Liksom i tidigare årsböcker spänner artiklarna över ett brett fält. Vi får följa några emigrantöden i ett par artiklar. Nio erfarna svenska stålverksarbetare anlände 1906 till staden Kinkora, senare Roebling, i New Jersey. Deras yrkeskunskap var en viktig förutsättning för det nybyggda smältverket. Ett stycke amerikansk industrihistoria med svenska förtecken med andra ord. En liten brevsamling, nyligen skänkt till Riksarkivet, berättar om några andra Amerikaemigranters öden. Ett av breven sändes 1847 från ’den lilla staden’ Memphis i Tennessee.

En av många östjudiska släkter som under senare delen av 1800-talet invandrade till Sverige heter Felländer. Carl Henrik Carlsson reder ut släktens rysk-polska ursprung – med hjälp av bland annat Internet. I en omfattande utredning klarlägger Thomas Sverker 1600-talet borgmästare i Hudiksvall och deras många gånger invecklade släktförbindelser. Artikeln är ett måste för alla som är intresserade av Hudiksvall med omnejd.

Ett par medeltida släktutredningar ingår i årsboken. Marsken Sten Pederssons (stjärna) ursprung reds ut av fil. dr Hans Gillingstam, medan Lars Nylander behandlar en jämtländsk bondesläkt i Sundsjö socken under senmedeltiden. Dessutom ingår en ny upplaga av den mycket uppskattade »Släktforskarförbundets namnlista», som hjälper dig att korrekt stava dina förfäders namn.

Här följer en redogörelse för de artiklar som ingår i årsboken.

Rädda familjearkiven. (sid 9-16)
Brev, dagböcker och andra handlingar berättar ofta om släkten på ett mer personligt och nära sätt än officiella källor. Här ges goda råd om hur familjearkiven räddas åt eftervärlden. Av Ingalill Tengvall och Roland Karlsson, Järvsö

Historien om doktorn med två familjer. (sid 17-24)
Läkaren Johan Hjort bodde längst ut på Gotlands sydspets och har i litteraturen framställts som en avsigkommen särling. Men ack så fel. Den som grävde djupare fann en helt annan historia. Av Kerstin Jonmyren, Ljungbyholm

Så stavar du namnen. Sveriges släktforskarförbunds namnlista. (sid 25-66)
Andra upplagan av Sveriges Släktforskarförbunds uppskattade namnlista, som visar den korrekta stavningen av förfädernas förnamn. Första upplagan kom 1995. Av Håkan Skogsjö, Mariehamn

Släkten Felländers ursprung. (sid 67-86)
Den judiska släkten Felländer inkom till Sverige under andra hälften och 1800-talet och etablerade sig i Karlstad. Här utreds släktens rysk-polska ursprung. Av Carl Henrik Carlsson, Uppsala

Roebling och de valsande svenskarna. (sid 87-102)
Nio erfarna svenska stålverksarbetare anlände 1906 till staden Kinkora, senare Roebling, i New Jersey, USA. Deras yrkeskunskap var en viktig förutsättning för det nybyggda smältverket. Av Joan Klingloff Foss, Westboro, Massachusetts, USA

Några borgmästarsläkter i Hudiksvall 1582–1680. (sid 103-170)
Det var inte alla förunnat att bli borgmästare i Hudiksvall. De hade rent av så många släktband med varandra att man kan misstänka svågerpolitik, noterar författaren. Av Tomas Sverker, Borås

På jakt efter Gubben Fast och en del andra anor. (sid 171-188)
På väggen hos en äldre släkting hängde i barndomen ett vackert porträtt. Det är »Gubben Fast», sades det. Men vem var egentligen det? Svaret fanns i Stockholms stadsarkiv. Av Ullagreta Carlsson, Stockholm

En hälsingerustmästares medeltida jämtlandsanor. (sid 189-216)
Rustmästaren Bengt Feltman (1728–98) i Söderala var en soldatson från Sundsjö socken i Jämtland. Märkligt nog visade det sig möjligt att följa hans allmogeanor tillbaka till medeltida. Av Lars Nylander, Söderhamn

Marsken Sten Pederssons (stjärna) ursprung. (sid 217-220)
Konung Karl Knutssons marsk Sten Pedersson (död tidigast 1452) tillhörde inte släkten Stallare, såsom vanligtvis påstås i litteraturen. Här utreds hans släktförhållanden. Av Hans Gillingstam, Solna

Breven hem till Ulricehamn. (sid 221-242)
En liten brevsamling som skänkts till Riksarkivet berättar om några tidiga Amerikaemigranter. Ett brev från 1847 är avsänt från ’den lilla staden’ Memphis i Tennessee. Av Lars Hallberg, Solna

Nordantjäl i Ramsele. Människorna i en by under 300 år. (sid 243-308)
En utförlig utredning kring gårdarna och människorna i byn Nor-dantjäl i norra Ramsele, från 1600-talet och fram till början av 1900-talet. Av Bo Lindwall, Ödeshög

När pesten kom till Mariefred. (sid 309-328)
Pesten härjade sista gången i Sverige 1710–11. Den nådde Mariefred från Stockholm och kom att skörda åtskilliga offer i den lilla staden. Skolmästare Collander förlorade sex barn. Av Sölve Bengtsson, Mariefred

Recensioner och granskningar. (sid 329-334)
Genealogiskt önsketänkande av Anders Winroth

Sveriges Släktforskarförbund 1998. (sid 335-350)
Verksamhetsberättelse och bokslut

Presentation av författarna. (sid 351-352)