Litteratur-sök

Släktnamn i Umeå 1622-1820

Tryckår: 1984
Antal sidor: 442
K-G Eriksson i Uppsala skriver (20 jan 1998): Hör väl knappast till nyutkommen littaratur men eftersom jag aldrig har sett den citerad i släktforskarsammanhang på riksnivå, tror jag det kan vara befogat med en presentation. Särskilt som den dessutom fortfarande kan beställas och köpas. Volymen är utgiven i serien Anthroponymica Suecana (nr 10) av Kungliga vetenskapssamhällets personnamnskommitté. Inledningen är skriven av Roland Otterbjörk - i namnsammanhang säkerligen känd av många. Att den utgivits inom den akademiska världen är sannolikt en av anledningarna att den inte i förstone hamnar inför allmänhetens ögon. Marknadsföring av böcker med vetenskaplig prägel har ju av tradition knappast förekommit. Det här är emellertid en pärla! På 442 sidor kan man finna i stort sett alla personer med släktnamn bosatta i Umeå stad och socken inom ovannämnda år. De viktigaste källorna till förteckningen är följande: Mantalslängderna för åren 1642-1750 (från 1702 vartannat år) och de båda församlingarnas ministerialböcker. Vid ett snabbt överslag skulle jag uppskatta antalet till knappt 8000 personer. För varje person ges hänvisning till källa, deras titel och ofta födelse-, vigsel- och dödsår. Den som vet hur tidsödande det är att är finna enstaka personuppgifter i bl.a. skattelängder, inser att det här är en verklig lathund för släktforskare. Kan beställas hos Institutionen för nordiska språk, Umeå universitet, 901 87 Umeå. -------------------------------------- Kommentar av StigLennart Johansson (feb 2006): Prägeln vetenskaplig - halten kattguld 1.Släktnamn innehåller bl.a. alla soldatnamn och yrkesnamn utan påvisade släktskapsrelationer mellan anförda personer... Borde hetat: Namn utan -son/-dotter i Umeå 2.Personerna inte odelbara individer utan varje nytt tillnamn redovisas som ny person, varför t.ex. Per Perssons byte av soldatrote/namn nästan garanterat redovisas som nytt person släkt namn ! 3.Den nästan toltala frånvaron av släktrelationer mellan namnen leder för personerna till kompletta idiotier som att en fader vigs med sonens hustru eller att en person vigs femårig - utan misstanke om att något är galt? 4.Se ovan 3.: denna brist på källkritik, vad gäller egna slutsater, är vad gäller det genomgångna källmaterialet nästan total - ingen analys av uppenbara orimligheter i kyrkböckerna (giftermål mellan levande och lik) eller något sådant självklart vetenskapligt... 5.Källhänvisningarna i sig så svepande [1809 C2, änka Umeå stad 1812 AI:6], att refererade förekomster knappast kommer att bli granskade !? 6.M.a.o. en perfekt lathund - och bör som sådan märkas GIFT. Sammanfattningsvis: avsaknaden av vetenskaplig metod gör boken till i bästa fall användbar som inspirationskälla - annars nattduksbordlektyr. På grund av mediet, så är också omloppstiden för eventuella korrekturer (om vilket inget antyds) om inte teoretiskt obefintlig, i alla fall så lång att Rötter skall ha en eloge för (eftersom ansvariga själva inte gjort så) egna korrektionsavdelningen för felanmälningar/rättelser.
2012-11-07Håkan Skogsjö

Annonser