Om en kunglig pistolsmed, en norrlänning i främlingslegionen samt präster i Ångermanland och nattmän i Malmö.
En vårdag 1687 anlände kunglige pistolsmeden Petter Starbus med sin familj till Stockholm, en då ovanligt dynamisk och expansiv stad som under 1600-talet hade utvecklats från en liten medeltida småstad till huvudstad i ett av Europas mäktigaste länder. Starbus bosatte sig på Helgeandsholmen invid kungliga slottet. Om hur hans liv och verksamhet kom att gestalta sig kan man läsa i artikeln »En snäll byssemakare Starbus benemnd» av Barbro Waldenström i 2001 års utgåva av Släktforskarnas årsbok.

Liksom i tidigare årsböcker spänner artiklarna över ett brett fält. Arvid Berghmans heraldiska samling i Kungliga Biblioteket i Stockholm är ett mycket värdefullt hjälpmedel för alla heraldiskt intresserade. Samlingen beskrivs i en artikel som också ger handgripliga tips och råd om hur man metodiskt kan gå till väga för att identifiera vapen. Sous Lieutnant Jean de Felldihnj var en norrlänning med ett ovanligt och märkligt livsöde under senare halvan av 1800-talet. Visserligen var han varken den ende eller den förste svensken i främlingslegionen men få uthärdade så länge som han i Nordafrika – fyra och ett halvt år. Färgarhustrun Carolina Ulrica Lind hade en olycklig barn- och ungdom. Det vet vi tack vare ett anonymt poem till hennes bröllop. Men vem var hon egentligen? Gåtans fick sin lösning tack vare en auktionskatalog för filatelister.

I årsboken ingår också flera andra artiklar. En mängd nya uppgifter om det äldre prästerskapet i Ångermanland presenteras av Carl Szabad, släktforskarförbundets kanslichef. Slaget vid Mjölby 1543 granskas källkritiskt, framför allt uppgiften att spår efter skyttegravar från slaget ännu skulle finnas kvar. Dessutom ingår en uttömmande artikel om nattmännen i Malmö, där vi får stifta bekantskap med denna så föraktade och bespottade yrkesgrupp.

Här följer en redogörelse för de artiklar som ingår i årsboken.

»En snäll byssemakare Starbus benemnd». (sid 9-36)
Våren 1687 anlände kungliga pistolsmeden Petter Starbus till Stockholm. Här får vi lära känna inte bara Starbus och hans familj utan också miljön där han levde för 300 år sedan. Av Barbro Waldenström, Bromma

Färgarhustrun Carolina Ulrica Linds ursprung. (sid 37-48)
Hennes barn- och ungdom var olyckliga, avslöjade den okände författaren till ett poem. Men vem var hon egentligen? Gåtans lösning fanns faktiskt i en auktionskatalog för filatelister. Av Owe Jacobsson, Lindome

Norrländsk legionär – påvlig riddare. (sid 49-66)
Sous Lieutnant Jean de Felldihnj var varken den ende eller den förste svensken i främlingslegionen men få härdade ut så länge som han – drygt 4 1/2 år. Av Barbro Lindqvist, Härnösand

Epitafierna i Söderhamns kyrka. (sid 67-94)
Det Blixska epitafiet i Söderhamns kyrka är speciellt. Där bilderna ska sitta, finns bara svartmålade ovaler. Därför kallas det också »Svarta Tavlan». Av Lars Nylander, Söderhamn

Arvid Berghmans heraldiska samling i Kungliga Biblioteket. (sid 95-122)
Den som vill tränga in i heraldikens rika formspråk behöver vägledning och helst tillgång till en stor heraldisk, systematiskt förvärvad boksamling. En sådan är Arvid Berghmans. Av Dag M. Hermfelt, Stockholm

I källornas ljus – slaget vid Mjölby 1543. (sid 123-150)
Här ser vi hur tunn och mager sanningen kan vara när de tjocka lagren av myter, faktiskt skapade av historiker, har skalats bort. Men hur var det med skyttegravarna – de var väl ändå äkta? Av Göran Sparrlöf, Vadstena

Nattmännen i Malmö. (sid 151-182)
Nattmännen var gamla tiders renhållningsarbetare, de tömde latrintunnor och tog hand om självdöda djur. Deras sociala ställning var mycket låg. Men vilka människorna som utförde dessa sysslor? Av Alan Dufberg, Malmö

Ångermanlands präster i äldre tider. (sid 183-264)
De senaste forskningsrönen om präster i Ångermanland i äldre tider – fram till 1700-talet – samlade på ett ställe. Artikeln är en komplettering till Bygdéns välkända herdaminne. Av Carl Szabad, Enskede

Tankar kring arbetet med en gammal släktbok. (sid 265-282)
1908 utkom boken »Värmländska släkten Berggren från Saxån med dess utgreningar». Här får vi en inblick i arbetet med att ge ut en ny upplaga av den gamla släktboken. Av Ullagreta Carlsson, Bromma

Smeder i Värmland. (sid 283-304)
Om smedernas liv, arbete och familjer i gångna tider. Men framför allt en omfattande bibliografi till hjälp för alla som vill fördjupa sina kunskaper om smeder och bergsbruk. Av Kjell G. Åberg, Mellerud

Järnbruksepoken i Forssjöströmmen. (sid 305-316)
Sedan urminnes tider – åtminstone tidigt 1500-talet – har industriell verksamhet bedrivits vid Forssjö kvarn i Stora Malms socken i Södermanland. Av Stig Jansson, Forssjö

Årsboken som berikar ditt vetande. (sid 317-326)
Sedan 1993 ger Riksarkivet och Landsarkiven ut en årsbok, givande och matnyttig för alla som är forskar i historien. Här finns en komplett innehållsförteckning som god vägledning. Av Irma Ridbäck, Uppsala

Efterskörd. (sid 327-332)
En vitt utgrenad prästsläkt från Bollnäs (i Släktforskarnas årsbok ’00 sid. 213–250). av Lars Nylander

Sveriges Släktforskarförbund 2000. (sid 333-350)
Verksamhetsberättelse och bokslut

Presentation av författarna. (sid 351-352)