Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Det föreslår PSI-utredningen som presenterar åtgärder som ska öka vidareutnyttjandet av offentliga handlingar.
PSI-lagen (lagen om vidareutnyttjande av handlingar från offentlig förvaltning) trädde i kraft 2010 och har som syfte att underlätta enskildas användning av myndighetshandlingar och att förhindra att myndigheter beslutar om villkor för hur handlingarna får användas som begränsar deras tillgänglighet.
Grunden till utredningen är att Europaparlamentets och rådets direktiv, PSI-direktivet, har genomgått ändringar.
Nu när utredningen går ut på remiss gäller det att slå vakt om släktforskares intressen och därför avser Sveriges Släktforskarförbund att lämna ett yttrande.
Reglering av avgifter
Ett förslag som den nypublicerade utredningen lägger fram är att det inte bör kosta mer att få tillgång till handlingar än vad det kostar för myndigheten att tillhandahålla dem. Den poängterar också värdet i att offentlig information används på nya sätt. De största generella förslagen i utredningen är att:
• En allmän princip införs i lagen, som säger att de handlingar som lagen omfattar och som en myndighet tillhandahåller får vidare utnyttjas. Lagstiftningen om handlingsoffentlighet, sekretess, integritetsskydd och upphovsrätt gäller dock fortfarande.
• En ny huvudregel införs för hur höga avgifter som får tas ut när myndigheterna ger tillgång till handlingarna. Avgifterna får inte vara högre än vad det kostar att tillhandahålla, reproducera och sprida handlingarna.
Berör Riksarkivet
Riksarkivet får enligt förslaget i uppdrag att inrätta och förvalta en gemensam portal för myndigheternas information, och att ta fram föreskrifter om hur myndigheterna ska informera om de handlingar som kan vidare utnyttjas och förutsättningarna för detta. Tillsammans med andra myndigheter ska Riksarkivet även ta fram en checklista för hur databaser kan tas fram med hänsyn till integritets- och säkerhetsaspekter.
Tillgängligt elektroniskt
Enligt PSI-lagen ska handlingarna om möjligt göras tillgängliga i elektronisk form. Hur handlingarna sedan vidare utnyttjas omfattas inte av lagen, detta regleras för svensk rätts del i Tryckfrihetsförordningen och i Offentlighets- och sekretesslagen.
Vad det gäller personuppgifter så är det Personuppgiftslagen (PUL) som måste tas hänsyn till. Kännedom om den är särskilt viktigt för släktforskare som publicerar personuppgifter i sin släktforskning.