|
- Tillbaks
Genklang 14
Kuriosa
Register till
föreningens
medlemstidning
|
|
Det är aldrig någonsin för sent…
Av JOJJE LINTRUP
Min anfader Mårten Andersson, f. 1713 i Glemminge sn på Österlen i Skåne, trodde att han gjort ett jättekap när han gifte sig med Hanna Persdotter, f. 1683 i Kabusa, St. Köpinge sn. Hon var trettio år äldre än honom och borde alltså ha varit över 50… Men hon innehade åborätten till en gård i Kabusa och hade således andra slags attraktionskrafter att spela med. Mårten bidade sin tid, men kärringen var den som verkligen hade gjort sig det största kapet, en frisk och arbetsam 30 år yngre man i sina bästa år. Hon var full av livslust, och gav därför inte upp förrän i juni 1768, då hon vid 85 års ålder slutligen "afsomnade af ålderdomssiuka".
Nu hade Mårten blivit gammal, hela 55 år, och inga arvingar hade han som kunde trygga hans tillvaro på äldre dar… och så hade han stått ut med en hiskeligt gam-mal kärring under en hiskeligt massa år! Han handlade blixtsnabbt. Redan i december samma år dök han upp i kyrkan med en ny brud. Pigan Gertrud Jönsdotter, f. 1743 och hela 30 år yngre än brudgummen… Men vad gör väl det? Han innehade ju åborätten till en gård i Kabusa by och hade en helt annan attraktionskraft än de jämnåriga egendomslösa drängar som fanns att få överallt på slätten.
Historien upprepade sig. Åldersskillnaden mellan Mårtens bägge hustrur var alltså 60 år! Inte pjåkigt, så här en tvåhundra år efteråt. Må vi hoppas att Mårten fick tid att ta igen allt det götta han hade gått miste om under sitt första äktenskap.
|
|
