Att lära av sina misstag

Ibland när jag läser Rötterbloggarna tänker jag att vi bloggare framstår som någon sorts släktforskningsexperter när vi tipsar om forskningsmetodik och udda källor. Jag kan inte yttra mig om mina bloggkollegors kunskaper men jag har sannerligen hamnat tokigt ibland under mina dryga två decennier som släktforskare.

En av de första grenar jag utforskade ledde till Björkvik i södra Södermanland, en stor församling med relativt tidiga och trevliga kyrkböcker. Jag fastnade dock rejält när det gällde Kerstin Larsdotter, gift med Simon Simonsson i Hagelsätter. Jag varken hittade vigseln eller hennes födelsenotis. Jag brottades med gåtan Kerstin i nästan ett år, innan jag vid ett besök på landsarkivet i Uppsala hajade till. Hette hon verkligen Larsdotter? Vid en närmare granskning av mikrokortet verkade det snarare stå Persdotter. Och så var det förstås; jag hade tolkat hennes patronymikon fel och då kom jag heller inte vidare. Men med rätt patronymikon hittade jag snart både vigseln och Kerstins föräldrar. Däremot har jag fortfarande inte hittat hennes dödsnotis... Lärdomen: verkar någon uppgift inte vara korrekt, gå tillbaka och kolla igen. Det ÄR lätt att feltolka ett namn.

 

En annan gren som jag utforskade tidigt ledde till Gryt och makarna Erik Andersson och Katarina Larsdotter i Aspviken. Jag följde dem i husförhörslängd efter husförhörslängd med regelbundna avbrott för att gå och byta mikrokort. Efter ett tag reagerade jag över att Erik Anderssons födelseår hade ändrats; i stället för 1758 angavs han vara född 1762. Jag började följa familjen bakåt i mikrokorten för att få reda på när födelseåret ändrades. Det tog mig ett par längder innan jag insåg att det inte bara vara födelseåret som var ändrat: Katarina Larsdotters make angavs inte heta Erik Andersson utan Anders Andersson! Det tog mig tre husförhörslängder att upptäcka att Erik dött och Katarina gift om sig med Anders. Lärdomen: var noggrann och notera varje förändring jämfört med föregående husförhörslängd. Skriv tydliga källhänvisningar så att du enkelt kan finna uppgiften igen.

b2ap3_thumbnail_Blinge-kyrka-1c-140717.jpgb2ap3_thumbnail_Blinge-kyrka-1c-140717.jpgBälinge kyrka. En fantastisk kyrka som är väl värd ett besök!

Att räkna ut en persons födelseår utifrån den uppgivna åldern i dödboken behöver man ju göra ibland. Vissa uppges vara äldre än de rimligtvis var, men jag räknar dessutom fel ibland när siffrorna skuttar runt i mitt huvud lite för snabbt. Numera gör jag en sista uträkning på papper för att försäkra mig om att jag inte räknat galet. Simon Simonsson i Hagelsätter, Björkvik, vars hustru alltså hette Kerstin Persdotter, var son till Simon Jonsson. Simon Jonsson var gift två gånger och hans första hustru var dotter till Elin Larsdotter. När jag med ledning av åldersuppgiften i dödboken skulle räkna ut Elin Larsdotters födelseår så räknade jag fel på 10 år. Därmed blev det ganska rörigt att pussla ihop familjebilden, särskilt som det då bara skilde fem år mellan Elin och dottern Brita Simonsdotter. Jag är fortfarande inte säker på att Elin är mor till Brita. Klart är dock att Britas ålder överdrivits kraftigt i dödboken: när hon avled 1744 angavs hon vara 94 år gammal och alltså född cirka 1650. Brita hade sju kända barn, en dotter född ca 1686 och sedan sex barn födda mellan 1692 och 1703. Om dödbokens åldersuppgift är korrekt skulle hon alltså ha fött dessa sex barn mellan 42 och 53 års ålder, vilket förstås är minst sagt osannolikt. Lärdomen: fundera över om åldersuppgiften verkar rimlig.

 

Maria Olofsdotter var gift med Anders Jonsson i Kärrstugan, Tystberga. Hon angavs vara född 1767 i Bälinge. I Bälinge föddes 1766 en flicka med detta namn och 1768 två flickor. 1796 flyttade familjen till Västerljung och då justerades Marias födelsedatum till 1768 20/3. Det datumet föddes Olof Anderssons och Brita Persdotters dotter Maria i Holmby, Bälinge, så jag utforskade förstås hennes anor och pusslade ihop familjebilden så gott jag kunde. Med hjälp av huvudsakligen mantalslängder hade jag kommit fyra generationer bakåt. Så ägnade jag mig åt en annan familj i Bälinge. Det här var på den gamla goda tiden när vi släktforskare släpade runt på en samling pärmar och noterade fynden i kollegieblock. Medan jag följde den aktuella Bälingefamiljen noterade jag att ett barn från familjen i Holmby ovan var noterat i dödboken. Jag plitade ner notisen i kollegieblocket och fortsatte sedan att leta efter den familj jag höll på med. När jag funnit det jag letade efter, slog jag upp familjen i Holmby. Jag blev minst sagt förvånad när jag upptäckte att det barn som dött vid tre veckors ålder var min mosters anmoder. Ja, den lilla flickan blev förstås inte anmoder till någon utan prästen i Västerljung hade angett fel födelsedatum för "min" Maria Olofsdotter. Därefter var det inte särskilt svårt att klarlägga vilken av de båda återstående Mariorna som var den jag sökte efter: i själva verket föddes hon 1766 16/6 i Bygd, Bälinge, och var dotter till Olof Olofsson och Brita Andersdotter. Lärdomen: lita inte på att uppgifter som plötsligt blir väldigt exakta är korrekta. Prästen kan ha blandat ihop två individer.


En annan minnesvärd miss var den gången jag kom hem från arkivet och upptäckte att jag väldigt noga noterat födelsedatum för barnen i en familj. Dock hade jag missat att skriva deras födelseår...

Jag gör fortfarande fel ibland, men numera brukar det vara att jag dråsat till och inte markerat en ny församling ordentligt i sökfönstret varpå jag resultatlöst letar i fel församlings kyrkböcker. 

×
Håll dig informerad

När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.

Jakten på en okänd far
Alla dessa sjömän!

Relaterade inlägg

 

Kommentarer 3

Martin Brandt den onsdag, 26 november 2014 12:33

Inte nog med att man själv kan råka göra fel/läsa fel, prästen kan också!I minst 7 år hade jag en snygg och prydlig gren nere i Skåne där jag lagt ner avsevärd tid på domboksforskning och stolt lyckats nå ner till 1600-talets tidiga del.Synd bara att prästen skrivit fel födelsedatum i ett husförhör 1813, den enda källan för min anas födelsedatum. Det fanns en person med samma namn född det datumet, så jag körde ju bara på.Långt senare stötte jag i föreningens lokal på en "OBS-lapp" med röd penna som en forskare som inventerat byarna lagt i en pärm om byn i fråga (Bräcke, Brunnby, Skåne). I bouppteckningen efter förre ägaren av gården framgick det att släktskapet var något helt annat!

Inte nog med att man själv kan råka göra fel/läsa fel, prästen kan också!I minst 7 år hade jag en snygg och prydlig gren nere i Skåne där jag lagt ner avsevärd tid på domboksforskning och stolt lyckats nå ner till 1600-talets tidiga del.Synd bara att prästen skrivit fel födelsedatum i ett husförhör 1813, den enda källan för min anas födelsedatum. Det fanns en person med samma namn född det datumet, så jag körde ju bara på.Långt senare stötte jag i föreningens lokal på en "OBS-lapp" med röd penna som en forskare som inventerat byarna lagt i en pärm om byn i fråga (Bräcke, Brunnby, Skåne). I bouppteckningen efter förre ägaren av gården framgick det att släktskapet var något helt annat!
Camilla Eriksson den onsdag, 26 november 2014 12:43

Ja, det var ju så jag hamnade fel i Bälinge-exemplet. Bälinge och Tystberga tillhör samma pastorat och när familjen skulle flytta från Tystberga till Västerljung ville han tydligen snygga till flyttattesten med ett komplett födelsedatum men valde fel barn i födelseboken.Ett annat exempel finns i Husby-Oppunda där två namnar getts samma födelsedatum i husförhörslängden. De båda, vilka bar ett ovanligt förnamn, var kusiner och födda samma år med ett halvårs mellanrum. Där är det ändå ganska enkelt att avgöra vem som är vem då den ena har sin mor boende hos sig. Men lite förvirrad blev jag förstås...Så visst förekommer fel: datum har förväxlats vid flyttning eller mellan husförhörslängder, namn kan ha förvanskats och födelseorten kan ha bytts ut. Det gäller att vara vaken när man forskar (och då är det skönt att inte längre sitta framför en mikroficheläsare vars surrande hade en tendens att sänka mina ögonlock).

Ja, det var ju så jag hamnade fel i Bälinge-exemplet. Bälinge och Tystberga tillhör samma pastorat och när familjen skulle flytta från Tystberga till Västerljung ville han tydligen snygga till flyttattesten med ett komplett födelsedatum men valde fel barn i födelseboken.Ett annat exempel finns i Husby-Oppunda där två namnar getts samma födelsedatum i husförhörslängden. De båda, vilka bar ett ovanligt förnamn, var kusiner och födda samma år med ett halvårs mellanrum. Där är det ändå ganska enkelt att avgöra vem som är vem då den ena har sin mor boende hos sig. Men lite förvirrad blev jag förstås...Så visst förekommer fel: datum har förväxlats vid flyttning eller mellan husförhörslängder, namn kan ha förvanskats och födelseorten kan ha bytts ut. Det gäller att vara vaken när man forskar (och då är det skönt att inte längre sitta framför en mikroficheläsare vars surrande hade en tendens att sänka mina ögonlock).
Martin Nordling den lördag, 29 november 2014 16:50

Jag ha råkat ut för att jag hittat en födelsenotis som jag misstänkt tillhörde en förfader, vad jag kunde se så var det samma namn. Efter något år så bad jag om läshjälp på anbytarforum och kunde snopet konstatera att jag läst fel förnamn på personen ifråga. Sedan har jag Maret/Marit som födelselängden anger såsom född 1716 och dödboken såsom död 1762 vid 60 års ålder, i husförhörlängd så heter hon Nilsdotter, men i bouppteckningen så är det Larsdotter (Av namnen på barnen att döma så kan Larsdotter vara det rätta). Men var hon kom ifrån har jag inte en aning om.En annan nöt i de trakterna som jag inte slutgiltigt bevisat min teori för är modern till en viss Sven Esbjörnsson; i husförhörslängderna så står det mycket tydligt att Esbjörns hustru heter Marit, men i andrahandskällan Ur Vedbo Härads Domböcker 1613-1732 så anges Sven Esbjörnssons avlidna moder 1727 heta Börta. Min teori har varit här att de som kopierade har läst fel, men säker kan man ju aldrig vara förrän man själv kontrollerat. Husförhörslängderna har luckor och i en sådan så försvinner Marit (sista livstecknet slutar 1726). Lustigt nog så framgår Marits/Börtas föräldrar mycket tydligt av domboksnotisen, så min forskning kör inte fast ett dugg pga detta problem, men tänk vad irriterande sådant kan vara ändå!

Jag ha råkat ut för att jag hittat en födelsenotis som jag misstänkt tillhörde en förfader, vad jag kunde se så var det samma namn. Efter något år så bad jag om läshjälp på anbytarforum och kunde snopet konstatera att jag läst fel förnamn på personen ifråga. Sedan har jag Maret/Marit som födelselängden anger såsom född 1716 och dödboken såsom död 1762 vid 60 års ålder, i husförhörlängd så heter hon Nilsdotter, men i bouppteckningen så är det Larsdotter (Av namnen på barnen att döma så kan Larsdotter vara det rätta). Men var hon kom ifrån har jag inte en aning om.En annan nöt i de trakterna som jag inte slutgiltigt bevisat min teori för är modern till en viss Sven Esbjörnsson; i husförhörslängderna så står det mycket tydligt att Esbjörns hustru heter Marit, men i andrahandskällan Ur Vedbo Härads Domböcker 1613-1732 så anges Sven Esbjörnssons avlidna moder 1727 heta Börta. Min teori har varit här att de som kopierade har läst fel, men säker kan man ju aldrig vara förrän man själv kontrollerat. Husförhörslängderna har luckor och i en sådan så försvinner Marit (sista livstecknet slutar 1726). Lustigt nog så framgår Marits/Börtas föräldrar mycket tydligt av domboksnotisen, så min forskning kör inte fast ett dugg pga detta problem, men tänk vad irriterande sådant kan vara ändå!
Redan registrerad? Logga in här
Gäst
19 mars 2024

Captcha bild

Sök i Forskarkatalogen

Nya forskare i katalogen

Bangalore
Rönninge
Blentarp
Lidköping
Västra Frölunda