Vasaloppet - Det är ett ord i vårt svenska språk som väcker så många känslor och minnen till liv. Både historiska och sportsliga. Vasaloppet är så mycket mer än en skidtävling. Det handlar också om tradition, historia, kultur och frihet.
Vasaloppet har sitt ursprung i 1500-talets början. Sverige befinner sig i en påtvingad union med Danmark. Missnöjet är utbrett. En av de främsta frihetskämparna är Gustav Eriksson (Vasa). Han manar folket till uppror, men faller i onåd. Till slut står Gustavs enda hopp till Dalarna. I Mora försöker han förena karlarna i kampen mot den danske kungen. De församlade är dock kallsinniga, Gustav beger sig besviken iväg på skidor vidare västerut mot Norge.
Under tiden nås Mora av nyheter från Stockholms blodbad. Morakarlarna beslutar söka efter den flyende Gustav. Ortens två bästa skidåkare, Lars och Engelbrekt, skickas iväg i detta historiens första vasalopp. De finner Gustav i trakterna av Sälen och övertalar honom att återvända till Mora för att leda deras kamp. Efter två och ett halvt års krigande är landet fritt och Gustav Eriksson (Vasa) blir vald till Sveriges konung den 6 juni 1523.
400 år senare (den 10 februari 1922) skriver tidningsmannen Anders Pers i Västerås, född i Vinäs, Mora, om en idé att anordna ett nio mil långt skidlopp till Gustav Vasas minne - Vasaloppet.
Den idé som fördes fram av redaktör Anders Pers i Västerås gav omedelbara reaktioner. Dagens Nyheter
återgav artikeln redan dagen efter och uttalade sitt positiva stöd till ett långt skidlopp, ett mandomsprov, till
minne av den färd Gustaf Eriksson Vasa genomfört drygt 400 år tidigare. Den 27 februari publicerade Mora Tidning ett brev från en stockholmare, signaturen I. L-dh där brevskrivaren ber Mora kamraterna att ta upp frågan och försöka anordna skidloppet. Så görs också, och styrelsen konstaterar, att kan bara ekonomin lösas, kan ett försökslopp ordnas redan samma vinter. Efter en tids debatt i pressen, för
och emot ett så pass långt skidlopp, skänkte Dagens Nyheter 1000 kronor till arrangörerna, som därmed satte igång med planeringen. Den 5 mars beslutades att loppet skulle gå redan den 19 samma månad under namnet Vasaloppet. De första anmälningarna inkom redan den 10 mars och totalt kom det in anmälan från 136 skidlöpare.
Så långt Vasaloppets egen version av historien. Nedan följer nu en artikel som tidigare publicerats i Ovansiljans Släktforskares tidskrift - GENKLANG nr.5 - 1995.
Gustav Vasa och skidlöparna
Av Gunnar Olmås
Det har förekommit många olika uppgifter om de skidlöpare, som åkte ifatt Gustav Vasa i Sälen. De förmodade skidlöparna, Lars och Engelbrekt, har av många skribenter tilldelats namnen Lars Olsson och Jon Engelbrekt Michelsen. Som intresserad släktforskare har jag studerat de gamla urkunderna och inte funnit något som talar för namnen Olsson och Michelsen, Michelsson.
Lasse ij Ketelbodom
I den äldsta skattelängden för Mora socken 1539 finns en "Lasse ij Ketelbodom". I längden som är utskriven 1550 benämns han Lasse Jåpsson, (Jakobsson). I 1562 års längd finns han inte längre med och synes han vara avliden. Denne Lasse Jakobsson var sannolikt en av de två skidlöparna. Han hade minst tre söner, Olof, Erik och Jakob. Den ene av dessa söner, Olof Larsson besökte 1597 Gustav Vasas son hertig Karl, sedemera Karl IX och anhöll hos honom om skattefrihet. I ett "ägnebref" från hertigen daterat i Arboga den 3 mars 1597 heter det att "thänne brefwissare och Crononäs gamble tienare Oluf Larsson i Kietelzboda i Mora socknin Hafuer oss i underdånighet besögt och ödmiukeligen begierat någon frihet och medell opå dhätt himman han besitter för Kietilzboda". Och Olof han fick sin skattefrihet, då hertig Karl beslutar ge honom "en behagligh tidh för Kietilzboda frit och qvit för alla welagor". Det framgår också av brevet, att det är förbjudet att skada Olof Larssons heder eller tillfoga honom "förfångh i någon måtta". Genom detta brev har vi ett sannolikhetsbevis för kopplingen till Gustav Vasa och Lars från Kättbo. Här möttes sönerna till två av de personer som haft en avgörande betydelse för konugariket Sverige. Gustav Vasa anses som bekant ha lagt grunden till den svenska nationalstaten. Men det hela började ändå när han hämtades tillbaka från Sälen av Lars och Engelbrekt. Kan hända hade hertig Karls välvilliga inställning till Olof sin grund i en känsla av tacksamhet mot dennes fader, Lars Jakobsson
Jon Engelbrectss ij Mijcklaåss
Att den andra skidlöparen felaktigt fått namnet Jon Engelbrekt Michelsen kan bero på en feltolkning av ortsnamnet Myckelåsen i 1539 års skattelängd. I de bevarade skattelängderna 1539 till 1571 finns nämligen en Jon Engelbrektsson skriven i Myckelåsen. I längden 1539 står "Jon Engelbrectss ij Mijcklaåss", 1571 står upptaget under "Möckleåssen" - "Joen Engebrechtzonn". Några dubbelnamn förekommer inte över huvudtaget bland allmogen under denna tid, och hemorten är alltid angiven. Jon Engelbrektsson var sannolikt son till skidlöparen Engelbrekt. Jon synes ha varit ende sonen och med hänsyn till dåtidens namnskick torde han fått sitt förnamnet efter farfar. Den andre skidlöparens namn skulle då vara Engelbrekt Jonsson.
Kyrkoplikt
Gustav Vasas äventyr i Dalarna har befunnits till största delen utgöra senare legendbildningar. Men att skidlöparna Lars och Engelbrekt kom från Kättbo och Myckelåsen är nog mera än en sägen. Att löparna befann sig i Mora när de sändes iväg är inte alls märkligt. I Venjan, till vilket Kättbo hörde hölls gudstjänst endast tre till fyra gånger årligen, och då vid stora högtider. Återstående söndagar skulle befolkningen i princip infinna sig i Mora kyrka.
Möte i skogen
Gustav ska ha talat till menigheten i Mora på juldagen 1520. Enligt Peder Swart sändes löparna iväg ungefär en vecka senare. Juldagen 1520 var en tisdag. Den dagen kunde nog Kättbo borna besöka kapellet hemmavid. Men om de var plikttrogna och skulle besöka gudstjänsten kommande söndag, den 30 december, måste de åka till Mora. De befann sig alltså i Mora när det beslutades att återhämta den flyende Gustav. Möjligen kan Lars och Engelbrekt efter vägen till kyrkan ha mött Gustav, som med största sannolikhet tog vägen över Venjan. Enligt sägnen dröjde sig Gustav kvar i Mora några dagar. Han bör då ha lämnat orten mot slutet av veckan. När karlarna så samlades efter gudstjänsten fick Lars och Engelbrekt klart för sig vem de hade mött, och talade om detta. Eftersom de hade sett Gustav och viste vilken väg han färdades och därtill var de duktiga skidlöpare, var det naturligt att de fick uppdraget att återföra honom till Mora.
Anor i Vasaätten
Säkerligen finns det många morabor och venjansbor som kan följa sina anor tillbaka till Lars och Engelbrekt, en del av dem har dessutom anor också i Vasaätten. Syskonen Anna och Erik Ingel i Mora kan räkna släktskap med såväl Gustav Vasa som med de båda skidlöparna som hann upp honom den historiska januaridagen 1521. Intressant att det i vasaloppsmetropolen Mora finns personer, som har släktband till samtliga de tre verkliga grundarna av skidtävlingen.
Källor:
- Riksarkivet, brev från hertig Karl (Karl IX) daterat i Arboga den 3 mars 1597.
- Skattelängder, mantalslängder, kvarntullslängder och fäbodlängder för Mora och Venjan församlingar.
- Venjans församlings kyrkoarkiv.
DALARÖTTER ges ut av / is published by © 1997-2008 Dalarnas Släktforskarförbund.
|
