Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Brottet och straffet

Barnamord
Bedrägeri
Blodskam
Dråp
Giftmord
Hor
Häxeri
Kyrkstöld
Landsförräderi
Misshandel
Mord
Mordbrand
Mordförsök (dubbelt)
Politiska orsaker
Rån
Rånmord
Stöld
Tidelag
Trolldom

Barnamord

Kvinnor som dömdes för barnamord brukade halshuggas och därefter brännas på bål. 1830 skedde den sista avrättningen i Sverige för barnamord och 1861 avskaffades dödsstraffet för denna typ av brott.


Bedrägeri


Blodskam
Betecknar sexualhandlingar mellan personer som är förenade med blodsband, det vill säga är biologiskt nära släkt, som en förälder och ett barn, eller syskon.
Straffet var fram till 1864 döden genom halshuggning och kroppen brändes på bål. Efter 1864 var straffet i regel straffarbete.

 

Dråp

 

blodskam, betecknar sexualhandlingar mellan personer som är förenade med blodsband, det vill säga är biologiskt nära släkt, som en förälder och ett barn, eller syskon.

Litteraturtips

Christian Schrepper i Essen, Tyskland, berättar i ett mejl till RÖTTER (maj 2001) att det finns en särskild forskarupplaga av Sveriges Siste Skarprättare A. G. Dalman – Föregångare och Förrättningar i Skandinaviska Pressförlaget, Stockholm, 1934, som innehåller en förteckning av avrättningar i Stockholm 1820-64 och i Sverige 1866-1910 (sidor 119-121):

»Avrättningar i Stockholm 1820-64
Samtliga avrättningar verkställdes vid galgplatsen utanför Skanstull genom halshuggning. I två fall (avr. 1820 o 25) verkställdes stegling å den döda kroppen, i två fall brändes de avrättade kvinnorna (avr. 1827 och 19 sept 1829: H. K. Löv, f. ö. den sista kvinnan som avrättades i Stockholm. På en av delinkventerna avhöggs högra handen omedelbart före eller samtidigt med halshuggning (1820). I de fall då dömen fälldes för annat än rånmord, angives detta. Kanske bör i detta sammanhang omnämnas, att den siste i Stockholm (ej Sverige) hängde var fänrik Olof Odhelii, som för sedelförfalskning avstraffades 22 juli 1818 (ej maj 1817, som Aug. Blanche i sin roman Banditen påstår).

    1820 8/1 Westerlund, Karl Petter, skomakarlärling.
    1825 30/7 Bäckman, Johan Fredrik, soldat, mord å vicekorpral.
    1827 28/7 Wanselius, Brita Kristina, änka, mord å ett barn.
    1828 15/3 Lundblad, Johan Erik, artillerist, dråp å sin husvärd.
    1829 15/7 Malmström, Petter, sekund-korporal, mord å sin älskarinna, beslut att dö tillsammans.
    1829 19/9 Löv, Helena Katarina, mord å husbondens barn.
    1833 16/11 Sundmark, Anders Jakob, artillerist, mord å av honom okänd 9-åring för att bli avrättad.
    1834 11/6 Hovstad, Lars, rotebåtsman.
    1835 15/4 Wallander, Johan Fredrik, arbetsfånge på Långholmen, subordination och dråp.
    1836 6/8 Persson, Karl, bryggardräng, mord å husbonde Wertmüller. Jmf. Blanche, A.: 'Ett offer för husagan' i 'Hyrkuskens berättelser'. B. nämner ej att P. även begått brottsstöld.
    1836 16/11 Blixt, Anders, gardist.
    1837 29/3 Lindberg, Anders Gustav, tobaksarbetare. Rå misshandel (bl. a. risbastu) av moder, varav men dock ej följt. Säkerligen sista civila i Sverige som avrättats för annat än mord.
    1841 2/6 Vik, Olof, gardist.
    1841 27/9 Sundmark, Frans Johan, arbetsfånge, mord å medfånge.
    1843 2/8 Breitfeld, Alexander, musiker.
    1845 3/9 Sjöholm, Karl Johan, hovslagaregesäll, Lindqvist, Axel Ferdinand. Olika rånmord. Blevo bekanta under förberedelsen och avrättades enl. egen önskan samtidigt.
    1862 8/1 Göthe, Per Viktor, gardist. Sista offentliga avr. i Stockholm.

I Sverige från och med 1865 avrättade. (I Stockholm dubbelavrättning 1882 och giljotin 1910.)

    1866 14/2 Hedin, Petter. Kallbäcken vid Härnösand.
    1866 25/5 Borg, Jonas Magnus Jonasson, f. d. fästningsfånge. Röinge (Kristianstads län).
    1872 16/3 Andersson, Karl Otto, fånge, mord å vaktbetjäning, Landskrona.
    1876 18/5 Hjert, Gustav Adolf Eriksson. Vittlånge (Södermanland).
    1876 18/5 Tektor, Konrad Pettersson Lundkvist. Stenkumla (Gotland).
    1879 6/2 Larsson fr. Kvallan, Anders, Västerås länsfängelse.
    1882 25/7 Andersson-Sköld, Karl-August, Stockholm, Långholmen.
    1882 25/7 Österman, Johan Erik. Stockholm, Långholmen.
    1887 29/3 Hagström, Nils Petter. Kristianstads länsfängelse.
    1890 7/8 Månsdotter, Anna, fr. Yngsjö. Kristianstads länsfängelse.
    1893 17/3 Pettersson, Per Johan, fr. Alfta. Gävle länsfängelse.
    1900 5/7 Sallrot, Teodor Julius. Karlskrona länsfängelse.
    1900 23/8 Nilsson, Lars, fr. Hörup. Malmö länsfängelse.
    1900 10/12 Nordlund, Johan Filip. Västerås länsfängelse.
    1910 23/11 Ander, Johan Alfred Andersson. Stockholm, Långholmen. Enda med giljotin. Sista i Sverige.»

Dessa uppgifter har också inordnats nedan under respektive landskap.

Allmänt om avrättningar

Så många avrättades

Tabellen nedan redovisar det totala antalet avrättade i Sverige 1761-1910. Den baserar sig på sammanställningen i: Hofer, Hanns v. Brott och straff i Sverige: Historisk kriminalstatistik 1750-1984 Sthlm 1985 (SCB). Tack till Andreas Törnqvist, som meddelat uppgifterna till RÖTTER.

1761-1770 263
1771-1780 141
1781-1790 62
1791-1800 60
1801-1810 70
1811-1820 96
1821-1830 110
1831-1840 135
1841-1850 57
1851-1860 69
1861-1870 12
1871-1880 4
1881-1890 3
1891-1900 4
1901-1910 1

Databasens historik

I december 1997 startade RÖTTER en avdelning kallad ”Avrättade personer”, där vi samlade uppgifter om verkställda avrättningar i Sverige. Avdelningen blev snabbt populär, uppgifter om åtskilliga avrättningar skickades in av läsekretsen. Med tiden blev det dock alltför arbetsdrygt att sköta avdelningen manuellt och i mars 2003 gjordes den om till en interaktiv databas, fortfarande med det ganska fantasilösa men informativa namnet ”Avrättade personer”.

Att så många uppgifter i databasen anges vara inlagda omkring den 20 mars 2003 beror på att det var då som alla gamla uppgifter lades in i databasen; dessa kan alltså vara inskickade till redaktionen när som helst mellan december 1997 och mars 2003.

Senaste nytt

2017-03-23 15:45
svar-s-betalvaegg-utreds-redan-i-var
I dag, torsdag, fattade regeringen beslut om att ge Riksarkivet i uppdrag att beskriva förutsättningarna för och konsekvenserna av en fri tillgång till det digitaliserade folkbokföringsmaterial som i dag ligger bakom SVAR:s betalvägg. Uppdraget...
2017-03-23 09:49
sveriges-slaektforskarfoerbund-startar-tidningsupprop
Är du en av alla dem som fått en intressant sökträff bland Kungliga bibliotekets digitaliserade dagstidningar – bara för att bli varse att materialet är upphovsrättsskyddat och bara kan läsas i KB:s lokaler? Nu startar Sveriges...
2017-03-20 15:41
filmad-moderskapsgata-som-beroer
"1912 kom en ogift, gravid 20-åring ensam till Halmstad." Så börjar "Moder okänd" – en kortfilm som Hallands Släktforskarförening producerat och lagt upp på YouTube. I centrum för berättelsen står en ung kvinna som år 1912 reser från Malmö...
2017-03-20 12:05
vinnarna-i-tyd-texten-korade
Tävlingen "Tyd texten" är avgjord! Vi fick in över 50 svar, och många av dem var helt eller nästan korrekta. Bland dem som svarat helt rätt har vi slumpat fram tre vinnare som får varsitt exemplar av vår nya handbok "Vad står det?". Dessa är...
2017-03-17 15:19
vad-star-det-finns-ute-nu-firades-med-bokslaepp
Äntligen har "Vad står det?" nått Rötterbokhandeln! Boken som har nummer 14 i Sveriges Släktforskarförbunds handboksserie är skriven av Ulf Berggren och Elisabeth Thorsell. Steg för steg ger de dig alla redskap du behöver för att kunna läsa...
2017-03-17 13:32
taevling-tyd-texten
I "Vad står det?", nummer 14 i Sveriges Släktforskarförbunds handsboksserie, lär du sig allt om att läsa gammal handskrift. Är du redan en fena på det hela? Då ska du delta i vår tävling "Tyd texten"! Reglerna för tävlingen är enkla: Skriv...
2017-03-16 14:02
programledare-foer-slaektband-gaestbloggar-pa-roetter
Hur är det egentligen – är historien en linje som alltid pekar uppåt och framåt, eller är det snarare så att den ibland snor sig runt sin egen axel och att det rentav händer att utvecklingen går bakåt? Om detta skriver Gunilla Nordlund och...
2017-03-14 13:19
botanisera-i-sjoefartshistoria-i-helgen
Kanelbulledagar, köpfria dagar och kvinnodagar. Kalendern är numera full av bemärkelsedagar av stort och litet slag, och nu på lördag infaller vår favorit: Släktforskningens dag. Det är tolfte gången i ordningen som Släktforskningens dag...
2017-03-13 08:00
extra-kalendarium-3
Lördagen den 18 mars firar vi Släktforskningens dag. Många släktforskarföreningar planerar något alldeles särskilt. Ta chansen och träffa andra intresserade och få hjälp av erfarna släktforskare. Att mötas och diskutera är en ovärderlig källa...
2017-03-10 09:56
svenska-migrationscentret-ansoeker-om-konkurs
Svenska Migrationscentret i Karlstad har ansökt om konkurs. Konkursansökan lämnades in till Värmlands tingsrätt på torsdagen, skriver Nya Wermlands-Tidningen på nätet. Den ideella föreningen har tidigare hetat Emigrantregistret och Sverige...
2017-03-10 09:01
ambitioes-sockenkartlaeggning-i-soermland
Vad göra när det egna släktträdet är kartlagt så långt tillbaka det bara går? Misströsta inte – det finns mängder av utmaningar att ta sig an som släktforskare. Stig Göransson i Nyköping har kartlagt alla som bott i Lunda socken under åren...
2017-03-08 16:37
laer-dig-allt-om-gammal-handskrift
Goda nyheter för dig som sitter hemma och våndas över kråkor i kyrkböcker och andra handskriftsutmaningar – den 17 mars släpper Sveriges Släktforskarförbund en ny handbok i ämnet! Boken som har titeln "Vad står det?" får nummer 14 i förbundets...
2017-03-06 15:56
uppskattad-samradskonferens-i-uppsala
Närmare 80 representanter för släktforskarföreningar samlades under den gångna helgen på Norrlands nation i Uppsala för att diskutera framtidsfrågor för Sveriges Släktforskarförbund. Till det som dryftades hörde frågan om hur utbildningen för...
2017-03-06 09:21
vallonska-roetter-kan-bli-arets-bok-om-svensk-historia
"Vallonska rötter" är en av åtta böcker som tävlar om titeln "Årets bok om svensk historia 2016". Det är Nättidningen Svensk Historia som för femtonde gången delar ut den fina utmärkelsen till det bidrag som får flest röster. Alla som vill får...
2017-03-03 11:10
tidningarna-arbetet-och-reformatorn-digitaliserade
Kungliga bibliotekets digitala tidningstjänst växer för varje månad som går. Nu finns tidningarna Arbetet och Reformatorn sökbara på tidningar.kb.se. Tidningen Arbetet, som kom ut under åren 1887-2000, spelade en viktig roll när den svenska...