Detta är Anders Gustaf Schröder född den 5 oktober 1806 i Landskrona som son till skomakaren Lorenz Schröder (från Danmark) och Johanna Jufverqvist. Han blev rektor i Landskrona 1843 och kh i Simris 1853. Dog 7 nov 1880. Brodern Johan Wilhelm Schröder (f 1810) var kh i Gudmuntorp i Frosta härad.

Ett tips: Anders Ernfrid Nilsson. Född 1899-09-23 i Stora Köpinge (M). Död 1953-12-12 i Glemminge (M). Denne person tillhör den stora skånska Ingvarsläkten.

Hej!Kan nämna att den gode Stjernström tyckte om att frottera sig med rika och adliga familjer som Flach, Fock m fl. Han var t ex även bekant med den berömde Birger Mörner av Morlanda (svensk greve, diplomat, författare och resenär, ägare av slottet Mauritzberg 1912-1918 där han samlade samtidens kulturpersonligheter). Jag har just avslutat ett utkast med Stjernströms ganska brokiga livskrönika. Han hade ju inga avkomlingar som kan släktforska tillbaka till honom. Hälsar Mats Pettersson &#150, som sedan 90-talet lokalhistoriskt intresserat mig för Strömsfors. Jag har skrivit om detta ställe i ett annat sammanhang då det låg ett handpappersbruk där. Lena! Hör gärna av Dig direkt till mig så får Du mer info! Min adress finns i forskarkatalogen. (Din adress där tycks vara inaktuell.)

Roland Edvard Stjernström lämnade Ballingslöv och flyttade strax före julen 1923 in hos systern Agnes i Villa Solhällan i Sundsvall, där han dog där den 4 juli 1925. Den förmögne person som han var sällskapsherre åt ute i Europa, Gustaf E Reuter, dog i juli 1922.

Se även bild #80112 av Edvards syster kolonialhandlerskan i Sundsvall Agnes Stjernström.

Denna kvinna är syster till Edvard Stjernström. Se vidare information om honom och hans släkt vid bild nr 953. Hon är född 1864 i Djupfors, Eda socken i Värmlands län. Dotter till brukspatron Robert Stjernström och hustrun Mathilda Gustafva Husberg. Agnes var kolonialvaruhandlerska i Sundsvall. Från 1919 var hon en av tre kvinnor i stadsfullmäktige i staden.

Hej igen! Alla rätt. Utmärkt spårning. Jag planerar att skriva en kort artikel om hans vistelse på baron Focks lilla herrgård i Göinge. Hör gärna av dig på min mailadress ovan!

Hej Karin! Jo Stjernström var med Fock när han dog på Gåsö bad i Bohuslän. Han skall sedan ha vistats på Åmotsfors i Värmland under 1:a världskriget. Han skall ha bott i Ballingslöv (Stoby socken) sommartid och var vintertid sällskapherre i Italien åt en sjuklig svensk miljonär. Sina sista år skall han ha bott i Sudsvallstrakten där en bror var grosshandlare och en syster villaägare på Alnön.

Denne man, Roland Edvard Stjernström, skall ha varit Uppslastudent, militär på Frösön i Jämtland och stationsskrivare i Norrland. Därefter tre år i främlingslegionen, om vilket han författat ett bokverk i två delar. Bekantskapen med Fock knöts i Paris Hos baron Fock fick han på Strömsfors gick han ibland under beteckningen Generalen. Se utdrag från artikeln: Förväntningar på äventyr, mystik och manliga dåd - om grusade förhoppningar bland svenska främlingslegionärer ca 1890&#150,1960 av Tomas Nilson, fil dr i historia: Edvard Stjernström, legionär under 1890-talet, beskriver vilka motiv han hade för sin enrollering &#150, han säger att &#148,otur och motgångar ingåfvo mig beslutet att i främmande land söka mig en existens&#148,. Efter sex veckor i Paris utan att ha lyckats hitta anställning började reskassan att krympa oroväckande fort. Stjernström beslöt då att söka lyckan i Främlingslegionen. Hans förväntningar på äventyr, mystik och manliga dåd beslut syns ha varit förvånansvärt rationellt. Å ena sidan fanns farhågor om att det som han läst om legionen skulle vara sant &#150, att den till största delen skulle bestå av &#148,äfventyrare och förrymda brottslingar, vilka genom den strängaste disciplin måste hållas i styr&#148,. Å andra sidan kunde Stjernström inte låta bli att lockas av &#148,det fria krigarlivet i Afrika&#148,, över vilket det vilade &#148,ett visst romantiskt skimmer, som lockade min äfventyrslusta&#148,. Han var en gammaldags kavaljer åt rika människor. Han har levt mer än tjugo år in på 1900-talet.

Per Adolf Herrlin var en uppskattad medlem och festdeltagare i Kronlogen (i Kristianstad) av Snapphaneorden och underhöll gärna gästerna på högtidsbalerna med sitt medhavda dragspel. Man skall inte glömma att han i sin ungdom även utgav några skrifter inom det mineralogiska ämnesområdet. (Se nedan!) Av Per Adolf Herrlin författade tryckta skrifter Herrlin, P. Adolf Något om förekomsten av radioaktiva mineraler i norra Halland och angränsande delar av Västergötland / P. Adolf Herrlin Lund, 1942. Omfång: 7 s. Meddelanden från Lunds geologisk-mineralogiska institution, , ISSN 0369-0644 , 93 Ur: Lunds geologiska fältklubb 1892-1942. &#150, 1942 Herrlin, P. Adolf Keys for facilitating structure and elementary analyses with X-rays. 1-2 / by P. Adolf Herrlin Lund, 1941 Omfång: 20 s. : ill., tab. Meddelanden från Lunds geologisk-mineralogiska institution, , ISSN 0369-0644 , 87 Även utg. som: Lunds universitets årsskrift. N. F., Avd. 2 , 37:6 Herrlin, P. Adolf Mathematical treatment of structure analyses according to the Debye Scherrer method. 1, The cubic system / by P. Adolf Herrlin Lund, 1934 Omfång: 14 s. : tab. Meddelanden från Lunds geologisk-mineralogiska institution, , ISSN 0369-0644 , 59 Annan titel: The cubic system Även utg. som: Kungl. Fysiografiska sällskapets i Lund förhandlingar , 5:11 Holgersson, Sven Nils Richard Röntgenographische Untersuchungen von Orthotitanaten / von Sven Holgersson und Adolf Herrlin Lund, 1931. Omfång: S. [69]-78 : ill., tab. Meddelanden från Lunds geologisk-mineralogiska institution, , ISSN 0369-0644 , 45 Ur: Zeitschrift für anorganische und allgemeine Chemie , 198, 1931 Herrlin, P. Adolf Mathematical treatment of structure analyses according to the Debye Scherrer method. 3, The rhombohedral system , 4, The tetragonal system / by P. Adolf Herrlin Lund, 1936 Omfång: 16 s. : tab. Meddelanden från Lunds geologisk-mineralogiska institution, , ISSN 0369-0644 , 65 Annan titel: The tetragonal system Annan titel: The rhombohedral system Även utg. som: Lunds universitets årsskrift. Avd. 2 , N.F., 32:3 Även utg. som: Kungl. Fysiografiska sällskapets handlingar , 47:3 Herrlin, P. Adolf Mathematical treatment of structure analyses according to the Debye Scherrer method. 2, The hexagonal system / by P. Adolf Herrlin Lund, 1936 Omfång: 27 s. : tab. Meddelanden från Lunds geologisk-mineralogiska institution, , ISSN 0369-0644 , 62 Annan titel: The hexagonal system Även utg. som: Lunds universitets årsskrift. Avd. 2 , N.F., 31:6 Även utg. som: Kungl. Fysiografiska sällskapets handlingar , N.F., 46:6 Antal tryckta skrifter/artiklar 6, varav en tillsammans med Sven Holgersson Omfång totalt: 84 sidor samt medarbetare i ytterligare 78 sidor

En berättelse om denna kvinnas originelle make - som vistades i Ryssland då skilsmässan inträffade. Torvmaskinkonstruktören Aleph Anrep (1845-1911) - en originell Rysslandsfarare Ingenjör Aleph Anrep, som vid 1800-talets slut var en av landets ledande experter på torvutvinning, blev den förste föreståndaren för den 1902 startade Torvskolan i Emmaljunga. Redan tre år efter starten - under Anreps tid som föreståndare - flyttades skolan från Emmaljunga till Markaryd. Under tiden i Emmaljunga biträddes Anrep i undervisningen av främst Th. Olbers, J. Hallmén, J. Christensson och O.A. Jönsson. År 1908 efterträddes Anrep som föreståndare av John Hallmén. Aleph Anrep var född 1845 och blev student i Uppsala 1863. Fadern hade varit löjtnant vid Svea livgarde och blev efter avsked som ryttmästare föreståndare för ridinstitutet på Mäster Samuelsgatan i Stockholm. Efter att först ha tjänstgjort som löjtnant vid &#148,faderns regemente&#148, övergick Aleph Anrep 1865 till Bohusläns regemente och tog avsked från krigstjänsten 1877. Redan 1868 hade Anrep inlett sitt arbete med att konstruera och rita torvmaskiner och efter studier inom torvtillverkningen i Bayern blev han föreståndare för torvfabrikerna vid Järna Södermanland och Floda i Västergötland. Åren 1875-1880 hade han befattningen som torvingenjör vid Jernkontoret i Stockholm. Han lämnade denna befattning 1881 för att resa till Ryssland där han sedan var verksam som torvingenjör fram till 1900. Hans sinnrika torvgrävningsmaskin kom till användning vid de stora torvmossarna i Ryssland. Det finns uppgifter om att ett tusental s. k. Anrepsverk användes i den ryska bränntorvindustrien. Dessa maskiner drevs vanligtvis av ånglokomobiler på vid torvmossarna. Anrep belönades med pris vid en internationell torvmaskinstävlan på Bissereva torvmossar vid Nizjnij-Novgorodbanan 1883 och vann stora guldmedaljen vid utställningen i Niznij-Novgorod 1897. Han drabbades 1896 av en allvarlig ryggsjukdom och han fick året därefter livstidspension av tsar Alexander. Anrep tillerkändes en extra pension för tre år vid tsar Nikolaus besök i Helsingborg år 1909. År 1901 fick han Oscar II:s hederspris vid utställningen i Gävle 1901 för &#148,framgångsrika strävanden till torvindustriens befrämjande&#148,. Anrep hade även andra uppfinningar på sitt program och belönades med guldmedalj vid staden Rigas 700-årsjubileum 1902 &#148,för konstruktion av en livräddningsbåt&#148,. I Sverige innehades hans torvmaskinpatent först av Munktells mekaniska verkstad i Eskilstuna och från och med 1904 av Åbjörn Anderssons mekaniska verkstad i Svedala. Om Anreps livsverk och kynne har det sagts att han: &#133,.. var en rikt begåvad, skarpt och klart tänkande man med utpräglade konstruktionsanlag. Han förlade sin verksamhet till Ryssland, emedan han ej fann torvindustrin tillräckligt uppskattad i Sverige, och hans arbete i det nya landet kan anses som grundläggande för det stora uppsvinget i torvindustrin därstädes på 1880- och 1890-talet. .... Under de sista åren i Ryssland förlorade Anrep sin förut samlade stora förmögenhet, bl a genom långvariga, dyrbara processer, som han förde med ryska maskinfabriker, vilka kringgått hans torvmaskinpatent. ... Ehuru Anrep som ofta utpräglade personligheter ej saknade fel, måste dock alla, som verkligen lärde känna honom, i honom se den sanningsälskande, rättrådige gentlemannen. Under tiden som ledare för torvskolan i Emmaljunga lät Anrep sig inte hindras av sitt handikapp. Han var partiellt förlamad men var angelägen om att trots detta forslas omkring till de olika torvmossarna för att se hur hans maskiner fungerade. På bilder från torvskolans övningsmossar kan man skymta Anrep sittande i sin rullstol. I nekrologen från 1912 sägs: Hans energi bevisas bäst av att han, bunden vid sängen i 5 år och i rullstolen i 12 år, alltså en sjuttonårig förlamning, oavbrutet arbetade som konstruktör och uppfinnare. Anrep flyttade till Helsingborg sedan han fr o m 1908 överlämnat ledningen av torvskolan till direktör John Hallmén. Aleph Anrep avled 1911. En son och namne till ingenjör Anrep, Aleph Anrep d y (f. 1888 d. 1956) blev efter någon tids tjänstgöring vid Svenska Torvbyrån i Markaryd verksam inom den kanadensiska torvindustrin. Under åren 1909-1915 utgav han ett tiotal inventeringar som utfördes på uppdrag av den kanadensiska regeringen. Aleph Anrep hade 1872 ingått äktenskap med Hildegard Margareta Jones dotter till grosshandlaren Ludvig Jones och hans hustru Julia Andrietta Hedman från Gävle. Paret fick 1877 dottern Vjera. Ingenjör Anrep blev år 1889 skild från sin hustru.

En hel del personuppgifter om den engelske pappersbruksfaktorn Thomas Bond - som 1799 invandrade till Strömma pappersbruk (från England via Danmark) vid Karlshamn - och hans familj finns i min artikel: Maria Bond - en mor utan make och hustru utan man - om ett skånskt kvinnoöde i prästeståndets utkanter på 1800-talet publicerad i Saxo 1996 (Kulturhistorisk årsbok för Skåneland)