Dalregementets Soldatregister
En del av DALARÖTTER - ges ut av / is published by © Dalarnas Släktforskarförbund.


Inom Dalarnas Släktforskarförbund pågår upprättandet av ett regionalt register över indelta soldater i Dalarna 1690-1901 som ett led i det landsomfattande Centrala Soldatregistret.

Soldatregistrering i Dalarna

Av PO Nordell, Nybrogatan 15A, 791 71 Falun, Tfn/fx 023-124 11 el 023-77 03 37, 070-690 41 42

SOLDATREGISTER I SVERIGE

Under 1970-talet initierades på några orter i landet regionala inventeringar av indelta soldater i rikets landskapsregementen och förband främst under det yngre indelningsverkets tid 1680 -1901. Efter hand samordnades verksamheterna i Centrala soldatregistret vid Garnisonsmuseet i Skövde i samarbete med Krigsarkivet. Arbetet har vuxit ut till nuvarande 21 regionala soldatregister från Skåne till Norrbotten med för närvarande över 266 000 soldater. Dessa finns sedan februari 2005 utlagda som ett indexregister på internet. Se vidare under Länkar.

DALREGEMENTETS SOLDATREGISTER

Som en del av denna landsomfattande verksamhet startades under 1998 inom Dalarnas släktforskarförbund DALARNAS SOLDATREGISTER för registrering av soldater som tillhört Dalregementets 8 kompanier men även med de 2 kompanier av Västmanlands regemente med rotar i södra Dalarna.
Under 2001 tillkom ett nytt register inom Västerås släktforskarklubb, SOLDATREGISTRET VÄSTMANLAND, för hela Västmanlands regemente, i vilket dessa två kompanier numera ingår och fortfarande handläggs av Folkare släktforskarförening, Avesta.
Av denna anledning har registernamnet ändrats till DALREGEMENTETS SOLDATREGISTER som stöds av nedanstående släktforskarföreningar inom Dalarnas Släktforskarförbund.

SOLDATREGISTRERING

Arbetet med ett soldatregister går ut på att med och i ett särskilt dataregisterprogram samla uppgifter och därur kunna ge besked om varje enskild knekt vad gäller
För varje soldat upprättas en soldatakt med ett aktnummer som bygger på regemente, kompani och rote samt året för tillträde och har denna utformning: DR-06-0005-1870, där DR = Dalregementet, 06 = kompaninummer (Orsa), 0005 = rote 5 (Gifting) och 1870 = tillträdesåret.
Här lämnas ett exempel på en [soldatakt 1] med ovanligt omfattande och fullständiga uppgifter, soldaten nr 39 Erik Lärka i Överstelöjtnantens kompani (Gustafs kompani, ur både rullor, kyrköcker och personinterviuer samt en akt [soldatakt 2] som den vanligen ser ut med enbart de militära uppgifterna, soldaten nr 66 Anders GNOLA i Rättviks kompani, som stupade i Tyskland efter ett års tjänst.

Syftet med registret är att belysa den enskilde soldatens liv på möten, under kommenderingar och i krig men även hans verksamhet på hemorten, där han ofta spelade en stor roll i olika sammanhang. Vilka blev soldater? Fanns soldater i släkten? Var och hur bodde soldaten och hans familj? Vilket civilt yrke hade han? Något av detta framkommer i de militära rullorna men i fråga om familjen enbart i kyrkböckerna. En soldat finns vanligen inte omnämnd i dödböckerna om han dog i tjänsten, men finns ofta i hustruns dödsnotis. I husförhörslängderna kan en död soldat omnämnas med anteckningen ”död” eller ”obit”. Det finns åtskilligt skrivet om enskilda soldater i den rikhaltiga litteraturen om Dalregementet och dessa sockenkompanier och som återfinns i Litteraturlistan längre ned.

De två huvudkällorna med uppgifter om våra soldater är de militära rullorna och kyrkböckerna.
Många av våra rullor är mikrofilmade, dock inte efter 1884. Den viktigaste är Generalmönsterrullan.
Rullor är listor över soldaterna och som skrevs av mönsterskrivarna vid regementets eller kompaniets samlingar, då varje enskild knekt mönstrades i avseende på lämplighet, hälsans och utrustningens tillstånd. Genom dessa får man reda på nummer och namn, rote och ålder samt när han blev soldat och när han avgick eller dog. Deltagande i krig och kommenderingar finns också med. Den enda familjeuppgiften som ges är om han var gift eller ogift. Man får ingenting veta om var han bodde och endast under sena 1800-talet i vilken socken ha var född.

I första hand går registerarbetet ut på att till ett dataregisterprogram föra över uppgifterna i rullorna om varje enskild knekt och föra in dessa uppgifter i en soldatakt. Antalet soldater i en rote mellan 1690 och 1901 varierar, men kan uppgå till omkring 20. Med tanke på att ett infanteriregemente som Dalregementet hade 150 rotar i vart och ett av de 8 kompanierna kommer det totala antalet man att uppgå till omkring 24 000 man.
I andra hand skall uppgifter om familjen tillfogas varje post för att registret skall bli så fullständigt som möjligt. Dessa uppgifter hämtas i första hand ur kyrkböckerna.

Soldatregistren har än så länge på de flesta håll inte gått in i andra förbands rullor än den indelta arméns och dess infanteri, artilleri, kavalleri och flottans båtmän, men inte fördubblingsregementen, frikårer, lantvärn och värnpliktiga.

Soldater i släkten?
Nästan alla släkt- och hembygdsforskare träffar förr eller senare på en eller flera soldater i gårdar, byar och släkter. I kyrkböckerna, som är den viktigaste källan för de flesta, är de vanligen inskrivna som soldater (sol) och det förekommer ofta särskilda soldatförteckningar.
Vi inom Dalregementets soldatregister är därför helt beroende av samtliga släktforskares medverkan vad gäller familjeuppgifter. I utbyte kan alla räkna med att få de militära uppgifter som finns.

En alltmer fullständigt soldatregister har visat sig vara en värdefull kunskapskälla i hembygds- och släktforskning och ett utmärkt sätt att komma i kontakt med andra forskare.

Alla bidrag är välkomna hur obetydliga de än synes vara och kan skickas till nedanstående samordnare på papper med vanlig post, per telefon eller via epost. Ett vanligt och för registreringen praktiskt sätt är att skicka ett soldatfamiljeutdrag helst även med soldatens rotenamn och om möjligt biografiska noter. Det är alltid mycket viktigt att uppgiftslämnarens namn och adress kommer med för vidare kontakter.

Soldater i Dalarna

Många undrar över de ofta mycket annorlunda namn som soldaterna fick, av vilka somliga i dag ser nästan lustiga ut, men som alla på sin tid och i militära sammanhang var mycket praktiska, då det fanns en mängd Per Ersson i samma kompani. Många bär i dag fortfarande ett familjenamn efter någon knekt utan att veta om det. Dalarna har tveklöst den äldsta soldatnamntraditionen i landet. Många soldatnamn har funnits med i över 300 år från mitten av 1600-talet då de började användas. En hel del namnbyten gjordes dock under 1800-talet.
På de flesta håll i landet fick rotebönderna tillhandahålla särskilda torp för sin soldat, som ofta städslades från helt andra orter och utomsläkts men som kom att bo i rotebyns soldattorp tills det var dags att flytta ut för att ge plats för efterträdaren på roten. Torpen var en löneförmån. De skulle inspekteras regelbundet av rotemästaren och kompanibefälet och syneprotokoll upprättas.
En del soldattorp finns kvar än i dag ofta bevarade på hembygdsgårdar med sin karakteristiska nummerskylt på gavelröstet. Många soldattorp är ombyggda till fritidshus.

I Dalarna däremot fanns inga soldattorp. Soldaterna kom vanligen från någon av rotebyns gårdar eller en gård i en annan by i släkten ibland i andra socknar. Det var vanligt att han flyttade in i hustruns hem. Ibland var det bonden själv som blev knekt, men oftare någon av de yngre sönerna. Att vara knekt var för många att sätt att försörja sig och storfamiljen. Dalregementet hade i detta avseende gamla anor som går tillbaka till före Gustaf II Adolfs tid, då allmogen erbjöd sig att själva ställa upp ett regemente mot att slippa utskrivningstvång, ett förbehåll som fortfarande gällde vid det yngre indelningsverkets införande under Karl XI, och som gjorde Dalregementet unikt.
Detta förhållande gör att dalasoldaterna ofta ingår i dalfolkets rötter på ett mer direkt sätt än annorstädes i landet. Soldaten var alltså bunden till sin hemby och sin bostad fick han ofta hjälp med av sin släkt att timra upp på ägorna. Ibland kallas en sådan soldatstuga oegentligt för soldattorp.
Detta förhållande gör att det är viktigt att känna till inte bara var dalasoldaterna var födda utan även var de hade sin hemvist.

Registerverksamhetens organisation

Verksamheten bedrivs regionalt och kompanivis av nedanstående forskare.

01 Livkompaniet
Per Olof Nordell, Nybrogatan 15A, 79171 Falun, Tfn 023-12411
Falubygdens släktforskarförening - Samordnare av Dalregementets soldatregister och kontaktperson med Centrala soldatregistret

02 Leksands kompani
Per Olof Nordell, Nybrogatan 15A, 79171 Falun, Tfn 023-12411
Falubygdens släktforskarförening - Kontaktperson

03 Gagnefs kompani
Agneta Rung, Täktvägen 18, 784 40 Borlänge Tfn 0243-22 48 36
Anna-Karin Haglund, Tvärgatan 17, 784 37 Borlänge, tfn 0243-82811
Pär Nilsson Stånggatan 33E, 784 54 Borlänge Tfn 0243-88794
Föreningen Släkt och Bygd i Borlänge

04 Gustafs kompani
Per Olof Nordell, Nybrogatan 15A, 79171 Falun, Tfn 023-12411
Föreningen Släkt och Bygd i Borlänge

05 Västerdals kompani
Per Olof Nordell, Nybrogatan 15A, 79171 Falun, Tfn 023-12411

06 Orsa kompani
Inga-Britt Nyström, Murargränd 8A, 794 34 Orsa, Tfn 0250-42129
Ovansiljans Släktforskare

07 Mora kompani
Mari-Louise Grudin Järpesbo Södra, 79293 Venjan, Tfn 0250-20175
Ovansiljans Släktforskare

08 Rättviks kompani
Per Olof Nordell, Nybrogatan 15A, 79171 Falun, Tfn 023-12411
Falubygdens släktforskarförening

Kontakt

Du kan ta kontakt med soldatregistret on-line. KLICKA HÄR

[Till Dalarötter KLICKA HÄR] - [Till Rötter KLICKA HÄR]
Utformning och produktion: Torbjörn Näs
© 2002 - 2006 Dalarnas Släktforskarförbund.