Så finner du släktingar i Amerika
How to trace American relatives (only in Swedish)

Här ges handgripliga tips och råd om hur du går till väga för att finna dina släktingar i Amerika. Först råd från Anna-Lena Hultman, sedan från Elisabeth Thorsell, båda erkänt skickliga emigrantforskare med många års erfarenhet, och slutligen tips och erfarenheter från läsarna.

INNEHÅLL
på denna sida

Praktiska råd steg för steg – av Anna-Lena Hultman

Hitta borttappade utvandrare – av Elisabeth Thorsell

PRAKTISKA RÅD STEG FÖR STEG

Av Anna-Lena Hultman, Lilleskogen Hössna, 523 97 Ulricehamn

1. Husförhörslängder
I husförhörslängden eller församlingsboken finner du namn, födelsedata, födelseförsamling, utflyttningsår och vart personen utflyttat. Dessa uppgifter är viktiga för den fortsatta forskningen. Tyvärr uppges oftas endast "Amerika", utan angivande av någon speciell ort, som destination. Var uppmärksam på vilka olika efternamn som emigranten kunde välja.

Carl Peter Andersson
h. Katarina Charlotta Svensdotter
d. Anna Sofia

2. Utflyttningslängden
Kontrollera alltid utflyttningen i utflyttningslängden. Där kan husförhörslängdens uppgift ha ändrats. Kanske reste personen inte alls till Amerika. Titta även i inflyttningslängden för samma tidpunkt. Där kan finnas uppgift om att utflyttningsattesten återlämnats.

3. Brev och fotografier
kan vara ovärderliga ledtrådar. Fråga släkten efter gamla amerikabrev, vykort eller fotografier. Tänk på att andra grenar av släkten kan ha något i sina gömmor - eller kanske rent av en aktuell adress till emigrantens ättlingar. Fråga ut äldre släktingar om vad de minns.

4. Bouppteckningar och småprotokoll
Då emigrantens anförvanter i Sverige dött, upprättades en bouppteckning där alla arvsberättigade skulle anges. Där finns ibland uppgift om den då aktuella adressen. Man blir dock besviken om det står "vistas på känd ort i Amerika"! Om en god man utsågs för arvingarna i Amerika kan ledtrådar finnas i dombokens inneliggande handlingar och i småprotokollen. Detta gäller även då en fastighet, där emigranten var delägare, skulle säljas. Då kan småprotokollens lagfartsbok ge upplysningar.

5. Syskon, kusiner eller grannar
som utvandrade bosatte sig kanske på samma ort. Emigranter från en och samma bygd i Sverige höll ofta ihop i Amerika. Tag därför reda på vart de flesta andra från samma församling i Sverige slog sig ner. Lokala hembygds- och emigrantforskare kan ofta hjälpa till.

6. Passagerarlistor
finns på mikrofilm. Namnregister, årsvis ordnade, finns på mikrokort. En CD-ROM med register till passagerarlistorna finns numera på många bibliotek och arkiv. På ovannämnda CD-ROM finns även en förteckning över sjömän från Göteborgs sjömanshus vilka hoppat av eller dött utomlands. Svenska Amerikalinjens passagerarlistor 1915-1965 kommer snart att finnas på CD-ROM. Det blir en fantastisk källa för emigrantforskaren. Där finns nämligen namn och adress till passagerare som varit hemma på besök i Sverige.

7. Bröderna Larssons arkiv
Bröderna Larsson var emigrantagenter med Västsverige som verksamhetsområde. Deras arkiv finns på landsarkivet i Göteborg och innehåller korrespondens mellan presumtiva emigranter och agenten. Arkivet finns på mikrofilm.

8. Post
Om du hittat en gammal adress, var då inte rädd att skicka ett brev. Om adressen finns på landsbygden är chansen större än om det är en stadsadress. Klistra inte igen kuvertet - om adressaten inte finns kvar kanske en nyfiken brevbärare vet vart de flyttat och kan, med hjälp av dina uppgifter, eftersända det. Man kan också skriva direkt till postkontoret på den aktuella orten.

9. Telefonkatalogen
Den amerikanska telefonkatalogen finns på CD-ROM. Svenska Emigrantinstitutet i Växjö har den. Man kan också ringa Telias utlandsupplysning. Den finns också på Internet, adress: www.switchboard.com.

10. SAKA, Svensk-Amerikanska kyrkoarkiv,
finns på mikrofilm i Växjö. Det omfattar ca 1.500 svenskamerikanska kyrkoarkiv med uppgifter om medlemmarna långt in på 1900-talet. De svenskamerikanska kyrkorna i Nordamerika förde medlemslängder liknande våra svenska husförhörslängder. Man förde också födelse/dop-, vigsel- och död/begravningsböcker. Dessutom finns protokoll, antagna och utgånga medlemmar och konfirmationsböcker.

Om församlingen lever kvar kan man skriva dit och få ytterligare uppgifter. Dessa SAKA-filmer är en fantastisk källa för den som söker sin släkt på andra sidan Atlanten. Tänk dock på att det var frivillig anslutning och således finns inte alla svenska invandrare med. Dataregistrering av det omfattande materialet pågår.

11. Census,
den amerikanska folkräkningen, gjordes vart tionde år. Då registrerades alla personer på deras respektive bostadsort. Svenska Emigrantinstitutet i Växjö har census för 1850, 1860, 1870, 1880, 1900 och 1910 på mikrofilm, företrädesvis från de stater där många svenska immigranter bosatte sig. (1890 års census förstördes vid en eldsvåda i USA.) I de senare censuslängderna finns bl a noterat yrke och om personerna talar och skriver engelska. Dataregistrering pågår på många orter i Amerika och resultatet blir allt eftersom tillgängligt på CD-ROM.

12. Svensk-amerikanska tidningar
finns i stor mängd, utgivna på många olika orter. Där kan finnas dödsannonser, vilka som varit hemma på besök i Sverige, vilka som deltagit vid begravningar, vem som haft ett trevligt kalas mm. Det kräver dock gott om tid för att finna det man söker. Register finns inte.

Tidningarna finns mikrofilmade på SEI i Växjö. Många finns också i orginal på KB i Stockholm.

13. Social security index,
amerikanska socialförsäkringsregistret, finns på CD-ROM från ca 1962 till 1996. Alla avlidna innehavare av socialförsäkring finns med. Registret innehåller socialförsäkringsnummer, namn, födelsedata, dödsdata och postnummer till bostadsorten. SEI i Växjö m fl har tillgång till registret. Det finns också på Internet, adress: www.ancestry.com/SSDI/Main.htm.

14. Föreningsarkiv
Många svenskar i Amerika var medlemmar i ordenssällskap t ex Vasa Orden of America eller andra föreningar. Mikrofilm finns på SEI i Växjö.

15. Bibliotek
Emigrantinstitutet och Kungliga biblioteket har stora samlingar svenskamerikansk litteratur. Där finns minneskrifter över svenskamerikanska församlingar och "hembygdsböcker" om svenskar på en viss ort i Amerika med massor av personuppgifter och biografier.

16. Annonsera
kan man göra i tidskriften Swedish American Genealogist, c/o James E. Erickson, Ph.D, P.O.Box 390536, Minneapolis, MN 55439, USA, som är en svenskamerikansk släktforskningstidskrift. Ett annat sätt är att annonsera i skriften Genealogical Research Directory, vilken är världsomspännande. Sveriges Släktforskarförbund kan ge ytterligare upplysningar. Man kan också söka sina släktingar genom Genealogical Helper som är en amerikansk släktforskningstidskrift, och genom artiklar eller annonser i dagspressen.

17. Forskningshjälp i Amerika
Det finns massor av släktforskarföreningar i Amerika som kanske kan hjälpa dig. SEI i Växjö har en förteckning. Mormonernas forskarcentrum i Salt Lake City, Utah är välkänt. Dit kan man skriva på svenska. De har också "filialer" i Sverige.

Swenson Swedish Immigration Research Centre, Rock Island, IL är ett svenskamerikansk forskarcentrum dit man kan skriva, adress: se följande sida.

18. Andra Internetadresser,
som du kan ha hjälp av:

Danish emigration archives (Danmark)
ddd.sa.dk/udvandre/uk/archives/udvforme.htm
Historisk institutt (Norge)
www.uib.no/hi/1801page.html

Båda finns noterade på RÖTTERs länksida, där du också hittar många andra bra adresser (främst under USA).

Avslutning
Naturligtvis finns många källor att ösa ur i Amerika - men det är nog lättast att vara på plats. Om du försöker alla de nämnda råden och ändå inte kommit någon vart - då återstår kanske bara att vänta på att släkten i Amerika skall hitta dig! Lycka till!!

Fotnot: Artikeln har tidigare varit publicerad i "Släkt-Cirkeln", Sveriges Släktforskarförbunds information till cirkelledare.

HITTA BORTTAPPADE UTVANDRARE

Av Elisabeth Thorsell

Omkring 1.200.000 personer lämnade Sverige under den stora utvandringsepoken 1845–1930. Av dessa kom ca 200.000 tillbaka till hemlandet, men resten stannade utomlands. Den stora majoriteten reste till USA, och i någon mån Canada. Till Australien reste ungefär 25.000 personer och till New Zealand runt 5000 personer.

Utvandrarna lämnade släkt och vänner efter sig, men kontakten upprätthölls genom en flitig brevskrivning. Detta gick ju bra, så länge som någon i familjen i USA kunde läsa svenska, men i tredje och fjärde generationen har kontakten oftast brutits. På senare år har ett starkt växande intresse för släktforskning märkts tydligt på bägge sidor av Atlanten, och nu gör många stora ansträngningar för att hitta släkten igen.

För amerikanerna är det ofta ganska enkelt, om de har kunskap om varifrån i Sverige utvandraren kom, kanske har de morfars konfirmationsbibel eller farmors flyttningsbevis i gott behåll. Då har de en god startpunkt för att komma in i det svenska folkbokföringssystemet.

För svensken som letar efter morfars moster kan det vara betydligt svårare. I USA har man en annan syn på folkbokföring och har inte den heltäckande kontrollen över befolkningens flyttningar och annat som vi har här i Sverige. I USA räknar man sin befolkning vart tionde år, med namn, födelsedata och andra utmärkta uppgifter, men vad folket gör däremellan håller man inte reda på. En person som finns i Iowa år 1910 kan vara helt försvunnen därifrån 1920, och det är bara slumpen som hjälper till om han återfinns i Oregon samma år.

Men läget är på inget sätt hopplöst, utan här ska vi ge några förslag på hur du kan gå vidare för att hitta din Amerika-släkt. Detta arbete kan ge upphov till många trevliga kontakter, som berikar dit och din familjs liv i åratal framöver. Många av våra amerikanska släktingar visar ett stort intresse för ”the old country” och det betyder mycket för dem att ha denna anknytning.

Vad kan jag då göra för att hitta min borttappade utvandrare?

• Börja med att ta reda på utvandrarens hela namn och födelsedatum, samt årtal och ort varifrån han/hon lämnade Sverige. Detta kan man hitta genom litet släktforskning i församlingens födelsebok, husförhörslängder och utflyttningslängder. Har du aldrig tittat i den sortens böcker, rekommenderar vi att du läser en handbok i släktforskning, t.ex. Thorsell-Schenkmanis Släktforskning – vägen till din egen historia (ICA-förlaget 1995) eller Clemensson-Anderssons Släktforska! Steg för steg (LTs förlag 1997), som finns i bokhandeln och på biblioteken eller hos Sveriges Släktforskarförbund.

• Det är också en god idé att fråga runt i släkten om någon minns vart personen reste, om någon har kvar gamla brev, foton eller annat som kan ge en ledtråd till var släkten slog sig ned.

• När du har funnit utvandringsåret, besök då något arkiv eller bibliotek, som har CD-skivan Emigranten, som innehåller uppgifter om de mer än en miljon emigranter, som lämnade Sverige 1869-1930. Om du hittar din egen utvandrare, så finner du oftast också den ort vartill denne köpt sin biljett.

• Har du tur har utvandraren tänkt sig till en ganska liten ort, som är lättare att undersöka än New York och Chicago. På en liten ort fanns ofta en eller flera svensk-amerikanska kyrkor, och dessa organiserades ofta efter en modell som liknade svenska kyrkan i hemlandet. I stället för husförhörslängder har man t.ex. medlemslängder, som kan ge mycket goda uppgifter. De flesta svensk-amerikanska kyrkböckerna finns mikrofilmade och kan studeras på Svenska Emigrantinstitutet i Växjö (0470-201 20) eller Emigrantregistret i Karlstad (054-10 77 02). Ofta kan uppgifterna gå fram till 1940-talet. Församlingen kanske finns kvar, skriv då till dem och fråga om någon känner till din familj. Adressen kan man hitta via Svenska Emigrantinstitutet eller via telefonkatalogen på Internet (www.switchboard.com).

• Går det inte att hitta något om utvandrarens destination på detta vis, får du tänka ett tag till. Kanske levde utvandrarens föräldrar när han/hon lämnade landet. I så fall bör du söka efter föräldrarnas bouppteckningar, och se om där finns någon adress angiven för utvandraren. Finns inte det, utan det bara står t.ex. ”på känd ort i USA”, kan du fortsätta att söka i rättens arkiv efter s.k. inneliggande handlingar, där det kan finnas en fullmakt med en adress.

• Utvandrarna reste ofta till platser där de redan kände någon. Har du svårt att hitta en trolig plats, försök att ta reda på vart folk från hemorten brukade resa. Kontakta hemortens hembygdsförening och ta reda på litteratur om orten.

• Har du en gammal adress, och du tror att det är en mindre ort, (en Rand-McNally bilatlas är till god hjälp) så kan ett brev till ”The Resident” på den adressen vara en god idé. Kanske känner de till vart förutvarande ägares familj tagit vägen. Man kan också skriva till ”The Postmaster” på aktuell ort och be om hjälp.

• Huvudmaterialet för att hitta en emigrant, som inte varit ansluten till någon kyrka, är de olika folkräkningarna, US Census, som finns tillgängliga i USA för vart tionde år från 1850 till 1920 (år 1890 har brunnit) och som det finns en del register till. Det pågår olika dataregistreringsprojekt, som allt eftersom blir tillgängliga på CD-skivor.

• Ett annat mycket viktigt material är Social Security Death Index, vilket innehåller uppgifter om alla som avlidit och som varit anslutna till den amerikanska socialförsäkringen, Social Security. Den täcker avlidna från ca 1960 till 1997, och finns på CD-skivor och på Internet (www.ancestry.com). Där finner du bl.a. uppgift om den avlidnes sista adress, och vart man ska skriva för att få en kopia av dödsattesten.

• På Internet finns mängder med nyttiga sidor för den som letar efter sin släkt. En bra startpunkt är att gå in på Sveriges Släktforskarförbunds nättidning RÖTTER (www.genealogi.se) och gå till länksidan, där det finns länkar som bär ut i världen. Här kan du leta dig fram till den lokala släktforskarförening, som antagligen finns i det county där släkten slog sig ned, och som kanske har någon medlem som vill hjälpa till med forskningen, kanske i utbyte mot litet hjälp i Sverige.

• På Internet finns också den amerikanska telefonkatalogen, (www.switchboard.com) som är lätt att söka i, om du har släktingar med litet ovanligare namn än Johnson eller Swanson.

• Det finns också tidskrifter att sätta in efterlysningar i. Ett förslag är Swedish American Genealogist, (4 nr/år), som har många artiklar om emigration och emigrantöden. Den har också spridning i Sverige. Tidskriften tar emot efterlysningar från prenumeranter, och det blir du genom att sätta in 200 kr (250 kr för flygpost) på svenskt pg 2 60 10-9.

• Det finns några institutioner som arbetat länge med den stora utvandringen, och det är främst Svenska Emigrantinstitutet i Växjö, (tel: 0470-201 20) som har material från hela landet, och Emigrantregistret i Karlstad, (tel: 054-10 77 02) som främst inriktat sig på emigranter från Värmland. Mindre emigrantregister finns också i Leksand, Örebro, Färila och Ragunda. I södra Sverige pågår ett stort arbete med att registrera emigranter, i samarbete mellan Södra Sveriges Demografiska Databas och Svenska Emigrantinstitutet.

• Den samlande institutionen för svensk emigrantforskning i USA är The Swenson Swedish Immigration Research Center, Augustana College, 639 38th Street, Rock Island, IL 61201-2273, USA. E-post: swseaholm@augustana.edu. På Swenson Center finns också de svensk-amerikanska kyrkboksfilmerna, men också ett stort material om de olika svensk-amerikanska sällskapsordnarna och fackföreningarna, samt ett stort forskningsbibliotek med bl.a. en god samling svensk-amerikanska tidningar. Under Svensk-Amerikas storhetstid utkom mer än 1000 svensk-amerikanska tidningar, så där finns ett stort och föga använt forskningsmaterial. Stora delar av detta tidningsmaterial finns också på Kungliga biblioteket i Stockholm.

• Några andra institutioner av intresse för emigrationsforskaren är American Swedish Institute, 2600 Park Avenue, Minneapolis, MN 55407, USA, och Swedish American Museum Center, 5211 North Clark Street, Chicago, IL 60640, USA.

• Vill du läsa mer om emigrationen och få mer tips om hur man forskar efter emigranterna, rekommenderar vi att du läser Emigrantforska! Steg för steg, av Per Clemensson - Kjell Andersson (LT:s förlag 1996), som finns på bibliotek och i bokhandeln.

SÖKA SLÄKTINGAR I AMERIKA

Mina försvunna släktingar har ett ovanligt efternamn Styffe – tro det eller ej men jag fann dom genom min första sökning på nätet. Jag hade skaffat mig modemet och abonnemanget tack vara att jag råkat på dessa två sökvägar Whowhere och Switchboard - knappade in namnet och efter några minuter hade jag ca 25 Styffar i USA och Canada - helt fantastiskt. Stort "jubel" utbröt over there när jag ringde upp den ena kusinen som inte varit i kontakt med Sverige sedan 1951.

Två dagar senare råkade jag läsa i en svensk gästbok på nätet - en tjej i Norrköping sökte en försvunnen släkting vid namn S. Webner och undrade hur man sökte i Chicago och Florida. Ja, man blir ju lite "skadad" av den här släktforskningen - och nyfiken. Jag sökte på Webner i Whowhere och fick fram en Sven Webner i Arkansas - jag till och med ringde upp honom för jag var helt säker att det var rätt person även om han hade flyttat. Jo, det var den försvunna släktingen sedan ca 45 år tillbaka - och glädjen blev stor i både Norrköping och Bella Vista. Min första vecka på nätet var lyckosam - men "lyckan" var också att dessa personer hade ett ovanligt efternamn... Web-adresserna är [http://www.whowhere.com/] och [http://www.switchboard.com/].

Tjejen som "designar" gästbokssidorna hos "Whowhere" heter Lonya Julin och har svenska rötter. Vi har börjat sända varandra "privata" mail - skall ev. hjälpa henne att söka efter släkten. Jag har vid två tidigare tillfällen också fått hjälp av amerikanska postverket. Här är ett av fallen 1985:

Jag var på jakt efter ättlingar till min morfars morbror som utvandrade 1870 - det enda jag hade att gå efter var en adress i Rogers, North Dakota (1905) och att denne John Wilson hade minst 9 barn. Tittade på kartan och såg att Rogers var en liten ort i North Dakota. Skrev ett brev till postmästaren i Rogers och berättade att jag letade efter släktingar - att barn eller barnbarn till denne svensk kanske fortfarande bodde i grannskapet. Efter 3 veckor hade jag svar från postmästaren - som var en kvinna. Hon hade satt sig och ringt runt - läst upp mitt brev - och plötsligt fanns ett barnbarn i andra änden .... Det här har senare resulterat i att jag funnit ca 250 ättlingar - och ett antal amerikabesök. Den här gången hade jag "tur" trots ett vanligt namn - men orten var liten och barn och barnbarn fanns kvar efter 80 år...

Redaktörens kommentarer:
Har någon andra tips om hur man kan släktforska på nätet, hör av er och berätta! Själv vill jag bara påminna om AltaVista, det bästa av söksystemen på nätet i dag. Har släktingarna ovanliga namn (internationellt sett) är det bara att knappa in namnen och se vad man hittar. Jag prövade med Darelius (som var morfars mormors flicknamn) och hittade uppgifter om några släktingar i USA (en var musiker, en annan medlem i en handelskammare i Illinois där han hade egen firma), vidare en flicka Darelius som pluggade på gymnasiet i Helsingborg och så fann jag, icke att förglömma, min morfars mormors farfars fars vigselnotis i ett register som SläktData lagt upp (se vidare sidan med länkar). Sedan är det upp till var och en att själv fantisera över hur släktforskning kommer att gå till om 10–20 år... // Håkan Skogsjö

Har släktforskat i några år och har just via internet fått kontakt med avlägsna släktingar i Kanada. Det enda jag visste var att morfarsmor utvandrade till Kanada och dog i Oona River. Hittade Oona River via sökmaskin och skrev mejl till tidningen i närmaste stad. Och se, fick svar av Managing Editor som meddelade att byn Oona River grundades av svenskar och jag hade två namngivna släktingar i Prince Rupert. Visste dock inte att hon efterlämnat några barn i Kanada; de hon hade var kvar i Sverige. Ringde min 85-åriga morbror som dock viste att berätta att Klara Maria Quick hade med sig en fosterdotter som gifte sig i Kanada med en Bergman. Och si, en av de namngivna i Prince Rupert hette Bergman!! Har nu skrivit med vanlig snigelpost till Prince Rupert. Är inte detta otroligt! Vilken reklam för Internet inom släktforskningen.

Hej Håkan! Har länge försökt att finna mina släktingar i USA. Sökte sommaren 96 i AltaVista på släktforskning. Fick upp din sida. Följde dina råd om hur man kan söka i deathindex och switchboard.com. Min far 76 kände genast igen namnet på en kusin i deathindex. Walter Gustafson Cranston RI.

I Switchboard.com fick vi fram 12st Gustafson i Cranston RI vilka visade sig leda till 6 st olika adresser. Ringde 2 samtal och fick napp på andra försöket. Visserligen inte rätt Gustafson-släkt men hon kände väl till mina släktingar. Sände över släkttavlan på brev och fick efter någon vecka ett mail från Washington DC. En dotter till min syssling. Vi har under ett år kommunicerat minst en gång per vecka. Hon höll på att släktforska i den Amerikanska grenen så jag kunde bidra med en svensk bit och hon med en amerikansk bit.

Sommaren 97 gjorde jag och mina föräldrar en fantastisk resa till USA. Vilket mottagande. På 101 år var vi de första svenskar som besökte släkten. Gissa om det var kul att träffa 175 "kusiner" på samma gång på vår "reunion" i Rhode Island. Mest glädjande är att intresset är enormt stort för släktforskning bland de yngre varför vi tror att vi kommer att få ett stort utbyte framöver.

Sommaren 98 hoppas vi få hit några av våra släktingar. Det är fantastiskt berikande att få träffa släkt som man bara för ngt år sedan man inte visste fanns. Förbluffande hur man kan känna igen släktdrag som bevarats.

Tack än en gång för dina fina tips.

Under 20-talet hade min morfar varit i Canada för att hälsa på släktingar. Detta var något som han alltid berättade om för oss barnbarn. Där fanns några kort från den tiden i Canada och ibland tog han fram dessa och visade oss barnbarn. Korten var inte många och inte så bra, men det satte igång fantasin hos oss barnbarn. För 6 år sedan dog morfar 95 år gammal och återigen kom dessa få kort upp. Ett av dessa hade en adress, till familjen Malm i Vauxhall, Alberta i Canada. Jag skrev till denna adress, skrev även på baksidan av kuvertet om hjälp ifall adressen inte var riktig eller att någon person inte fanns kvar på denna adress att kontakta mig eller skicka det vidare till förhopppnings någon som kände till denna gamla adress från 1926. Jag fick sedermera svar därifrån. En familjemedlem fanns kvar på denna adress. Numera har jag kontakt med nästan hela släkten. En fantastisk upplevelse.

Jag fick ett email från en släkting i Amerika som undrade om vi var släktingar. Jag var inte riktigt säker men kontaktade min pappas farbror som är som en levande historiebok. Det visade sig att jag hade släktingar. Min pappas farbrors pappas bror, Nils, hade utflyttat med sin hustru Stina till Nord Amerika. Sedan jag fick reda på detta har mitt släktforskarintresse ökats märkbart och jag har nu en brevväxling med min nästnästkusin Jonathan, från USA. Det är jättekul och jag är verkligen lycklig. Jonathan är 13 år precis som jag och han är också intresserad. Hans farfar, Rickard kan ingen svenska eftersom han är född i Amerika så jag har funderat på att skicka lite kort. Nils berättade aldrig mycket om Sverige, men hans fru, Stina har nog berättat något. Nils var på besök i Sverige en gång efter emigrationen. Jag vill bara skriva och tacka för alla bra tips jag fått. // TACK!!!!!!!!!!!!!!!! Från en lycklig 13-åring

Hej alla som söker släktingar i USA! Jag sökte en bror till min farfars morfar. Han hette Gabriel Lidbom, var född i Hassela, Hälsingland och emigrerade 1880. Med sig hade han hustru Brita och fyra barn. Sju barn hade dött i späd ålder. Eftersom mitt namn, Lidbom, är ovanligt provade jag att söka alla nu levande Lidbom via sökmotorn Switchboard. Jag fick napp på endast 18 namn. Eftersom e-mailadressen inte fanns med valde jag att skicka 18 vanliga brev. Efter 2 veckor kom ett tjockt paket från USA. Bingo. Det var barnbarn till Gabriel som skickat fotokopior på kort, familjebibelns sida med familjen Gabriel Lidbom. Alla barn, 17 stycken, nedskivna med kompletta födelse och dödsdatum. Sedan hade Beth Nelson som hon hette skrivit ned alla data hon kände till om de överlevande 8 barnen och deras ättlingar. Några veckor senare kom ett nytt paket. Ett barnbarnsbarn hade själv forskat på sin gammelfarfar Lidbom och hade även han uppgifter om ättlingar. Jag har till dags dato kontroll på nästan alla ättlingar till Gabriel Lidbom. Jag kunde dessutom ge mina USA släktingar fina anträd på Gabriels anor. Sverige kände de väldigt dåligt till. Jag skickade kartor och en berättelse om släkten Lidbom. Jag lovar att de var lika glada som jag att få kontakt med okända släkten.

Mitt sätt att söka på Switchboard lönar sig nog bara om efternamnet är någorlunda ovanligt. Andersson och Pettersson har nog inte lika lätt som jag hade. Lycka till med era efterforskningar!

Jag hade just gått ut tredje året på gymnasiet och ville skriva om den stora utvandringen till Amerika. Av en släkting fick jag veta att även jag hade släkt på andra sidan atlanten. Jag visste att de i början av förra seklet hade utvandrat till en liten stad i Washington state, Mount Vernon. Jag sökte lite på internet och hittade en sida med länkar till olika släktforskare i olika stater. I washington fanns det två forskare och en bodde i Mt Vernon! Eftersom min släkt heter Brändström, som inte är ett särskilt vanligt efternamn i USA så lyckades forskaren hitta min släkt. Hon ringde runt till alla Brandstroms i telefonkatalogen. Och en dag så fick jag ett brev adresserat till Miss Maria Brandstrom! De tog kontakt med mig och hela släkten var väldigt glada över att ha funnit sin svenska släkt. Nu håller alla vi kontakt genom e-mail!

”Serendipity” – osannolika fynd och egendomliga överenstämmelser, som om det vore någon där uppe som då och då fann nöje i att peta ihop folk, att se till att deras vägar korsas. Vägar korsas det kan man verkligen kalla denna händelsen som inträffade på biblioteket i Falköping den 22 september 2000.

1. Jag brukar aldrig ta hand om amerikanska släktforskare, det är andra personer i vår förening som har ansvar för det.
2. Jag gör sällan snabbvisiter i släktforskarrummet, men denna dagen gjorde jag det och där satt ett par från Tucson Arizona och de fick lite hjälp av en person som fanns där men de väntade på att få kontakt med någon som hade mer erfarenhet. Jag lovade då att om den kontakten ej kunde nås så kunde de ringa mig efter 16.00. Jag väntade på en signal men de ringde inte förrän 11.30 nästa dag och då fanns inte så mycket tid. Vi gjorde så gott vi kunde och fick fram att hans morfar emigrerat från Mosshemmet i Yllestad, Vi tog med dom på en biltur runt Falbygden och besökte platsen där Mosshemmet kunde legat och även kyrkan i Yllestad. Jag fick en släktutrednding som rörde den amerikanska släkten och för att jag skulle kunna använda den la jag in den i mitt släktprogram men till en början gick jag inte bakåt i tiden. Inte förrän dom lämnat oss fick jag möjlighet att göra detta.
3. Då upptäckte jag att vi hade samma anor 4 generationer bakåt i tiden och med kontakter med en åldrig släkting fick jag också klart för mig att det hade funnits flera nära förbindelser med den släkten.
4. Stor besvikelse över att jag inte tagit fram dessa uppgifter tidigare så de hade vetat innan de lämnade Sverige. De reste vidare utan bestämt resmål. Jag visste dock att de tänkte besöka Emigrantmuseet i Växjö. Jag sände iväg en förfrågan dit om de möjligen ville eller kunde hjälpa mig att få kontakt. Ett par dagar senare kom telefonsamtalet och jag kunde berätta att det var en släkting de hade träffat så oplanerat. Stor glädje!!!
5. Nu undrar jag, kunde det bara vara en slump eller var det någon som styrde mina steg?

Hejsan, Jag har äntligen funnit mina släktingar i USA. Jag gick in på en sida där man kan söka nu levande personer med adress och telfonnummer. Jag har ju den fördelen att jag har ett ganska ovanligt namn men ändå inte så ovanligt i USA, Fällman. Jag sökte på all amed namnet Fallman i det område jag visste att dom hade bott nån gång. Fann 6 stycken, skickade brev till alla 6, min lycka var att det ena var till en kusin till pappas änka visade det sig. Så nu har jag fått kontakt med dom. Detta efter ca 2 år letande på alla släktforskarsaiter med efterlysningar.

For tre år sedan när jag just fått Internet gick jag in på en amerkansk site för att söka efter mina släktingar. Det fanns 127 med efternamnet Lageson. Jag tyckte jag kände igen förnamnet på en i Kalifornien, som var rätt stat. Jag skickade det ett brev och fick svar från hans dotter!!! Hon är min min farfars brors barnbarn. Vi har haft kontakt sen dess, mest via email.

Har sökt efter farfars två bröder som utvandrade från Sverige till USA 1886 och 1892. Gjorde för ett år sedan ett allvarligt försök. Först på Svenska Emigrantinstitutet i Växjö, sedan ett intensivt sökande på nätet, men utan något intressant uppslag. Bröderna hette tyvärr Johnson, och vart I USA de tagit vägen visste vi inte. Utgångsläget kunde alltså varit bättre. I min sökning efter deathindex (SSDI) på [http://searches.rootsweb.com/] fick jag ingen intressant träff. Men detta beror framför allt på att bröderna dött före 1962, vilket är det år då de började att datorisera inkomna rapporter på dödsfall över personer med socialförsäkring. I vintras fick jag av en händelse reda på, att en av bröderna bott i Minneapolis (Minnesota) år 1930.

Började surfa igen. Hittade Minnesota Historical Society [http://www.mnhs.org/] och deras egen sökmotor över ”death certificates” i Minnesota [http://people.mnhs.org/dci/Search.cfm]. Denna tar upp döda mellan 1908 till 1959. Sökmotorn listar personer med fullständigt namn, dödsdatum och countyt där de bott senast. Tyvärr mer sällan födelsedatum och plats. Hittade två intressanta certifikat, beställde dem, betalade 16$ med VISA-kort och väntade i två och en halv vecka. Det blev Bingo på en av bröderna! Födelsedatum stämde in exakt. Nu är det ”bara” att köra vidare med Census.

Vilka uppgifter kan ett ”death certificate” ge? Läs här: [http://people.mnhs.org/dci/Faq.cfm#sources]

Uppdaterad / Updated 2 juli 2002