Här nedan visas information ur databasen Litteratur-Sök, som innehåller litteratur och länkar som kan intressera släktforskare.

Släktforskarnas årsbok ’95

Författare: Håkan Skogsjö (redaktör) Utgiven av Sveriges Släktforskarförbund. Tryckt 1995. 283 sidor. Finns att läsa hos Sveriges Släktforskarförbund i Stockholm och Göteborg Innehåll Registrera domböcker. Några ord om metoder och om ett värmländskt pilotprojekt. Problemet med domböckerna är att det är en så överflödande källa för släkt- och hembygdsforskare att få orkar ta sig an den. Men det pågår försök att göra domböckerna mer tillgängliga. Av Peter Olausson, Gillberga Bygg din egen genealogiska databas. Datorn är ett oerhört kraftfullt hjälpmedel för släktforskaren. Här ges råd och tips hur du skapar en egen genealogisk databas av en forskare som under 20 år arbetade helt manuellt. Av Bo Lindwall, Stockholm Datorn i släktforskningen. Lagar och etik. Den som samlar uppgifter om personer med hjälp av datorn måste känna till datalagen. Men vi behöver också etiska regler, både för släktingarnas och vår egen skull. Av Olof Cronberg, Växjö Informationssamhället och släktforskningen. Att »surfa på nätet» blev ett modeuttryck i slutet av 1994. Det handlar om det världsomspännande Internet. Där har även släktforskningen en plats. Av Ulf Berggren, Spånga Personhistoriska databaser. Många släktforskare lämnar den egna släkten och börjar kartlägga invånarna i en socken eller soldaterna vid ett kompani. Här är en förteckning över sådana personhistoriska databaser. Av Håkan Skogsjö, Mariehamn När släktforskning blir historieförvanskning. Varför är många släktutredningar så dilettantmässigt utförda? Gör verkligen de lokala släktforskarföreningarna vad de kan för att höja kunskapsnivån bland medlemmarna? Av Urban Sikeborg, Sollentuna Bilaga 1: Hur »bunden» var namngivningen. Bilaga 2: Namngivningen på Åland – traditionstyngd eller fantasifylld? Släkthistoriska källor för Ångermanland. Den som är intresserad av äldre tiders Ångermanland är lyckligt lottad. Källmaterialet är rikt. Här förtecknas samtliga släkthistoriska källor som finns före kyrkböckernas tid. Av Carl Szabad, Enskede Fakta om socknarna i Ångermanland. En sammanställning över grundläggande släktforskarinformation om socknarna i landskapet: deras historia, bevarade kyrkböcker, tingslagstillhörighet, byarnas namn, etcetera. Av Håkan Skogsjö, Mariehamn Släkten Häggdahl från Häggdånger. Borgarsläkten Kiöhn från Köja i Ullånger. Två släktutredningar av klassiskt snitt, båda borgarsläkter i Härnösand med rötterna i ångermanländska myllan, det ena i byn Tjärnsjö i Häggdånger, den andra i Köja i Ullånger. Av Thord Bylund, Härnösand En Nordingråprost på 1300-talet. Medeltidens människor är för det mesta försvunna i historiens dunkel. Men ibland kan vi faktiskt med hjälp av de fåtaliga historiska dokumenten ana konturerna av enskilda individer. Av Carl Szabad, Enskede Resandesläkter i Ångermanland. Själva kallar de sig resande, av omgivningen har de ofta benämnts »tattare». De är ättlingar till zigenare, men har haft hemortsrätt i Sverige i flera hundra år. Av Bo Lindwall, Stockholm Tionderegistrering i Hälsingland under 1500-talet. Tiondelängderna är den kanske viktigaste källan för släktforskaren under 1500-talet och det tidiga 1600-talet. Men hur kom egentligen dessa längder till? Av Urban Sikeborg, Sollentuna »En grufwelig gjerning». Ur Höks härads dombok 1782. Än i dag lever den muntliga traditionen i skånska Veinge om ett mord för över 200 år sedan. En sjuk och fattig kvinna rånmördades av sin granne. Av Ingeborg Brunkhorst, Lund Släkten Lemnius. En fatal felläsning är orsaken till att ätten Lemnie blev införd på riddarhusstamtavlorna. I själva verket har någon adelsätt med detta namn aldrig existerat. Av Pontus Möller, Stockholm Så stavar du namnen. Sveriges släktforskarförbunds namnlista. Förr i tiden kunde en persons namn stavas på olika sätt till och med i samma dokument. Så frågan är: hur ska vi stava förfädernas namn? Här ges svaret! Av Håkan Skogsjö, Mariehamn Recensioner och granskningar. Den Alftanska släktkrönikan – av vilket värde? »Clemensson» klarar konkurrensen Sveriges Släktforskarförbund 1995. Verksamhetsberättelse och bokslut Presentation av författarna. Denna titel kan köpas från RÖTTERs bokhandel Meddelat av Håkan Skogsjö 21 mars 2000 22:05

Tack till Rötters Vänner som genom generösa bidrag
gjort det möjligt att skapa databasen Litteratur-Sök
(där länkdatabasen ingår).