Language button

in english

BT Login

Logga in Skapa konto

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn
Användarnamn
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

  • Hem
    Hem Här hittar du alla blogginlägg på sidan.
  • Taggar
    Taggar Visar en lista på taggar som använts i bloggen.
  • Bloggare
    Bloggare Sök efter din favoritbloggare på sidan.
Postad av i Rötterbloggen
  • Teckensnitts storlek: Större Mindre
  • Träffar: 632
  • 8 Kommentarer
  • Skriv ut

Jöns i Sikarp och Björn på Ågården

b2ap3_thumbnail_Kinds-haradsratt-AIa1_1598-1611_-Bild4_sid1_1598.png

Detta är en av de allra äldsta tillgängliga böckerna som vi släktforskare kan titta på och läsa i. 

Bilden är från Arkiv Digital och visar den första sidan i den äldsta bevarade domboken från Kinds häradsrätt i Älvsborgs län. Den omfattar perioden 1598-1611. (Källa: Kinds häradsrätt AIa:1 (1598-1611) Bild 4/sid 1 Arkiv Digital)

1598-1611!

Det är mer än 400 år sedan! Och vi kan fortfarande idag läsa om de enskilda vanliga människor, som begick brott, blev utsatta för brott, tvistade och trätte, och som vittnade i de olika målen.

Jag fylls verkligen av vördnad och får nästan hjärtklappning av sådana här gamla dokument, och att de faktiskt går att läsa. Då blir jag lätt lite högstämd. :-)

Det är inte allt jag kan läsa här, men en hel del. Och med lite envishet och träning, och hjälp från mer erfarna släktforskare skulle det nog gå att få sammanhang i detta.

"Anno 98 den 4 december...". En skrivare i rätten har alltså suttit och skrivit detta 1598!

Är en målarmästare inblandad? Bland dem som räknas upp tror jag mig kunna utläsa Jöns i Sikarp, Håkan i Hyds eller Ryds, Bängt i Lirkesbo, Björn, två Hindric varav den ene i Torp, Lasse, Lasse, Pär, Sven, Karl i Mårtenstorp och Björn i Ågården.

Skulle jag plocka fram den förträffliga Läsebok för släktforskare så kan jag kanske se vad fler av gårdarna och byarna hette.

Men det är inte innehållet som det nu handlar om utan det faktum att vi har tillgång till alla dessa mängder av gamla dokument som nämner enskilda vanliga människor, som med tur och skicklighet kan gå att härleda till våra egna släkter.

Här i Kinds häradsrätt hittar jag inte min egen släkt utan har stött på domboken när jag letat efter annat och hajat till för hur gammal den är.

b2ap3_thumbnail_dombokTjust1604Tor.JPG
Foto: Tor Wiklund

När jag besökte landsarkivet i Vadstena för ett par år sedan fick vi titta i Tjust härads dombok från 1604, som alltså också måste vara en av de äldsta böckerna som vi vanliga släktforskare idag kan läsa digitalt. Den är också fotograferad av Arkiv Digital men vid besöket i Vadstena fick fotografen Tor Wiklund och jag titta på den på riktigt, inne bland arkivhyllorna. Vi visades runt av Thomas Sellrot, enhetschef på landsarkivet, för en artikel till vår medlemstidning Wåra Rötter (Tjust släktforskarförenings medlemstidning).

Det var en ganska häftig upplevelse, vill jag nog påstå, att se alla dessa flerhundraåriga gamla domböcker, kyrkböcker och andra dokument. Att få se dem i verkligheten, inte bara på bild.

Att hitta en namnteckning av en gammal förfader i något arkiv kan verkligen göra mig rörd, och få mig att känna banden över tiden, även om det är en bild från Svar eller Arkiv Digital. Men att se alla dessa gamla böcker och dokument är också en påminnelse om alla de levande men nu döda människor som skrivit och bundit in böckerna men också gett upphov till dess innehåll.

 

Kommentarer

  • Carl Szabad
    Carl Szabad söndag, 29 juni 2014

    Visst är det fantastiskt att Sverige har lyckats behålla så mycket av sitt eftermedeltida material! Men det här exemplet är långt ifrån den äldsta domboken som finns bevarad, inte ens i Småland. I landskapshandlingarna finns 148 domboksfragment i större eller mindre grad i de över 22.000 häften från perioden 1540-1630 som serien Landskapshandlingar omfattar. Och 30 av de domböckerna finns i Smålands handlingar, där den äldsta är från 1541.

    Landskapshandlingarna finns i sin helhet digitaliserade på SVAR.

  • Eva Johansson
    Eva Johansson söndag, 29 juni 2014

    Carl!
    Det är ju fantastiskt! Jag blir så imponerad av detta, att vi kan läsa det man antecknade på 1500-talet och att det finns bevarat för eftervärlden så långt senare. Dessa småländska domböcker får jag nog ta en titt på, det låter väldigt spännande.
    Jag har inte letat systematiskt efter de äldsta dokumenten, utan stötte på det här i ett helt annat sammanhang och kunde inte låta bli att stanna upp inför det.

  • Carl Szabad
    Carl Szabad söndag, 29 juni 2014

    Vad gäller dina specifika undringar om innehållet så lyder ingressen som följer:
    Anno [15]98 denn 4 decembris jagh tingh hölt j Rijnn j Båls Engh j Kongl Maitz fou[g]des wälachtatt Assar Päderssons närwaro, medh nämden och menige Almoghe: (eller något åt det hållet)

    Nämndemännen Hindric ska vara Anders, men det är ju inte helt lätt att se ...

  • Anneli Isaksson
    Anneli Isaksson söndag, 29 juni 2014

    En liten detalj, det bör väl vara "tingh hölt j Kijnn", dvs Kind

  • Carl Szabad
    Carl Szabad söndag, 29 juni 2014

    Eva! Det är tyvärr svårt idag att hitta en speciell typ av källmaterial i landskapshandlingarna. Tidigare fanns en cd som Riksarkivet tog fram på 1990-talet, där man kunde välja exempelvis tiondelängder, saköreslängder eller domböcker för valfritt landskap och härad. Den finns inte längre tillgänglig.

    Anneli! Du har naturligtvis rätt!

  • Eva Johansson
    Eva Johansson söndag, 29 juni 2014

    Carl! Tack för din tolkning! Och Anneli som var uppmärksam!
    Då förstår jag att det är nämndemännen som räknas upp i början, och det låter ju logiskt. Detta är alltså ett antal (12 stycken) betrodda män som levt då och kanske varit ungefär medelålders vid den tiden och alltså födda i mitten av 1500-talet. Och här ser vi vad de heter, var de bor och vi vet vad de gjorde den här dagen i december 1598. Även om de var nämndemän var väl dessa som regel ofrälse, som annars är de vi mest ser spår av i de riktigt gamla dokumenten.
    Jag har aldrig forskat i landskapshandlingarna, men det vore naturligtvis intressant att se, även om det kräver en del ansträngning att läsa och tolka dem. Jag läste ju Anders som Hindric (Henrik), men H ser ju annorlunda ut på den tiden så det borde jag ha sett. Just nu forskar jag om en släkt med flera Hindric så det är nog det som påverkade mig. Jag får se till att ändra i rubriken nu.

  • Anneli Isaksson
    Anneli Isaksson måndag, 07 juli 2014

    Jöns i Sikarp bör vara Jöns i Siparp, dvs Jöns i Sibbarp. Jag känner inte till något Sikarp i Kind. Den tredje bokstaven kan inte vara något annat än p även om den verkligen ser konstig ut. Sibbarp skrevs ibland som Sipparp i de äldre böckerna.

  • Eva Johansson
    Eva Johansson måndag, 07 juli 2014

    Anneli, tack för denna information! Jag är övertygad om att du har rätt. Min läsning gjorde jag direkt när jag hade bilden framför mig, jag har alltså inte släktforskat om dessa personer eller andra här så jag är inte så bekant med traktens namn. Men det lustiga är att jag själv är född i Sibbarp, dock i ett helt annat län.
    Jag tror att det är en fördel att man känner till trakten något när man ska läsa så här gamla texter.

  • logga in först för att lämna en kommentar