Language button

in english

BT Login

Logga in Skapa konto

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn
Användarnamn
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

  • Hem
    Hem Här hittar du alla blogginlägg på sidan.
  • Taggar
    Taggar Visar en lista på taggar som använts i bloggen.
  • Bloggare
    Bloggare Sök efter din favoritbloggare på sidan.
Postad av i Rötterbloggen
  • Teckensnitts storlek: Större Mindre
  • Träffar: 988
  • 0 Kommentarer
  • Skriv ut

Åk på släktforskningssafari!

Nu ska jag tipsa om sommarens bästa sysselsättning: släktforskningssafari.

På sommaren är det många som åker och tittar på ställen där släkten bott. Det rekommenderar jag varmt som semestermål.

De senaste somrarna har jag varit på flera sådana. Det har varit mycket lyckat varje gång, och jag har fått veta väldigt mycket mer än vad jag visste innan om den miljö där de jag släktforskat om bott en gång i tiden. Det tillför släktforskningen en ny dimension. Att stå på samma plats som de gjort, de där som levde för hundra eller tvåhundra år sedan ger en alldeles speciell känsla.

b2ap3_thumbnail_safariVassanda-Naglum.jpg
I Vassända-Naglums prästgård utanför Vänersborg var min farfar
dräng 1905-06. För två år sedan var vi här tillsammans med min
far och ett par av mina bröder.


b2ap3_thumbnail_safariOstergol.jpg
I torpet Kajsalyckan i Östergöl i Älmeboda socken bodde mina
barns farmors mormor. Vi hittade torpgrunden tack vare en vänlig
granne som gav oss vägledning.

Det handlar inte bara om att titta på torpgrunder, släktgårdar och kyrkor. Mycket kan man också få veta från de lokala hembygdsföreningarna. Och våga knacka på i huset där släktingarna bott! Det har jag gjort flera gånger, och blivit väldigt väl bemött.

För två år sedan, i början av juli, tog jag med mig en väninna och åkte ner till trakterna av Tingsryd i södra Småland. Till Algutsboda och Älmeboda socknar, till Urshult, Södra Sandsjö och Väckelsång. Där har jag släktforskat om mina barns fars släkt och jag ville se torpen och gårdarna jag läst om i kyrkböckerna. Men det började redan i maj, när maken och jag var på väg hem från en tur till Skåne och valde en väg som bland annat går via Urshults kyrkby. Där stannade vi vid kyrkan för att jag ville orientera mig på kartan. Det var en söndagkväll vid sextiden. När jag satt i bilen och tittade i mina papper, gamla kartor och nyare, så kom en bil och parkerade intill oss och ut hoppade en äldre dam för att gå in på kyrkogården. Jag hejdade henne och berättade vilken gård jag sökte och jag berättade också vilka jag släktforskat om. "Det är ju min släkt!" sa hon. Genom sin morfars far är hon på långt håll släkt med mina barn genom deras farmor! Vilken otrolig tur jag hade.

Vi bytte telefonnummer och bestämde att jag skulle höra av mig när jag tänkte komma ditåt senare på sommaren, så skulle hon visa mig släktgården. I juli åkte vi ner, min väninna och jag. Vi hade bokat in oss på ett vandrarhem i trakten, men väl på plats blev vi övertalade att sova över i den gamla släktgården på Sirkön. Det säger man inte nej till! Mina barns och hennes gemensamme förfader Peter Jonasson på Hunshult hade byggt huset en gång för drygt 200 år sedan. Det var verkligen en upplevelse utöver det vanliga att övernatta där.

b2ap3_thumbnail_safariHunshult.jpg
I huset som Peter Jonasson byggde för över 200 år sedan på
Sirkön i Urshults socken fick vi övernatta för två år sedan.


Jag blir varm i hjärtat varje gång jag tänker på detta. Att bli erbjuden det, och vi kände inte varandra! Vi blev dessutom bjudna på middag och fick träffa hennes familj.

I augusti var maken och jag på väg hem till min far på västkusten. En dag på resan hade vi avsatt till att leta efter makens rötter i trakten av Ljungby och Ryssby i västra Småland. Härifrån flyttade hans farfar och farmor till Helgerum 1892, där vi nu bor. Vi besökte hembygdsföreningen i Ryssby, där det finns en torpinventering och med hjälp av den kunde vi hitta exakt var det torp stått där makens farfar fötts och växt upp. Det låg i en vägkorsning och en av hembygdsföreningens medlemmar hade sagt till oss att vi skulle knacka på i den gamla skolan i samma vägkorsning för där bor en som kan allt om den byn, och som är både släktforskare och hembygdsforskare. Så det gjorde vi, men han var inte hemma. Vi talade om vad vi ville för frun i huset, som var mitt uppe i bakningen i köket. "Han kommer nog snart" sa hon så vi gick runt och tittade och letade upp platsen för torpet. Efter fem-tio minuter kom mannen vi väntade på och han blev eld och lågar, berättade massor som vi inte visste och kände igen farfarns familj. Och så blev vi inbjudna på hembakt och kaffe och satt och pratade i flera timmar. Underbart!

b2ap3_thumbnail_safariNyatorp.jpg
Maken och jag kunde lokalisera platsen för det torp där hans
farfar föddes 1867, med hjälp av snälla människor i Ryssby
socken. Torpet är rivet sedan länge.


b2ap3_thumbnail_safariBorsna.jpg
Borsna Södergård, där vi blev inbjudna.

På vägen dit hade vi stannat till vid gården Borsna Södergård där makens farfar och farmor var dräng och piga för länge sedan, innan de gifte sig. Vi stannade och fotograferade gården och knackade på för att berätta vilka vi var och varför vi tog bilder av deras gård. En mamma med en liten flicka var hemma, och när hon väl hade förstått hur det hängde ihop blev vi inbjudna att se hur det gamla huset ser ut idag. Mycket var omgjort sedan 1890-talet men hon visste att kakelugnarna var de som fanns i huset från början. Så i dem hade nog makens farmor tänt eld ett antal gånger.

I byn där makens farmor växt upp träffade vi på en man som är aktiv i hembygdsföreningen, och av honom fick vi en hembygdsbok om byn, en bok jag inte kände till men har haft stor nytta av i min fortsatta släktforskning.

Vilka fantastiska människor det finns!

Jag har fler liknande exempel där jag träffat människor som delat med sig frikostigt av sina kunskaper och varit mycket gästfria. Så tveka inte att knacka på. Kanske är inte alla lika vänligt inställda som dem jag mött, men det kan knappast skada att fråga.

b2ap3_thumbnail_safariKvanarp.jpg
Makens farmor är född i Kvänarps by i Berga socken. Här fick vi en
mycket trevlig pratstund plus en hembygdsbok av en bybo.


b2ap3_thumbnail_safariLAURITSE.jpg
Lauritse gård i Ljugarn på Gotland. Här har de nuvarande ägarna,
som är släkt med mina barn på långt håll, visat och berättat för oss
om gården vid ett oplanerat besök. Foto: Rolf Lavergren.

 

Kommentarer