den chansen såg

Han var energisk, klipsk och koncentrerad
och mycket snabbt han blev ”datoriserad”

Idag han redan är ett proffs och hacker
och alla tycker han är smart och vacker

Nu forskar han febrilt efter belägget
att hönan kom till världen före ägget

De svåraste problem han lösa kan
och i ett grenrikt släktträd häckar han

Han är vår ”logo” och entusiast
och hjälper alla som kört hjälplöst fast

Så du, som forskar: tappa aldrig orken
men kom ihåg – Du måste tro på storken!

(12 maj) Så här vackert skaldar GFs medlem Mats Sjökvist om den nya satsningen och samarbetsprojektet mellan Förbundet och Genealogiska Föreningen – Släktforskarcenter i Sundbyberg.

Men vi måste ju ha ett namn - Eller hur?

Genealogiska Föreningen och Sveriges Släktforskarförbund utlyser därför härmed en namntävling: VAD ska storken heta?

Ett passande namn på vår stork, som också kan användas som namn på vårt center.

Skicka in Ditt namnförslag till oss antingen via vanlig post eller via e-post till storken@genealogi.net. Vi vill ha in Ditt bidrag senast den 15 juli så att vi kan ha ett passande namn inför höststarten.

Vinnande förslag kommer att presenteras på Släktforskardagarna i Göteborg och belönas med en bok eller CD-skiva.

Erik Thorell 1917-2005

(18 april) Sveriges Släktforskarförbunds förste ordförande Erik Thorell har gått ur tiden den 6 april vid 87 års ålder.

Erik var yrkesofficer vid trängen, och gick i pension 1977. Starkt personhistoriskt intresserad som han var blev han ordförande i Genealogiska Föreningen (GF) 1977, och uppmärksammade så småningom det livliga genealogiska intresset ute i landet, som medförde att det började bildas nya föreningar på vitt skilda ställen. År 1982 tog GF, efter en motion från ANE Finnvedens forskarförening, initiativet till en första träff för lokala och regionala föreningar på ett möte i Alvesta, där föreningarna framförde en rad synpunkter på hur ett eventuellt förbund kunde tänkas vara organiserat. Efter långvariga förberedelser bildades så den 25 oktober 1986 Sveriges Släktforskarförbund, och Erik Thorell valdes till förbundsordförande.

Förbundet fick under sitt första år 42 medlemsföreningar och ca 2000 stödjande medlemmar, så det blev med en gång en mängd kansliarbete, men någon kanslist fanns det ju inga pengar till, så allt sådant sköttes av Erik, kassaförvaltaren Bror Appelquist och sekreteraren Elisabeth Thorsell. Genom Eriks kontakter med arkiven och statliga myndigheter fick vi ganska snart ett anslag från Nämnden för de enskilda arkiven på Riksarkivet, och vi fick också möjlighet att träffa den då sittande arkivutredningen och framföra forskarnas synpunkter.

År 1987 hölls de första Släktforskardagarna på Kulturen i Lund, och det var med stor spänning vi väntade på ombudens åsikter om vårt arbete under året, och det var med lättnad vi hörde ombuden bevilja ansvarsfrihet för styrelsen, vi var på rätt väg! Följande stämmor hölls i Skara och Sundsvall, och Erik kämpade på, trots att han passerat de 70, men till stämman i Västerås 1990 aviserade han sin bestämda avsikt att avgå.
Efter sin ”pensionering” som ordförande fortsatte Erik att hjälpa förbundet med olika saker, och särskilt låg cirkelledarna honom om hjärtat. Han skötte i många år listan över hugade sådana och startade också det lilla blad, som så småningom fick namnet ”Släktcirkeln”. Erik fick nu också tid att arbeta med sin egen forskning som legat nere under de mest intensiva åren. Under GF-tiden hade han publicerat sin mors släkt Wiberg från Håbo härad och Stockholm i andra häftet av GF:s släktboksserie Svenska Släkter. Sin fädernesläkt, Thorell från Hållnäs publicerade han i Svenska Släktkalendern 2003.

En fin och god gentleman har fått sluta sitt långa liv, och man unnar honom vilan, men det blir tomt efter honom.

Elisabeth Thorsell
Förbundssekreterare 1986-1995

Släktforskar- och förtroendemannakonferens på Gotland

(31 mars) Den 6–8 maj infaller årets upplaga av ”Släktforskar- och förtroendemannakonferensen”. Platsen är Suderby kursgård strax söder om Visby och bland programpunkterna märks: ”Arkivresor - hjälp eller stjälp för föreningen?”, ”Kulturell nedrustning” samt ”Värvningskampanjer”. Vidare avhandlas t.ex. distanskurser i släktforskning samt föreningsutbildning för funktionärer. Givetvis ges också inblick i vad Gotland har att erbjuda; dels i form av information från Gotlandsföreningen och dels genom flera intressanta 'nedslag' på ön.

Det kompletta programmet för dagarna kan läsas på sidorna 8 och 9 i senaste numret av ”Angeläget”. (pdf-fil)

– Information är tidigare utsänd till alla medlemsföreningar.

Inga mikrokort till Sundbyberg

(17 mars) Riksarkivet har idag meddelat att man f.n. inte kan tänka sig att flytta mikrokorten från Arninge till Släktforskarcentrum i Sundbyberg. Frågan har snabbutretts, och även om det enligt Riksarkivet finns flera poänger med idén, är man i Arninge angelägna om att få behålla korten och därmed besökarna/släktforskarna.

Sveriges Släktforskarförbund beklagar detta beslut, eftersom en flyttning av mikrokorten hade inneburit en betydligt bättre tillgänglighet för de allra flesta forskare, men kan samtidigt förstå och sympatisera med önskemålet i Arninge om att få behålla kontakten med den största nyttjargruppen.

Vad som däremot är omöjligt att förstå och sympatisera med är Riksarkivet/Mariebergs klena intresse för att bättra på sina besökssiffror. Lilla forskarsalen står idag skrämmande tom och öde med nästintill ingen verksamhet. Även den stora forskarsalen förefaller ofta bedrövligt glest befolkad.

Varför inte flytta samlingen av mikrokort över juridiskt material, domböcker och bouppteckningar m.m. från Ramsele till Riksarkivet/Marieberg. Då skulle det bli nytt liv i de öde salarna där, samtidigt som ett mycket vitalt material skulle bli tillgängligt och därmed få den uppmärksamhet det förtjänar. Vad hindrar en sådan utveckling?

Hembygdsförbundets remissvar

(20 feb) Sveriges Hembygdsförbunds remissvar i ”sockenfrågan” finns nu även detta att läsa, se vidare här.

Förbundets remissvar i ”Sockenfrågan”

(15 feb) Sveriges Släktforskarförbunds igår insända remissvar på ”Allmänna motioner om folkbokföringens koppling till kyrkliga församlingar” finns nu att ta del av. Se vidare här

Förbundets yttrande angående RAÄ:s flytt

(4 feb) Ett yttrande från Sveriges Släktforskarförbund till näringsdepartementet angående den föreslagna flytten av Riksantikvarieämbetet till Gotland finns nu att ta del av här.
– Det kan även läsas som pdf-fil.

Kom ihåg att rapportera medlemsantalet!

(31 jan) Här kommer en påminnelse till alla medlemsföreningar som ännu inte skickat in rapport om medlemsantal per sista december. Uppgiften - som efterfrågats i tidigare utskick till alla föreningar - önskades inskickad till 31 januari, hittills har dock endast 70 av 151 föreningar hörsammat förbundssekreterarens önskemål.

– Så med lite god vilja kanske vi klarar det till den absoluta deadlinen den sista februari!

Ny produktkatalog och prislista

(26 jan) Nu finns åter en uppdaterad version av vår produktkatalog att ladda hem: pdf-fil 1,4Mb.

– För att se enbart nyheterna, välj pdf-fil 75Kb.

Dessutom finns även en ren prislista sorterad från A-Ö: pdf-fil 15Kb.

Nytt avtal med Genline

(14 jan) Förbundets nya avtal med Genline innebär i korthet följande:
För privatperson, som är medlem i någon av Sveriges Släktforskarförbunds medlemsföreningar, bibehålls årsabonnemangspriset 1995:- (normalpris 2690:-). Detta trots att Genlines bilddatabas nu är mångdubbelt större än vid det förra avtalstillfället. Likaså bibehålles priserna för 6-månaders (1590:- ) och 1-månadsabonnemang (295:-). Nytt är införandet av begreppet TROGEN KUND, som innebär att ett årsabonnemang för den som sammanlagt (men inte nödvändigtvis i en följd) varit kund hos Genline i 36 månader, sänks till 1295:-. Kunden måste ha haft Genline och slutbetalat sitt 36 månadersabonnemang.
För förbundets medlemsföreningar införs en "trappa", där den första Genlinedatorn i föreningens forskarstuga kostar 2750:- per år, den andra 1750:- och den tredje 1500:-. Även här har förbundet förhandlat fram en "Trogen Kund"-förmån, som säger att kostnaden för "Dator 1" efter 36 månader sänks till 2000:-. Nytt är också att alla dessa priser är INKLUSIVE moms.

Nya medarbetare

Lisbeth Dahlin har anställts som ny förbundssekreterare från den 1 janauri 2005. Lisbeth kommer från Borås och har suttit i Borås Släktforskarförenings styrelse sedan 2002. Hon har blivit välkänd för många runt om i landet då hon hjälpt till i bakgrunden med administrationen på flera av senare års släktforskardagar.

Under de senaste åren har Lisbeth arbetat som utbildare på ett dataföretag där hon främst ägnat sig åt databaser. Släktforskare sedan 2000 har hon redan hunnit med att ge ut en bok om en släkting med intressant bakgrund.

Lisbeth efterträder Gunvor Hjärtström, som med hänsyn till hennes särskilda kunskaper i språk, dialekter och orts- och personnamn i Norrbotten, fram till pensioneringen har fått ett specialuppdrag, där hon kommer att arbeta med Namn åt de döda och Emibasprojektet för nordligaste Sverige.

Åza Olofsson har anställts som assistent och informatör från 1 januari 2005. Hon kommer närmast från Riksarkivet SVAR där hon under de senaste åren arbetet i den projektverksamhet som bedrivits vid enheten i Bollstabruk.

Åza skall bl.a. ha huvudansvaret för förbundets nya E-bokhandel samt för framtagandet av nytt informationsmaterial, broschyrer och annat. Hon skall också hjälpa till med datasalen och med alla föreningsbesök som de nya lokalerna förhoppningsvis ger upphov till.
Åza är en idéspruta, som säkert kommer att presentera förbundet med många fräscha idéer om verksamheten och med nya spännande projekt.

Äldre Förbundsnyheter

Betänkande klart

(13 dec) "Folkbokföringsuppgifter hos Arkivmyndigheterna" Så heter den lilla skrift, som samtidigt utgör enmansutredaren Sten Wahlqvists betänkande kring analogt och digitalt, direktåkomst och tillgänglighet. Underrubrikerna "Integritet - Effektivitet - Tillgänglighet" täcker ganska väl innehållet och de slutsater, som förhoppningsvis skall utmynna i en ny lagtext. Med stöd av denna nya lag, skall det bli möjligt att t.ex. distribuera digitala bilder av den svenska folkbokföringen (kyrkböckerna) 1895-1991, intill 100-års- respektive 70-årsgräns, via Internet eller CD.

• Skriften finns att ladda ned som pdf-fil via www.regeringen.se/sb/d/294/a/35079

Högtidlig invigning av de nya lokalerna

(11 nov) Lördagen den 4 december invigs "Släktforskarcentrum" i Sundbyberg av Riksarkivarie Tomas Lidman. Programmet börjar i den stora hörsalen med högtidstal, historisk återblick och programförklaring inför framtiden, fortsätter med bandklippning och rundvandring i de nya lokalerna.

Det är Genealogiska Föreningen och Sveriges Släktforskarförbund som tillsammans gör ett försök att skapa en svensk motsvarighet till "Family History Library" i Salt Lake City, ett bibliotek och arkiv med det mesta i släktforskningsväg, och med tillgång till datasal, kurs- och konferensrum och mycket annat. Med i huset finns också en rad andra föreningar med säte i stockholmsområdet; Storstockholms Genealogiska Förening, Föreningen DIS-Öst, Föreningen Smedsforskarna samt Sällskapet Vallonättlingar.

I dagarna har alla förbundets medlemsföreningar fått en inbjudan för en person - ordföranden eller någon annan - att vara med på den högtidliga invigningen och därefter njuta av samvaron och av den uppdukade buffén. Tyvärr är utrymmet i hörsalen och i de övriga lokalerna inte obegränsade, varför vi inte har möjlighet att inbjuda mer än en person per förening. Däremot är ALLA släktforskare och nyfikna välkomna till det ÖPPNA HUS, som äger rum dagen därpå, den 5 december, kl. 10.00 till 16.00. Då blir det möjlighet att orientera sig i lokalerna och i samlingarna, samt kanske också pröva lyckan i datasalen, julhandla lite böcker och CD-skivor samt mingla i största allmänhet. Varmt välkomna till SLÄKTFORSKARCENTRUM i Sundbyberg.

Ted Rosvall
Förbundsordförande

Christina Gustavsson 1947-2004

(16 sep) Sveriges Släktforskarförbunds 1:e vice ordförande, Christina Gustavsson, är död. Efter en tåligt buren sjukdomsperiod på mer än två år, med operationer och svåra behandlingsperioder, tog sjukdomen till sist över, varefter Christina den 13 september insomnade på Linköpings lasarett. Som enda familjemedlem efterlämnar hon sin mor.

Men det är många som idag sörjer Christina. Inte minst hennes förening, Östgöta Genealogiska Förening, vars ordförande hon blev 1995. Christina började släktforska i början av 1970-talet, och specialiserade sig framför allt på de ”brunna” socknarna Horn och Hycklinge, som hon kunde på sina fem fingrar. Hon hade även rötter i Oppeby, Kisa, Odensvi och Locknevi.

År 2001 invaldes Christina i förbundsstyrelsen, och utsågs året därpå till 1:e vice ordförande. I förbundsstyrelsen kom hon att särskilt uppskattas för sin positiva inställning till nya tankar och förslag, samt för sin beredvillighet att åta sig uppdrag av olika slag. Bokhandlare som hon var föll det sig t.ex. naturligt att låta henne leda förbundets produktråd, och hon var också aktiv i den kommitté som arbetat fram det nya presentationsprogrammet. Men framför allt kommer hon att saknas som den vänliga, härliga och kloka människa hon var. En person man alltid kunde prata med, och som hade gåvan att kunna se ärenden och problem ur olika och ibland oväntade perspektiv.

Tack, Christina, för Ditt engagemang, Din klokhet och för Din varma, generösa personlighet.

Förbundsstyrelsen
Ted Rosvall

TACK, ÖSTERSUND!

(26 aug) Årets släktforskardagar med 2004 års riksstämma blev mycket angenäma och innehållsrika. Lokalerna var utmärkta, föredragen och programmen omväxlande och innehållsrika och servicen den allra bästa. Ett särskilt plus i kanten för den superba underhållning som bjöds både vid ordförandemiddagen och vid den stora stämmobanketten! Ett varmt tack till Jämtlands läns släktforskare, inklusive alla flitiga funktionärer, för ett väl planerat och genomfört arrangemang!

TED ROSVALL, förbundsordförande

Årets Arkiv- och Bibliotekspris

Arkivpriset till Vadstena (17 aug 2004) Förbundsstyrelsen har utsett Landsarkivet i Vadstena till "Årets Arkiv ur Släktforskarperspektiv". Detta avslöjade förbundsordförande Ted Rosvall vid Riksstämman i Östersund i helgen. Arkivet får priset, som är på 10.000:-, för att det är ett "modernt arkiv i unik historisk miljö" samt för dess "lyhördhet inför nyttjarnas behov av service och väl anpassade öppettider".

Bibliotekspriset till Boden Till "Årets Bibliotek ur Släktforskarperspektiv" utsågs Biblioteket i Boden. Motiveringen där är "bibliotekets nytänkande och flexibilitet i samarbetet med den lokala släktforskarföreningen, samt för en helhjärtad satsning på modern teknik för kommunens släktforskare". Även detta pris, som liksom arkivpriset skall användas till litteratur, mikrokort, databaser eller utrustning till släktforskarnas fromma, är på 10.000:-.

Priserna kommer att delas ut i samband med Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg den 23 september.

Valberedningens förslag

(24 juni) I samband med släktforskardagarna i Östersund kommer vid riksstämman att bl.a. väljas ordförande samt fem ledamöter till förbundsstyrelsen. Valberedningen föreslår omval av Ted Rosvall (ordf.), Björn Fredriksson, Kent Lundvall och Jan Nilsson samt nyval av Anette Carlsson och Anna-Karin Westerlund. De två senare presenteras närmare här där förslaget också kan läsas i sin helhet.

Ordförandekonferensen

(16 juni) Årets ordförandekonferens går av stapeln i anslutning till Släktforskardagarna i Östersund fredagen den 13 augusti 2004, med start klockan 10.00. Inledning sker med en diskussion kring RÖTTER som är gemensam med redaktörskursens samt cirkelledarkonferensens deltagare. Därefter omfattar programmet bland annat Släktföreningar, Tillgänglighetsutredningen samt Presentationsprogammet.

Det fullständiga programmet för ordförandekonferensen finns här (även som pdf) och en anmälningsblankett (pdf) finns här.

Förbundet + GF = Sant! Flyttar ihop och öppnar släktforskarcentrum

(1 juni) I höst händer det som många släktforskare säkert har väntat på och längtat efter. Sveriges Släktforskarförbund och Genealogiska Föreningen flyttar ihop och skapar tillsammans ett ”släktforskningens resurscentrum”, ett svenskt ”Family History Library” om man så vill. Redan när förbundet bildades för 18 år sedan var en sådan utveckling skissad, men kunde då inte genomföras. Idag är förutsättningarna annorlunda, inte minst sedan nya, utmärkta lokaler har säkrats.

De nya, gemensamma lokalerna ligger i den vackra Marabouparken i Sundbyberg. Hit leder både Tunnelbana, Pendeltåg och en rad bussar och dessutom är parkeringsmöjligheterna goda. Att Bromma flygplats ligger runt hörnet försämrar heller inte tillgängligheten. De ljusa och luftiga ytorna skall, förutom förbundskansliet och GFs egna utrymmen, även innehålla ett stort gemensamt referensbibliotek och en tidskriftssal/café, öppna för alla medlemmar i förbundets föreningar. Full tillgång till GFs samlingar kommer dock fortsatt att vara reserverad för föreningens egna medlemmar. Ett introduktionsbesök med ”guidad tur” bland samlingarna kommer dock GF, liksom tidigare, att bjuda alla nya besökare på.

Det bör betonas att Förbundet och GF efter sammanflyttningen fortsätter att vara suveräna enheter med eget ansvar för både verksamhet och samlingar. Olika former för samarbete kommer dock att prövas i enlighet med det samarbetsavtal som nyligen undertecknats.

Förbundet kommer också att disponera en stor egen hörsal med plats för 150 personer, samt en rymlig och ljus entré, lämplig för utställningar och monterverksamhet. Det kommer också att finnas två konferensrum/lektionssalar och en särskild datasal för kurser och mötesverksamhet.

Till de nya lokalerna flyttar också tidigare underhyresgäster: Föreningen DIS-Öst, Storstockholms Genealogiska Förening, Föreningen för Smedsläktsforskning samt Sällskapet Vallonättlingar.

Även om detta nya centrum för svensk släktforskning ligger i Stockholmsområdet, kan det ses som en satsning för hela landet. I Stockholm ligger en rad viktiga arkiv och bibliotek; Riksarkivet, Krigsarkivet, Stadsarkivet, Arninge, Kungliga Biblioteket och mycket annat – institutioner som behöver göras bättre tillgängliga för föreningar och föreningsmedlemmar runt om i landet. Det nya centret i Sundbyberg kan utvecklas till ett nav, kring vilket studie- och forskningsresor, både enskilda och föreningsd:o, till Kungliga Huvudstaden kan organiseras. Endast fantasin sätter gränser.

Välkomna till släktforskarnas nya resurscentrum i Sundbyberg i höst!

Ted Rosvall
Förbundsordförande

Ian Hamilton
Ordförande Genealogiska Föreningen

GENLINE-STAFETT

Företaget Genline meddelar nu, inspirerade av en idé från Föreningen Sollentuna Släktforskare, att det för de föreningar som så önskar går bra att använda Genlineabonnemanget i Bonuspaketet i en sorts pröva-på-stafett bland medlemmarna.

De medlemmar, som har Internet, skulle enligt denna modell under en vecka var få prova Genline som "demo". En särskilt avdelad person har ansvar för "distributionen" av lösenord, som också ändras för varje vecka. På så sätt skulle många av föreningens medlemmar få se Genlines möjligheter och den bekvämlighet som erbjuds genom att ha tillgång till kyrkböckerna via nätet.

Kanske ett sätt för de föreningar som inte har egen lokal eller tillgång till datorer och Internet.

PUL - Light

Den hårt kritiserade Personuppgiftslagen (PUL), som ingen begriper sig på och som därför inte respekteras, har varit föremål för en statlig utredning i syfte att skapa förståeliga regler, där det är missbruket och inte själva hanteringen av personuppgifter som regleras. Läs mer här.

Årets ”Örnberg” heter Thord!

Förbundsstyrelsen beslutade vid sitt möte i Östersund i lördags att årets upplaga av Viktor Örnbergs hederspris skall tilldelas THORD BYLUND, Arkivlektor vid Landsarkivet i Härnösand och tidigare chef för SVAR. Thord är en av de mest kända och respekterade släktforskarna i landet, en riktig ambassadör för släktforskning, som med stort engagemang i flera decennier spridit ”budskapet” över hela vårt avlånga land. Han är en flitig föreläsare, en trogen föreningsmänniska med många tjänsteår inom både Genealogiska Föreningen och Sveriges Släktforskarförbund, samt en god skribent.
Läs mer om tidigare Örnbergpristagare här.

Rättelser och tillägg till SVENSKA ANTAVLOR

Serien ”Svenska Antavlor” började ges ut 1980 och avslutas nu med ett dubbelnummer (9-10) i december 2004. Till detta nummer inbjuder vi alla författare till och läsare av de över 300 antavlorna att inkomma med rättelser och tillägg. Skicka bidragen till redaktören; Kent Andersson, Sveriges Släkt-
forskarförbund, Tredje Långgatan 39, 413 27 Göteborg (tel 031-423311) eller maila till gbg@genealogi.se

AVTAL I HAMN

Avtalet mellan Svenska Emigrantinstitutet och Sveriges Släktforskarförbund om utgivningen av en första version av emigrantdatabasen EMIBAS på CD blev klart den 19/4, och nu sätter arbetet igång för fullt. Det gäller att hitta och sammanfoga alla färdiga delar av detta stora projekt till en enhetlig databas med goda sök- och kombinationsmöjligheter. "Vita fläckar" finns dock på Emibas-kartan, både tidsmässigt, där perioden 1895-1930 ofta saknas, men även geografiskt, där bl.a. ett helt län (Norrbotten) och en huvudstad (Stockholm) tycks vara ogjorda. Inför en skissad Version II är det meningen att alla sådana luckor skall fyllas ut, samt att ett omfattande kontroll- och kompletteringsarbete skall genomföras. Projektledare från förbundets sida blir Anna-Lena Hultman, och från Emigrantinstitutet är det Bosse Björklund, mångårig frivillig emibasmedarbetare, som kommer att vara nyckelpersonen i detta viktiga arbete.

Tips och länkar för Emigrantforskare

Vid förbundets cirkelledarkurs i Växjö i mars presenterade Anna-Lena Hultman och Ted Rosvall en rad tips och råd kring hur man hittar sina försvunna släktingar i Norra Amerika. Ett kompendium med länkar utlovades, och kan nu läsas här.

ABONNEMANG I FARA....

De tre helårsabonnemang - på Arkion, Genline och Digitala Forskarsalen - som ingick i det s.k. "Bounspaketet" förra året måste, för att inte torka in, aktiveras senast den 30/6 2004. Dessförinnan måste man senast den 31/5 ha anmält aktiveringen till förbundskansliet för registrering och avbockning. Det är således bara några veckor kvar till Dagen D (som i "Digitalt").

Idag har endast 96 av förbundets 150 medlemsföreningar aktiverat flertalet av sina abonnemang. Låt inte detta enastående tillfälle och denna goda gåva förfaras. Anmäl aktiveringen snarast!

NB: Dessa abonnemang är tänkta att användas antingen av EN privatperson, genom belöning, gåva, lotteri, projekt eller hur föreningen nu väljer att hantera det hela, ELLER som en pröva-på-möjlighet för föreningens medlemmar i föreningslokal eller liknande. Däremot får lösenordet INTE spridas fritt till ett flertal olika personer som någon sorts gemensam resurs under abonnemangsåret. Abonnemanget får aldrig användas av mer än en person samtidigt!

Riksantikvarien tog INTE emot!

I måndags anlände en 7-mannadelegation från Hembygds- och Släktforskarförbunden till Riksantikvarieämbetet för att träffa den nya Riksantikvarien, Inger Liljequist, och diskutera sockenfrågan. Två förbundsordförande, en vice ordförande, en generalsekreterare och en förbundssekreterare ingick i gruppen. Mötet var bestämt sedan länge och datum och tidpunkt hade föreslagits av riksantikvarien själv. Tyvärr uteblev denne från sitt eget möte! Redan för flera veckor sedan hade hon bestämt sig för att inte komma, och därför vidtalat överantikvarie Per-Magnus Nilsson och experten på ortnamnsfrågor, Staffan Nyström, att ta hand om uppvaktningen. Någon information om denna delegation hade hon inte vidarebefordrat till vare sig Hembygdsförbundet eller Släktforskarförbundet.

Det kan sägas vara ett etikettsbrott att man, när man gått med på att ta emot en uppvaktning, inte själv bemödar sig om att närvara. Det säger tyvärr också en del om riksantikvariens uppfattning om vikten och värdet av goda kontakter med två av landets allra största folkrörelser, tillika de som kanske ligger riksantikvarieämbetets verksamhet närmast. Att inte meddela att man tänker skolka från avtalat möte är dessutom att betrakta som en direkt förolämpning, vilket varken Hembygdsförbundet eller Släktforskarförbundet förtjänar.

Detta sagt blev själva mötet utomordentligt bra och innehålls-
rikt. Tidigare aktiviteter kring sockenfrågan gicks igenom och en del frågetecken rätades ut. Men framför allt handlade mötet om hur vi skall gå vidare. Finns det utrymme för gemensamma aktioner, eller får ansträngningarna bättre effekt om de utförs av flera olika aktörer? En liten tremannagrupp tillsattes omgående, med uppdrag att jämföra förbundens och ämbetets hållning i de olika delarna av sockenproblematiken för att om möjligt uppnå samstämmighet. Därefter kommer en större grupp att organiseras med syfte att försöka åstadkomma en officiell utredning kring socknen som indelningsgrund för bl.a. folkbokföringen.

Ny deadline

”Namn åt de döda” har nu kommit upp i imponerande 55% och strävar vidare. Carl Szabad kunde vid Uddevallakonferensen i helgen äntligen lämna det glada beskedet att det nu lossnat kring dödsfallen 2000-2003, som trots allt nu kommer med i Sveriges Dödbok III, liksom en databas 1964-1970 där åtminstone för- och efternamn tillförs de ännu namnlösa posterna. Som en extra bonus kommer vi också att kunna presentera en rad poster som behandlar svenskar avlidna utomlands, något som inte funnits med på tidigare versioner av skivan.

Eftersom det dröjer ytterligare någon månad innan vi fysiskt får tillgång till dessa goda ingredienser, spricker därmed den tidsplan i vilken Sveriges Dödbok III skulle vara färdig till Riksstämman i Östersund i augusti. Deadline för projektet ”Namn åt de döda” var som bekant satt till den 31/3, ett datum som var beräknat efter förutsättningen att publikation skulle ske i Augusti. Eftersom den nya publiceringstiden i stället är november, finns det ingen anledning att nu avbryta den slutspurt i ”Namn åt de döda” som den sista tiden givet så imponerande resultat. Förbundsstyrelsen har därför beslutat att utsträcka tiden för detta projekt till den 31/5, som därmed blir den definitiva slutpunkten.

Falköping höjer...

I veckan skedde så det som måste ske efter SVARs märkliga rundbrev till landets alla bibliotek härförleden. En lapp på släktforskarforskarrummets dörr meddelade kortfattat att Falköpings bibliotek nu höjer kostnaden för SVAR-lån från 10:- till 20:- (det är bara ett par år sedan man höjde från 5:- till 10:-).

Förmodligen är Falköping inte ensamma om denna trista och korttänkta åtgärd. Konsekvenserna kommer inte att låta vänta på sig. Färre SVAR-lån. Färre kurser. Inga skolsatsningar. Mindre släktforskning, helt enkelt, och därmed ännu lägre intäkter för SVAR..

Var det en sådan utveckling SVAR önskade sig?

Ideella föreningar slipper moms även framöver

Ideella föreningar kommer även i fortsättningen att vara befriade från moms. Det skriver finansminister Bosse Ringholm i ett frågesvar till riksdagen.

Förslaget att ändra momsreglerna är en del i en anpassning av Sveriges momsregler till EU:s. Tidigare förslag om att även ideella föreningar skulle omfattas av de nya momsreglerna har väckt starka protester, men nu säger alltså finansministern att ideella föreningar även i fortsättningen ska vara momsbefriade. (SvD 10/3)

Riksantikvarien missar målet

Riksantikvarie INGER LILIEQUIST har i en debattartikel ifrågasatt Släktforskarförbundets och Hembygdsförbundets aktion för bevarandet av våra socknar. Att socknen är en värdefull del av vår kulturhistoria ifrågasätts inte, men däremot ställer sig riksantikvarien direkt avvisande till att de skulle återfå sin administrativa roll. Detta ställningstagande är ytterst beklagligt, och dessutom mycket förvånande med tanke på att Riksantikvarieämbetet om något borde stå upp som försvarare av den gamla ordningen, inte minst med tanke på verkets egen administratriva roll, som helt är uppbyggd kring sockenbegreppet.

-Hela artikeln kan läsas här.

Välkomna till Uddevalla!

Den 27 och 28 mars infaller årets upplaga av "Släktforskar- och förtroendemannakonferensen". Platsen är Bohusläns Museum och dagarna har tvenne teman: "CD och Internet - Etik, Kvalitet och Lagstiftning" samt "SVAR, Biblioteken, Släktforskarna och deras föreningar", det senare temat föranlett av SVARs rundbrev till landets bibliotek med uppmaningen att höja priserna ut mot "kund".
Det innehållsrika programmet för släktforskardagarna kan läsas här, och en anmälningsblankett i pdf-format kan hämtas här.

Förutom själva konferensen kommer föreningar och företag att ordna bokbord och utställningar och det blir som vanligt rika tillfällen till trevligt umgänge, inte minst vid lördagens supé, där trubaduren Kjell Aronsson sjunger visor med anknytning till Bohuslän och västkusten.

Ytterligare information utsänds i dagarna till alla medlemsföreningar.

Håll grytan kokande...

Nu är det dags att börja skicka in sina färdiga filer i projektet Namn-åt-de-döda. Deadline är visserligen inte förrän den 31/3, men om det inte skall bli onödiga förseningar p.g.a. att Anna-Lena, vår koordinator, dränks i filer vore det en klar fördel om hon redan nu kunde få börja arbeta med sådant material som redan är klart. Vänta alltså inte till alla de församlingar Du/Ni åtagit er är klara, utan skicka redan nu in allt som går att skicka in. På så vis tror vi att vi skall hinna få den nya versionen av Sveriges Dödbok klar enligt planerna. Idag är en tredjedel av alla poster klara, men lika många till är adopterade.

SVAR chockhöjer

Alla rikets folkbibliotek har idag fått ett meddelande från SVAR om höjda priser. Varje mikrokort kommer fr.o.m. 1/1 2004 att kosta 20:- att köpa. Lån av en mikrokortsvolym kommer i fortsättningen också att kosta 20:-, både för enskilda och för bibliotek. Biblioteken kommer dock att kompenseras med 20% av lånekostnaden för den administration som mikrokortshanteringen innebär.

Dessa höjningar kan vi som släktforskare beklaga, men prisjusteringar (uppåt) är i och för sig ingenting nytt. Ny är däremot den enhetsavgift för porto och emballage på 25:- per lånetillfälle, som också införs. Vid lån av enstaka eller några få volymer, innebär denna pålaga de facto en chockhöjning av hyreskostnaden. SVAR rekommenderar dessutom biblioteken att ta ut samma avgift av lånekunden!

SVAR fortsätter att rekommendera. Så här skriver man: "Bakgrunden är den kritik som Svenska Släktforskarförbundet framfört om orättvisor i prissättningen runt om i landet. SVAR rekommenderar därför samtliga bibliotek att debitera lånekunden 20 kr/volym vid lån från biblioteken".

Det är riktigt att Sveriges (!) Släktforskarförbund länge hävdat att eventuella avgifter borde vara lika över hela landet, en princip som dock inte fungerar p.g.a. den kommunala avgiftssuveräniteten. Det är däremot obegripligt varför SVAR nu går ut och rekommenderar ALLA bibliotek att ansluta sig till högkostnadslinjen, alltså även de som tidigare subventionerat lånen ned till 5:- eller 10:- per volym. Risken är att flertalet sådana bibliotek nu kommer att ta skrivelsens råd till sig och chockhöja upp till den rekommenderade nivån. Detta kommer i sin tur att innebära en radikal minskning av antalet lån, med drastiskt sjunkande intäkter för SVAR. Det kommer också att innebära mindre forskning för de flesta, dyrare kurser, adjöss till alla skolprojekt och liknande....

Detta är en "lose-lose"-situation, som hade kunnat undvikas om SVAR, i stället för att försöka skjuta skulden på förbundet, hade rådfrågat detsamma.

Dumpade Adoptioner

En och annan medarbetare i projektet Namn åt de döda inser av och till att man inte kommer att hinna eller orka med sitt åtagande. Kanske har motståndet från arkiv eller pastorsexpedition varit övermäktigt, eller också har man måhända missbedömt adoptionens omfattning och den egna tillgången på tid. Hur som helst, den som upptäcker att man inte riktigt ror i land sin adopterade församling bör snarast anmäla detta till projektkoordinatorn, Anna-Lena Hultman, så att hon får avboka den och därmed göra den "ledig" igen. Förhoppningsvis kommer då någon annan att ta ansvar för hela församlingen, eller de delar som inte hunnits med. Mycket snart passerar projektet 500.000 färdiga poster och flera län är klara eller nästan klara. Låt oss nu göra en rejäl slutspurt, så att 2004 års version av Sveriges Dödbok blir så bra som möjligt!

A4-svar från Ringholm

Finansminister Bosse Ringholm svarade i måndags på en Interpellation från centerpartisten Håkan Larsson om "socknen som administrativ enhet". Efter en aningen raljerande inledning, där finansministern påstår att "socknen upphörde att fungera som begrepp genom kommunalrättsreformen 1862", konstaterar han att "något administrativt behov att indela riket efter ett äldre socken- eller församlingsbegrepp inte föreligger" och att han därför inte avser att "vidta några åtgärder för att folkbokföringen ska ske efter indelning i socknar".

Interpellanten och dennes partikamrat, Lars-Ivar Ericson, samt folkpartisten Martin Andreasson, som lämnat in en motion på samma tema, gjorde berömvärda försök att förmå finansministern att höja blicken, men till synes utan resultat. Hela interpellationsdebatten kan studeras på http://www.riksdagen.se/debatt/200304/
prot/34/sam/34SAM.ASP#E63E12.(§12)

Det torde vara av stort intresse att klargöra vad som menas med "administrativt behov". Samtidigt som Finansministern påstår att något sådant behov inte föreligger, är flera andra stora administratörer, t.ex. Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet med alla Landsarkiven, de akademiska institutionerna o.s.v. av en helt annan uppfattning. Men finansministern väljer att blunda för alla sådana argument, om han ens känner till dem. Han blundar uppenbarligen också för de tiotusentals vykort med krav på socknens återinförande som formligen strömmat in till departementen under hösten. Det är kanske mycket begärt att en siffermänniska som Ringholm skall intressera sig för de kulturella aspekterna på ett ärende som olyckligtvis hamnat på hans bord, och det är därför vår plikt som ansvarskännande medborgare och kulturförsvarare att med än tyngre kraft förklara för honom och hans departement vilka värden som står på spel och som de genom sina A4-glasögon inte förmår uppfatta.

Kampen för våra socknar måste således gå vidare! Sveriges släktforskarförbund och Sveriges Hembygdsförbund vädjar därför om största möjliga engagemang från föreningar och enskilda kring att en ny våg av vykort snarast sköljer över departementen i allmänhet, och över finansminister Bosse Ringholm i synnerhet.

Om röstlängder och "aptitliga bitar"

NAMN ÅT DE DÖDA har högsäsong. De färdiga församlingarna strömmar in till Anna-Lena Hultman, och även nyadopterandet har tagit fart. Ensamma och övergivna står dock fortfarande de stora stadsförsamlingarna, som få vågar sig på. Detta är förståeligt. Excerperingen tar tid och ofta måste man åka långväga för att få tillfång till det nödvändiga materialet.

Ibland kan det vara bättre att göra saker "styckevis och delt". Genom att dela upp de riktigt stora församlingarna i mindre, mer apitliga bitar, hoppas nu projektledningen att fler föreningar och enskilda skall våga språnget. På Namn åt de dödas "Sök församling" kommer man hädanefter att hitta de riktigt stora församlingarna uppdelade på ett mindre antal år, t.ex. 1950-55, 1956-1962, 1963-1970 o.s.v. Idén kommer från Anbytarforum....

En "ny" källa kan också rekommenderas för dem som har långt till eller svårigheter med att få ut kyrkoböckerna. Det är de tidiga s.k. RÖSTLÄNGDERNA, som faktiskt innehåller alla de uppgifter som behövs i projektet, inklusive födelseort, flicknamn, datum för civilståndsändring, fastighet o.s.v. Att arbeta med röstlängder är en aning mer komplicerat än om man har tillgång till församlingens dödbok, bland annat måste man sortera om sin dödbokslista efter födelsenummer, och man uppnår kanske inte 100% täckning. Å andra sidan behöver man inte jaga vidare i församlingsböcker eller andra källor efter födelseort, flicknamn och civilståndsändring. På Örebro stadsarkiv finns det t.ex. utmärkta röstlängder för 1958, 1960, 1962, 1964 och 1966. De senare längderna är tyvärr betydligt fattigare, där är det endast för- och efternamn som presenteras. Hör efter med Ditt eget stadsarkiv/kommunarkiv vilka röstlängder som finns bevarade. Här finns kanske nyckeln till ett effektivare och bekvämare sätt att få fram lejonparten av de önskade uppgifterna.

Nu är den här....

Sveriges Befolkning 1890 är här. En fantastisk ny släktforskarresurs har sett dagens ljus. En enastående nyckel, ett rikstäckande personregister, användbart för i stort sett alla släkt- och hembygdsforskare. En rad nya sökfunktioner, inklusive möjligheten att söka alla efternamnslösa barn i relation till andra familjemedlemmar.

"1890" är ett samarbetsprojekt mellan Riksarkivet/ARKION och Sveriges Släktforskarförbund, och som sådant ett unikt projekt. Den första pressningen håller på att ta slut, den andra dröjer ytterligare ett par veckor. Det här är en skiva Du inte kan vara utan....

Beställ den via Rötterbokhandeln, eller via FAX från förbundskansliet i Stockholm.

Temporär policy från Riksarkivet

Vid torsdagens "Lilla Kyrkoboksmöte" presenterade verksjuristen vid Riksarkivet, Ulla Ahlqvist, ett pinfärskt policydokument om hur landsarkiven skall hantera de digitala kyrkobokssidor som nu produceras i stället för mikrokort. Frågan kompliceras av att två olika regelverk står mot varandra, dels den vanliga 70-årsgränsen kring sekretess, dels den besvärliga 100-årsgränsen inom PUL (Personuppgiftslagen). Regeringen har just tillsatt en utredning, som skall vara klar 30/6 2004, men i avvaktan på den, och på regeringens därefter följande beslut, måste man ha något att gå efter. Besluten är följande:

1. Allt kyrkoboksmaterial yngre än 70 år kommer bara att finnas tillgängligt och hanteras på det landsarkiv där originalböckerna befinner sig. Med "tillgängligt" menas: "Efter sedvanlig sekretessprövning". Detta material kommer således inte att finnas i öppna forskarsalar eller vara beställningsbart via SVAR. Endast personal med särskild behörighet kommer att hantera detta yngre material.

2. För material äldre än 70 år gäller, att det kommer att vara tillgängligt på alla landsarkiv (även Ramsele och Arninge) oberoende av var originalböckerna finns. Tillgängligt för arkiven själva således och all dess personal, men också tillgängligt för allmänheten i publika terminaler. När det gäller distributionen via Internet, som skall hanteras av SVAR och som således ersätter mikrokorten i södra Sverige, inför man dock en egendomlig 80-årsgräns för vissa typer av "harmlösa" böcker; konfirmations-, lysnings- och vigselböcker samt död- och begravningsböcker. För övriga böcker, t.ex. församlingsböcker och födelse- och dopböcker gäller tills vidare hundraårsgräns.

Det kan tyckas att 80-årsgränsen är en egendomlig konstruktion, som skapar ett tioårigt vakuum mellan vad sekretesslagen säger och vad PUL eventuellt säger. Det är dock givetvis bättre med en 80-årsgräns än en 100-årsgräns. Det är också märkligt att man låter tekniken avgöra om en bok skall vara tillgänglig eller låst, inte själva innehållet. Som det nu är kommer forskare i de norra och mellersta delarna av landet att kunna forska fritt via mikrokort fram till sekretessgränsen, medan forskare i södra Sverige bara kommer att kunna forska fram till 1903 i lejonparten av böckerna, till 1923 i en del "harmlösa" böcker.

Man får hoppas att utredaren kommer fram till ett enkelt, vettigt och rimligt hanterande av de digitala bilderna, så att denna temporära policy verkligen också blir tillfällig.

Litet kyrkoboksmöte

Nu på torsdag genomför Sveriges Släktforskarförbund, i samarbete med hembygdsförbundet, en minikonferens till vilken ett tiotal representanter för riksarkivet, landsarkiven, SVAR och Kommunförbundet kommer för att diskutera problematiken kring 1900-talsmaterialet, mikrokortens död och de suddiga lagarna kring den digitala informationen. Konferensen har tre punkter:

1/ "Tillgängligheten för 1900-talsmaterialet, analogt - digitalt". Skall oviga lagar och förordningar få skapa ett vakuum i 1900-talsforskningen?

2/ "1900-talsmaterialet på Kommunarkivet - en möjlig lösning på tillgänglighetsproblematiken?" På många håll i Sverige är det långt till Landsarkivet. Skulle tillgängligheten till 1900-talsmaterialet kunna lösas genom att varje kommuns kyrkoboksbestånd för 1900-talet fanns tillgängligt på respektive kommunarkiv, i terminaler eller på mikrokort? Fritt fram till 70-årsgränsen, och därefter med iakttagande av vanliga sekretessregler. En sådan lösning skulle radikalt förbättra tillgängligheten till materialet, inte bara för bygdens släkt- och hembygdsforskare, utan också för kommunala tjänstemän, som kan behöva ha tillgång till 1900-talsuppgifter i sitt arbete (sociala utredningar, fastighetsbildning, förmynderskap etc.)

3/ "Olika volymbeteckningar på olika media - en tickande bomb för all källhänvisning." Beroende på när volymen mikrofilmades eller scannades, kan en och samma kyrkoboksvolym ha upp till 3 olika volymbeteckningar. Landsarkiven har en, som väl får anses vara den officiella och giltiga, SVAR har en, som delvis avviker från lands-arkivens, men som delvis har rättats till, och Genline har en, som helt bygger på mormonfilmerna och därmed på arkivförteckningar som inte längre är aktuella. Detta är en ohållbar situation, där varje källhänvisning i framtiden kommer att bli osäker. Vad göra?

Det är viktigt att förbundet tar initiativ i dessa oerhört viktiga och för oss släktforskare avgörande frågor!

Operation brevstorm

Nu drar Sveriges Släktforskarförbund och Sveriges Hembygdsförbund igång en riksomfattande kampanj för att "Rädda våra socknar". I dagarna skickas över 50.000 vykortsark med fyra olika motiv ut via Släkthistoriskt Forum, Diskulogen, via Arkiv, Bibliotek och Museum och direkt via våra respektive medlemsföreningar. Tre av vykorten, som alla har uppmaningen "Rädda våra socknar!", är föradresserade till Riksskatteverket, Finansdepartementet och Kulturdepartementet. Det fjärde kortet (se ovan) väljer man själv vem som skall ha. En lokal politiker kanske, en tidningsredaktion eller, varför inte, direkt till statsminister Göran Persson, som lär vara hitsoriskt intresserad.

Samtliga kort utmynnar i följande mening: "Jag kräver att den svenska socknen återinförs som indelningsgrund för folkbokföring, fastighetsbildning och kartografi, samt att dess gränser restaureras och görs okränkbara!"

Förbundet uppmanar alla som instämmer i detta krav att snarast skicka in de fyra korten, så att brevstormen blir intensiv och entydig. Som det står om våra medeltida socknar på kortet ovan: "Sprungen ur folksjälen - dräpt av historielösheten". Det är vår uppgift som släkt- och hembygdsforskare att väcka dem som sover och undervisa dem som inte förstår vilka kulturvärden de är satta att förvalta.

25 X 3

I dessa tider duggar jubiléerna tätt. Förutom landsarkiven, som fyller hundra i parti och minut, är det en rad 20- och 25-årsjubiléer bland våra medlemsföreningar. Bland dessa hade jag i helgen glädjen att besöka två; Södertälje Släktforskarförening och Sällskapet Släktforskarne i Fagersta. På båda ställena kunde jag, med rodnande ansikte, erkänna att jag aldrig förut hade varit på respektive plats... Åkt igenom, jovisst, Fagersta en handfull och Södertälje ett tusental gånger. Men aldrig att jag tagit mig tid att stanna till, titta på sta´n, flanera, begå. Mitt uppdrag som förbundsordförande har, förutom allt annat, givit mig en ökad geografisk kunskap och många aha-upplevelser längs vägen. Södertälje visade sig vara en riktigt "sjöstad" med ett mycket vackert läge, som man verkligen inte anar från motorvägen. Fagersta - eller skall vi säga Västanfors, hade en härligt spännande hembygdsgård, som varje hembygdsvän bör besöka i och för upplevelser och inspiration. Sveriges Släktforskarförening gratulerar de två 25-åringarna till den uppnådda åldern och till den aktiva och mångfacetterade verksamhet som bedrivs.

Den tredje alerta 25-åringen heter Blekinge Släktforskarförening, årets värdar för Släktforskardagar och Riksstämma. Deras födelsedagsfirande kan sägas ha kommit i kläm under de febrila dagarna i Ronneby. Förbundet gratulerar, och ber att få återkomma med högtidstal och present! Ted Rosvall

Ett land i sorg

Mordet på Sveriges utrikesminister, Anna Lindh, är en attack mot hela vår nation. Oberoende av partitillhörighet, långt mindre våra olika uppfattningar i EMU-frågan, står vi totalt enade i vår avsky över detta nidingsdåd och i vår beslutsamhet att inte låta våldet och terrorn härska. Sveriges Släktforskarförbund känner med Anna Lindhs familj, vänner och arbetskamrater och deltar i deras sorg och saknad efter en mycket duglig och sympatisk utrikesminister och medmänniska.

Ted Rosvall, Förbundsordförande

Ny logo för förbundet?

Under släktforskardagarna i Ronneby presenterades ett första utkast till en ny logotype för Sveriges Släktforskarförbund. En sådan har egentligen saknats i alla år - endast typsnittet och sättet att skriva vårt namn kan möjligen ha uppfattats som en logo. Den idéskiss som presenterades i Ronneby har nu vidareutvecklats i enlighet med de önskemål som framkom. Trädet har blivit mer "levande" med antydan till knoppar och blad, de kyliga blå och grå färgerna har bytts ut mot varma gröna och beiga toner, och så har det knubbiga teckensnittet från 1987 bytts ut mot en modernare och slankare variant. Vad tycks?

Trädet, som väl nästan är obligatoriskt i släktforskarsammanhang, har rötter bakåt i tiden men också grenar uppåt och mot framtiden - antavlor och stamtavlor - och den sammanhållande cirkeln får symbolisera samhörigheten inom förbundet. Den "leende" jordytan, som också kan uppfattas som en båt, ett emigrantskepp kanske, spränger dock cirkeln; Vi är inget kotteri som håller oss för oss själva, utan vi är en modern, internationell verksamhet, öppen för alla. Det finns mycket man kan läsa in i denna symbol, någon fick associationer till en fågel, och så skall en bra symbol vara; tydlig men ändå lite spännande och med möjlighet till flera tolkningar.

Tyck till om detta förslag. Välkommen med synpunkter via info@genealogi.se eller varför inte, en diskussion på Anbytarforum.

Nu öppnar forskarstugan i Göteborg

På söndag den 7 september blir det Öppet Hus mellan klockan 12.00 och 16.00 i förbundets göteborgslokaler på Tredje Långgatan 39 (tel: 031-423311). Lokalerna har fräschats upp och disponerats om, så att det skall gå att ha både möten och kurser där. Men den stora attraktionen blir säkert den nya FORSKARSTUGAN med åtta platser, som kl. 14.00 högtidligen invigs av Förbundsordföranden Ted Rosvall. Forskarstugan är ett samarbetsprojekt mellan förbundet och tre föreningar; DIS-Väst, Föreningen Släktdata och Göteborgsregionens släktforskare, och skall ses som ett till att börja med 2-årigt experiment. Forskarstugan kommer att, med välkände Kent Andersson som värd, hålla öppet helgfria tisdagar till fredagar kl. 9.00 - 17.00 samt lördagar 9.00 - 13.00. Det är också meningen att det på torsdagskvällar skall vara möjligt att använda forskarstugan mellan 17.00 och 21.00. Dessa tider gäller under perioderna 15/8 till 15/12 samt 15/1 till 15/6. Över Jul och under sommaren kommer forskarstugan således inte att vara tillgänglig annat än via de tre föreningarna.

Forskarstugan står öppen för alla och envar som vill besöka den, men man bör boka plats för att vara på säkra sidan. De åtta Internetanslutna datorerna kommer att innehålla en rad nyttigheter; Arkion, Genline, Digitala Forskarsalen, Indiko samt givetvis också alla användbara CD-skivor och andra databaser. Tanken är också att föreningar på övriga tider skall kunna boka in sig för kurser, pröva-på-verksamhet, öpnna hus o.s.v.

Dags alltså för invigning!
Välkomna, välkomnna!

Arkivpriset till Lund - Bibliotekspriset till Örnsköldsvik

Riksstämman i Ronneby avslutades, som vanligt, med att förbundsordföranden avslöjade vilka som utsetts till mottagare av de eftertraktade priserna: "ÅRETS ARKIV" och "ÅRETS BIBLIOTEK". Det förstnämnda priset tillfaller således LANDSARKIVET I LUND och motiveringen är följande: "Landsarkivet i Lund" får priset för sitt goda samarbete med de lokala och regionala föreningarna samt för sina ambitiösa registreringsprojekt och deras generösa och moderna tillgängliggörande". Bibliotekspriset går till ARKENBIBLIOTEKET I ÖRNSKÖLDSVIK för dess "allmänt positiva inställning till släktforskning samt för sina utbildningsinsatser för den egna personalen, så att den kan ge besökarna 'första hjälpen' vid släktforskaravdelningens läsapparater och datorer".

Sveriges Släktforskarförbund gratulerar vinnarna och hälsar dem välkomna till Göteborg för att vid Bok- och Biblioteksmässan högtidligen mottaga sina priser på vardera 10.000 kronor.

Valberedningen föreslår

Vid riksstämman i Ronneby om några veckor skall det bl.a. väljas fem ledamöter till förbundsstyrelsen. Valberedningen förslår omval av SVEN JOHANSSON, CHRISTINA GUSTAVSSON och TORBJÖRN NÄS samt nyval av INGRID MÅNSSON och KURT MODIG. De två senare presenteras härmed:

INGRID MÅNSSON är bibliotekschef i Timrå i närheten av Sundsvall. Hon blev biten av släktforskning för ca 25 år sedan efter en Släktforskningskurs som en begåvad bibliotekschef skickade iväg henne och flera andra bibliotekarier på. Sina rötter har hon i Ångermanland och delvis i Uppland, medan makens rötter står att söka i Medelpad med grenar in i den stora Rudbeckiusklanen. Ingrid ser SAMARBETE som ett nyckelord i släktforskarvärlden. Samarbete, givetvis, mellan arkiv/bibliotek och släktforskarföreningarna, men även föreningar emellan, och där ser hon förbundet som spindeln i nätet, den sammanhållande och förmedlande länken. Ingrid skräms av den historielöshet som breder ut sig i samhället, inte minst i de yngre generationerna, och ser släktforskning som ett mycket verksamt motgift. INFORMATION är ett annat nyckelord, där förbundet har stora möjligheter, inte minst via den nya tekniken.

KURT MODIG har varit produktionschef på Atlas Copco, och var i många år bosatt utomlands. Han har också haft egen firma och är väl Bevandrad i ekonomiska frågor. Kurt har, om han blir vald, tackat ja till att vara FÖRBUNDSKASSÖR. Han har släktforskat i bortemot 15 år, mestadels i Enköpingstrakten samt i Bergum och Råda utanför Göteborg.

Ett fyllnadsval på ett år efter avgående styrelseledamoten Per Frödholm kommer också att ske i Ronneby. Valberedningen föreslår här TORE LANTZ, Furulund, från Kävlingebygdens Släkt- och Folklivsforskare där han är kassör. Tore har varit mycket aktiv i sin förening, och är också mottagare av förbundets hedersdiplom i år.

Tysk broschyr på gång

Inför förbundets amerikasatsning förra året togs broschyren "Roots in Sweden?" fram. Den innehöll information om hur man forskar i Sverige, vad det finns för hjälpmedel i form av böcker och CD-skivor, samt givetvis länkar till viktiga hemsidor och databaser. Inför de tyska släktforskardagarna i Schwerin i september har förbundet nu satt ihop en liknande folder med rubriken "Wurzeln in Schweden?" som vi hoppas skall komma till god användning under dessa dagar. Den kan emellertid också användas fortsättningsvis som en första kontakt- och inspirationsbroschyr för tyska släktforskare med rötter i Sverige. Hur skulle det t.ex. vara att ställa ut buntar med dessa tyskspråkiga broschyrer i alla kyrkor, åtminstone i Götaland, varifrån de flesta tysklandsemigranter kom, samt på arkiv, bibliotek, hotell och turistbyråer. Kompletterat med ett "instick" ifrån den lokala släktforskarföreningen om det egna området och verksamheten, kan dessa broschyrer bli kontaktskapare av rang och ett första steg i förbundets kommande projekt: "Schweden sucht seine Kinder".

Kom, kom, kom till smörgåsbordet!

Släktforskardagarna i Ronneby närmar sig, med utställningar, föredrag, utflykter, riksstämma och mycket annat - ett årligt smörgåsbord av genealogiska aktiviteter som varje släktforskare bör unna sig. Till prgrammet hör också en välmatad fredag (2/8) med förbundets kurser och konferenser. Först och störst bland dessa är den traditionella ordförandekonferensen, som i år innehåller en rad viktiga och rykande aktuella ämnen. Hela programmet kan du läsa här.

Liksom förra året är redaktörskursen i år tudelad, en för pappersredaktörer och en för web-redaktörer, med vissa gemensamma aktiviteter. Hans Egeskog håller i den förra och Håkan Skogsjö i den senare.

Cirkelledarkonferensen har i år förlagts till fredagen eftersom den tidigare placeringen -lördag förmiddag - av många upplevdes som allt för kort och stressad. Konferensen leds av Gunvor Hjärtström, förbundets sekreterare.

Välkomna, välkomna!

Röka tobak är ett bruk....

Genealogiska Föreningens mångårige ordförande, Ian Hamilton, uppvaktades på sin 60-årsdag i lördags av sina styrelsevänner samt av Sveriges Släktforskarförbund. Den populäre Ian syns här beundra en av presenterna, en tobaksplanta, vad han nu skall ha den till...

Sveriges Släktforskarförbund ber att få gratulera till de jämna åren och önskar lycka till med släktforskning, föreningsliv och allt annat i livet!

Revisorer reagerar

Föreningen DIS-Småland har vid upprepade tillfällen i sin medlemstidskrift kommit med ogrundade påståenden om ekonomin kring förbundets produktion av CD-skivan "Sveriges befolkning 1970". Förbundets revisorer, Lena A Löfström och Åke Kjellqvist, vill med anledning härav att följande skrivelse till DIS-Småland offentliggörs på Förbundsrötter:

"Med anledning av de uppgifter ni publicerat i er medlemsskrift nr 1/2003 samt 2/2003 beträffande CD-skivan "Sveriges befolkning 1970" och dess tillkomst vill undertecknade revisorer i Sveriges Släktforskarförbuynd, få följande uttalande publicerat.

- Skivan är helt egenproducerad av Sveriges Släktforskarförbund.

- Ingen, varken anställd eller förtroendevald, har uppburit någon särskild ersättning i samband med produktion eller försäljning av skivan, varken direkt eller via egna företag.

- Alla intäkter från försäljning av skivan går direkt in i Sveriges Släktforskarförbund.

Vi vill också passa på att uttrycka vår stora förvåning över att en medlemsförening tillåter sig att publicera uttalanden vilka, enligt skribenten Jan Jutefors själv (se nr 2/2003), helt baserats på rykten utan förankring i verkligheten. Vi tar helt avstånd från denna typ av agerande och förutsätter att ni publicerar en dementi och ursäkt i ert nästa nummer.

Lena A Löfström och Åke Kjellqvist
Förtroendevalda revisorer i Sveriges Släktforskarförbund

Bravo, Vadstena!

Förbundet sände i slutet av förra året en skrivelse till Landsarkivet i Vadstena, där vi dels argumenterade för bättre och mer lämpliga öppettider, dels krävde möjlighet att boka plats. Idag kommer glädjebudet från den gamla Vasaborgen: Man har beslutat tillgodose våra önskemål på alla punkter.

Från den 1/7 har Landsarkivet således öppet måndagar-fredagar 9.00 - 16.00. Under perioden september - maj är det dessutom kvällsöppet på tisdagar 16.00 - 21.00 samt lördagar 9.00 - 13.00. Samtidigt görs 12 av forskarplatserna "bokningsbara" för alla som bor utanför 0141, 0142, 0143 och 0144-området.

Sveriges Släktforskarförbund gratulerar Landsarkivet i Vadstena till dessa kloka beslut, som kommer att göra livet enklare och gladare för många ivriga släkt- och hembygdsforskare.

Ps: Som en extra bonus flyttar man också entrén dit där den borde ha varit hela tiden; slottets östra trapptorn! Bravo!

100.000

Så många besök har Förbundsrötter nu haft sedan starten för två år sedan! Det innebär en fördubbling på bara ett halvår! Det är roligt att fler och fler hittar fram till denna avdelning, som vi försöker uppdatera varje vecka, med nytt och krytt från förbundet och världen.

Nya föreningar

Fyra nya föreningar har ansökt om och beviljats medlemskap i förbundet. Det är Tidaholms Genealogiska Förening med 175 medlemmar, Kalixbygdens forskarförening med 365 medlemmar, Sällskapet Strömstierna med 34 medlemmar och Knäreds forskarring med 191 medlemmar.

Det är roligt att allt fler av de ”vita fläckarna” på förbundskartan nu blir vackert färgade, ett bevis på att vår verksamhet upplevs som riktig och viktig. Vi hälsar dessa fyra nya föreningar varmt välkomna i förbunds-
gemenskapen, som därmed omfattar 142 föreningar och sammanslutningar. Det rykats att ytterligare en handfull föreningar har fattat beslut om att ansöka om medlemskap i förbundet. Passa på nu, före sommaren, så att er förening säkert tar plats på Riksstämman, samt säkert också får del av den värdefulla föreningsbonus, som är på G.

Örnberg till Thea

Årets mottagare av Victor Örnbergs Hederspris heter THEA HÄLLEBERG, Stockholm och Sorsele. Det beslutade förbundsstyrelsen vid sitt möte i onsdags. Thea, född 1918, får priset för sitt magnum opus: "Same- och nybyggarsläkter i Sorsele från nutid till 1600-talet - ett demografiskt och genealogiskt bokverk baserat på 40 års källtrogen släktforskning". Böckerna har hittills utkommit i två delar och berikas av ett unikt bildmaterial i form av gamla fotografier och berättelser från nybyggar- och nomadlivet, samt av detaljerade personregister. Och inte nog med det, Thea planerar ytterligare två delar i serien, en beundransvärd ambitionsnivå, inte minst med tanke på att flickan är 85 fyllda! Vi gratulerar!

Porträtterade militärer

Nu blir ännu fler gamla fotografier tillgängliga via Internet. Sedan något halvår finns Rötters PORTRÄTTFYND och nu kommer SVAR/Arkion med "Arméns Porträttsamling Svenska Officerare". De inscannade bilderna, försedda med en del biografiska uppgifter, kommer från Krigsarkivet och läggs nu ut i rask takt under Arkions Bilddatabas. Bilderna ligger i bokstavsordning efter officerarnas efternamn och hittills är bokstäverna A och B klara. Det handlar om tusentals porträtt, som på detta sätt tillgängliggörs. Säkert en glad överraskning för alla dem som har officerare i släkten.

Ja, må De leva

Den här veckan skall det firas! På onsdag fyller MALMÖ STADSARKIV 100 år, och dagen därpå är det dags för LUNDS LANDSARKIV att göra detsamma. Sveriges Släktforskarförbund finns på plats för att gratulera dessa både förnämliga institutioner, utan vilka vi som har rötter i södra Sverige skulle stå oss slätt. Jubilarerna kan dessutom sägas vara föregångare i det att de har insett den viktiga sanningen, nämligen att det är vi SLÄKTFORSKARE som är deras i särklass främsta användargrupp. Båda arkiven har ett nära samarbete med och gott utbyte av de lokala och regionala släktforskarföreningarna, ett samarbete som ytterligare kommer att vidgas när ARKIVCENTRUM SYD på Gastelyckan invigs på fredagen. Här skall de lokala föreningarna hjälpa till med bemanningen av den extra forskarsalen med förhoppningsvis hela Sveriges bestånd av kyrkböcker på mikrokort och/eller via nätet. Sveriges Släktforskarförbund lyfter på hatten, bugar och gratulerar!

Ausgezeichnet

Utvandringen till Norra Amerika i all ära, och den står i en klass för sig, men det finns flera andra länder med vilka Sverige genom tiderna har haft nog så betydelsefulla kontakter. Ett sådant land är TYSKLAND som inte bara är ett arbetsvandrings- och utvandringsmål för hundratusentals svenskar, men också har försett Sverige med stora mängder invandrare. Förbundet planerar nu att vidga sina kontakter med vårt södra grannland, genom att vara med på "Genealogentage" i Schwerin den 19-21/9. Det är den tyska motsvarigheten till "Släktforskardagarna" i samband med våra Riksstämmor. Förbundet planerar en monterverksamhet i samarbete med bl.a. DIS-Syd, Skånes Genealogiska Förbund, Landsarkivet i Lund m.fl. och givetvis finns också representanter för specialföreningen G-gruppen på plats. Denna förening har åstadkommit en utmärkt hemsida med vital information om arkiv och föreningar i de olika tyska staterna, en utmärkt (ausgezeichnet) resurs för den som för sin forskning behöver orientera sig söderut. Kika in hos G-gruppen och klicka på "Släktforska i Tyskland" på menyraden.

EMIBAS

Känner Ni till EMIBAS - den miljonstora databasen över svensk utvandring ca 1850-1930. Projektet, som bygger på de mångas frivilliga insatser, har pågått under många år men tyvärr ännu inte blivit tillgängligt på något bra sätt. Efter samtal med Emigrantinstitutet, som är huvudman för projektet, överväger förbundet nu ett samarbete, med en CD- produktion av det befintliga materialet som mål. För den som söker uppgifter om utvandrare är detta en ovärderlig och ytterst användbar källa. För svenskättlingar i fjärran land är den absolut oumbärlig! Stand by för mer information inom kort.

Nya vindar i Växjö

Emigrantinstitutet i Växjö har fått en ny chef, Per Nodahl, en norrlänning med fräscha idéer och ett mustigt språk. Som alla emigrantforskare vet är Utvandrarnas Hus en guldgruva för den som söker sina försvunna släktingar over there. Tyvärr har det under alla år varit lite si och så med tillgängligheten. De utmärkta hjälpmedel i form av personregister som har åstadkommits av många frivilliga händer, inte minst av Örnbergstipendiaten Bertil Grundström, har bara kunnat studeras på plats, och i gammaldags dos-program. Nu planerar institutet att bättra på tillgängligheten och nåbarheten via antingen CD-skivor eller Internet - eller kanske både ock. Vid ett möte i onsdags föreslog jag flera olika områden där Sveriges Släktforskarförbund och Emigrantinstutet skulle kunna samarbeta, till fromma för släkt- och emigrantforskare både här hemma och i främmande land.

George och Saddam

Nedanstående positiva besked om Rapportsredaktionens intresse för vår skrivelse om socknar och församlingar hade bara hunnit kika ut några minuter på skärmen när en förtvivlad reporter ringde och meddelade att den planerade intervjun måste skjutas upp. De fotografer som skulle varit med hade hastigt fått andra uppgifter. Världsläget! Det hotande kriget har tvingat fram en ny planering och icke brådskande ärenden, som förbundets, får maka på sig. Om detta är ingenting att säga, och det är bara att tåla sig tills situationen klarnar. Eller tills George och Saddam har bråkat färdigt.

Rapport nappar

Förbundets skrivelse till Riksskatteverket om socknarna och församlingarna har börjat röra om i grytan. Igår hörde rapportredaktionen av sig och vill göra ett reportage om det hela. Intervjun kommer att äga rum på förbundskansliet nästa måndag och sedan blir det att bänka sig vid TVn vid Rapport-dags under veckan som följer. Inslaget får väl betecknas som "utfyllnadsmaterial" vid nyhetstorka, men det är ändå roligt att media för en gångs skull uppmärksammar en folkrörelse och dess synpunkter i en viktig fråga.

Kungsholmen

Stockholms Stadsarkiv bjuder på "smakprov". Det är en del av rotemansarkivet, Kungsholmen, som nu har lagts in för fri sökning på stadsarkivets hemsida (www.ssa.stockholm.se - klicka "Kungsholmen" under "Hitta direkt" i vänsterspalten). Det handlar visserligen om en begränsad period (1878-1893) och sökningen är inte lika smidig eller sökresultaten lika givande som på Söder- eller Klaraskivorna. Men det handlar ändå om drygt 112.000 poster att gratis botanisera bland. Mera sån't!

Förbundet tycker till - igen!

Sveriges Släktforskarförbund har idag skickat in en skrivelse till Riksskatteverket. Rubriken är: "Konsekvenserna av en folkbokföring baserad på en instabil församlingsindelning" och handlar om alla församlingssammanslagningar som nu äger rum på löpande band. Om ingenting görs kommer församlingsbegreppet, så som vi känner det och så som vi släktforskare är vana att använda det, att helt förändras. Vad detta betyder för framtida forskare är lätt att inse. Vad det betyder för vår gemensamma kulturskatt i form av de gamla sockennamnen och den tusenåriga indelningen av vårt land, kan bara beskrivas i termer av "kulturell katastrof". Sveriges Hembygdsförbund har hakat på och skickar samma skrivelse till Riksskatteverket. Även vid Arkivverkets Produktråd den 10/2 var samstämmigheten total om att något omedelbart måste göras. Läs hela skrivelsen här.

Nordisk släktforskarträff 2003

Ett nytt, internordiskt, tillfälle för oss släktforskare att mötas, utbyta erfarenheter samt förkovra oss i diverse ämnen, erbjuds oss i Mariehamn på Åland den 26-27/4. Det är den nordiska samarbetsorganisationen NORDGEN, f.n. under finskt ordförandeskap, som arrangerar dagarna. Rubriken är NORDISK SLÄKTFORSKARTRÄFF 2003, och på programmet finns f.n. sju föredrag: Charlotte Jensen berättar om projektet ”Över Öresund” och demonstrerar den nya hemsidan; Birgit Flemming Larsen lyfter fram ”Oversete kilder i jagten på udvandrede slaegtninge”; Leif Mether diskuterar ”Befolkningens rörlighet inom samt till och från Norden under 800 år”; Undertecknad ger exempel på ”Moderna register och sökvägar”; Björn Ström talar över ämnet ”Konsekvenser av multimedia og beslektet teknologi for slektsforskning”; Göte Sundberg levererar det lokala föredraget med ”Ålands sjöfart och dess personhistoria” och Jo Rune Ugelen, slutligen, behandlar ”Finske krigsfanger i Bergenområdet vid Store nordiske krig”. Som vanligt blir det också utställningar, visningar av nya böcker och dataresurser, trevlig samvaro, utflykter m.m. Arrangemanget har en utpräglad ”lågbudgetprofil”, med gratis inträde och föreläsningar samt ett gott utbud av övernattningsmöjligheter till rimlig kostnad.

Anmälan till Nordisk Släktforskarträff 2003 sker till Genealogiska Samfundet i Finland, Elisabetsgatan 16 A, FIN-00170 Helsingfors, tfn 00358-9-278 1188, fax 00358-9-278 1199, e-post samfundet@genealogi.fi

Förbundet tycker till

Nu är förbundsstyrelsen klar med sitt remissvar på Arkivutredningen. I inte mindre än 12 punkter har förbundet synpunkter på både det som står och det som inte står i utredningen. Förbundet vill särskilt lyfta fram tillgänglighetsfrågorna och påminner om den smått borttappade gratisprincipen. Läs hela remissvaret här.

Ny tidsplan

Förbundsstyrelsen beslutade vid sitt möte den 1/2 om en ny tidsplan för version III av Sveriges Dödbok, och därmed också för projektet NAMN ÅT DE DÖDA. En orsak till detta är, att det har uppstått oväntade svårigheter med att få loss det nya materialet för perioden 2000-2002, som också skall vara med på skivan. En annan är, att ehuru hela 45% av det totala antalet poster i projektet Namn åt de döda har adopterats är det ännu så länge endast 10% som är kompletterade och klara. Runt om i vårt avlånga land pågår dock febril verksamhet, som det vore synd att avbryta. Projektet förlängs därför med ett år - till den 31/3 2004 - med beräknad utgivning av en ny version av Sveriges dödbok, förhoppningsvis då också inklusive dödsfallen för år 2003, i augusti 2004.

Läs mer om projektet här.

Program i Skellefteå

Nu är programmet för släktforskar- och förtroendemannakonferensen i Skellefteå klart. Det blir två välmatade dagar med föredrag, diskussioner och inte minst visningar av Internet-resurser och annat. Temat för lördagen den 15/3 är "Tillgänglighet och Service" och handlar bl.a. om våra landsarkiv och vad vi som släktforskare kan önska och förvänta oss av dessa. På söndagen får fyra olika aktörer, Genline, Arkion, SVAR och Demografiska Databasen tillfälle att demonstrera sina resurser och berätta om framtiden. Så tipsa Din förening om denna innehållsrika konferens. Det vore roligt om så många föreningar som möjligt kunde vara representerade i Skellefteå. Hela programmet kan Du studera här.

Datoranvändning i släktforskning

Vi släktforskare har verkligen tagit till oss datorn och Internet som de suveräna hjälpmedel de är för oss i utövandet av vårt stora fritidsintresse. Tanka ned och läs mer om Släktforskarna och datorerna i en färsk uppsats, författad av Annelie Jonsson, Falköping, här.

MERSMAK

Häromdagen kom decembernumret av tidningen MERSMAK, husorgan hos COOP, Konsum, Domus, OBS, Robin Hood m.fl. affärer över hela Sverige - en tidning med en miljonupplaga. I detta nummer ägnas hela fem sidor åt SLÄKTFORSKNING! Fyra av dem utgörs av en trevlig artikel om den släktforskande kändisen, Malin Berghagen (just det, Lill-Babs dotter), men så finns det också en helsida om ett speciellt julklappstips! Det handlar om ett "Släktforskarpaket" där huvudrätten är ett årsabonnemang på Kyrkböcker på Nätet. Men där finns också andra aptitretande anrättningar, som t.ex. läroboken "Släktforska steg för Steg" och en årsprenumeration på Släkthistoriskt Forum. Det är som sig bör att Sveriges Släktforskarförbund är med på ett hörn när släktforskningen skall "marknads-
föras". Kanske får vi uppleva ytterligare ett uppsving för släktforskningen, nu när källmaterialet blir tillgängligt på ett nytt och modernt sätt.

Omorganisation

Vid förbundsstyrelsens möte den 30/11 fattades en rad beslut om förändringar av förbundets yttre och inre verksamhet. Den förändring som kanske kommer att märkas först är, att postorderverksamheten vid Göteborgskontoret upphör fr.o.m. den 1/1 2003. Det är flera olika skäl som bidrar till detta beslut, men framför allt handlar det om effektivitets- och rationaliseringsaspekter. Göteborgskontoret blir dock kvar, med Kent Andersson vid rodret, och en viss "över-disk-försäljning" av böcker och CD-skivor kommer att fortsätta, liksom gravstensinventeringen som numera sköts helt från Göteborg. Förbundet hoppas också kunna fylla lokalerna med nya aktiviteter vartefter.

Bana väg...

Förbundets amerikasatsning i somras verkar ge effekter som ingen hade kunnat ana. Förutom utställningar, föredrag och workshops arbetade den svenska gruppen med att försöka skapa kontakter inom den amerikanska släktforskarrörelsen. Tack vare det faktum, att det inte var enskilda människor som var ute och reste, utan ett riksförbund, en folkrörelse, lyckades vi få träffa de allra främsta inom både mormonkyrkan och bland ett flertal andra släktforskaraktörer. Dessa kontakter förmedlade vi sedan till företaget Genline, helt i enlighet med gällande avtal mellan förbundet och företaget. Nu har Genline varit i Amerika, och visat upp sina resurser och sin teknik i bl.a. Salt Lake City. Intresset är överväldigande och flera samarbetsvägar står öppna. Detta kommer även de svenska släktforskarna till godo. I ett uttalande säger Genlines VD, Peter Wallenskog, bl.a.; "Samarbetet med förbundet har öppnat nya vägar för oss. Nu kommer vi att kunna hålla tempot i digitaliseringen av de svenska kyrkböckerna, och vi kommer också att kunna bredda databasen med nytt spännande och kompletterande källmaterial". Se där, en ny roll för förbundet; Kontaktförmedlare, vägröjare. I kraft av vår storlek, vårt engagemang och vår rikstäckning, kan vi, som det heter i adventstider:
BANA VÄG!

Alla medlemmar får rabatt

På förekommen anledning vill förbundsledningen härmed meddela att alla som är medlemmar i någon eller några av förbundets medlemsföreningar eller sammanslutningar numera har rätt till det LÄGRE av de två priser som anges i våra prislistor och annonser. Tidigare var det endast förbundets stödjande medlemmar som hade denna förmån, och som en övergångsbestämmelse har dessa kvar denna förmån fram till och med nyårsafton, då systemet med stödjande medlemmar upphör. Detta gäller såväl den nya CD-skivan "Sveriges Befolkning 1970" som alla andra produkter ur vårt sortiment. Texterna på Rötter och i våra publikationer kommer att ändras allteftersom, men redan nu är det bara att åberopa medlemsskap för att erhålla det bättre priset.

Vem tar hand om Södermanland?

Projektet Namn åt de döda har nu verkligen fått luft under vingarna. Antalet adopterade poster börjar närma sig 40% och om man i stället räknar antalet adopterade församlingar är siffran faktiskt nästan uppe i 50%. Varannan församling är alltså omhändertagen i detta unika projekt, där de mångas engagemang, de mångas flitiga händer, till sist kommer att ge oss en ännu bättre "Sveriges Dödbok".

Men engagemanget är INTE jämnt fördelat över landet. Det är t.ex. naturligt att det är svårare att få god täckning i de stora städerna än ute på landsbygden. Det är också förståeligt att det kan vara svårare att utföra kompletteringen i de regioner där kyrkböckerna redan flyttat "hem" till respektive landsarkiv.

Andra skillnader är dock mer svårförklarliga. Gotland är det län som redan från början blev totaladopterat, Skaraborgs län och Uppsala län ligger också mycket bra till med omkring 60 respektive 50% adopterade poster. De flesta andra län ligger på mellan 30 och 40%, vilket är mycket bra. Näst sämst ställt tycks det vara i Kronobergs län, där hittills endast 14% av posterna fått sina adoptivföräldrar. Den verkliga jumboplatsen innehas dock av Södermanlands län, där fortfarande endast 3,17% har bokats.
Vadan detta? Finns det verkligen inget intresse i Södermanland för att det egna länets poster skall kompletteras? Eller finns det särskilda problem kring tillgängligheten, värre än på andra håll? Eller har vi måhända råkat ut för en liten bojkott....?

Vem tar hand om Södermanland?

Kort beslutsväg

För några månader sedan ringde den flitige släkt- och hembygdsforskaren Tore Sandh i Eksjö för att berätta om en idé han fått. Det handlade om alla de namnlösa fotografier, särskilt från 1800-talets slut och 1900-talets början, som vi träffar på under våra forskningar, porträtt som vi sällan lyckas identifiera. Tores idé var, att man på Nätet skulle kunna inrätta en "efterlysningsplats" dit man skulle kunna skicka in scannade bilder, geografiskt sorterade, och förhoppningsvis få hjälp av andra forskare med identifieringen. Eftersom idén var strålande "läckte" jag den omgående till Rötters redaktör, Håkan Skogsjö, som nappade direkt. Och idag har idén blivit verklighet. Titta in på PORTRÄTTFYND och bekanta Dig med hur denna läckra del av Nättidningen Rötter är organiserad. Fram sedan med de gamla korten och sätt igång scannern! Det här kan bli ett lika värdefullt hjälpmedel som Anbytarforum, om vi alla hjälper till.

Nytt avtal i hamn

Sveriges Släktforskarförbund och Riksarkivets avdelning ARKION har idag slutit ett avtal, som ger alla landets föreningsanslutna släktforskare ett bra pris på årsabonnemang på Arkions databaser. Det handlar främst om den s.k. "Folkräkningen 1890", men också om motsvarande material för år 1900, som nu är på gång, samt en hel del andra resurser. Det nya priset på årsabonnemanget blir 600:- ( i stället för de 1200:- det tidigare var tal om). Dessutom kan förbundets medlemsföreningar årsabonnera till sina föreningslokaler och till sina forskarstugor för 800:- per år. Läs mer här

Riksarkivarien lovar: Inget dubbelarbete!

Vid den paneldebatt som ägde rum under ordförandekonferensen i Borlänge i fredags kom äntligen de förlösande orden från Riksarkivarie Erik Norberg. Riksarkivet, inklusive SVAR, kommer INTE att under överskådlig framtid själva digitalisera det äldre kyrkoboksmaterialet, d.v.s. det material som företaget Genline AB just nu arbetar med. Det här är ett glädjande besked som hela släktforskarrörelsen välkomnar. Det finns så mycket annat material, bl.a. "luckan" mellan 1860-1894 som snarast behöver kompletteras. För att inte tala om hela 1900-talsmaterialet, alla bouppteckningar, mantalslängder och mycket, mycket annat. Däremot tycks det av Riksarkivet presenterade förslaget till ett avtal med Genline ha hamnat i papperskorgen. Avtalet, som skulle ha kunnat snabba upp digitaliseringen av våra kyrkböcker och dessutom ge Riksarkivet och våra landsarkiv tillgång till Kyrkböcker på Nätet i alla forskarsalar, verkar ha stoppats av krafter längre ned i Riksarkivets hierarki (läs: SVAR). Detta är högst beklagligt, och ett streck i räkningen för alla oss som hoppats på, och faktiskt räknat med GENSVAR - d.v.s. samarbete!

Tanka kvalitet

Nu kan våra föreningar tanka ned KVALITETSUTREDNINGEN som en PDF-fil. Enkelt och praktiskt. Tryck på länken i menyraden till vänster. Utredningen är fritt tillgänglig för alla våra medlemsföreningar. För att hämta den, använd samma användarnamn och lösenord som föreningen använder i Rötters Kalendarium.

Det går fortfarande att beställa Kvalitetsutredningen i pappersform från våra kanslier. Pris 40:- per styck.

Gemensamma aktioner!

Nu gör Sveriges Släktforskarförbund och Sveriges Hembygdsförbund gemensam sak i två viktiga frågor. Den första handlar om kyrkböckerna, som nu i rask takt försvinner från församlingarna i samband med överföringen till respektive landsarkiv för mikrofilmning. "Det är märkligt att Svenska Kyrkan är så lite intresserad av de urkunder som man själv har skapat i över 300 år". Hembygdsförbundet och Släktforskarförbundet begär inte att kyrkböckerna efter mikrofilmningen skall tillbaka till pastorsexpeditionerna, men vi menar att en komplett uppsättning av varje församlings kyrkböcker på mikrokort borde finnas på alla pastorsexpeditioner. Allt annat är rovdrift och kulturskövling. Läs mer om den gemensamma skrivelsen till Svenska Kyrkans Församlingsförbund och till alla stift och pastorat här.

Den andra skrivelsen är riktad till Lantmäteriet, och är en protest mot de groteska priserna på utskrifter av de s.k. Häradskartorna. "Gör en CD för varje län" utropar förbunden. Då först får kartorna den spridning de förtjänar. Läs mer här.

Namn åt de döda

Nu är det i gång, förbundet nya, stora projekt, som går ut på att med hjälpa av alla frivilliga föreningar och enskilda försöka komplettera Sveriges dödbok på manuell väg. Tillsammans kan vi! Det är ett gigantiskt arbete, det skall erkännas, men vi är många, och vi är dugliga. Besök vår speciella hemsida, där vår koordinator, Anna-Lena Hultman, har dukat upp en läcker meny, som också är intressant ur andra aspekter; Här finns alla Sveriges församlingar kommunvis uppräknade, med uppgifter om antalet dödsfall under de aktuella åren, här finns texter om källor och sekretess och mycket annat. Välkommen till Namn åt de döda

GenSVAR

Om SVARS planer på att göra om det arbete som Genline AB sedan många år arbetar med kring digitaliseringen av våra gamla kyrkoböcker, skriver förbundsordförande Ted Rosvall bl.a. följande;

Det är SAMARBETE som behövs. Inte DUBBELARBETE. Samarbete kring preparering, komplettering och eventuell nyfilmning av källmaterialet. Samarbete kring teknik, tillgängliggörande, kvalitetshöjande åtgärder och marknadsföring. Marknaden är för liten för "konkurrensutsättning". Det handlar inte om att välja GENLINE eller SVAR. Sveriges släktforskare kräver GENSVAR. Läs mer här

Forska på nätet (och med rabatt...)

Sveriges Släktforskarförbund har ingått ett samarbetsavtal med företaget Genline AB. Detta avtal ger alla medlemmar, både förbundets stödjande och alla föreningsmedlemmar i förbundets 131 föreningar en bra rabatt på årsabonnemanget på "Kyrkoböcker på Nätet". För 1995:- får Du som är medlem tillgång till så småningom hela Sveriges samlade bestånd av kyrkoböcker, från tidernas begynnelse fram till sent 1800-tal. Du sparar omkring 700:- per år på detta. För närvarande finns två hela län, Kalmar och Östergötland direkt tillgängliga på nätet, Värmland och Kronoberg är på gång, och förhoppningsvis hinns även Göteborgs- och Bohuslän och kanske Jönköpings län med före årets slut. Genline räknar med att ha klarat av hela Sverige inom en treårsperiod. Detta avtal gäller i tre år framöver, och Genline har lovat att inte höja priset under denna period. Förbundet hoppas att avtalet om "Kyrkoböcker på Nätet" blir till glädje och nytta för stora skaror släkt- och hembygdsforskare. här

Tveka inte längre!

"Kyrkoböcker på Nätet" har fått upp farten. Nu är det tredje länet, Värmland, klart och tillgängligt för alla som har abonnemang hos Genline AB. Kronoberg är också på gång, och man hoppas vara klar med detta län före semestern. Detta bådar gott. Län läggs till län, och inom en inte allt för avlägsen framtid kommer hela Sverige att finnas tillgängligt via nätet. Vi talar om en helt ny tillgänglighet, snabbhet, bekvämlighet, förstoringsmöjligheter, tydlighet, skärpa. Ett nytt sätt att forska!

Men det finns en hake. För att digitaliseringen skall kunna fortsätta, MÅSTE fler släktforskare teckna sig för abonnemang. Annars kommer produktionen att ta oerhört mycket längre tid, än vad man räknar med idag.

Fullt utbyggt kommer "Kyrkoböcker på Nätet" med all sannolikhet att bli den resurs som majoriteten av oss släkt- och hembygdsforskare använder oss av. Då kommer inte heller ekonomin att utgöra något problem, och mer och mer arkivmaterial kan då digitaliseras och göras tillgängligt; 1900-talsmaterial, bouppteckningar, register av alla slag o.s.v.

Men under uppbyggnadstiden är det besvärligt. En släktforskare ansluter sig naturligtvis till "Kyrkoböcker på Nätet" först den dag de egna länen finns tillgängliga. Likaså kan det vara förståeligt att de som ännu inte har tillgång till bredband eller ADSL tvekar. "Kyrkoböcker på Nätet" fungerar visserligen bra även med modemuppkoppling, men det går givetvis långsammare att tanka ned sidorna för dem som inte har bredband.

Till alla er, som har förfäder och släktingar i Kalmar län, i Östergötlands län, i Värmlands län och i Kronobergs län vill jag dock säga; TVEKA INTE LÄNGRE! Pröva "Kyrkoböcker på Nätet" nu!

Under maj månad erbjuder Genline AB, i samråd med Sveriges Släktforskarförbund, tre specialabonnemang till kraftigt reducerade priser;

99:- ger Dig fri "pröva-på"-tillgång till allt inmatat material under hela maj månad.

500:- ger Dig fri tillgång till allt inmatat material under sommarmånaderna juni, juli och augusti.

3000:- ger Dig TVÅ ÅRS abonnemang på nuvarande och allt tillkommande material. Detta abonnemang måste dock tecknas under maj månad. För Dig som redan har tecknat ett 1-årsabonnemang för 1995:- kommer det att finnas möjlighet att "uppgradera" till 2-årsalternativet genom att betala in mellanskillanden, 1005:-

Billigare än så här blir det knappast!

TVEKA INTE LÄNGRE!

Läs mer om erbjudandena här

19% redan!

På drygt fem veckor har 19% av landets församlingar blivit "adopterade" av föreningar och enskilda forskare. Det bådar gott för projektet "Namn åt de döda", som därmed har fått en flygande start. Ett helt län (Gotland) är redan intecknat, och flera andra län har redan en lovande täckning. Flera duktiga medarbetare behövs naturligtvis och Sveriges Släktforskarförbund hälsar alla välkomna att vara med i detta arbete! Resultatet kommer att bli en ännu bättre "Sveriges dödbok" med ökad sökbarhet och mer utförlig information. Koordinatorn, Anna-Lena Hultman, har fått händerna fulla med beställningar, och låter hälsa att hon jobbar så fort hon bara hinner med utskicket av preparerade arbetsfiler. Hon ber samtidigt om överseende och tålamod om ivriga medarbetare får vänta lite på sina respektive filer. Snart hoppas hon och vi alla att rutinerna skall fungera smidigt så att arbetet kan flyta på. Kom gärna in och se hur vi har det på Namn åt de döda

Här finns bl.a. intressant statistik och värdefulla uppgifter om källor och annat. Välkomna!