Läsövning #3

Kyrkoräkenskaper 1712–13

ANNO 1712 Åhrs credit till d. 1 Maii A:o 1713

Transport Spijk kiöpt 5000 a 2 d:r Tusendet 10:–1)
Till Högwyrdige Biskopens Böckers inlösande 4:11
Till mässesiortta af hampelerifft 16 allnar 7:–
Till Bårekläde2) 12:– Änkiopeninger –:16
Till olja till Klåckorne –:8
1 st ask att förwara kyrkiones pger3) uthi –:2
Skrifwarepeninger 1:–

Summa 35:5

Saldo
Är i Kyrkiones Giömma Summa 42:13 1/2
Summa Summar: 77:18 1/2

Kyrkiowerdar
Anders Phersson i Sälang4) (bomärke)
Anders i Örkestorp (bomärke)
Olaus Rhyzelius
P.5) in Odh

Kyrkians Bokhållare
And: Blidberg
comminister ibidem6)

1) Kolumnerna avser daler och öre. Vid denna tid räknade man i silvermynt eller i kopparmynt, men av denna sida i kyrkans räkenskaper framgår inte vilketdera myntslag som användes i denna bokföring.

2) Här efter följer några strukna, delvis svårlästa ord: ”och(?) spenne till mässesiorttan af Silfwer”.

3) En förkortning av ordet ”peninger” (penningar, alltså pengar).

4) Uppenbarligen har det diakritiska tecknet (slängen) över bokstaven ä hamnat på fel ställe; det står Sälang, men byn heter Saläng.

5) Förkortningen P. står för pastor, det vill säga kyrkoherde.

6) Förkortningen ibidem betyder ’på samma ställe’, i detta fall alltså i Od där kyrkoherden var verksam.

Anmärkningar
1) Många gånger är det svårt eller näst intill omöjligt att avgöra om skrivaren har avsett stor eller liten bokstav (en versal eller en gemen). Detta är ett vanligt problem för den som noggrant vill tolka äldre handskrifter. I praktiken spelar det dock sällan någon roll om en bokstav är skriven stor eller liten, eftersom det nästan aldrig påverkar själva innebörden i texten. Förr i tiden saknades enhetliga regler för hur stor och liten bokstav skulle användas.

2) Som brukligt var vid denna tid skrevs utländska låneord med den latinska stilen (ungefär den vi använder i dag), medan övrig text är skriven med den gamla tyska stilen som användes in på 1800-talet. Exempel på detta är låneorden credit, transport, summa och saldo.