Language button

in english

BT Login

Logga in Skapa konto

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn
Användarnamn
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

  • Hem
    Hem Här hittar du alla blogginlägg på sidan.
  • Taggar
    Taggar Visar en lista på taggar som använts i bloggen.
  • Bloggare
    Bloggare Sök efter din favoritbloggare på sidan.
Postad av i Rötterbloggen
  • Teckensnitts storlek: Större Mindre
  • Träffar: 1862
  • 2 Kommentarer
  • Skriv ut

Släkten är värst?

I äldre tid hände det ibland att man gifte sig med mer eller mindre avlägsna släktingar, i regel för att behålla gårdar och egendom inom släkten. Det fanns dock vissa släktskap som ingick under kategorin "förbjudna led", och ett av dessa var kusinskap. Sveriges rikes lag anno 1734 stadgade klart och tydligt att "Syskonebarn måge ej taga hvarannan til ächta; utan Konungen gifver ther lof til" (Giftermålsbalkens II kap, 3 §). Ett av de brudpar som erhöll kungligt tillstånd att ingå äktenskap var min farfars morfars farföräldrar, den nyligen myndige drängen Per Jönsson (1816-1874) och hans kusin, pigan Anna Catharina Andersdotter (1815-1864). Bröllopet hölls i april 1837 i Raus socken utanför Helsingborg, och hade föregåtts av lysning en månad tidigare, sedan brudparet "Såsom Syskonbarn hade [...] till sitt giftermål erhållit Kongl. Majts nådiga tillåtelse d. 10 Febr. 1837", som lysningsbokens formulering lyder. Det kungliga brevet finns ännu bevarat bland lysnings- och vigselbokens bilagor:

b2ap3_thumbnail_37033_10151681410702845_1753557173_n.jpg

"Kong. Maj:t Vill, uppå af DomCapitlet i Lund gjord underdånig anmälan, härigenom i nåder tillåta syskonebarnen, Drängen Per Jönsson och Pigan Anna Andersdotter i Rå af Helsingborgs Pastorat, att med hvarandra ingå ägtenskap, så framt annat laga hinder, än omförmäldte deras skyldskap, dervid icke möter. Det vederbörande till underdånig efterrättelse länder. Stockholms Slott den 10 Februarii 1837. Carl Johan.". Den 4 mars antecknade domkapitlet kort i protokollet att "Nådig tillåtelse att med hwarandra ägtenskap ingå har Kong. Maij:tt meddelat följande syskonebarn", och den 21 april gifte sig Per och Anna. 

b2ap3_thumbnail_207209_10150227762432845_647880_n.jpg

Detta kusinäktenskap var dock bara toppen av ett isberg. De båda kusinernas släkter i Rönnebergs och Luggude härader hade nämligen flätats samman i över hundra år, och till slut blev det väldigt trassligt. Håll i er nu: brudgummens mormors bror Nils Jacobsson hade gift sig med Bengta Staffensdotter, vars faster hade varit gift med nämnde Nils Jacobssons far Jacob Assersson i första äktenskapet - Bengta Staffensdotter blev alltså svärdotter till sin fasters förste make. Jacob Asserssons dotter Kjerstina Jacobsdotter fick i sin tur tillsammans med Per Olsson dottern Pernilla Persdotter, som gifte sig med Jöns Staffensson, vars tidigare nämnda syster Bengta Staffensdotter alltså var gift med sin tillkommande svägerskas morbror. Kjerstina Jacobsdotters make Per Olsson hade dessutom från första äktenskapet dottern Hanna Persdotter, vars svärmor Catharina Henriksdotter var nästkusin med Kjerstina Jacobsdotters far Jacob Assersson - Hanna Persdotters styvmors far var alltså nästkusin med sin dotters styvdotters svärmor. Kjerstina Jacobsdotters dotter Pernilla Persdotter fick slutligen tillsammans med den tidigare nämnde Jöns Staffensson en son, Per Jönsson - alltså brudgummen som gifte sig med sin kusin 1837.

Släkten är värst, som man brukar säga?

Kommentarer

  • Eva Johansson
    Eva Johansson fredag, 24 januari 2014

    Intressant och trassligt. :-) Här kan man tala om anförluster!

  • Camilla Eriksson
    Camilla Eriksson fredag, 24 januari 2014

    Ja, ibland häpnar man över hur invecklade familjeförhållandena kan bli.

    Min mm fm mm f, Jan Eriksson (1727- 1796) var gift två gånger och fick sammanlagt 16 barn. Barnen är jämnt fördelade: 8 i vardera äktenskapet och 8 vardera av söner och döttrar. Dock föddes 7 av sönerna i första äktenskapet, och därmed förstås 7 av döttrarna i det andra (min anmoder var näst yngst, född 1788 då fadern alltså var 61 år fyllda).
    Det invecklade är dock inte den digra barnaskaran. Jans första hustru hette Katarina Henriksdotter. Jans bror Erik Eriksson var nämligen gift med Katarinas syster, Kristina Henriksdotter. Brödernas far, Erik Eriksson, var också gift två gånger. Hans änka Anna Bengtsdotter, som alltså var styvmor till Erik och Jan :), gifte om sig med Olof Henriksson. Han var förstås bror till Kristina och Katarina.
    Erik Eriksson och Anna Bengtsdotter hade bl a dottern Margareta Eriksdotter, som alltså var halvsyster till min anfader Jan Eriksson. Hon gifte sig med Göran Andersson, vars syster Maria Kristina Andersdotter blev Jan Erikssons andra hustru, och därmed min mm fm mm m. Hon var nog en kapabel kvinna: gift som 17-åring med en 31 år äldre åttabarnsfar (varav tre barn var äldre än hon själv) som efter makens död var den första kvinnan i Jönåkers härad som anförtroddes att bli förmyndare för de egna barnen.

  • logga in först för att lämna en kommentar