|
Updaterad/redigerad 19 jan 2006
Av Erik Thorell (27 mars 1996) Den 1 juli 1991 fick Sverige en helt ny folkbokföring. Borta var de gamla kyrkoböckerna. Men hur fungerar det nu för tiden? Det kan du läsa i den här artikeln. 1686 fick vi i Sverige en lag, som ålade kyrkan att sköta vår folkbokföring. Vi har därför vant oss vid att tala om "kyrkobokföring" och "kyrkböcker" och att vända oss till "pastorsexpeditionen" både när det gällt registrering och släktforskning. Men från 1 juli 1991 fördes folkbokföringen över från ungefär 1400 pastorsexpeditioner till 140 lokala skattekontor (LOK). Var dessa finns kan man slå upp i den årligen utkommande "Rikets indelningar", som finns både i bokhandeln, på biblioteken och i Sveriges släktforskarförbunds postorderlista. Under åren som gått från 1991 har en del ändringar gjorts av organisationen, och ytterligare sådana är att vänta i framtiden. Vid varje LOK förs ett heldatoriserat lokalt folkbokföringsregister över alla som ska vara bokförda inom LOKets område, i regel två - tre kommuner. De uppgifter som noteras är bl a namn, personnummer, adress, civilstånd, födelse(hem)ort/-land, medborgarskap, fastighet, län, kommun, församling, familjerelationer (d v s föräldrar, barn, makar o s v), vårdnadshavare, in- och utvandring, dödsdatum och gravort. Tider för förändringar anges. Möjlighet finns att spärra uppgifter som bör hållas hemliga, t ex om någon är utsatt för förföljelse. Uppgifter av kyrklig karaktär ingår numera inte. Grunduppgifter togs vid uppdateringen ur kyrkans personakter för då levande personer, men allt registrerades inte. För dem som är födda före 1 juli 1991 finns det alltså anledning att även gå till kyrkoarkivalierna. Dessa har börjat levereras in till landsarkiven, men till största delen finns de ännu kvar hos församlingarna. Ett LOK har numera tillgång till personuppgifter för hela länet (från början endast för det egna området). Man kan dock alltid via ett centralt register (se nedan) ta reda på i vilket LOK en person som är eller varit bokförd i landet finns registrerad. Alla uppgifter, såväl aktuella som inaktuella, om en person ligger kvar i det lokala registret, tills avgångslängd tagits ut (se nedan). Vid flyttning mellan LOK förs dock uppgifter om den flyttande över utan att sparas vid avlämnande LOK. De bevaras vid mottagande LOK och kommer med när längd tas ut där. Alla en persons olika adressuppgifter finns alltså hos senaste/sista LOK. Vid riksskatteverket finns ett centralt referensregister (CT) över alla som är eller varit folkbokförda. Där ingår endast uppgifter för identifiering (personnummer och namn) och aktuellt eller senaste LOK. Uppgifterna sparas alltid i registret, även efter det att personen i fråga avregistrerats från folkbokföringen. Man kommer således alltid att kunna se vid vilket LOK en person senast var folkbokförd och därmed också hitta rätt lokalt register (eller avgångslängd) med kompletta uppgifter. I CT finns utöver dem som levde 1/7 1991 även över avlidna fr o m 1980. Vissa myndigheter med flera behöver uppgifter om befolkningen, t ex polisen, pliktsverket, skolan, barnavårdscentraler, kyrkan. För detta finns ett regionalt aviseringssystem (FBDATA), som arbetar länsvis och får grunduppgifter från LOKen en gång per vecka.Detinnehåller bara aktuella uppgifter och ingenting spars. Ett nytt aviseringssystem kommer att inrättas från 1/1 1997. Alla folkbokföringsärenden dataregistreras i ett diarium och ges ett diarienummer. Här kan man få vissa uppgifter som inte noteras på annat håll, t ex vigsel- och dödsort samt vigselform. Det går också göra en del sökningar i diariet.
I sekretesslagen 7 kap 15 stadgas, att sekretess ska gälla i 70 år för uppgift i folkbokföringen om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om någon kan lida men om uppgiften röjs.
För det mesta får man dock ta del av registrens innehåll. Om manvänder sig till ett LOK, kan man normalt få ut exempelvis: Vid varje LOK och även vid Riksskatteverket (RSV) finns en allmänhetens terminal, där man kan få fram vissa uppgifter om alla som finns i skattedatabasen för hela landet. Uppgifterna avser främst data i skattesammanhang, men sådant som namn, adress, civilstånd, församling, dödsdag finns med och kan ju vara av värde för släktforskaren. Helst bör man veta personnummer, men födelsedatum eller enbart namn kan också tjäna som ingångsvärde. Hur man bär sig åt beskrivs bl a i Släkthistorskt Forum nr 1/95 och i Släktdata nr 4/1994. Avsikten är att uppgifter ur folkbokföringen ska bevaras för framtida forskning ungefär som vi hittills arkiverat kyrkböcker. Hur detta ska gå till är nu (våren 1996) ej i detalj fastställt, men sannolikt kommer uttag på någon form av filmmedium (i varje fall ej på papper!) att göras i regel omkring vart 5:te år ur de lokala registren på ungefär nedanstående sätt eller så, att motsvarande uppgifter bevaras:
Folklängd - uppgifter församlings- och fastighetsvis om de personer som under en femårsperiod varit folkbokförda på en viss fastighet (motsvarar den gamla församlingsboken fast med färre uppgifter). I alla längder utom avgångslängden blir antalet uppgifter sannolikt begränsat. Identifikations- familjerelations- och adressdata ingår oftast liksom datum för förändring och alltid ett diarienummer. I övrigt hänvisas man till att hämta information ur folklängd, avgångslängd eller FBR. Uttag ur olika längder avses regleras i en förordordning. Meningen är att längder och utdrag ska arkiveras vid vederbörligt landsarkiv. När uttag av längder gjorts, kan registren gallras, dock enligt nuvarande planer icke det centrala referensregistret, som alltså är tänkt att innehålla alla, som folkbokförts efter 1991 (plus dem som avlidit fr o m 1980), även sedan de avregistrerats ur de lokala registren. Det finns förslag om att göra sökregister i personnummerordning till folklängd, avgångslängd och diarielängd, de båda förstnämnda riksomfattande. För att minska trycket på det centrala referensregistret kan sökregistret för avgångslängden (= det riksomfattande uttaget ur det centrala referensregistret enligt ovan) möjligen komma att tilldelas alla landsarkiven. Svenska kyrkan registrerar sedan 1 juli 1991 sina medlemmar på i korthet följande sätt. I ett församlingsregister, som kan vara datoriserat, noteras identifieringsdata, adress, medborgarskap m m samt dop och konfirmation. Iförsamlingsvisa ministerialböcker, dop-, konfirmations-, vigsel- och begravningsböcker, registrerasdeolika kyrkliga förrättningarna i tidsföljd med identifieringsdata, adress, datum och prästens namn samt i förekommande fall faddrar, make/maka, lysning, avlidens yrke (anges ej på annan plats i vår folkbokföring), efterlevande m m. Ministerialböckerna förs på papper (även om dator använts vid registreringen). Centralt för kyrkan ett dop- och konfirmationsregister, som endast innehåller uppgift om personnummer, dop och konfirmation.
|
 |
 |