Det är viktigt att medlemmarna i en organisation känner att de har inflytande och kan påverka. Hur kan medlemmarnas inflytande i Sveriges Släktforskarförbund stärkas? Frågan initieriades häromdagen genom ett inlägg i Anbytarforum från PLF i Oskarshamn. Debatten flyttas nu hit till Nättidningen RÖTTERs insändarsidan eftersom debatter i organisationsfrågor inte längre förs i Anbytarforum. Mejla inlägg här!

PLF har under senaste året försökt intressera sina drygt 900 medlemmar för ett mera aktivt deltagande i styrelsens planer och program, bl.a. genom att uppmuntra nomineringar till styrelseposter, motioner till årsmöte m. m.
Resultatet har hittills varit klent, men vi kommer inte att ge upp. Försöken med enkäter angående databasens framtid har däremot varit mycket lyckade, med stor anslutning.

Vi saknar förbundets initiativ för att öka föreningarnas och medlemmarnas inflytande. Valberedningen borde ha brutit mot gammal slentrian och hade detta år chansen. PLF nominerade en, som vi tycker, ovanligt
kvalificerad styrelsekandidat inför årets riksstämma, men hans namn kom inte upp till diskussion , trots att flera poster stod för omval. Skälet lär vara att de som står för omval har förklarat sig villiga att kvarstå. Om detta skall vara principen, hur är det då med förnyelse och en sund demokratisk process?
Det är på tiden att få igång en diskussion om medlemsinflytande och förnyelse i allmänhet.

Titta på Senaste nytt i PLF:s hemsida.

Anders Thunberg
Styrelseledamot i PLF

Jag är inte insatt i de eventuella, speciella rutiner och traditioner som kanske tillämpas inom förbundet, men rent generellt behöver man väl inte gå via en valberedning för att föreslå en kandidat till en styrelsepost. I andra sammanhang har jag upplevt att årsmöte/årsstämma kört över valberedningen och valt helt andra funktionärer än dem valberedningen föreslagit.

Jag ser på PLF:s hemsida, i deras senaste styrelseprotokoll: "Styrelsen undrade också om det kan vara enligt gängse regler att betalda tjänstemän på förbundet skall sitta som styrelseledamöter."

Sveriges Släktforskarförbunds styrelse har sedan begynnelse tillämpat principen inga styrelsearvoden. Efterhand som verksamheten vuxit och det uppstått behov att att arvodera alternativt avlöna personer för att funktioner skall fungera har dessa lämnat förbundsstyrelsen. Ingen av förbundet betalda tjänstemän sitter i förbundsstyrelsen. Vad personalen har för fritidsaktiviteter och/eller förtroendeuppdrag lägger sig givetvis inte förbundsstyrelsen i, såvida det inte negativt påverkar deras möjligheter att sköta sitt arbete.

Självklart behöver man inte gå via en valberedning för att föreslå kandidater. Sannolikheten för att få gehör för ett förslag är dock större om det kommer från valberedningen.
Betecknande för detta förbund och dess valberedning är att det under de senaste 6 stämmorna (1994-1999) skett endast 5 nyval av styrelseledamöter och samtliga pga att omval avböjts.
Det är inte förnyelse eller vilja till sådan.

Betr valberedningen kan man för övrigt konstatera att den sedan 1995 fått en (1) ny medlem.

Man kan fråga sig om förbundet verkligen behöver en 'ständig' valberedning på 5 personer för att ringa runt och fråga om ledamöterna vill sitta kvar ?

I år var man i och för sig tvungen att hitta ett förslag till en ny ordförande, varvid man klurigt nog i ShF nr 2/00 'annonserade' efter nomineringerar, för att redan i nr 3/00 kunna presentera sin kandidat.
Valberedningen måste, med deras egna ord, verkligen ha 'jobbat för högtryck' under perioden 1/5 (sista dag för nomineringar) fram till 10/5 (sista dag för manus till ShF nr 3).

Vi får hoppas att de orkar ett par år till.

Trots att jag på ett tidigt stadium blev nominerad till posten som Förbundsordförande av bl.a. Genealogiska Föreningen, har jag ännu inte ens blivit kontaktad av valberedningen för att efterhöra om jag skulle vara intresserad av posten. De övriga tre nominerade blev uppringda av valberedningen (varvid två avböjde)- men inte jag....

Jag ska på uppdrag av valberedningens sammankallande Anna-Stina Strandin Freij svara på de två första inläggen eftersom de efterlyser valberedningens arbetsmetoder. Anna-Stina är själv inte nätansluten.

Valberedningen har arbetat på gängse sätt genom att först ta reda på om de avgående kandidaterna är tillgängliga för omval. Därefter har man bedömt de nomineringar som inkommit med hänsyn till alla för ett riksförbund av vårt slag relevanta parametrar, som kompetens, geografisk fördelning, kön, ålder, mm innan förslagen läggs. Det förslag som lagts är således väl genomarbetat och inget hafsverk. Anna-Stina kommer personligen att närmare redogöra för arbetet på stämman.

Carl, Du skrev i ditt genmäle att du svarade på uppdrag av valberedningens sammankallande, och jag citerar:

"Valberedningen har arbetat på gängse sätt genom att först ta reda på om de avgående kandidaterna är tillgängliga för omval. Därefter har man bedömt de nomineringar som inkommit med hänsyn till alla för ett riksförbund av vårt slag relevanta parametrar, som kompetens, geografisk fördelning, kön, ålder, mm innan förslagen läggs. Det förslag som lagts är således väl genomarbetat och inget hafsverk. Anna-Stina kommer personligen att närmare redogöra för arbetet på stämman."

Carl, självklart är det så. Allt annat hade varit en skam. Men jag vill gärna upprepa fakta en gång till:

1994 nyvaldes 2 personer och 4 omvaldes.
1995 nyvaldes ingen. 5 omval.
1996 nyvaldes 1. 5 omval.
1997 nyvaldes ingen. 5 omval.
1998 nyvaldes 2. 4 omval.
1999 nyvaldes ingen. 5 omval.

I år kommer det med stor säkerhet att bli 1 nyval och 5 omval.

Anledningen till detta kan vara två och eftersom du med skärpa avfärdat den ena så återstår att konstatera att det inte finns, och sedan 1994 (och kanske tidigare än så) inte funnits speciellt många intresserade, kompetenta
och på andra sätt lämpliga kandidater.

Om det är sanningen så är den också beklämmande.

Jag tycker Lasse Nilssons uppgifter är intressanta, och de väcker onekligen funderingar. Är omsättningen av ledamöter i styrelsen för låg, lagom eller för hög?

Ser man över sexårsperioden 1994–2000 kommer av allt att döma fem av tio platser i styrelsen ha fått ny innehavare, likaså har ny ordförande valts två gånger (1994 och 2000). Personligen tycker jag det verkar vara en ganska rimlig takt av förnyelse.

Jag tycker också att medlemsföreningarna och framför allt deras ombud verkligen ska fundera över denna fråga inför stämman nästa lördag: I vilken takt bör styrelsen förnyelse ske? Och hur bör sammansättning se ut om man ser till regioner, intressen, kön, kompetens, etc?

Jag tycker, som alla förstår, inte att det är en rimlig förnyelsetakt att 6 av de 10 platserna (exkl ordf) åtminstone från 1993 och fram till 2001 innehas av samma personer.

Att det är fyra och inte fem platser som fått ny innehavare beror på att B Lindfors som nyvaldes 1994 avsade sig omval 1998.

Liksom Håkan tycker jag det är viktigt att ombuden funderar igenom det här och gärna diskuterar det här eller på annat sätt. Valberedningen bör få klara direktiv av stämman hur den ser på det här och kanske bör man även fundera på att införa ett maximalt antal mandatperioder för styrelseledamöter. För det finns väl inget i stadgarna om det idag ?

Lasse! Jag vet inte vad du menar med att jag "med skärpa avfärdat den ena ...". Jag tillhör inte valberedningen utan vidarebefordrar bara Anna-Stina Strandin Freijs beskrivning av arbetet, vilket hon också själv muntligen kommer att göra på stämman. Anledningen till att hon ville göra genmälet är att det förelåg ett inlägg där man antog att arbetsgången hade varit ytligare.

Carl, jag menade givetvis bara att du med inlägget 'med skärpa avfärdat'...
Att det var Anna-Stina Strandin Freijs beskrivning du gav i inlägget tycker jag framgår av det jag skrev.
Men låt oss inte hänga upp oss på det.
Låt oss istället diskutera ämnet, dvs som Håkan skrev:
"I vilken takt bör styrelsen förnyelse ske? Och hur bör sammansättning se ut om man ser till regioner, intressen, kön, kompetens, etc?"

Varken GF eller någon annan förening skall hålla sig undan från att framföra sin åsikt. Inte heller stödjande medlemmar i förbundet skall underlåta att framföra sina synpunkter.

Det vore önskvärt att både föreningar och förbund på samma sätt som PLF, gärna både bättre och mera frekvent undersökte sina medlemmars åsikter med hjälp av enkäter med Frisvar.

Antalet svar på de enkäter som vi skickat ut till medlemmarna i PLF har hela tiden ökat från ca 25 % april 1999, ca 32 % november 1999 till ca 36 % april 2000. Svarsfrekvensen är ovanligt hög jämfört med motsvarande i andra föreningar. Ett flertal medlemmar har särskilt uttryckt sin glädje över att vi vill få deras åsikter.