Förstasidan > Hjälpmedel > Litteratur-Sök
Litteratur-Sök: Bok/CD
Här nedan visas information om en bok/CD-skiva som finns registrerad i databasen Litteratur-Sök, som innehåller litteratur och länkar som kan intressera släktforskare. Du hittar databasen här.
Svenska smedsläkter (skriftserie)
Utgivare: Föreningen för Smedsläktsforskning
Skriftserien Svenska Smedsläkter utges med två nummer per år. Varje nummer innehåller ett par olika smedsläkter. Båda numren ingår för medlemmar, men det går också att köpa enstaka häften för 30 kr/st, genom att sätta in beloppet på föreningens postgiro 84 28 21–1. Leverans 2–4 veckor. Hittills har utgivits:
Nr 1: Garneij och Köhler.
Kompletteringar till släkten Köhler finns publicerade i Släkthistoriskt Forum 5/95, sid. 7.
Nr 2: Asp och Swartling.
Hft, 48 sid., register över i volymen ingifta släktnamn.
Nr 3: Lögdström och Stockhaus.
Hft, 32 sid., register över i volymen ingifta släktnamn.
Nr 4: Becker, Roxström (Rockström), Silja/Gerich och Wennerström från Varnum i Värmland.
Hft, 32 sidor, register över i volymen ingifta släktnamn.
Nr 5: Carlberg från Kristberg, (E), Hjulström från Skinnskatteberg, (U) och Thunman från Axmar i Hamrånge, (X).
Hft, 32 sidor. Utkom i december 1997.
Nr 6: Gevert del 1.
Hft, 48 sidor.
Nr 7: Hjerpe och Broms/Bröms.
Hft, 32 sidor. Släkthistoriskt Forum (4/98) skrev: ”Den flitiga Föreningen för smedsläktforskning har nu kommit med häfte nr 7 i sin skriftserie. Häftet behandlar släkterna Broms/Bröms och Hjerpe. Den första visas sönderfalla i en släkt från Södermanland, en från Östergötland och en från Småland, fast med ursprung i Uppland. Totalt redovisas 41 familjer före 1800. Släkten Hjerpe dyker först upp i Lungsund i Värmland, men det finns också en västgötasläkt, först känd i Kyrkefalla.
Nr 8: Gevert del 2.
Hft, 32 sidor. 1999.
Nr 9: Hammarbäck och Nyqvist.
Hft, 32 sidor. 1999.
Nr 10: Gropp, Wennerström del 2 samt Skönberg. Hft, 32 sidor. 2000.
Nr 11: Lybeck, Ringel, Vieweg.
Hft, 32 sidor. 2000.
Nr 12: Lögdqvist, Spångberg och Sverkström. 2001.
Nr 13: Palm. 2002.
Nr 14: Brusk och Nordahl. 2002.
Nr 15: Lindberg. 2002.
Hft, 48 sid., register över i volymen ingifta släktnamn.
Finns att läsa hos Sveriges Släktforskarförbund i Stockholm
Meddelat av: Håkan Skogsjö 12 mars 2000 15:45
Kompletterat av: Ulf Berggren 28 november 2002 23:20
Häfte 2
Här har nu det andra häftet kommit från Föreningen för Smedsläktforskning, och i detta häfte behandlas släkten Asp från Sunne i Värmland, av Sven Myhl, och så släkten Swartling från Svartebo i Hällestad i Östergötland, av Roger de Robelin.
Släkten Asp är liten och omfattar bara 14 familjer, varav de flesta hållit sig på bruken i Sunne, med någon utflykt till Brunskog och Södra Finnskoga.
Swartlingarna däremot omfattar 112 familjer och har brett ut sig över landet, fast mest vid de olika bruken i Östergötland.
Släkten har tidigare ansetts utgöra två olika släkter, bägge med ursprung i Svartebo, men ny forskning har kunnat visa hur de är besläktade. Här redovisas också andra bärare av namnet Swartling, och sista ordet om den släkten lär inte vara sagt på länge ännu.
Recensionen har tidigare varit publicerad i Släkthistoriskt Forum 5/1996.
Häfte 3
Nu har det tredje häftet i serien om svenska smedsläkter kommit, och det är förstås välkommet, för smeder hör till de svårforskade personerna. Vanligt folk flyttade på sin höjd till grannförsamlingen, men smederna drog sig inte för att flytta från t.ex. Småland till Värmland till Uppland, och det gör dem ju svårfångade. Genom att samla alla dessa preliminära uppgifter i enkla häften, är det lätt att nå ut till forskarna, och få in kompletterande uppgifter.
I föreliggande häfte behandlas först släkten Lögdström från Lögdö bruk i Medelpad, och även en annan släkt med samma namn, men utan känt samband. Det hela blir sammanlagt 27 tabeller fram till ca 1800, en rätt liten släkt.
Större är då släkten Stockhaus, som först uppträder i Fellingsbro i Västmanland. Stamfadern Adam dör där redan 1645, och var antagligen född i Tyskland. Släkten har mest hållit sig i Västmanland och Uppland. En annan gren, vars ev. samband med huvudsläkten är oklart, härstammar från Per Stockhaus, död före 1706 i Lerbäck i Närke, och kommer i senare generationer till Småland och Vimmerby och Vissefjärda. Det finns också en liten norrländsk gren i Bjuråker.
Det är något förvirrande att sidsiffrorna sitter i övre högra hörnet, både på vänster- och högersidor. Och sen skulle det inte skada om det fanns läns- eller landskapsangivelser; alla vet inte var Lögdö ligger, elller Vissefjärda heller för den delen.
Forskarna ser med förväntan fram mot de kommande häftena, det finns över 500 identifierade smedsläkter att skriva om.
Recensionen har tidigare varit publicerad i Släkthistoriskt Forum 1/1997.
