Förstasidan > Hjälpmedel > Litteratur-Sök
Litteratur-Sök: Bok/CD
Här nedan visas information om en bok/CD-skiva som finns registrerad i databasen Litteratur-Sök, som innehåller litteratur och länkar som kan intressera släktforskare. Du hittar databasen här.
Äldre svenska frälsesläkter
Utgivare: Riddarhusdirektionen
Band I, häfte 1, utg. 1957 av Riddarhusdirektionen genom Folke Wernstedt (sid. 1–105).
Band I, häfte 2, utg. 1965 av Riddarhusdirektionen genom Folke Wernstedt (sid. 106–214).
Band I, häfte 3, utg. 1989 (sid. 215-499).
Band II, häfte 1, av Hans Gillingstam, utgivet 2001 av Riddarhusdirektionen (121 sidor). Kostar ca 250 kr + porto och kan beställas från Riddarhuset [kansli@riddarhuset.se].
Finns att läsa hos Sveriges Släktforskarförbund i Stockholm
Meddelat av: Elisabaeth Thorsell 5 mars 2002 14:47
Band II, häfte 1 (2001)
Äntligen! utbrister många, när de till slut får det nya häftet av Äldre Svenska Frälsesläkter (ÄSF) i sin hand. Band I kom ut med tre häften, start redan 1957, så det tar sin tid. Vad som är förbluffande är att Hans Gillingstam var med redan då, för mer än 44 år sedan, och i det föreliggande häftet har han författat alla 17 släktartiklarna, och har redan börjat med artiklarna för det avslutande häfte 2. I häfte 1 behandlas följande ätter:
Gera, Grip, Gylta, Gädda, Hallkvedsätten, Likvidssönernas ätt, Liljesparre, Peter Finvidssons ätt, Peter Ragnvaldssons ätt, Rossviksätten, Snakenborg, Stallare, Svan, Tre rosor, Vasa, Ängaätten och Örnsparre.
Det är naturligtvis ytterst behändigt att på detta sätt på ett enda ställe få samlat tillförlitliga uppgifter om ätter som Grip, Snakenborg och Vasa, som alla spelat en betydande roll i vår historia. Det är ju inte lättflytande text som i en roman, men om man läser sakta och tänker sig för, kan man säkert ur dessa torra fakta bygga sig egna romaner, se t.ex. texten om Birgitta Grip, s. 31. Källhänvisningarna kommer direkt efter den uppgift som lämnas, kanske hade ett notsystem av någon sort gjort det hela mer läsvänligt. Å andra sidan hade det blivit oerhört många noter att hålla reda på.
Rent redigeringsmässigt är det synd med de korrekturfel, som dyker upp litet här och var, och visst hade man kunnat kosta på trådbindning, så att den som vill binda in detta och kommande häfte hade kunnat få det gjort på bästa sätt.
Det är en oerhörd kunskap och lärdom som samlats i detta häfte till alla forskares fromma, och vi får hoppas att Hans Gillingstam ska orka slutföra även nästa häfte. Då har våra gamla anfäder fått ett värdigt minnesmärke, varaktigare än koppar (aere perennius).
Elisabeth Thorsell
Band I, häfte 3: Medeltidsätter äntligen tryckta (1989)
Så kom det till slut. Det länge – flera decennier! – efterlängtade tredje och sista häftet av Äldre svenska frälsesläkter, verket som är en guldgruva för alla som söker sin härstamning i det medeltida högfrälset, bland riddare, riksråd och andra ur gräddan i det dåtida Sverige.
Och det är faktiskt inte så få som kan leda sin härstamning tillbaka till denna avlägsna tid. Exakt hur många är förstås svårt att säga. Men en kvalificerad gissning är att kanske var femte nu levande svensk har möjlighet att bevisa sin härstamning från medeltidsfrälset. Därför är boken högt efterlängtad av många.
Naturligtvis har det bara kuriosaintresse att kunna påvisa släktskapet med exempelvis riddaren Ulf Karlsson (Ulv) som dog 1281 och begravdes i Skänninge. Men samtidigt lockar historiens vingslag, känslan att röra sig bland folkungar, jarlar och andra namn och titlar bekanta från skolans historieundervisning.
Och veta att det är släktingar!
Äldre svenska frälsesläkter (del I, häfte 3, sid. 215-499, Stockholm 1989) är resultatet av många forskares arbete. Själva släktartiklarna i tredje häftet är författade av ett tiotal personer, men den omfångsrika litteraturlistan (34 sidor!) vittnar om generationers forskarmöda.
Hela verket, och särskilt det sista häftet, präglas av en beundransvärd noggrannhet – varenda uppgift om varje person är försedd med en exakt källhänvisning – något som inte bara måste ha tärt på författarnas, tryckeriets och korrekturläsarnas tålamod, utan dessvärre också prövar läsarens.
Texten sprängs hela tiden sönder av parenteser typ (FMU, nr 3856 och 3863), (SFSS 2:3, s. 185; jfr BSH 4, nr 52; jfr inl., s. 56, not 2) och (C 10, f. 6, RA; jfr HT 1904, s. 283, och PHT 1947, s. 23, not 2). Visst, källhänvisningar ska finnas. Men ginge det inte tekniskt att lösa på ett mer läsvänligt sätt? Med noter kanske?
Sjutton ätter finns med i det tredje häftet: Bengt Martenssons ätt, Buth, Båt av Billa, Ekaätten, Frille, Hammerstaätten, Ille Jeppe Perssons ätt, Krumme, Rålamb, Somme, Stenbock äldre ätten, Svantepolk Knutssons ätt, Svarte Skåning, Tavast medeltidsätten, Tott, Ulv och Örnfot. Därtill kommer rättelser och tillägg till de båda första häftena, förteckningar över otryckta och tryckta källor samt ort- och personregister.
Äldre svenska frälsesläkter kommer att bli ett ständigt nyttjat uppslagsverk för alla som intresserar sig för medeltidshistoria, det är självklart. Det kommer att rådfrågas och studeras inte i decennier utan i sekel framöver. Skulle sedan första bandet följas av ytterligare delar, präglade av samma forskarnit, ja då är framtidens släktforskare bara att gratulera!
De tre häftena i första bandet kan köpas från Riddarhusdirektionen, Box 2022, 103 11 Stockholm. Häfte 3 betingar ett pris av ca 200 kr.
Håkan Skogsjö
Recensionen har tidigare varit publicerad i Släkthistoriskt Forum nr 2, 1990.
