Nyutgåva av "Elgenstierna"
A new edition of the encyclopaedia of Swedish noble families

■ Elgenstiernas klassiska ättartavlor över den svenska adeln har nytryckts. Hela upplagan är såld. Däremot finns två band med kompletteringar och rättelser. Bakom projektet står Sveriges Släktforskarförbund. Nyutgåvan blev klar hösten 1998 och de två nya banden kom i augusti 2008.

INNEHÅLL / CONTENTS
Klicka på det ämne du vill veta mer om!

En outsinlig källa

■ Säg »Elgenstierna» och alla släktforskare vet vad du menar: klassiska »Svenska adelns ättartavlor» av Gustaf Elgenstierna. Det ojämförligt största och viktigaste genealogiska uppslagsverket i Sverige, utgivet 1925-36. Och fortfarande oumbärligt för alla seriösa forskare. Sveriges Släktforskarförbund har gett ut verket i nytryck och snart kommer två helt nya kompletteringsband. Äntligen kan drömmen bli verklighet: »Elgenstierna» i den egna bokhyllan!

Personregistret är det största i svensk litteratur med närmare 90.000 hänvisningar. Och då är inte de adliga personerna inräknade. Det ger en fingervisning om vilken guldgruva Gustaf Elgenstiernas monumentala verk »Den introducerade svenska adelns ättartavlor» är för alla släktforskare och historiker.

För visst är det lätt att tro att ett genealogiskt verk med namnet »Svenska adelns ättartavlor» enbart berör personer med adlig härstamning eller adliga släktingar. Men inget kan vara felaktigare. Det bevisas enklast av det faktum att personregistret upptar närmare hundratusen personer som inte tillhör någon svensk adelsätt. Präster, borgare, bönder, tjänstemän, militärer - kort sagt helt vanliga svenskar.

Förmodligen är det just mångfalden av människor från alla samhällsklasser som gjort »Svenska adelns ättartavlor» till det viktigaste och mest använda genealogiska uppslagsverket i Sverige ända sedan det utkom första gången för 60-70 år sedan. Det är också denna mångfald som är orsaken till att Sveriges Släktforskarförbund gett sig i kast med det gigantiska projektet att inte enbart nytrycka »Svenska adelns ättartavlor» utan också ge ut två tjocka band med kompletteringar och rättelser.

Det nya verket - faksimilutgåvan och kompletteringsbanden - blir det i särklass största genealogiska uppslagsverket som någonsin tryckts i Sverige.

Vi måste erkänna att det har känts som ett vågspel. Finns det verkligen tillräckligt stort intresse bland släktforskare för ett så stort och dyrbart nytryck? Självklart var vi inte säkra på detta.

Men vi var så övertygade att vi vågade satsa omkring tio manår i arbete på att sammanställa de två kompletteringsbanden, som också har fackgranskats av experter, bland dem förre riddarhusgenealogen Pontus Möller och medeltidsgenealogen, fil. dr Hans Gillingstam. Och vågar vi, så vill ni. Det var vår absoluta tro och förhoppning.

Med facit i handen kan vi säga att det kanske var ganska onödigt att oroa sig. Antalet förhandsbeställningar översteg våra förväntningar flera gånger om. Och i oktober 1998 levererade tryckeriet den nytryckta utgåvan av Elgenstierna ättartavlor (9 band).

Bakgrund

■ För många släktforskare räcker det att säga "Elgenstierna" när man menar "Den Introducerade Svenska Adelns Ättartavlor". Detta monumentala bokverk på nio band på tillsammans 7.200 sidor utkom under åren 1925-1936 och presenterar de ca 2.400 ätter/släkter som introducerats på Riddarhuset, där de äldsta frälseätterna kan räkna sina anor sedan Alsnö stadga på 1280-talet stipulerade att vissa frälsemän fick skattefrihet mot rusttjänst. De flesta forskare kan på något vis hitta en koppling till någon eller några av dessa släkter då dessutom många av dem, med Elgenstiernas eget språkbruk "nedsjunkit i bondeståndet".

Hösten 1993 beslöts inom förbundsstyrelsen att undersöka möjligheterna till att trycka en faksimilutgåva av Elgenstierna tillsammans med ett supplementband med kompletteringar och korrigeringar. Projektet bedömdes möjligt att genomföra och efter att förbundet av förlagsrättsinnehavaren köpt rättingheterna till verket för en sådan utgåva påbörjades insamlandet av fakta våren därefter.

Supplementbanden kommer att innehålla rättelser och tillägg vad gäller genealogiska basfakta som född, gift och död, när och var, ytterligare barn eller ingifta, ytterligare generationer bakåt i tiden, eller motsatsen där tidigare forskningsresultat visat sig bristfälliga eller felaktiga. Begränsning framåt i tiden är 1936, det år som det sista av Elgenstiernas band, det nionde, kom ut.

Ett par avsteg från Elgenstiernas eget upplägg av sitt verk kommer att göras. För tiden före adlandet tar Elgenstierna endast med det raka fädernet med hustru och eventuellt svärföräldrar. I supplementet kommer även ytterligare barn att ingå då det ofta sker giften mellan frälsesläkter som annars kan vara svåra att spåra. Dessutom kommer även utomäktenskapliga barn att upptagas, dock ej ättlingar till dessa.

Källorna till korrigeringarna är i första hand tryckta verk som Svenskt Biografiskt Lexikon, alla herdaminnen, Släkt och Hävd, för att bara nämna några av de viktigaste. Förbundets medlemmar har också bidragit med egna forskningsresultat efter att vi presenterat projektet i Släkthistoriskt Forum.

Forskningen och inmatningen har sysselsatt som mest fyra personer på heltid. Vi gick under sommaren 1997 ut med ett subskriptionserbjudande som gällde fram till årsskiftet 1997/1998, och de nio banden i faksimilutgåvan började levereras till kunderna i oktober 1998.

Projektledare är Carl Szabad, Sveriges Släktforskarförbund.

Omdömen genom åren

■ Elgenstiernas ättartavlor har under årens lopp lovordats av många kunniga släktforskare. Den framstående personhistorikern, professor Bengt Hildebrand, gav i början av 1960-talet ut sin »Handbok i släkt- och personforskning», känd för rättframma och ärliga omdömen om både släktforskare och litteratur. Elgenstierna passerade nålsögat och fann nåd i den kritiske professorns ögon.

»I nio ståtliga volymer, alla på mellan 700 och 800 sidor, utkom [...] 1925-36 det monumentala arbetet Den introducerade svenska adelns ättartavlor. [ - - - ] Var Anreps verk på sin tid epokgörande, gäller detta icke mindre om Elgenstiernas. Förtjänsten tillkommer, utom utgivaren själv, en stab av skickliga medarbetare. För medeltidspartierna svarade sålunda till vissa delar professorn i historia vid Lunds universitet [...] fil. dr Gottfrid Carlsson (f. 1887), som här kritiskt rättade till originalgenealogiernas fantasier och ur sitt rika vetande och stora excerptförråd gav en oändlig mängd av nya upplysningar. K.H. Karlssons storartade otryckta medeltidssamlingar hade efter hans död inlösts av Riddarhuset [...]. De äro av Elgenstierna flitigt begagnade, medan Gottfrid Carlsson även tillgodogjort sig Annerstedts handskrivna Frälsesläkter i Uppsala universitetsbibliotek. Medan arkivrådet Joh. Ax. Almquist öste ur sitt enorma, ej minst topografiskt orienterade personhistoriska förråd till förmån för Elgenstiernas edition, hade denne även, såsom antytts, i [...] advokatfiskalen i Kammarkollegium Otto Adelberg (f. 1883) en utmärkt bidragsgivare (bl.a. ur Svea hovrätts arkiv med dess rika processaktmaterial), liksom i Govert Indebetou. Personregistret i Elgenstiernas nionde del är den svenska litteraturens största och av vikt för all svensk historisk och personhistorisk forskning.»

Om författaren

■  Gustaf Elgenstierna tjänstgjorde hela sitt yrkesverksamma liv inom postväsendet. Men knappast någon ägnar i dag en tanke åt hans insatser på detta område.

I stället är det som släktforskare han gått till eftervärlden, som en av Sveriges främsta och mest produktiva, trots att han saknade utbildning inom historiska ämnen. »Elgenstierna var amatör men en mycket kunnig sådan», skriver professor Bengt Hildebrand. Grunden till ett omfattande och rikhaltigt bibliotek hade Elgenstierna kunnat lägga som bokauktionskommissarie i Stockholm åren 1905-1911.

Året därpå startade han utgivningen av Svenska släktkalendern, en borgerlig presensmatrikel som än i dag utkommer med jämna mellanrum. Intill sin död 1948 hann Gustaf Elgenstierna ge ut 13 årgångar (1912-43) och den 14:e fullbordades av dottern Ulla Elgenstierna. Inalles behandlas 1.460 släkter. »Ett utomordentligt arbete», recenserar professor Hildebrand.

Men det mest imponerande av Elgenstiernas verk är ändå Den introducerade svenska adelns ättartavlor, som utkom i nio mäktiga volymer åren 1925-36.

Visserligen var han inte ensam om utgivningen (se texten ovan), men att klara ett så omfattande och komplicerat arbete på endast elva år, vittnar om stor administrativ skicklighet och ett gott omdöme när det gällde att snabbt avgöra svåra forskningsproblem.

Produktfakta

Faksimilupplagan
Faksimilutgåvan omfattar verket »Den introducerade svenska adelns ättartavlor» av Gustaf Elgenstierna i nio band, utgivna första gången 1925-36. Verket innehåller fullständiga släktutredningar för samtliga adliga släkter som har introducerats på Riddarhuset i Stockholm samt deras vapensköldar. I sista bandet ingår svensk litteraturs största personregister med närmare 90.000 hänvisningar. Fakta om banden:
I Abr-Cel, 1925, 829 sid.
II Cha-Fäg, 1926, 885 sid.
III Gad-Höö, 1927, 796 sid.
IV Ige-Lil, 1928, 782 sid.
V Lin-Por, 1930, 791 sid.
VI Pos-Sch, 1931, 777 sid.
VII Sch-Stu, 1932, 797 sid.
VIII Stå-Vol, 1934, 842 sid.
IX Wra-Öst jämte tillägg och personregister, 1936, 789 sid.

Kompletteringsbanden
Två band med rättelser och kompletteringar till det ursprungliga verket var avsedda att ges ut under 1999. För närvarande är det på grund av hård arbetsbelastning svårt att säga när de kan utkomma. De nya banden omfattar preliminärt omkring 500 sidor vardera. Arbetet med att sammanställa dessa band har bedrivits som ALU-arbete och av anställda inom Sveriges Släktforskarförbund. Uppskattningsvis har arbetet hittills tagit tio manår i anspråk. Vid arbetet har Elgenstiernas egna korrigeringar i band 9 gåtts igenom liksom införda justeringar i Riksarkivets, Krigsarkivets, Stockholms Stadsarkivs med fleras interfolierade exemplar. En stor mängd personhistorisk litteratur har excerperats: Svenskt biografiskt lexikon, Finska riddarhusets ättartavlor, diverse herdaminnen, Örnbergs ättartal, Svenska Släktkalendern, Släkt och Hävd, Personhistorisk tidskrift, Adelskalendern, ett antal släktböcker samt Sveriges Släktforskarförbunds publikationer. Sist men inte minst har en stor mängd enskilda forskare meddelat kompletteringar och rättelser.

Kompletteringar har gjorts enligt följande: uppgifter om födelse-, vigsel- och dödstider samt -orter, kortfattad befordringsgång, nya barn, nya generationer bakåt på fädernet samt alla barn i generationerna före adlandet (sistnämnda uppgift redovisas inte i ursprungsverket). Utomäktenskapliga barn redovisas också, däremot inte deras ättlingar. Inga kompletteringar har gjorts efter 1936 (det år då sista bandet i det ursprungliga verket utkom).

Rättelser: Alla upptäckta felaktigheter i den ursprungliga utgåvan har rättats.

Utförande
Linnetrådshäftade klotband (2 mm pärmpapp) med folieprägling på rygg och framsida.

Priser
Hela verket (11 band): 7.800 kr. Medlemmar i någon av Sveriges Släktforskarförbunds medlemsföreningar erhåller 200 kr i rabatt.
Endast komplementet (2 band): 3.100 kr. Medlemmar i någon av Sveriges Släktforskarförbunds medlemsföreningar erhåller 200 kr i rabatt.
Enstaka band är inte möjligt att köpa.

Leverans
Nyutgåvan blev färdig i oktober 1998. Böckerna sänds per post eller avhämtas i Sveriges Släktforskarförbunds lokaler i Stockholm eller Göteborg. På alla postexpedierade beställningar tillkommer expeditionsavgift om 25 kr samt fraktkostnader (porto och postförskottsavgift). Ange på beställningstalongen om böckerna ska sändas eller hämtas. Böcker som inte avhämtas inom en månad sänds per post.

Sveriges Släktforskarförbund är riksorganisationen för släktforskare. Till förbundet är (i maj 2004) 150 regionala och lokala föreningar anslutna med tillsammans omkring 55.000 medlemmar. Förbundet verkar för att sprida kunskap om släktforskningen som ideell rörelse, kulturfaktor och vetenskap. Det sker bland annat genom att utge tidningen Släkthistoriskt Forum, en årsbok och Nättidningen RÖTTER på Internet www.genealogi.se

Beställningar

■ Nyutgåvan av Elgenstiernas ättartavlor (nio band) kan köpas direkt från Sveriges Släktforskarförbund, se vidare i Rötter-Bokhandeln. De två kompletteringsbanden blir förhoppningsvis färdiga under 2006 och kan köpas då.

Sveriges Släktforskarförbund, bildat 1986, är sammanhållande organ för den svenska släktforskarrörelsen. Förbundet verkar för att sprida kännedom om släktforskningen som kulturfaktor, ideell rörelse och vetenskap. Sveriges Släktforskarförbund är en partipolitiskt obunden organisation, som verkar enligt vedertagna demokratiska principer. Högsta beslutande organ är den årliga förbundsstämman, där medlemsföreningarnas ombud har rösträtt. På stämman utses en styrelse (ordförande plus tio ledamöter) med uppgift att verkställa besluten.