AnnaGreta Strömberg, en av Släkt och Bygds grundare, har forskat fram såväl sina egna som maken Bengts anor. Här berättar hon bl.a. om släkten Strömbergs ursprung. 

Av Jon Pallin 

Namnet Strömberg kommer troligen av byn Strömsheden i Dala Järna. Bengts farfars far, Lars Jonsson Strömberg, var den förste i släkten som använde namnet. Lars Jonsson föddes 1820 i Håen, Säfsnäs, som son till smeden och torparen Jonas Jonsson och hans hustru Stina Larsdotter. 1848 arbetade Lars som dräng på Säfsens prästgård och gifte sig med en piga där, Greta-Lisa Nordin. Hon var född i Hällefors socken, men uppvuxen i Strömsheden. Deras äldste son Lars Petter föddes i Säfsbyn i maj 1849, sex månader efter vigseln... 1850 flyttade familjen till Strömsheden, där Greta-Lisas föräldrar bodde. Där fick de fem barn till, med Bengts farfar Wilhelm, född 1857, mitt i syskonskaran. Familjen flyttade 1879 till Stora Tuna. 

I Stora Tuna köpte Lars Strömberg en egendom i Jakobsgårdarna, av faktor Scherström i Bro. Vid inflyttningen till Stora Tuna antog Lars namnet Strömberg . 1885 kom 26-åriga pigan Karolina Berglund till gården, och i december samma år gifte hon sig med Bengts farfar, 28-årige sonen på gården, Wilhelm Strömberg. De fick två (3?) söner i Jakobsgårdarna, Bernhard f.1887 och Edvard f.1888 (Ernst f.?). Omkring 1890 flyttade familjen till Lergärdet, där Wilhelm köpte en lantegendom av Almkvist från Tjärna. I Lergärdet föddes 1892 yngste sonen Ernfrid, far till Bengt Strömberg. 1919 gifte han sig med Jenny Gustafsson, också från Lergärdet. På en från Strömbergsgården avstyckad tomt byggde Ernfrid 1921-1922 det hus som sonen Bengt Strömberg senare tog över med sin hustru AnnaGreta. 
Vad hände med Strömbergsgården då? Den var under ca 50 år i släkten en ganska stor gård med mjölkkor och spannmålsodling i Lergärdet/ Tjärnaheden, samt skog i Tjärnaberget. Karolina Strömberg avled 1928, Wilhelm 1933 och alla sönerna dog i unga år, på 1920-30-talen. Kvar blev änkor och barnbarn och under krigsåren kallades dessutom de myndiga pojkarna in till militärtjänstgöring. Vem som skulle ta över gården var således osäkert och hela egendomen såldes 1945. I dag är nästan hela området bebyggt med villor och hyreshus, men den ursprungliga gården finns kvar. 
 
Hedlund på mormors sida 
Bengts mormor, Hilda Hedlund, var född 1880 i Nordanåker, en liten by vid Kvarnsvedens pappersbruk. Modern Lisa Andersdotter dog i barnsäng efter yngste sonens, Elis Emanuel, födelse 1886. Under femton års äktenskap födde hon nio barn. Om maken Jan-Erik Hedlund, "en rävkarl", har AnnaGreta hört berättas att han efter hustruns död lämnade bort sina barn och flyttade ihop med en annan kvinna och tog hand om hennes barn. 

Sonen Karl Hedlund med familj, flyttade omkring 1900 från Nordanåker till Norge, närmare bestämt Skien i Telemarken. Karl var gift med en Leksandskulla, Greta. AnnaGreta Strömberg har vid besök i Skien många gånger hört henne berätta historier om livet förr, bl.a. nedanstående episod om hur man lindrade frätskador: Innan pappersbruket byggdes, alltså före sekelskiftet, tvättade kvinnorna i Nordanåker nere vid älven. Man använde stora kar med lut, som man lade smutstvätten i. En tvättdag var det några pojkar som lekte vid tvätten, och rätt som det var hade sonen Martin doppat händerna i den frätande tvättluten! Greta visste dock hur hon skulle ta hand om pojken. Hon gick hem och tog några råa ägg, som hon försiktigt petade loss hinnorna innanför skalet på. Hinnorna bredde hon ut på de skadade händerna och efter en tid hade huden läkt och händerna var fina igen. 

Kyrkklockan som räddades med psalmsång 
Bland Bengt Strömbergs förfäder märks även riksdagsmannen Erik Jansson (Johansson) i Nyckelby. I Åmarks "Kyrkklockor i Dalarne"¹⁾ omtalas följande episod: "Sedan Storklockan gjutits i Falun (1807), kördes hon på en släde till Nyckelby och drogs sedan över den frusna älven. Då sjönk höstisen så av tyngden, att de som drogo ej sågo klockan. Men en man, farfar till riksdagsman Erik Andersson i Nyckelby, som stod bland folket på strand, tog upp en psalm. Och även de på andra strand hjälpte till med psalmsjungandet, och så kommo de lyckligen över." Här har dock Åmark blandat ihop titlarna. "Farfar till riksdagsman Erik Andersson" är fel. Det var den sjungande farfadern, Erik Jansson, som var riksdagsman. Sonsonen Knuts Erik Andersson var bonde i Nyckelby och farfar till Hilda Hedlund. Den sjungande riksdagsmannen, Erik Jansson, var född i yttre Svärdsjö 1767 och dog 1829 på riksdagen i Stockholm. Jansson var under sin livstid även nämndeman, fjärdingsman och häradsdomare. 

1) Åmark Mats: "Kyrkklockor, klockare och klocksägner i Dalarne", Stockholm 1928, p.175.