Language button

in english

BT Login

Logga in Skapa konto

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn
Användarnamn
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

  • Hem
    Hem Här hittar du alla blogginlägg på sidan.
  • Taggar
    Taggar Visar en lista på taggar som använts i bloggen.
  • Bloggare
    Bloggare Sök efter din favoritbloggare på sidan.
Postad av i Rötterbloggen
  • Teckensnitts storlek: Större Mindre
  • Träffar: 377
  • 2 Kommentarer
  • Skriv ut

Sol, sommar, en spinnrock och 20kg böcker

Sol, sommar, en spinnrock och 20kg böcker

Det har varit en konstig sommar, kall och regnig juni, stekhet juli och en ännu kallare och regnigare augusti. Det har funnits gott om tid att läsa böcker och att reflektera över släktforskningen.

Det finns många olika sätt att släktforska och många olika intressen inom släktforskningen. I sommar har jag kopplat av från kyrkböckerna och ägnat mig åt mitt stora intresse. Jag är inte så väldigt intresserad av bara anor i långa banor, däremot är jag helt insnöad på livet under svunna tider. Hur levde de, hur tänkte de? Hur såg omgivningen ut och vilka idéer om livet och världen rådde under olika epoker.

Nu är det inte alltid så lätt att få veta mera just om sin egen släkt, speciellt om man är begåvad med en ganska trist släkt, dvs de var idoga småbönder och torpare som inte gjorde så stort väsen av sig. Jag tillhör den äldre generationen forskare som träffat släktingar födda på 1800-talet och som haft förmånen att få se lite av vad livet på en gård innebar. Men våra unga kollegor har inte fått den kunskapen. Men man kan läsa om betingelserna rent allmänt – eller man kan prova på själv.

Jag var på spinnträff för ett tag sedan, 40 kvinnor träffades i en gammal hembygdsgård i Östergötland och spann i tre dagar. Det har blivit inne att bereda ull från får till tröja igen, att återuppliva den gamla kunskapen och känslan för hantverket. Det ledde till funderingar över de karga notiserna i husförhören. Tänk vilket jobb att bara få kläder på kroppen! Fåren ska födas upp, vallas och skötas. De ska klippas, ullen ska tvättas, kardas, spinnas, tvinnas. Sedan ska den vävas eller stickas och till slut kanske ett plagg ska sys. Ännu jobbigare var det med linet. Jag fick ihop ett litet, litet nystan med entrådigt garn på tre dagar. Mina förmödrar skulle fixa allt detta vid sidan av att sköta kor och höns, tvätta i den stora bykgrytan vid ån, slakta, ta reda på slakten, konservera och salta, laga maten och sedan hålla rent utan några som helst bekväma hjälpmedel. Männen skulle på samma sätt sköta alla förekommande sysslor i jordbruket, tillverka sina verktyg och kanske också arbeta för att få in lie kontanter. Det ser vi inte i kyrkböckerna och inte heller i DNA-testerna. Däremot ser vi då det stora antal barn som föddes (och alltför ofta dog) under tiden som allt arbetet pågick, inga mödraledigheter eller pappamånader där inte. 

Det är en brist på bra och välskriven litteratur om livsbetingelserna på svenska. Visst finns det folklivsforskning och liknande ämnen men vi har få som skriver om vardagen och de sociala förhållandena som de engelska historikerna. Det har länge varit lite tabu att publicera ”populärt” för svenska historiker. Däremot kommer en uppsjö av böcker från England, jag skulle önska att vi fick fler goda berättare inom svensk facklitteratur också. Visserligen handlar böckerna ofta, men inte alltid, om överklassen. Det är där vi kan hitta bra källor i form av släktarkiv och brev till exempel. Jag har ägnat ed stor del av sommaren till att läsa mina 20 kg böcker om just socialhistoria.

Vill man läsa om en svensk överklassfamilj så finns en avhandling från Finland om familjen von Fersen. De slapp det dagliga slitet för mat och kläder och hade en uppsjö av tjänstefolk, men det var jobbigt värre att hålla sig på topp. Trots årsinkomster som närmast motsvarar Bill Gates idag, jämfört med vanligt folk, så var de ständigt i skuld, att konsumera och att se till att visa upp sin lyx var en nödvändighet på den tiden. Samma bild möter oss i många engelska böcker om överklassen.

Visst är det intressant med DNA, men jag saknar den andra sidan av släkt- och personforskningen som kommit lite i skuggan. Livet de levde, oavsett var de stod på rangskalan. Världsbilden de hade och hur den påverkade deras liv och deras val i olika situationer.

Litteraturtips:

Johanna Ilmakunnas: Ett ståndsmässigt liv. Familjen von Fersen på 1700-talet

Hannah Greig: The Beau Monde (om engelsk statusjakt på 1700-talet)

 

Jessica Parland-von Essen: Affärer, allianser, anseende. Konsten att tillhöra eliten i Helsingfors 1740-1820.

Kommentarer

  • Eva Johansson
    Eva Johansson tisdag, 26 augusti 2014

    Jag håller med dig om att detta är det intressanta, hur människor levde. Hur vardagslivet såg ut, och deras livsbetingelser. Vad trodde de på, bortsett från Gud? Hur förklarade de det som vetenskapen förklarat för oss? Hur orkade de överleva med allt detta slit och alla umbäranden? Det kan man verkligen fundera på.
    Jag har ofta tänkt på alla dessa barn som dog. Att föreställa mig hur det upplevdes, det kan jag bara inte. Bara tanken på att ha mist någon av mina egna söner ger ångest, och så fanns det familjer som förr förlorade många barn, år efter år.
    Du har rätt i att folklivsforskningen kan ge mycket kött på benen när de gäller vardagslivet. En del populärvetenskaplig litteratur finns ju, men mycket är kanske av äldre datum?

  • Chris (Kerstin) Bingefors
    Chris (Kerstin) Bingefors tisdag, 26 augusti 2014

    Ja, det finns få motsvarigheter till de engelska författarna/historikerna som skriver så bra men ändå seriöst. Men man kan få ut en hel del av dem även för svenska förhållanden, många grunder är desamma när det gäller idévärlden t ex. En uppfattning om livet får man men jag skulle vilja se fler svenska historiker som skriver.

  • logga in först för att lämna en kommentar