Nättidningen RÖTTER har blivit den naturliga centralpunkten på Internet för släktforskare i Sverige och har nu omkring 1000 läsare om dagen. Men hur bör RÖTTER utvecklas i framtiden? Vad ska redaktionen satsa på för att göra tidningen ännu intressantare, mer levande och oundgänglig för den som släktforskar? Den frågan ställer redaktören Håkan Skogsjö i ett första inlägg – som han hoppas blir början på en livlig och engagerad debatt! Mejla inlägg här!

För bara några år sedan visste vi inte ens vad Internet var. Det är knappast överord att påstå att detta nya medium i grunden håller på att förändra tillvaron för oss släktforskare. Hade vi själva fått uppfinna det optimala mediet för vår verksamhet, gissar jag att det skulle sett ut ungefär som Internet – snabbt, billigt och enkelt och främst inriktat på skriftlig kommunikation. Nu kan vi jaga emigrantättlingar i USA utan att behöva vänta i veckor på brevsvar eller betala dyra telefonräkningar. Och sedan ett par år tillbaka utges till och med en dagstidning för släktforskare, där efterlysningar, debattinlägg och annonser kan publiceras utan att det dröjer flera månader. Tack för att du läser den!

Nättidningen RÖTTER har i dag omkring tusen läsare varje dag. Hur många som regelbundet läser tidningen är svårare att säga, men uppskattningsvis mellan 7000 och 8000 personer. Vill vi visa på verkligt imponerande siffror kan vi i stället redovisa det totala antalet träffat. En träff sker när en person läser en sida, det vill säga om en person surfar runt i tidningen och besöker 20 sidor är det 20 träffar; återvänder han följande dag och tittar på 15 sidor, delvis samma som dagen innan, är det ytterligare 15 träffar. Varje månad registreras över 1 miljon träffar, flertalet från personer bosatta i Sverige, de nordiska länderna och Nordamerika, men även från betydligt mer exotiska länder.

Den fråga som alltid sysselsätter mig som redaktör för RÖTTER är hur tidningen ska kunna göras mer läsvärd. Som redaktör kan jag ibland tycka att innehållet i allt för stor utsträckning styrs av läsare som vill ha och inte av dem som vill ge. Mycket resurser går åt till att adminstrera efterlysningar och annat smått, medan de intressanta artiklarna dessvärre för det mesta lyser med sin frånvaro. Också mycket få personer sänder in antavlor och stamtavlor för publicering, trots att det är enkelt för alla som använder ett släktforskarprogram atta sammanställa sådana. En publicerad antavla fungerar faktiskt på två sätt; samtidigt som författaren delar med sig (ger) av sina forskningar, är den ju också en enda stor efterlysning som visar i vilka trakter och släkter man forskar och var man kört fast. Hur ska jag som redaktör tolka att så många sänder in efterlysningar och så få sänder in sina forskningsresultat för publicering? Det vore intressant att få höra synpunkter kring spörsmål.

Men framför allt: Hur ska Nättidningen RÖTTER utvecklas i framtiden? Vad ska vi satsa på? Vad är bra och vad är mindre bra? Vad fungerar och vad fungerar inte? Vad är roligast att läsa? Antavlor? Efterlysningar? Debatter? Har ni sett någonting på andra släktforskarsajter (i till exempel USA) som borde finnas också i RÖTTER? Tipsa!

Min förhoppning är att detta första inlägg ska stimulera till en engagerad och givande framtidsdebatt, som kan ligga till grund för RÖTTERs fortsatta utveckling. Det kan nämnas att Sveriges Släktforskarförbunds styrelse tidigare i höst beslutade att öka satsningarna på nättidningen under de närmaste två åren. Det betyder att det finns ett engagemang och en vilja hos de styrande i förbundet att utveckla RÖTTER. Det är en orsak till att jag tror att den här debatten är viktig just nu.

Hej, Jan Hultberg heter jag och jag bor i Köping, Västmanlands län. Jag har sysslat med släktforskning de senaste nio åren, och finner det mycket intressant och lärorikt. Det är inte bara tillfredställelsen med att finna nu levande släktingar, som att söka reda på tidigare anor, som gör det hela intressant.

Jag upplever det som hela som någon form av "helhet". Människorna, bygden, yrkena, början och slutet av livet, kläder, ekonomi, mat, ja allt detta och annat gör det hela så oerhört intressant och lärorikt. Man ser det nuvarande samhället i ett annat perspektiv och de värderingar man tidigare hade har faktiskt måst omvärderas och en del revideras.

Jag ska naturligtvis säga att jag upplever RÖTTER som en mycket intressant Internettidning.

Håkan Skogsjö skriver att det i stor utsträckning handlar om att "få, eller efterlysa", det som kommer in i RÖTTER. Jag kan inte annat än att hålla med, för så är också min uppfattning i frågan. Men hur gör exempelvis jag som inte använder ett "släktforskningsprogram", utan har lagt upp ett eget system i Word? Jag har inte heller någon egen hemsida där jag kan sprida informationen till dem eventuellt är intresserade.

Jag personligen tycker att det är intressant att ta del av antavlor. Speciellt då jag finner något som berör mig, men också annars. Efterlysningar är också intressanta, men sen då? Hur sprider jag information om den jag har i "mina register"?

Själv brukar jag via mail eller per brev skicka filer till dem som är intresserade av det material jag har. Min uppfattning är att det inte är "mitt" material, utan jag delar mer än gärna med mig till andra. Problemet är bara att jag inte har samma struktur som andra på materialet.

Jag har en känsla av att de flesta vill "ha" upplysningar i större omfattning är de vill "ge". Försök att emellanåt exponera lite av olika, gärna så kallade kända släkter för att på så sätt göra personer lite nyfikna på det materialet, och också visa på hur man kan göra med det hela.

Presentera er själva lite, ni som arbetar med tidningen. Presentera dem som arbetar på förbundet. För många av oss är ni endast namn, inget annat. Det vore trevligt med en, mycket kort presentation av var och vilka ni forskar kring. (Jag vet att det finns uppgifter om det i många fall, men det vore trevligt med en kort sammanfattning någon gång ändå.) Be om lite historier kring efterlysningar. Vad som hänt sedan någon började söka efter en ana, hur det hela gått. Det kommer in en del sådana ibland, men det är sällan, tycker jag. Jag har inga uppslag för närvarande, men om jag kommer att tänka på något, så återkommer jag gärna om det går bra. Mina egna anor kommer i huvudsak från södra Dalarna och norra Västmanland.

Jag tycker att RÖTTER i stort sett är mycket bra. Jag brukar titta på den några gånger i veckan. Fler bidrag och fler författare skulle givetvis vara en fördel. Men långa artiklar är faktiskt enkare att läsa i tryckt form. Däremot är RÖTTERs elektroniska form suverän för hyfsat korta frågor och svar. Och det är framförallt dessa jag studerar. Det är ju faktiskt i denna roll som roll som RÖTTER har sin största styrka: att inventera kunskaper som redan finns hos okända medaktörer. Och antalet frågor tycks ju öka påtagligt. Däremot har jag märkt att numera inga svar på frågorna publiceras. Jag anser att publicerade svar skulle vara ett utmärkt sätt att öka läsvärdet. Det är också ett sätt att låta många vara medagerande och låta personer komma till tals. Att dela med sig av erfarenheter eller kunskaper är ju ett sätt att ge, som du efterlyser. Jag tycker helt enkelt att det blir lite tjatigt att få läsa så många frågor och aldrig få se några svar.

Det händer ofta att man blir nyfiken på någon fråga som tangerar det man själv arbetat med. Man blir nyfiken på vad det ska komma för svar, men man har ingenting att komma med själv. Så länge svaren publicerades kom ju ofta svar från allmänt kunniga personer, förutom dem som råkade sitt inne med den pusselbit som efterfrågades, eller något inärheten. Faktum är att svaren både från de kunniga personerna och från dem som råkade ha en pusselbit är väl så intressanta som själva frågorna. Man lär sig mycket, och man hittar andra trådändar. Därför beklagar jag mycket att svaren inte publiceras längre. Jag tycker att det är värdefullt, och inte minst pedagogiskt, att efterlysningsredaktören anger hur man kan hitta svar i olika CD-skivor mm. Det är bra. Det behövs. Men det räcker inte.

Skulle man inte kunna låta redigerandet även omfatta att avstå från att publicera den enklaste typen av frågor från personer som uppenbarligen inte har försökt att leta själv ännu. Jag tycker att man bör kunna ha ett standardsvar om att man till att börja med kan läsa de goda råd som finns i RÖTTER om hur man startar sitt släktforskande. Men visst kan en och annan nybörjarfråga vara motiverad. Alla ska naturligtvis bemötas hövligt. Och det är klart att RÖTTER är ett sätt att värva nya medlemmar till organisationen, och det är ju bra iochförsig.

Däremot bör de svar som kommer in på olika frågor kunna publiceras. Även där gäller det ju att sålla. Allt är inte publicervärt. Det tror jag inte heller att alla som skickar svar räknar med. Ingen blir förvånad för att en obetydlighet som skickas som en "svarsskärva" inte görs märkvärdigare än den är. De flesta skärvor är inga pusselbitar. Men ibland kan flera skärvor bli den pusselbit som efterfrågas.

I vissa fall kan spontana svar eller gissningar vara tveksamma rent innehållsmässigt. Så är det ju som bekant alltid med bidrag till tidningar. En elektronisk tidning som ligger någonstans mellan det skrivna och det talade ordet löper naturligtvis lite större risk att få in ogenomtänkta snabba svar. Men jag tycker ändå att dessa svar måste kunna redovisas för vad de är: spontana svar av enskilda personer. Tips behövs, och varje läsare måste också ha ett omdöme att avgöra hur källkritisk man behöver vara i varje enskilt fall. Att publicera ett svar behöver ju inte innebära att RÖTTER borgar för att det är korrekt. Det kan man förstås också ange i rubriken till avsnittet "Svar på efterlysningar".

Svar på efterlysningarna är en av de viktigaste uppgifterna för RÖTTER, enligt min uppfattning. Det är ju först då som det uppstår ett samspel. För närvarande är det lite "enkelriktat". Både svar från särskilt kunniga personer svar från dem som råkar behärska ett visst område behövs. Svaren innebär att många personer aktiverar sig, och man får nya synpunkter och kontakter i sin tur. Det är väl liksom det som är meningen. Det är nog åtskilliga som tycker att det är roligt att kunna se att man kan bidra med något och att svaret faktiskt kommer andra till del. Att publicera svaren har en stor betydelse också som uppmuntran för personer som kanske inte tidigare publicerat sig så mycket. Svaren har alltså en betydelse på flera sätt och de måste återinföras!

Jag undrar om nättidningen RÖTTER kunde ha en enkel 4-sidig pappersutgåva (likt FFS medlemsblad Smedsforskaren, om ni känner till denna)? Där kunde finnas en lista inom respektive avdelning (variant av "senaste nytt") om vad som hänt senaste kvartalet i nättidningen. Detta blad skulle då kosta en slant t ex 50 kr för 4 nr/år, medan nättidningen fortfarande är gratis. Annonser vore också tänkbart. Bladet kunde skickas som 20-grams B-post. Jag tror det kunde vara praktiskt att ha detta till hands, för att planera sitt "nätsurfande", vid föreningsmöten och vid korrespondens med andra släkt- och bygdeforskningsintresserade. Om detta låter intressant, så kan jag utveckla min idé.

Jag tittar varje dag på Rötters nyheter, för att se om det kommit in något nytt. Och Rötter är en bra nättidning! Men jag börjar undra när jag läser efterlysningarna införda 8/12 (står 7/12)! Efterlysningar på nätet är bland det bästa som finns för en släktforskare för att få kontakt och hitta hjälp. Jag har använt mig av det både i Sverige och USA, och för det mesta får man svar, antingen det är en ledtråd eller hela lösningen på problemen. Dessa platser med efterlysningar är inte bara till hjälp för dom som "kört fast" helt på någon "rot"-ända, utan även för att hålla kostnaderna nere!

Naturligtvis menar jag inte att man ska låta bli att skicka efter kort från SVAR eller forska själv på olika sätt! Men det är inte alltid så lätt att veta vilka böcker man ska beställa, och eftersom det kan bli dryga kostnader utan att man hittar något, så kan en efterlysning ge en ingång till rätt kyrkobok på en gång. Vissa husförhörslängder är uppdelade i a, b, c, d...osv. Och är man inte riktigt säker på vilken församling en person är född i, så kan det ju vara bra att få hjälp av någon som kanske vet, eller har tillgång till böckerna gratis och är beredd att hjälpa till, istället för att beställa en hel bunt från SVAR och kanske ändå inte hitta något! Sveriges Släktforskarförbund vill ju, enligt uppgift på andra ställen, göra det billigare för forskarna, och då borde man inte, som nu gjorts och jag vänder mig mot, lägga in en kommentar efter efterlysningarna om att man ska beställa kyrkoböcker från SVAR istället för att be om hjälp! Dessutom verkar det vara lite olika vilka som fått detta besked av red?! Dom som söker prästsläkter och lite "finare" folk slapp kommentaren! Jag vet att det finns dom som "forskar" på det sättet, men dom kan ändå inte hålla på länge på det viset, lika lite som dom som registrerar sig i en forskarkatalog och sedan vill ha betalt för att hjälpa. Ska nödvändigtvis kommentaren göras kan den skickas via mail till den det berör! Jag tror inte många av dom som fick kommentaren kommer att vända sig till Rötters efterlysningar igen.

För övrigt instämmer jag med Kurt Hultgrens inlägg! Publicera mer svar på efterlysningar! Jag vet att inte alla skickar till både Rötter och den som frågar, har hänt att jag själv inte gjort det. Men många gånger vill man först be om mer uppgifter för att hjälpa till och då frågar man "efterlysaren" först, och sen är ju en kontakt etablerad, så då fortsätter man den vägen. Huvudsaken är ju i allafall att den som efterlyser något får ett svar!

En liten sak till. Sänk priset på era CD's! Då finns ingen marknad för sådana som piratkopierar, och förbundets priser överskrider verkligen vad en CD är värd - och kostar i tillverkning! Såg att ni skrev om någon som tydligen kopierat dödskivan. Den finns ju på alla arkiv, och många bibliotek, så för att sälja fler kanske det vore idé att sänka priset? Vill man tjäna på att sälja brukar man tjäna mer på mängd än på höga priser! Och ska man jobba för att sänka kostnaderna för forskarna så.... Tack för mig!

Till RÖTTER kommer många efterlysningar, sedan november 1997 har ca 1500 efterlysningar publicerats på Rötter. Efterlysningarna kommer som mejl till kansliet i Stockholm, och behöver sedan redigeras, ofta även språkligt, för att bli njutbara på nätet. Detta innebär att det inledande avsnittet med hur mejlet har åkt mellan olika datorer tas bort, att namn och orter kodas för fetstil, att insändarens namn och mejladress görs klickbara m.m. småpyssel.

Sedan förra året görs detta av mig, för att avlasta RÖTTERs redaktör, som behöver sin tid till annat. Men även jag har en del annat för mig, Släkthistoriskt Forum etc, och måste prioritera hur mycket tid som kan läggas på RÖTTERs efterlysningar, även om jag naturligtvis inser att de har en stor betydelse som kontaktskapare, men även redaktörer måste sova någon gång.

Denna brist på tid gör att svaren blir lidande. Alla svar, som skickas med hjälp av den klickbara länken i efterlysningarna, kommer dels till insändaren och dels till kansliet, där de samlas, för att redigeras när tid infinner sig. Jag ser att många av svaren är lärorika även för andra, men måste man prioritera, så sätter jag införandet av nya efterlysningar främst. Men tålamod övervinner surkål, så svaren kommer nog...

Kommentaren om att det går bra att låna mikrokort och forska själv kan ju verka onödig, men när frågan är av det slaget att det borde vara en mycket enkel sak att låna in en födelsebok och slå upp, kan den kanske verka som en knuff att komma iväg till biblioteket och sätta igång att forska själv, vilket ju borde vara mer tillfredsställande, dels ur den synpunkten att det är roligt att göra det själv, dels också ur källkritiskt synpunkt, då först kan man vara säker på att uppgifterna är riktiga.

Förutom Lotta Johansson (10 dec) är det bara en person till som uttalat att priset varit högt på Sveriges Dödbok. Den som inte tycker 2,5 miljoner avlidna är värda 495 kr ska naturligtvis inte köpa CDn. Däremot har vi fått kommentarer från säkert 100 köpare som tyckt att den är mycket billig, särskilt om man jämför med andra liknande CD-produkter som Riksarkivets NAD-CD och Emigrant-CDn som båda kostar över 2.000 kr, och de båda är ändå finansierade av allmänna medel i motsats till vår. Piratkopierare kan man aldrig skydda sig mot och dessa ser det nog ofta mer som en princip att man ska stjäla andras arbets- och ekonomiska insatser än att de ska tjäna stora pengar.

Frågan var ju hur vi skall utveckla rötter för att den skall bli ännu bättre. Efter att ha suttit och bläddrat igenom senaste uppdateringen med efterlysningar så vill jag komma med följande förslag, som inte är så genomtänkt än men kanske kan utvecklas.

Vad sägs om att dela in efterlysningarna geografiskt, antingen genom en tydlig märkning av t.ex. län så att det är lätt att hitta, eller ännu hellre separata filer för varje län.

Fördelar: Lättare att snabbt leta igenom de län som man är mest intresserad av. Mindre filer = snabbare hemtankning. Lättare att i ett senare läge snabbt leta efter intressanta efterlysningar när man får någon ny vinkel eller hittar en gren från någon ny ort. Skulle kunna vara en fil för varje län, storstäderna, grannländerna, USA, övriga och en utan tydlig geografisk anknytning. Om dessa sedan också märktes tydligt med senaste ändringsdatum så kunde det bli ännu bättre. För att underlätta för redaktören så bör varje efterlysning märkas med (högst?) 3 'län' och sedan läggs en kopia av efterlysningen till respektive vald länsfil. Det är i var och ens eget intresse att man märker sina efterlysningar geografiskt och det kan knappast begäras att redaktören skall försöka lura ut var dom hör bäst hemma. Alla omärkta efterlysningar skall som tidigare hamna i den stora, geografiskt ospecificerade filen.

Nackdelar: Lite mer arbete för redaktören och fler filer att hålla reda på, något större total datamängd eftersom samma efterlysning kan få förekomma i fler filer.

Christer Edenfjord heter jag, och avnjuter RÖTTER minst ett par gånger i veckan. Jag håller helt med Jan Hultberg i det mesta han skriver, angående antavlor och upplevelsen av släktforskning som en "helhet". Tycker dock det är synd att han inte använder något av de större släktforskningsprogrammen för att strukturera sina resultat, för precis som han skriver, det är annars svårt att dela med sig av sina resultat. Nåväl, ämnet här är, "Hur göra Rötter bättre?"

För min del anser jag att tidningen är oerhört bra, vilken enastående samling av artiklar, info, efterlysningar, antavlor etc!!! Precis som Jan Hultberg och säkert många andra, är antavlorna av största intresse för mig. Och, precis som det sägs, många vill ha, men få vill ge... Så inställer sig frågan, varför skickar inte jag in mina antavlor för publicering??

Jo, vid närmare självrannsakan så tänker nog de flesta som jag: Ja, det här är nog bra, men, borde jag inte kolla upp den och den källan innan jag vågar publicera materialet? Är det egentligen helt 100% genomkollat, har jag inte missat något, har jag nån darrig länk nånstans? etc. MAO, rädd för att få kritik för bristande källkontroll?!?

Som vi alla vet som kollar antavlor här eller annorstädes, så är det upp till oss själva som läser antavlorna, att inte lita blint på dessa, utan hittar vi något intressant går vi till källan och kollar själva, innan vi införlivar det med vår egen forskning.

Alltså, skicka in era antavlor, bifoga gärna brasklapp om ni så vill, men dela med er av er forskning!! Det är upp till dem som läser att använda materialet på rätt sätt!

Som exempel kan jag nämna Leif Boströms antavlor publicerade här i RÖTTER. En & annan felaktighet fanns där (orimligt annars), men gav mig en mängd nya fakta och uppslag att leta vidare! Tack Leif!!

Sammanfattning: Var inte blyga, skicka in era resultat i form av antavlor! Vi som läser, vet att fel måste få finnas!

En liten kommentar angående CD-priser. Tycker man att 495 kr är för dyrt för en CD som Sveriges Dödbok, då har man inte fattat de många arbetstimmar som ligger bakom en sådan produkt... att sedan vissa sjuka individer piratkopierar och vill sälja detta stöldgods som exvis en viss ”Agne Lindberg”, är en helt annan historia. Att köpa sådant kallas häleri i annat sammanhang...

Så, avslutande, en ödmjuk bugning för Elisabeth Thorsell, Håkan Skogsjö mfl mfl som sliter hårt för vårt allmänna bästa. Ett stort tack till er alla som gör RÖTTER så läsvärd och värdefull som den redan idag är.

Gå med i RÖTTERS VÄNNER, alla ni som känner att tidningen ger er något, och vi borde vara ganska många!

Det är uppenbart att efterlysningarna är en mycket uppskattad läsning i Nättidningen RÖTTER. Det har blivit så populärt att skicka in efterlysningar att det skapat problem, både för redaktionen (det tar lång tid att redigera dem) och för läsarna (det blir mycket text att läsa igenom).

I går, den 13 december, sjösattes därför på försök RÖTTERs Anbytarforum. Förhoppningen är att detta ska lösa båda problemen. Publiceringen automatiseras och på så vis minskar redaktionens arbete. Samtidigt struktureras frågorna landskapsvis vilket tillsammans med sökmöjligheter (både på texten och efter nya meddelanden) gör det enkelt att hitta.

Frågan är bara om Anbytarforum rent tekniskt klarar den mängd frågor och andra inlägg som lär komma om det blir en populär mötesplats för släktforskare. Risken är att systemet blir trögt och att andra problem uppstår. Låt oss hålla tummarna att det håller för trycket!

Sveriges Dödbok: En snabb kommentar bara. Nej, 495 kr är inte mycket för den informationen, men för de pengarna borde man fått ett bättre gränssnitt. Det är ett av de hemskaste databaserna som jag jobbat med. Skall förbundet fortsätta att göra CD-skivor med det gränssnittet kan de lika gärna låta bli! Det känns som om den är gjord i all hast och sedan har man försökt att piffa upp den med aningens snyggare grafik.

Om RÖTTER för övrigt: Jättebra att tidningen finns, men jag känner att det finns en hel del att göra. T.ex. så borde första sidan göras om så att senaste nytt alltid dyker upp. En ide är att göra som de större tidningarna, DN och SVD. Alltså att dela upp sidan med tables. En med de standard-rubriker som finnes, till vänster, och sedan ha nyheterna uppspaltade i mitten.

Sedan så tycker jag att det är trist att gå in på senaste nytt och se nyheter som verkar vara gjorda 1997 (parentesen bakom). Kan man inte ha vissa debattinlägg som nyheter, för att locka fler in i debatten? Appropå debatter. Det borde vara enklare att skapa fler debatter, och att få skriva dem direkt, utan moderator, som en gästbok. Man borde få upp ett diskussions träd med underliggande kommentarer, istället för att få upp alla debatter på en sida. Eller ha ett trädlängst upp, med länkar ner i dokumntet.

Artiklar, reportage. Kan man inte få lite reportage från t.ex. ett besök på Riksarkivet, släktforskardagarna eller liknande? Vi är många som kanske inte kom dit, men som kan lockas dit i framtiden. Många lokala släktforskarföreningar ger ut egna alster, kanske vill de dela med sig av materialet. Kanske vill arkiven själva komma fram med information, t.ex. om öppetider under helger, vad de kan stå till tjänst med osv... Det debatteras ofta om de olika programmen, varför inte göra tester när de kommer, eller åtminstone nämna dem. Kanske meddela när nya revisioner eller uppgraderingar kommer. Meddela vad om händer på andra platser på nätet.

RÖTTER har annars en mycket snygg framtoning, till skillnad från många andra sidor i samma "grupp". Med det vill jag inte vara elak mot de "andra" utan mer locka till mer attraktiva utformningar. Med väldigt enkla medel och genomtänkta upplägg får man lätt mer proffsiga sidor.

Jag håller med om att det vore trevligt om fler delade med sig av sitt material, men då måste det bli lättare att göra det. I dag så är det aningens besvärligt, men det kommer nog att bli bättre med tiden.

I min vision om RÖTTER i framtiden så har man lyckats samla alla nordiska släktforskare till en och samma samlingspunkt på nätet. Med sökfunktioner, kanske en gemensam databas, register och fria forum. Det finns kanske flertalet lokala redaktörer som hjälper till och samlar material från sina regioner. I dag finns det inte tillräckligt många läsare/släktforskare på nätet, för att det skall finnas så många olika sajter för oss. Samarbeta är slagordet. Ha istället olika bilagor i tidningen, som kan råda över sig själva.

Ett inlägg med anledning av Christer Edenfjords inlägg i debatten "Hur ska vi utveckla Nättidningen Rötter?": Jag vill tacka alla som skickat rättelser och kompletteringar till mina antavlor som ligger under Rötter på Internet (se här). Tack också Christer Edenfjord för komplimangen för att jag publicerat antavlorna. Samtidigt vill jag be Christer och andra som hittat fel i antavlorna att meddela mig, så att inte fel fortsätter att spridas i onödan.