Vädrets makter

Att stark köld eller värme, torka och ymnig nederbörd påverkade levnadsvillkoren för våra jordbrukande förfäder är ganska uppenbart. Emellanåt träffar man på noteringar om väderförhållandena i kyrkböckerna, som t ex den "onda tisdagen" 29 januari 1850 då snöoväder och stark kyla orsakade ett stort antal dödsfall huvudsakligen i mellersta Sverige (Småland, Östergötland, Södermanland och Uppland). En läsvärd artikel om detta oväder, främst fokuserad på dess följder i Östergötland, kan läsas i Släkthistoriskt forum 3/2005.

b2ap3_thumbnail_Hus-vid-Trollesund-Ludgo.jpgb2ap3_thumbnail_Hus-vid-Trollesund-Ludgo.jpg

Tabellverket inrättades 1749 och ersattes 1858 av Statistiska centralbyrån, SCB. SCB samlade in allehanda typer av statistiskt underlag. Det demografiska materialet är digitaliserat och delvis sökbart för perioden 1749- 1859 via Demografiska databasen. Ibland kan något mystifierande dödsorsaker klargäras med hjälp av dessa tabeller: en av mina anfäder avled 31 år gammal i början av mars 1798 och hade enligt dödboken "stött sig till döds". I statistiken var dödsfallet infört i kolumen "Af våda skadat sig sjelf till döds". Det var alltså en olyckshändelse, och med tanke på att det var vinter så kanske han halkade på en isfläck och föll illa.
De tabeller som prästerna var ålagda att årligen skicka in innehåller dock även andra intressanta uppgifter. För t ex Helgesta socken i mellersta Södermanland, som följande exempel kommer ifrån, finns dessa tabeller i kyrkoarkivet under signum G, Övriga längder. Här följer ett litet axplock med årliga rapporter om jordbrukets villkor under året samt en kortare väderrapport:

"Så här, som uti omliggande församlingar har året wisat sig med nästan total misswäxt." [1783]

"Rogsädet och hwetet har detta år warit nog klent; många hafwa der af icke fått til utsäde, mindre til brödfödan. Kornet war något ymnigare; men ock på många ställen swagt, och säden blef af det ständiga regnet under bergningen något skadad. Wintren war mycket kall och långsam. I Juli och Augusti regnade nästan dagligen, ofta slagregn, så at marken blef nog watnfull och sädesmännen hade der efter swårighet at kunna utså sin höstsäd, som war på flästa ställen nog klen wid köldens annalkande. I senare hälften af året föll här å orten mer regn än något år i manna minne. Höwäxten har warit medelmåttig; men halmbristen lärer göra, at landtmannen längtar efter nästa wår." [1785]

"Årswäxten hafwer detta år warit ganska härlig." [1787]

"Den 4 Augusti kom ett svart åskemoln, fullt med regn och hagel, hwilket förderfwade grödan. ... Rogen war mäst uppskuren; men stod ännu ute. Hwetet, som [stod] wackert, war oskuret, blef aldeles urslaget, lika som kornet aldeles förderfwat. ... Haglet war kantigt, samt stort, såsom små hönsägg, en del, som äggulor och större delen mindre. Detta hagel slog hål utom på wäggarna; piskade sönder fönster och skadade de Kreatur, som ej i hast fick skygd. I hagel drifvor lågo till följande dagen så grofwa hagel, som af det större slaget. Och kom tillika så mycket regn at både wägar och gärden liknade djupa kärr om wåren". [1789]

Visst är det fantastiskt att få reda på hur vädret var i en helt vanlig landsbygdssocken för över 200 år sedan! 

×
Håll dig informerad

När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.

Genrep
Mjölet blev bröd

Relaterade inlägg

 

Kommentarer 4

Carin Olofsson den onsdag, 13 augusti 2014 13:40

Peter Gotthard von Kochen, som levde på Krapperup i nordvästra Skåne 1734-1764, skrev varje dag uppgifter om vädret i sin Journal. Det ger en väldigt heltäckande bild av den skånska väderleken under 30 år. Han skrev även en hel del annat intressant om vad som hände i bygden. Något att tänka på kanske, för dem som skriver dagbok och inte tror att det kan vara av intresse för någon annan. Om 300 år är det nog fascinerande läsning för dåtidens människor, även om vi tycker det är väldigt trivialt nu.Läs mer påhttp://www.kullabygdens.se/artiklar/lite-om-von-kochens-journal-17341764http://hd.se/familj/slaktforskning/2006/04/14/nytt_liv_von_kochens_journal/http://luggude.slektforskning.se/wiki/Utdrag_ur_baron_von_Kochens_journal,_KrapperupP.S. Utgivningen av von Kochens journal i bokform har blivit väldigt försenad, men den kommer att bli klar så småningom.

Peter Gotthard von Kochen, som levde på Krapperup i nordvästra Skåne 1734-1764, skrev varje dag uppgifter om vädret i sin Journal. Det ger en väldigt heltäckande bild av den skånska väderleken under 30 år. Han skrev även en hel del annat intressant om vad som hände i bygden. Något att tänka på kanske, för dem som skriver dagbok och inte tror att det kan vara av intresse för någon annan. Om 300 år är det nog fascinerande läsning för dåtidens människor, även om vi tycker det är väldigt trivialt nu.Läs mer påhttp://www.kullabygdens.se/artiklar/lite-om-von-kochens-journal-17341764http://hd.se/familj/slaktforskning/2006/04/14/nytt_liv_von_kochens_journal/http://luggude.slektforskning.se/wiki/Utdrag_ur_baron_von_Kochens_journal,_KrapperupP.S. Utgivningen av von Kochens journal i bokform har blivit väldigt försenad, men den kommer att bli klar så småningom. :)
Camilla Eriksson den onsdag, 13 augusti 2014 13:59

Intressant!Jag har ett vagt minne av att för ungefär 15 år sedan ha läst i Släkthistoriskt Forum om en dagbok förd av en lantbrukare (i Alunda, om jag minns rätt) vid 1800-talets mitt (eller möjligen början), men om dagboken var ett auktionsfynd eller hade getts ut i tryck har jag glömt. Han hade mest noterad dagens väder i dagboken.

Intressant!Jag har ett vagt minne av att för ungefär 15 år sedan ha läst i Släkthistoriskt Forum om en dagbok förd av en lantbrukare (i Alunda, om jag minns rätt) vid 1800-talets mitt (eller möjligen början), men om dagboken var ett auktionsfynd eller hade getts ut i tryck har jag glömt. Han hade mest noterad dagens väder i dagboken.
Camilla Eriksson den lördag, 23 augusti 2014 21:09

Jag fick ett mejl idag som berättade om en starkt bidragande orsak till missväxten 1783. Forskaren tillät att jag lade ut mejlet i en kommentar här, så kanske fler än jag lär sig mer om olika faktorer som påverkar vädret/klimatet."Hej Camilla,Läste ditt blogginlägg om vädrets makter förr i tiden.Just 1783 inträffade en av de större miljökatastroferna i Europa och egentligen på hela norra halvklotet. Vulkanen Laki (Lakagígar) på Island fick ett omfattande utbrott som höll på i 8 månader. Det var inte så våldsamt men höll på länge. Det spydde ut enorma mängder med aska, svavel och fluor. Man beräknar att mängden motsvarade ett Pinatubo var tredje dag! Askmolnet svepte in över Skandinavien, ner över Tyskland och ut över de Brittiska öarna och förde med sig aska, sot och svaveldioxid, himlen blev förmörkad och därmed blev skörden den sommaren förstörd. Men inte bara det, många unga män som var ute på fälten andades in den förorenade luften och svaveldioxid blev till svavelsyra i lungorna. I England uppskattar man att mellan 30 och 40 000 män dog den sommaren, män i ung ålder. Det borde varit rätt många i Sverige också som drabbades.Det här påverkade vädret i flera år efteråt med dåligs skördar, kyla och svält. Man tror att detta ledde till upproren som startade Franska revolutionen.http://en.wikipedia.org/wiki/Lakihttp://sv.wikipedia.org/wiki/LakiEn annan stor händelse inträffade 1815 med utbrottet på Tambora i Indonesien. Det utbrottet är det största i världen de senaste 500 åren. Det spydde ut så mycket aska att året efter kallades "Året utan sommar" med missväxt som följd.http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85ret_utan_sommarhttp://en.wikipedia.org/wiki/Year_Without_a_SummerDet kan inte varit lätt att leva genom detta."

Jag fick ett mejl idag som berättade om en starkt bidragande orsak till missväxten 1783. Forskaren tillät att jag lade ut mejlet i en kommentar här, så kanske fler än jag lär sig mer om olika faktorer som påverkar vädret/klimatet."Hej Camilla,Läste ditt blogginlägg om vädrets makter förr i tiden.Just 1783 inträffade en av de större miljökatastroferna i Europa och egentligen på hela norra halvklotet. Vulkanen Laki (Lakagígar) på Island fick ett omfattande utbrott som höll på i 8 månader. Det var inte så våldsamt men höll på länge. Det spydde ut enorma mängder med aska, svavel och fluor. Man beräknar att mängden motsvarade ett Pinatubo var tredje dag! Askmolnet svepte in över Skandinavien, ner över Tyskland och ut över de Brittiska öarna och förde med sig aska, sot och svaveldioxid, himlen blev förmörkad och därmed blev skörden den sommaren förstörd. Men inte bara det, många unga män som var ute på fälten andades in den förorenade luften och svaveldioxid blev till svavelsyra i lungorna. I England uppskattar man att mellan 30 och 40 000 män dog den sommaren, män i ung ålder. Det borde varit rätt många i Sverige också som drabbades.Det här påverkade vädret i flera år efteråt med dåligs skördar, kyla och svält. Man tror att detta ledde till upproren som startade Franska revolutionen.http://en.wikipedia.org/wiki/Lakihttp://sv.wikipedia.org/wiki/LakiEn annan stor händelse inträffade 1815 med utbrottet på Tambora i Indonesien. Det utbrottet är det största i världen de senaste 500 åren. Det spydde ut så mycket aska att året efter kallades [i]"Året utan sommar"[/i] med missväxt som följd.http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85ret_utan_sommarhttp://en.wikipedia.org/wiki/Year_Without_a_SummerDet kan inte varit lätt att leva genom detta."
Camilla Eriksson den fredag, 09 januari 2015 13:03

Sent omsider håller jag på att städa mitt skrivbord och fann då en källhänvisning som Eivor Grafsund var vänlig nog att dela med sig av. I Vadsbro AI:11 [1841- 45] sid 5 redogörs ingående för väderförhållandena 1844 och 1845. Liknande beskrivningar förekommer emellanåt i husförhörslängderna så det lönar sig alltid att skumma igenom sidorna före och efter själva husförhören.

Sent omsider håller jag på att städa mitt skrivbord och fann då en källhänvisning som Eivor Grafsund var vänlig nog att dela med sig av. I Vadsbro AI:11 [1841- 45] sid 5 redogörs ingående för väderförhållandena 1844 och 1845. Liknande beskrivningar förekommer emellanåt i husförhörslängderna så det lönar sig alltid att skumma igenom sidorna före och efter själva husförhören.
Redan registrerad? Logga in här
Gäst
28 mars 2024

Captcha bild