Language button

in english

BT Login

Logga in Skapa konto

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn
Användarnamn
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

  • Hem
    Hem Här hittar du alla blogginlägg på sidan.
  • Taggar
    Taggar Visar en lista på taggar som använts i bloggen.
  • Bloggare
    Bloggare Sök efter din favoritbloggare på sidan.
Postad av i Rötterbloggen
  • Teckensnitts storlek: Större Mindre
  • Träffar: 1409
  • 4 Kommentarer
  • Skriv ut

Sent skall SSGF vakna

Sent skall SSGF vakna

Inför Riksstämman i Karlstad motionerar StorStockholms Genealogiska förening (SSGF) om att det framgångsrika projektet NAMN ÅT DE DÖDA – d.v.s. registreringen av avlidna svenskar för Sveriges Släktforskarförbunds flaggskepp ”Sveriges Dödbok” – bör fortsätta även efter det att den tänka slutprodukten, version 6, färdigställts. Man föreslår att perioden 1860-1900 skulle kunna vara en lämplig portion för det fortsatta arbetet, och tror att många föreningar och enskilda med glädje skulle åta sig excerperingsarbetet. 

Tänk att det tror jag också! 

När jag en gång i tiden, jag tror att det var 2002, drog igång NAMN ÅT DE DÖDA, var källsituationen och tillgängligheten till de nödvändiga uppgifterna minst sagt besvärlig. Arkiv och pastorsexpeditioner krånglade och lade hinder i vägen för detta i grunden välsignade och nydanande experiment. Projektledningen och jag själv fick gnugga geniknölarna för att hitta framkomliga vägar, alternativa källor och fiffiga metoder för att ändå få fram den önskade informationen. Idag, och med den tänkta tidsperioden, finns det inga sådana problem. Alla original-dödböcker och eventuella kompletterande kyrkböcker finns digitalt tillgängliga på nätet, och det är i princip bara att sätta igång. Inga sekretessregler sätter käppar i hjulet och det borde inte vara omöjligt att utföra excerpering och inskrivning av uppgifter på en och samma skärm, ungefär så som Familysearch arbetar. 

Förbundsstyrelsen ställer sig emellertid avvaktande till förslaget. Man hänvisar till ett EU-projekt, som eventuellt skulle kunna samordnas med NÅDD. Ordet ”eventuellt” låter inte bra i mina öron. Det känns mera som ett ”inte” eller ett ”långt senare”. Ord som ”Här och nu” och ”Nu kör vi!” är betydligt mer stimulerande och upplyftande. Dessutom behöver det svenska släktforskarkollektivet ett megaprojekt att samlas omkring, och NAMN ÅT DE DÖDA är ju redan väl etablerat och beprövat. Förbundsstyrelsens motvilja mot framtida CD-skivor har jag också svårt att förlika mig med. Alternativet heter som bekant ”tidsbegränsade abonnemang på nätet” och det är inte riktigt det vi släktforskare i första hand söker. Vi vill äga våra databaser. Förfoga över dem. Ha dem städse tillgängliga! Visst, man kan väl tänka sig att distribuera dem via pinneminne eller en avgiftsbelagd nedtankning från nätet. Men vi vill som sagt äga dem! Dessutom föreställer jag mig att försäljningen av CD-skivor eller motsvarande ger bättre ekonomisk utdelning för förbundet, vilket i sin tur är nödvändigt för kommande projekt och produkter. 

Om jag nu instämmer så helhjärtat i denna motion, varför har jag då valt denna lätt impertinenta bloggrubrik? 

Jo, se, det var just SSGF som en gång i tiden var den främsta motståndaren mot NAMN ÅT DE DÖDA. Inte minst dess nuvarande ordförande, då styrelseledamot, Tord Påhlman, var en ivrig felfinnare och dödgrävare (Pardon the pun) inför projektet, som man på olika sätt försökte stoppa genom en rad inlägg i Släkthistoriskt Forum, i Anropet och på Anbytarforum. Motståndarna till förbundets djärva nytänkande inkallade dessutom ett grövre artilleri i form av Professor Anders Winroth. Denne hävdade med emfas att en komplettering och korrigering av den 2:a versionen av Sveriges Dödbok, den där miljoner för- och efternamn fattades, skulle innebära en kvalitetsförsämring och ett farligt gissande kring identifieringen av de namnlösa, samt lyfte ett varnande akademiskt finger kring hela konceptet NAMN ÅT DE DÖDA. Även projektledaren Carl Szabad var stark motståndare till NAMN ÅT DE DÖDA och menade att hela idén var meningslös eftersom vi genom frivilliga insatser som mest skulle kunna få in 5 eller möjligen 10% av uppgifterna. Carl har sedermera ändrat uppfattning och är numera en av de allra ivrigaste tillskyndarna av och medarbetarna, ja faktiskt på många sätt en förutsättning för att detta fantastiska projekt skulle lyckas.  

Undrar just om Tord Påhlman och SSGF så småningom inkommer med någon liten kvartspudel i ämnet?

Kommentarer

  • Björn Sonesson
    Björn Sonesson måndag, 26 maj 2014

    Tack Ted för ännu en intressant blogg. Jag har lite funderingar här ... Jag tänker på det stora intresse som finns bland svensk-amerikaner som förresten inte är få till antalet! Jag rekommenderar att när 1860-1900 blir gjort, se då till att få med en engelsk version också! Bygg gärna upp en organisation omkring att sälja CD-skivor etc till USA m. fl. länder.

  • Ted Rosvall
    Ted Rosvall måndag, 26 maj 2014

    Det påstås att det finns fler svenskättlingar i USA än i Sverige. Siffran 15 miljoner har nämnts, och därmed borde det finnas ett stort intresse för svenska databaser även där. Förbundets CD-skivor är i allmänhet tvåspråkiga - man väljer flagga - men värre är det med marknadsföringen. För att försöka komma i kontakt med släktforskarrörelsen over there organiserade jag 2001 en släktforskarresa (SWEDGENTOUR) till USA, men olyckligtvis hade vi valt 11/9 som avresedag, vilket gjorde att truppen bara nådde Paris och sedan fick snöpligen återvända. 2002 gjorde vi ett nytt försök, denna gång till bl.a. Californien och Salt Lake City. 2005 var det dags för det andra Swedgentour-försöket, denna gång till bl.a. Salt Lake City, Seattle och Vancouver. Med på denna resa var bl.a. Riksarkivet och Genline.

    Tyvärr visade det sig att de stora amerikanska släktforskarkonferenserna inte var riktigt rätt forum för den här typen av folkförbrödring och marknadsföring. Däremot har det blivit en spin-off på Swedgentour, som år efter år återvänder till USA med workshops och kurser på lokalnivå. Man har besökt New England, Pennsylvania, Illinois, Minnesota, Kansas och många andra stater. Besök gärna deras hemsida: www.swedgen.se

  • Ted Rosvall
    Ted Rosvall tisdag, 27 maj 2014

    Några faktafel insmög sig i min ursprungliga text, för vilket jag ber om ursäkt - nu är de tillrättade.
    Det kan kanske tyckas småaktigt av mig att utnyttja mina bloggmöjligheter till att lyfta och lufta gammalt groll. Samtidigt är det viktigt att eventuella framtida idéer och projekt inte sänks av samma negativa krafter som en gång i tiden försökte stoppa NAMN ÅT DE DÖDA. Under min tid som förbundsordförande förde jag en ständig kamp mot alla som ville att förbundet skulle "ligga lågt", inte förarga, inte göra bort sig, inte synas. Min filosofi var, att släktforskarrörelsen måste synas och höras så mycket som det bara är möjligt. Inom arkivvärlden, visavi myndigheter, i media o.s.v. Släktforskningen har, i motsats till t.ex. idrotten, inga lobbygrupper eller supporterskaror - det får vi vara själva.

    Lejonparten av mitt inlägg handlade emellertid om själva projektet NAMN ÅT DE DÖDA och om alla goda effekter det och andra liknande aktiviteter har, både för den enskilde forskaren och för släktforskarkollektivet i stort. Och som sagt, jag ansluter mig gärna till SSGF:s motion.

  • Eva Johansson
    Eva Johansson söndag, 01 juni 2014

    Det jag tror framför allt är viktigt när det gäller försäljningen av databaser är att hitta just alternativa distributionssätt, utöver CD-skivorna. CD-fack har väl nästan försvunnit från nya datorer och många använder idag surfplattor, t ex iPad. Då krävs tekniska system som gör databaserna läsbara utan CD-fack och PC. Även minnespinnar, som kräver usb-kontakt, blir ett problem. Åtkomst via molnet (dvs internet med inloggning) är kanske den enda användbara lösningen som medger åtkomst för alla, oavsett teknisk plattform.

  • logga in först för att lämna en kommentar