Language button

in english

BT Login

Logga in Skapa konto

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn
Användarnamn
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

  • Hem
    Hem Här hittar du alla blogginlägg på sidan.
  • Taggar
    Taggar Visar en lista på taggar som använts i bloggen.
  • Bloggare
    Bloggare Sök efter din favoritbloggare på sidan.
Postad av i Rötterbloggen
  • Teckensnitts storlek: Större Mindre
  • Träffar: 1254
  • 7 Kommentarer
  • Skriv ut

10 genvägar i forskningen

Oftast spelar det ingen större roll om vi kvickt bläddrar genom källorna eller tar god tid på oss att hitta de där gäckande förfäderna. Även om det tack och lov är ovanligt med dylik brådska kanske någon ändå kan ha nytta av tio tips för att undvika bladande av husförhörslängder och annat tidsödande bläddrande i olika volymer.

b2ap3_thumbnail_Blommor1.jpg

1

Anteckna faddrarna vid barnens dop. Notera särskilt de med samma patronymikon som föräldrarna eller de som bor i andra församlingar.

Jag löste min anmoder Margareta Persdotters härkomst genom att följa en av faddrarna till hennes sjätte barn. Faddern, Per Persson, visade sig ha en syster Margareta född samma år som "min" Margareta. Familjen hade flyttat några veckor efter hennes födelse, och det var socknen där hon växte upp som kom att anges som hennes födelseort.

 2

Plötsligt är den familj du följer struken i husförhörslängden utan att deras nya vistelseort anges. Socknen är stor och det finns ingen utflyttningslängd, eller så saknas de i densamma och har rimligen flyttat inom socknen. Det går betydligt fortare att skumma en födelsebok än att blada en omfattande husförhörslängd, så om hustrun i familjen fortfarande är i barnafödande ålder brukar jag gå igenom fem år i födelseboken för att se om familjen får ytterligare barn.

 3

Samma princip som ovan kan användas om en familj flyttar till en socken utan inflyttningslängd. Är kvinnan inte alltför gammal går det som sagt snabbare att gå igenom fem år i födelseboken än att blada husförhörslängden.

 4

Notera giftoman om denne anges i vigsel- eller lysningsbok. Giftomannen godkände att bruden gifte sig och var henne närstående: förälder, bror, svåger, förmyndare eller i vissa fall hennes arbetsgivare. Om brudens ursprung är dunkelt kan giftomannen vara en vital ledtråd att lösa detsamma. 

Din ålderstigna ana är struken i husförhörslängden men finns inte i dödboken eller i utflyttningslängden.

Fattighuset var inte bara en bostad för socknens fattiga utan fungerade även som äldreboende. Första anhalten efter kontroll av dödbok och utflyttningslängd bör alltså vara fattighuset. Finns personen inte heller där, är det dags att följa barnen och hoppas på att föräldern flyttat till någon av dem.  

6

Din ana anges i husförhörslängderna vara född i Stockholm men kan bara följas bakåt till mitten av tonåren i en landsbygdsförsamling långt bort från kungliga huvudstaden. Det är då sannolikt att du träffat på ett barnhusbarn. Allmänna barnhusets register finns sökbart på Stockholms stadsarkivs hemsida. Kanske finns det också en diskussion om just ditt barnhusbarn på Anbytarforum, under Landskap: Stockholm: Barnhusbarn

7

Meningarna går isär om snabbaste sättet att blada en husförhörslängd. Ska man börja på sidan ett och gå framåt eller på sista sidan och backa? Att läsa en hel sida är tidsödande, så ska man fokusera på personens namn, födelseår eller födelsesocken under bladandet?

Personligen föredrar jag att börja på sista sidan och backa: det blir då tydligare för mig hur mycket som återstår att gå igenom eftersom volymerna har en tendens att börja på sidan 1 men kan omfatta allt från 30 till 1000 sidor. Däremot varierar det vad jag fokuserar på i bladandet. Min grundprincip är att söka efter det som är ovanligast. Är personen född i samma socken eller grannsocknen till den socken vars husförslängd jag bladar är det bättre att söka på årtal eller namn. Födelseår kan skifta, särskilt i äldre längder, så oftast söker jag efter ett visst namn.

 8

En anfader eller -moder vars härkomst är okänd dör och efterlämnar minderåriga barn. Det är alltid klokt att leta efter en bouppteckning men särskilt i dylika fall. Vem blir målsman för de omyndiga barnen? Viktiga ledtrådar kan även finnas i fastighetsinnehav och bland de personer med ekonomiska intressen i hushållet, antingen genom att de lånat ut eller själva var skyldiga pengar.

Förmynderskapsprotokoll ingår i serien Småprotokoll i häradsrätternas arkiv. Saknas bouppteckning kan du förhoppningsvis återfinna den familj du är intresserad av där och därmed få reda på vem som blev målsman för barnen. 

9

Din ana uppges vara född i eller inflyttad från en viss församling men finns inte i födelsebok eller utflyttningslängd.

Jag har inte forskat så mycket i Västergötland men har rotat runt tillräckligt mycket för att lära mig att det då är viktigt att ha koll på vilka annexförsamlingar som ingår i pastoratet. Det är inte ovanligt att personen anges komma från moderförsamlingen men i själva verket var född i eller flyttade från en av annexförsamlingarna. En källa jag gärna använder för att hitta vilka socknar som ingick i ett visst pastorat, är Rosenbergs Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige

10

Utnyttja finesserna din bildleverantör erbjuder. Jag har Arkiv Digital och SVAR.

En finess jag gärna använder hos Arkiv Digital är att ha samma volym öppen i två upplagor. I riktigt gamla husförhörslängder kan samma gård förekomma 10- 15 gånger i en volym då prästen noterat varje besök för sig. Jag brukar då ha en version öppen med ortregistret och sedan en version där jag går igenom samma husförhörslängd så slipper jag bläddra tillbaka till ortregistret hela tiden.

Om jag ska forska i en stor församling där husförhörslängderna omfattar flera delar, som t ex Floda och Västra Vingåker, plockar jag fram sockenkatalogen hos SVAR. Där redovisas varje gård som omnämns i husförhörslängderna med uppgift om i vilka volymer och på vilket siduppslag de förekommer.

SVAR har även indexerat en hel del ministerialböcker. Om volymen t ex omfattar födda, döda och vigda om vartannat med bruten kronologi är det bekvämt att välja ett år i indexet och direkt komma dit. Är sidan mörk och inte helt lätt att tyda så öppnar jag volymen hos Arkiv Digital: med benäget bistånd från SVAR kan jag ju gå direkt till rätt sida utan att behöva bläddra.
Om man skriver en bokstav fel i sökrutan för SCB-utdrag ger sökningen inget resultat. Eftersom det finns ett index i högerkanten när man fått fram rätt SCB-volym brukar jag söka på en annan lättstavad församling och sedan välja den socken jag egentligen är intresserad av i indexet.

Kommentarer

  • Daniel Johnsson
    Daniel Johnsson onsdag, 18 juni 2014

    Hej Camilla,

    Tack för flera bra tips, speciellt det första har jag dumt nog inte reflekterat över så mycket tidigare, även om jag alltid antecknar faddrarna, så har jag inte använt dom för att söka personer på det sättet, bra tänkt!

    Det där med att personer bara stryks ur husförhörslängden och inte finns med i utflyttningslängden, eller utflyttningslängd saknas är alltid lika trist då socknen är stor. Jag har fler tips här.

    Eftersom personerna, helst i tonåren vid dom första pig- och drängtjänsterna, ofta flyttade korta sträckor, även inom socknen, så brukar jag då jag forskar i delar av Sverige där jag själv inte har god lokalkännedom använda lantmäteriets historiska kartor. Då kan man se vilka gårdar som låg runt omkring den gården som personen flyttade från, och börja med att utesluta dom.

    Ett annat tips är att när barnen börjar lämna föräldrahemmet så är det förhållandevis vanligt att yngre syskon tar dräng- och pigtjänst i samma socken och på samma gård som tidigare syskon arbetat på, så håll ögonen öppna och kolla alla gårdens inneboende, har man tur så hittar man även yngre syskon där, kanske några år framåt i tiden.

    Sista tipset från mig, som kanske ”seriösa” släktforskare fnyser åt, är naturligtvis att använda Google. Speciellt om det är personer från lite längre tillbaka i tiden, typ 1700-tal, och med namn som inte är allt för vanligt. Har man tur så stöter man på någon annan (troligen väldigt avlägsen släkting) som presenterat sin forskning om samma person. Är det ett vanligt namn som Svensson eller Johnsson, så kan man prova på att söka på torpet/soldattorpet/backstugans namn + sockennamn, kan också ge goda träffar. Men som vanligt, sökning på nätet är bara för att få ledtrådar, sen måste man ju naturligtvis själv in i kyrkböckerna och kolla originalkällan.

    Sen ska man ju faktiskt inte heller bortse ifrån den där härliga känslan av lycka man får när man har manuellt sökt igenom en stor husförhörslängd och faktiskt hittar personen som ”försvunnit”. Söka från sista sidan tycker jag är bäst även ur den synpunkt att i flera husförhörslängder är det de lite bättre ställda familjerna, prästgården, borgmästaren etc. som inte flyttar så ofta på sig som finns upptagna i början av boken, medan de fattigare som flyttar ofta tenderar att hamna längre bak i husförhörslängden, men det är kanske bara är en känsla jag har.


    Med vänlig hälsning,

    Daniel Johnsson,
    Vimmerby.

  • Camilla Eriksson
    Camilla Eriksson onsdag, 18 juni 2014

    Jättefint med fler tips! Vi sitter nog alla med några knep som fler kan ha nytta av att känna till.

    Kanske finns det regionala skillnader i hur långt drängar och pigor flyttade? Jag forskar ju mest i Södermanland och har inte märkt någon tendens att ungdomarna i första hand tog tjänst nära hemmet, inte heller att de tjänade på samma ställen som äldre syskon. Det förekommer givetvis men är inte vanligt. Finns det någon särskild trakt där du märker att detta fenomen är frekvent förekommande?

    Jag valde medvetet att inte nämna något om att använda register, avskrifter, publika släktträd m m. Det borde jag kanske ha klargjort i texten men den blev rätt lång ändå...

  • Daniel Johnsson
    Daniel Johnsson onsdag, 18 juni 2014

    Min forskning rör sig mest här nere i Småland, och här vill jag nog påstå att det förekommer en hel del att syskon är på samma gård, ibland avlöser dom till och med varandra. Och det är klart, om det äldre syskonet har trivts på den gården så tipsade han/hon dom yngre syskonen. Sen är det säkert olika i olika delar av landet.

    Att släktforska i olika delar av landet skiljer sig också säkert åt, här nere i Småland är man ganska bortskämd med att prästen varit duktigt med att ange sidhänvisning till vart personerna har flyttat, framför allt på 1800-talet. Men jag vet att jag blev väldigt förvånad när jag började forska om min sambos släkt, krono-nybyggarna i norrbotten, där fanns det väldigt dåligt med sidhänvisning, så varje gång någon flyttade fick man "plöja" igenom husförhörslängden på nytt.

    Ett välskrivet och intressant blogginlägg kan aldrig bli för långt. :)

  • Camilla Eriksson
    Camilla Eriksson onsdag, 18 juni 2014

    Jag är den första att erkänna att jag forskar i ett relativt begränsat geografiskt område. Därför är det extra intressant att ta del av lokala flyttmönster och andra sedvänjor, liksom mindre goda eller ypperligt förda kyrkböcker.

    I Södermanland är det t ex en väldig skillnad att forska i Stigtomta eller Länna: Stigtomtas kyrkböcker har en hel del luckor och uselt förda husförhörslängder där prästen konsekvent struntar i att föra in en del av invånarna (en av mina anmödrar uppfostrade dotterns båda uä döttrar, och fick understöd från en fond i nära 15 års tid för denna insats. Hon kvitterade ut pengar tre gånger per år och uppges konsekvent vara bosatt på en plats, men saknas i husförhörslängden. Inga fattiga änkor eller ogifta mödrar är noterade) medan Länna har förträffliga kyrkböcker med tidiga husförhörslängder och långa personalier i dödboken. Mina anor har tyvärr inte varit vänliga nog att härstamma från Länna men jag har rötter i stort sett i varenda gård i Stigtomta. Just nu forskar jag åt en bekant med djupa rötter i Länna så jag får njuta av kyrkböckerna i alla fall :D.

  • Lars-Åke Johansson
    Lars-Åke Johansson onsdag, 18 juni 2014

    Det här blev ju en fullständig lärobok i släktforskning av dig, Camilla, inklusive dina kommentarer, Daniel. Jag kommer att spara detta mycket intressanta material för min fortsatta forskning.

    Hälsningar, Lars-Åke Johansson

  • Maria Andersson
    Maria Andersson måndag, 23 juni 2014

    Underbara tips som jag aldrig har tänkt över men behövt när man har kört fast på ett eller annat sätt. Dessa kommer jag att ta med mig i min fortsatta forskning och förhoppningsvis behöver jag inte slita mitt hår över dessa ibland "usla" präster när de inte kunde skriva ner vad mina förfäder hade för sig!
    Tack! :D
    /Maria

  • Camilla Eriksson
    Camilla Eriksson måndag, 23 juni 2014

    Det finns ju hur många tips och råd som helst!

    Av en ren tillfällighet sammanföll publicerandet av bloggen med att en ny moderator tog över området Metodfrågor - Hur gör jag? på Anbytarforum. Första åtgärden av moderatorn var att där skapa en underavdelning Tips och råd så att vi enkelt kan samla alla dessa knep vi forskare funnit ut genom åren. Jag postade ytterligare ett tips där idag: "Orten saknas i husförhörets register".

  • logga in först för att lämna en kommentar