Hur bringa reda på alla
efterlysningar?
Debate (only in Swedish)

En gång i tiden kunde släktforskarna enkelt överblicka alla efterlysningar som gjordes i det fåtal publikationer som fanns. Men det var då. Nu finns en närmast ogenomtränglig djungel av efterlysningsspalter i medlemsblad och på Internet. Frågan är: Hur bär vi oss åt för att bringa reda på alla dessa efterlysningar, så att varje efterlysning hittar fram till personen med det förlösande svaret? Ted Rosvall föreslår ett generalregister i sitt första inlägg. Vad är din åsikt? Mejla här!

Vi som var med och forskade på det glada 60-talet och det ännu gladare 70-talet minns hur det var. Det fanns bara en släktforskartidskrift, och det var Släkt och Hävd. Den frågespalt som avslutade varje nummer av GF´s anrika flaggskepp lästes av alla! Det var bara att skicka in sin fråga och sedan sätta sig vid brevlådan och vänta på svar. Man kunde leva i trygg förvissning om att alla som kunde tänkas veta någonting också hade uppmärksammat efterlysningen. Så är det inte längre. Vi har en uppsjö av genealogiska tidskrifter och medlemsblad, och praktiskt taget alla har en liten avdelning med efterlysningar. Chansen för att just den släktforskare som sitter inne med lösningen på mitt problem, eller som kan tipsa mig om källor och sökvägar, verkligen skall se min fråga är numera försvinnande liten. På motsvarande sätt har jag själv inga möjligheter att kontrollera alla tusentals frågor i alla olika tidskrifter för att se om jag själv eventuellt kan bistå min nästa.

Efterlysningsfunktionen har blivit en djungel, ett ogenomträngligt snår där man inte ser träden för bara skog... Vad vi behöver är en rejäl machete med vars hjälp vi kan hugga oss fram till just våra egna hyperintressanta släktnamn eller socknar. Med modern teknik borde inte detta vara någon omöjlighet.

Redan vid Släktforskarstämman i Oskarshamn 1991 tog jag upp problemet vid ordförandekonferensen. Då tänkte jag mig en lösning liknande den tyska, med ett gemensamt riksfrågeblad som bilaga till allsköns släktforskartidskrifter. Nu erbjuder emellertid tekniken, och inte minst internet, helt nya möjligheter. Hur skulle det vara om man försökte åstadkomma ett jätteregister av samtliga frågor och efterlysningar som sedan tidernas begynnelse har varit införda i Släkt och Hävd, Släkthistoriskt Forum, The Swedish American Genealogist, Diskulogen, Anropet, Husförhörsnytt och alla andra släktforskartidskrifter. Ett register som skulle vara sökbart, t.ex. via nättidningen RÖTTER, på efternamn, förnamn, födelsetid, dödstid, yrken och naturligtvis också geografiskt. Ett register som genast visade i vilket nummer av vilken tidskrift som detta namn eller denna socken förekommer. Tänk er sedan att man scannade in samtliga frågor, så att man när man kommit så långt i sökande direkt kunde klicka fram den aktuella texten och där hitta samanhanget, och kanske också namn och adress till forskaren. Vilka möjligheter skulle inte detta öppna för alla släkt- och personforskare?

Givetvis kommer ett stort antal, förmodligen en majoritet, av adressuppgifterna att vara inaktuella, och många frågeställare förmodligen avlidna. Men sådana problem är ingenting för den ivrige forskaren, som snart letar sig fram till aktuella adresser eller till anhöriga till den avlidne forskaren. Kanske finns forskarens material dessutom publicerat eller arkiverat någonstans. Och frågorna i sig blir aldrig inaktuella, och ger, även om de aldrig har fått något svar, ofta nyttiga ledtrådar om förekomsten av ett visst släktnamn o.s.v.

Ett komplett och växande generalregister över frågor och efterlysningar är således vad vi behöver, gärna med den extra finessen med inscannade texter direkt ifrån originalet. Alltsammans tillgängligt via Internet, men kanske också via CD och fiche. Kunde detta kanske bli Släktforskarfrbundets nästa stora projekt efter det att Elgenstierna så småningom har lotsats i hamn?

Ted Rosvalls förslag är berömvärt och väl genomtänkt. Jag har själv funderat i dessa banor, men tankarna har aldrig varit så konkreta som i Rosvalls inlägg. Jag har lite funderingar:

Jag ser vissa självklara svårigheter, men vilket projekt har inte det, såsom frågon om hur man skall katalogisera uppgifterna (efter socken, yrke, namn, etc). Det borde dock vara möjligt att använda flera sökord till en och samma notis.

De som skulle tänkas vara med i upparbetandet av ett generalregister är i första hand personer som har tillgång till bildläsare och dator (eller åtminstone ett väldigt stort tålamod, om man skall föra in uppgifterna för hand. Jag föreslår att:

Rötter inför en sida dit forskare kan anmäla sitt intresse att föra över frågor och efterlysningar från en viss bok. Av detta intresse får man därefter utröna om tillräckliga förutsättningar finns för att genomföra ett projekt av denna storlek, och om tillräckligt stor del av "efterlysningslitteraturen" omfattas.

Forskarna sänder sedan sitt material till någon i projektet engagerad person. Denne person får i uppdrag att se över de tekniska möjligheterna till att göra registret sökbart via exempelvis Internet.

De forskare som sammanställer material skall dessutom, för varje efterlysning/fråga, sätta upp sökord. Sökorden kan vara: Namn (Efternamn, Förnamn), Socken, Årtal, Yrke. Dessa används senare vid sammanställningen och sedermera vid sökningen.

Jag anser alltså att vi inte från början behöver veta exakt vilka förutsättningar som projektet har, förutom detta att material skall läsas in på datormedia och att sökord skall upprättas.

Jag tycker att det bara är att gå vidare med att lägga ut efterlysningar på nätet. Det behöver inte vara samlat på något speciellt ställe, eftersom Internets sökfunktioner är globala. Angående de äldre efterlysningar som har funnits i tex Släkt och Hävd, Diskulogen osv får naturligtvis scannas eller skrivas in (som dom är eller som ett index med hänvisning). Jag vill här visa att Internets sökfunktioner fungerar utmärkt.

För två veckor sedan fick jag ett mail ifrån Donna Hoff-Grambau i USA. Hon hade sökt efter namnet "Bolla Christina Larsdotter" och fått träff hos mig, på min egen hemsidas släktforskningsantavla. Alltså långt ner i min site (minst tre steg). "She was exiting" efter att hon fått ta del av våra gemensamma anor.

För någon vecka sedan sökte jag med hjälp av indexsökmotorn Dogpile (som i sin tur söker i alla andra sökmotorer) efternamnet "Mellrot". Det blev en träff här: [http://www.reab.se/glimten/pe/gatunamn.htm] Fantastiskt tycker jag!!!

Så problemet är som jag ser det att få in alla gamla efterlysningar till HTML-format.

En fråga: Vad skulle egentligen nyttan vara att lägga upp en massa gamla efterlysningar, där – som Ted Rosvall påpekar – många frågare är avlidna eller åtminstone bortflyttade från den adress som anges? Ska man lägga krafter på att scanna in äldre texter och publicera dem på Internet, vore det då inte bättre att satsa krafterna på exempelvis forskningsresultat och recensioner?

Själv har jag haft tankar på att lägga upp alla recensioner i äldre nummer av Släkthistoriskt Forum. Recensionerna skulle sedan kunna struktureras på lämpligt sätt, exempelvis landskapsvis, och på så vis blir mer tillgängliga än nu (bortsett från att de sökfunktioner som Christer Svensson nämner fungerar också här). Eftersom mina och förbundets resurser är begränsade kan frågan konkretiseras så här: Vad är mest nytta med, att lägga upp gamla efterlysningar eller gamla recensioner? Eller ska man satsa på något helt annat?